Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 168
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson-Erici, Margaretha
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM. Stockholms Universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM).
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Breitholtz, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Minten, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Undersökning av det syntetiska sötningsmedlet sukralos med avseende på eventuella ekotoxikologiska effekter2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Två släkten av kräftdjur: Nitocra spinipes och Gammarus oceanicus resp zaddachiexponerades för sukralos i ekotoxikologiskt relevanta koncentrationer i kroniska tester. Viarbetade utifrån följande hypoteser: skalömsning hos kräftdjur störs av höga halter sukralos iomgivande vatten samt att sukralos inte biokoncentreras i exponerade organismer.Långtidsexponering resulterade i högre dödlighet hos juvenila gammarider. Sukralos syntesinte påverka skalömsningstiden för de adulta honorna i ett pre-copula experiment. Inga teckenpå biokoncentrering kunde märkas. Exponeringen av Nitocra resulterade i att de djur somexponerats för de lägre koncentrationerna av sukralos var längre jämfört med kontrolldjurenmedan för individer exponerade för de högre koncentrationerna minskade längden medökande sukraloskoncentration. De kortaste individerna återfanns i den positiva kontrollen ochhade exponerats för 50 μg/L lindan. RNA-innehållet varierade mellan exponeringarna och denvar lägst i 500μg/L och högst i 5000 μg/L exponeringen Vi fann däremot inget signifikantsamband mellan RNA-innehåll och tillväxthastighet hos Nitocra. Detta kan möjligen vara eneffekt av sukralosexponering, eftersom linjära responser från tidigare experiment har noterats.Inga skillnader avseende medelutvecklingstiden var signifikanta. Renat avloppsvatten frånHenriksalsverken innehöll relativt höga koncentrationer sukralos liksom ytvatten från trereningsverksrecipienter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Alsberg, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Strandell, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Karlsson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sakrapport för undersökningen organiska miljögifter i luft och nederbörd Aspvreten inom delprogrammet organiska miljögifter i luft och nederbörd inom programområde luft2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI. SMHI (Sveriges meterologiska och hydrologiska institut); Stockholms universitet.
    Larsson, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniets utveckling i egentliga Östersjön visar på kvarvarande luckor i vårkunskap om de mycket komplicerade biogeokemiska processer som reglerar vårahavsekosystem. Efter flera decenniers ökning av mängden näringsämnen i egentligaÖstersjöns ytvatten vände trenden i början av 1990-talet, då koncentrationerna av bådefosfor och kväve minskade under flera år. Men de senaste åren har koncentrationen avfosfor åter ökat snabbt och nått rekordnivåer, medan kväve fortsatt minska. Ingen avdessa förändringar kan kopplas till ändrad belastning från land, utan beror på variationer iinterna biogeokemiska processer med fluktuationer i tillgången på syre som en styrandefaktor. Syresituationen i egentliga Östersjöns djupvatten bestäms av balansen mellanbehovet av syre för att bryta ner det organiskt material som sedimenterar frånvattenmassan ovanför salthaltssprångskiktet och tillförseln av syre med det vatten somströmmar in genom Öresund och de danska sunden och blir Östersjöns djupvatten. Närsalthalten och därmed tätheten hos det inströmmande vattnet är tillräckligt hög jämförtmed befintligt bottenvatten rinner det inströmmande vattnet längs botten och lyfter uppdet syrefattiga bottenvattnet, annars sker inlagringen på en mellannivå. Stora inflöden avvatten med hög salthalt som förmår ersätta djupvattnet i hela egentliga Östersjön ärsällsynta. Däremot tillförs djupvattnet varje år stora mängder vatten som lagras ingrundare. Det senaste stora saltvatteninflödet skedde i januari 2003 och har nu medfört attdet finns syre i djupvattnet i hela egentliga Östersjön, utom i västra Gotlandsbassängen,medan syrefritt vatten med svavelväte fortfarande finns kvar strax under haloklinen. Närinflödet kom 2003 hade det gått ett decennium sedan de förra stora inflödena som skeddevintern 1993/94 och hösten 1994. Syresituationen förbättrades tillfälligt efter dessainflöden, men försämrades åter snabbt till den värsta sedan mätningar påbörjades på1890-talet.Inflödet av djupvatten till egentliga Östersjön styrs av vädret, varför tiden mellan storainflöden kan variera avsevärt. Följderna kan bli stora och långvariga (flera decennier)variationer i mängd och fördelning av näringsämnen i egentliga Östersjöns vattenmassa.Enkla antaganden om att förhållandena i ytvattnet direkt återspeglar belastningen påÖstersjön behöver modifieras och analysen av miljöövervakningsdata fördjupas. Modernforskning betonar, liksom Havsmiljökommissionen (SOU 2003:72), vikten av en ’adaptivförvaltning’ av havet där effekterna av insatta åtgärder kontinuerligt övervakas ochutvärderas. För detta behövs en fördjupad kunskap om hydrodynamiska ochbiogeokemiska processer, med utveckling av avancerade modeller för att kunna särskilja ivad mån observerade förändringar beror på mänskliga åtgärder eller på förändrat klimat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Andersson, Mathias H.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Sigray, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
    Ljud från pålning av vindkraftfundament: påverkan på fiskbeteende2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studier av effekter av konstruktionsljud från havsbaserade vindkraft på fisk har helt nyligen aktualiserats av forskare, myndigheter och av industrin. När ett fundament pålas ner i botten genererar väldigt höga ljudnivåer som potentiellt kan hindra fisk från att nå lekområden, hitta föda eller partners. Detta kan på lång sikt påverka reproduktion och andra biologiskt viktiga parametrar. Dessutom kan fisk reagera med ett undvikande beteende från viktiga fiskeområden vilket leder till minskad fångst om den akutiska störningen blir för stor. Men hur fisk reagerar på pålningsljud och vid vilka ljudnivåer en beteendereaktion kan uppstå är i stort sätt okänt i dagsläget.

    Denna studie beskriver ett experiment där inspelat pålningsljud återspelades med hjälp av en stor undervattenshögtalare för torsk (Gadus morhua) och plattfisken sjötunga (Solea solea) hållna i två stora nätburar med en diameter på 40 m. Fiskarnas rörelse registrerades med ett telemetrisystem varefter deras beteendemönster analyserades. Ljudnivåer av både ljudtryck och partikelrörelse mättes under experimentet som utfördes i en bukt i västra Skottland med låg nivå av bakgrundsbrus.

    Av studiens resultat framgår att båda arterna visade tydliga beteendereaktioner på ljudet, redan vid relativ låga ljudnivåer (sjötunga: 144–156 dB re 1μPa(toppvärde); torsk: 140–161 dB re 1 μPa(toppvärde); partikelrörelse mellan 6,5 10-3 och 8,6 10-4 m/s2 (toppvärde)). Sjötunga reagerade med en signifikant ökad simhastighet under perioden då de utsattes för ljudet jämfört men de tysta perioderna innan och efter ljudexponering. Torsk reagerade på liknade sätt men resultaten var inte signifikanta eftersom reaktionerna varierade stort mellan de olika individerna. Torsk reagerade även med att ”stelna till” (eng. freezing response) när ljudbilden förändrades. Det fanns indikationer på att en del individer av båda arterna simmade bort från högtalaren när ljudet sattes på. Resultaten visar även en viss reduktion i reaktioner efter upprepade exponeringar, dock ej signifikant. Generellt sett varierade beteendereaktionerna på ljuduppspelningarna hos olika individer av samma art.

    Detta är den första studien som visar en tydlig beteendereaktion hos fisk som utsätts för uppspelning av pålningsljud av hög intensitet. Resultaten visar att beteendereaktioner kan uppstå inom ett intervall av olika nivåer av ljudtryck och partikelrörelser och inte vid ett specifikt tröskelvärde. Detta betyder att dessa reaktioner kan uppstå inom en relativ stor omkrets vid en pålningsaktivitet. Varför fiskar reagerar och vad det har för betydelse på längre sikt måste undersökas ytterligare även om delar av resultaten i denna studie kan påvisa en eventuell tillvänjning till ljuduppspelningarna.

    Resultaten från denna studie kan användas vid planering av och under byggnationen av havsbaserad vindkraft för att minska miljöpåverkan. Vi föreslår även att våra gränsvärden för beteendereaktioner beaktas i bedömningarna av effekter av havsbaserad vindkraft. Ytterligare förebyggande åtgärder bör diskuteras för att minska utsläpp av akustisk energi i vattenmassan och på så sätt minska påverkan på fisk.

    I framtiden bör fler studier undersöka hur fisk reagerar på ljud vid kritiska tidpunkter (t.ex. parning och lek) och om effekterna av pålning kan påverka fiskarnas akustiska kommunikation. Man bör även studera om fisk kan vänja sig vid ljud och vad detta har för betydelse på lång sikt för att kunna förutse och minska eventuella skadliga effekterna av pålningsljud på fisk.

    Fulltekst (pdf)
    Ljud från pålning av vindkraftfundament
  • 5.
    Andersson, Mathias H.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. Totalförsvarets forsknings institut, FOI.
    Sigray, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. Totalförsvarets forsknings institut, FOI.
    Persson, Leif KG
    Totalförsvarets forsknings institut, FOI.
    Ljud från vindkraftverk i havet och dess påverkan på fisk2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan lång tid tillbaka står den kommersiella fartygstrafiken för det största bidraget av antropogent ljud till den marina miljön. Konstruktion och drift av havsbaserad vindkraft gör att ytterliga ljud tillförs och än så länge vet vi lite om hur detta påverkar fisk. Denna studie syftar till att öka vår kunskap om vilken typ av ljud och vilka ljudnivåer som en vindkraftspark genererar under olika vindhastigheter. Ljudnivåer mellan enskilda turbiner och hela parken jämförs samt andra ljudkällor från Öresundsområdet som t.ex. fartyg. Vidare beskriver studien den potentiella påverkan på fisk som ljudet från en vindkraftpark kan ha. 

    Studien är utförd i Öresund vid Lillgrunds vindkraftspark som byggdes 2007 och består av 48 turbiner (Siemens Mk II) med en individuell effekt av 2,3 MW. Parken ägs och drivs av Vattenfall. Två hydrofonsystem, ett batteridrivet och ett inkopplat på elnätet i en turbin, användes under den flera veckor långa mätperioden. Mätningar utfördes på olika avstånd till enskilda turbinerna liksom på längre avstånd från hela parken samt på ett kontrollområde (Sjollen) 10 km norr om parken. För att få en bättre förståelse av parkens bidrag till Öresunds ljudlandskap utvecklades en numerisk modell för parken där driftseffektivitet varieras. Vidare utvecklades en numerisk modell för det av fartyg utstrålande bullerbidraget för att jämföra fartygsgenererade ljudet från den närbelägna farleden Flintränna med vindkraftsparkens ljud.

    Resultaten visar att vindkraftverken producerar ett bredbandigt ljud under 1 kHz samt ett par toner där 127 Hz tonen är den kraftigaste. Den maximala beräknade ljudnivåerna som vindkraftverken genererar var 136 och 138 dB re 1μPa(RMS) vid en meter vid full effekt (12 m/s) för den av turbinerna dominanta 127 Hz (integrerad över 123-132 Hz) tonen respektive vid fullt spektrum (integrerad över 52-343 Hz). Denna ljudnivå ligger mellan 33-55 dB över bakgrundsnivån. På ett avstånd av 100 m från en turbin har ljudnivåerna gått ner till 104-106 dB re 1μPa(RMS) vilket är nära det lokalt uppmätta bredbandiga bakgrundsljudet, men ljudnivån ligger fortfarande omkring 23 dB över bakgrunden för 127 Hz tonen.

    Denna studie är vad man vet den första som påvisar en parkeffekt där varje enskild turbin ökar ljudnivån i området. På längre avstånd än 80 meter från en turbin kommer ljudnivån att få ett ej försumbart bidrag från närliggande turbiner. Ljudets utbredning beräknades att minska med 17×log (avståndet) på nära håll (80 m) och vid avstånd större än sju kilometer. På grund av att den mesta av ljudenergin är fokuserad till 127 Hz tonen kommer ljudet att skära igenom det fartygsdominerade ljudlandskapet och på så sätt blir hörbart för fisk på längre avstånd än vad annars skulle vara fallet.

    De uppmätta och beräknade ljudnivåerna vid Lillgrunds vindkraftspark har i andra studier inte gett några fysiska skador på fisk. Det är endast inom ca 100 meter från en turbin och vid höga vindstyrkor som nivåerna är tillräckligt höga för att det finns risk att fisk påverkas negativt i form av flyktbeteende eller möjlig maskering av kommunikation. För lax och ål blev detektionsavståndet för 127 Hz tonen 250 meter respektive en kilometer för en driftseffektivitet på 60 och 100 %, vilket motsvarar vindstyrkorna på ca 6 och 12 m/s. Dessa beräknade avstånden begränsas av arternas hörselförmåga. För sill och torsk däremot är deras detektionsavstånd av vindkraftsljudet begränsat av bakgrundsbruset och är då beräknat till mellan 13 och 16 kilometer. Detta är ett långt avstånd och är beräknad med den uppmätta utbredningsförlusten som gäller i vindkraftsområdet. Men lokala variationer av bottendjup och fysiska hinder som t.ex. halvön Falsterbonäset ändrar förutsättningarna för ljudutbredningen och som resultat gäller inte antagandet för ljudutbredningen för större avstånd från parken. Som exempel detekterades inte 127 Hz tonen i inspelningarna vid Sjollen som ligger 10 kilometer norr om vindkraftparken. I dagsläget finns det inget som tyder på att bara för att ljudet är hörbart skulle det vara förenat med några negativa konsekvenser för fiskarna på populationsnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Asplund, Lillemor
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Malin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Winberg, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Screening av Tetrabrombisfenol A2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tetrabrombisfenol A (TBBPA), CAS nr 79-94-7, är ett flamskyddsmedel med stor användning. Till största delen används det som reaktivt flamskyddsmedel, dvs. TBBPA binds in kemiskt i polymera material. Allt binds dock inte in utan en mindre del kan läcka ut från den flamskyddade produkten (Sellström och Jansson, 1995). En viss användning av TBBPA som additivt flamskyddsmedel förekommer också (KemI, 2000). TBBPA är det flamskyddsmedel som omsätts mest i Sverige, 2001 omsattes 203 ton vilket kan jämföras med 58 ton för hexabromcyklododekan (HBCD). Användningen av HBCD ökade medan användningen av TBBPA minskade enligt KEMI (KemI, 2003, 4/03 ). TBBPA används främst vid tillverkning av flamskyddad epoxy- och polykarbonatplast men även i omättad polyester (WHO/IPCS, 1995). Epoxyplast som flamskyddats med TBBPA används huvudsakligen i kretskort. TBBPA används också i plastinkapslingar av elektroniska komponenter, i kåpor och i höljen till elektrisk utrustning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Asplund, Lillemor
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Studie av Okta- Nona- DekaBDE inom den marina miljöövervakningen2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen har varit att undersöka förekomst av högbromerade difenyletrari sill, musslor och sillgrissleägg från Östersjön och sill och musslor från västerhavet.

    Orsak till valet av ämne: Polybromerade difenyletrar (PBDE) används som flamskyddsmedel. Polybromerade difenyletrar utgör huvudkomponenter i tre tekniska produkter med mellan 4 och 10 bromatomer per molekyl: pentaBDE (som främst innehåller tetra- penta- och hexaBDE), oktaBDE (främst hexa-, hepta- och oktaBDE) och decaBDE (innehåller förutom decaBDE även små mängder okta- och nonaBDE). Vid bromering av difenyletrar kan teoretiskt 209 olika föreningar bildas (sk. kongener). Dessa numreras efter ökande bromeringsgrad. Till de lågbromerade hör: BDE47 BDE99, BDE100, BDE153 och BDE154 och till de högbromerade räknas oktaBDE: BDE-196, BDE-197, BDE-203, BDE-205 och nonaBDE: BDE-206, BDE-207 och dekaBDE: BDE-209. Under de senaste årtiondena har det skett en förskjutning i tillvekning och användning av BDE mot högrebromerad BDE. Allmänt är PBDE strukturellt lik PCB och befaras därför ha liknande skadeeffekter. PBDE har också visat sig inverka negativt på motorik, beteende och inlärning hos möss och råttor efter exponering i tidiga livsstadier (Viberg et al., 2007). Lågbromerad PBDE (BDE47 BDE99, BDE100, BDE153 och BDE154) analyseras årligen (sedan 2000) inom det marina miljöövervakningsprogrammet, däremot analyseras inte högbromerad PBDE, vilket är bakgrunden till den aktuella undersökningen. Ämnets användning:Flamskyddsmedel används för att förhindra uppkomst av brand. Polybromerade difenyletrar (PBDE) används som additiva flamskyddsmedel i bl.a. plast, textilier och elektronik och har visat sig vara allmänt spridda i miljön. Det finns ingen tillverkning av PBDE i Sverige och all användning av penta- och oktaprodukten är förbjudna inom EU, sedan 2004, men importeras fortfarande i varor. När det gäller decaBDE infördes i Sverige, restriktioner för användning i textiler, möbler och kablar 2007, men decaBDE får fortfarande andvändas i elektronik. Huvudsakliga källor och typ av spridning: Källorna är huvudsakligen produkter och varor. PBDE sprids till största delen genom diffus spridning. Undersökningens huvudsakliga syfte: Syftet med undersökningen har varit att undersöka förekomst av högbromerade difenyletrar i sill, musslor och sillgrissleägg från Östersjön och sill och musslor från västerhavet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Asplund, Lillemor
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Studie av Okta- Nona-DekaBDE inom denmarinamiljöövervakningen: Utvärdering av utförd studie av oktadekaBDEi marin miljö, enligt kontraktnr212 0716.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Athanasiadou, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Bergman, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Insamling av bröstmjölksprover från Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt Analyser av insamlade bröstmjölksprover Resultat från 2007 års arbete: Rapport till Naturvårdsverket – 2008-03-31 2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De båda projekten avser dels insamling av mjölkprover från mödrar som bor och lever i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå, dels kemisk analys av mjölken för bedömning av miljögiftshalter. Proverna arkiveras i miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet.

    Det finns en lång tradition med kemisk analys av modersmjölk i Sverige. Vi har således en av världens bästa dokumentation av temporala trender av miljöföroreningar i människor. Det gäller dock att regelbundet följa upp med nya provtagningar och analyser. Ursprungligen har prover analyserats i mjölk från kvinnor som bor/lever i huvudstadsregionen.

    Årets insamling av prover visar på svårigheter att erhålla prover från samtliga fyra platser. År 2007 kunde prover från Stockholm och Göteborg hämtas in men däremot inte från Lund och Umeå.

    De kemiska analyserna redovisar halter i modersmjölk från Stockholm och Göteborg för 4,4’-DDT, 4,4’-DDE, HCB,

    β-HCH, Oxychlordan och Transnonachlor, samt för CB-118, -146, -153, -138, -187, -183, 128,-180 och CB-170, liksom för summa-PCB av dessa kongener. Analyserna avsåg också modersmjölksnivåer av BDE-47, -99, -100, 153, -154 och BDE-209. De högsta modersmjölkskoncentrationerna står 4,4’-DDE och CB-153 för och med halter upp till 212 respektive 74 ng/bröstmjölksfett 2007 medan medianvärdena låg på 82 respektive 51 ng/g fett. PBDE-kongenerhalterna är lägre och mera i paritet av flera av PCB-kongenerna, HCH, HCB, Oxychlordan och Transnonachlor. BDE-209 dominerar med halter på i medeltal om 0.2-1.8 ng/g fett. Av lägre bromerade difenyletrar dominerar BDE-47.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Axenrot, Thomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Didrikas, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU. AquaBiota Water Research AB .
    Effekter av havsbaserad vindkraft på pelagisk fisk: Undersökning av miljökonsekvenser under driftfasen på fisk som lever i havet vid vindparken Utgrunden 1 och två närliggande områden i Kalmar Sund2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havsbaserad vindkraft planeras för och byggs ut kustnära och på utsjöbankar som svar på en ökande efterfrågan på förnyelsebar energi. Dagens kunskap om effekter på fisk och konsekvenser för fisket på grund av genererat undervattensljud och förändrade livsmiljöer vid etablering av havsbaserad vindkraft är bristfällig. Studier av fiskars hörsel har visat att flera fiskarter, till exempel sill och torsk hör lågfrekvent ljud liknande det som genereras av vindkraftverk. De sju turbinerna vid vindparken Utgrunden 1 alstrar ljud som kan uppfattas av fiskar som lever i öppet vatten till havs, pelagiska fiskarter både i vindparken och i ett område utanför själva parken. Delprojekt Effekter av havsbaserad vindkraft på pelagisk fisk inom Kunskapsprogrammet Vindval syftar till att öka kunskapen om möjliga miljökonsekvenser av havsbaserad vindkraft på pelagisk fisk under driftsfasen. Den första delstudien fokuserade på en jämförelse av fisktäthet, fisksamhällets fördelning vid vindparken och närliggande områden (200 m till 10 km avstånd från fundamenten). Den andra delstudien fokuserade på möjliga effekter av vindkraft på fiskbeteende i nära anslutning till fundamenten (2-35 m avstånd). Fältundersökningarna genomfördes i Kalmarsund för delstudie 1 från vår till höst under åren 2005–2007 vid vindparken Utgrunden 1 och två referensområden, och för delstudie 2 i vindparken vår och höst 2009. Resultaten visar att

    • Området med vindkraftverk och det närliggande referensområdet hade lägre fisktäthet än referensområdet som ligger längst bort. Skillnaden var statistiskt signifikant för fiskar i storleksgrupperna 30-80 mm (spigg), 80-140 mm (skarpsill, liten sill) och 140-250 mm (vuxen sill).
    • För fisk i storleksgruppen 30-80 mm angavs område (Vindpark, Utgrunden 2, referens) som signifikant orsak till skillnaden i fisktäthet i det längst bort belägna referensområdet.
    • För fiskar upp till 250 mm (torsk och lax) observerades ingen statistiskt signifikant skillnad i fisktäthet mellan områdena.
    • Någon positiv effekt på tätheten av fisk som till exempel aggregering av fisk p.g.a. tillkomst av habitat iakttogs inte.
    • Pelagiska fiskars simhastighet minskade med ökande rotorhastigheter och elproduktion. Det är dock oklart huruvida dessa effekter berodde på ökade ljudnivåer från kraftverken eller t ex vindinducerade vattenströmmar.
    • Utbyggnaden vid Utgrunden 1 har inte haft några signifikanta konsekvenser för fisksamhället p.g.a. förändrat fiske. I denna del av Kalmar sund bedrivs inget eller mycket lite yrkesmässigt fiske.

    Resultaten från första delstudien visar på skillnader i fisktäthet mellan områden för fiskar större än 250 mm, men pekar inte entydigt ut vilken faktor av de utvärderade (position, område) som orsakar dessa skillnader. Även naturliga förhållanden förväntas resultera i skillnader och en begränsning i delstudie 1 är att det saknas information om tätheten av fisk i de undersökta områdena före etablering av vindkraftverken vid Utgrunden 1. En svaghet i delstudie 2 är svårigheten att skilja på olika effekter av ljud från vind på grund av en hög grad av korrelation mellan aktuella variabler. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Berger, Urs
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    McLachlan, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Sellström, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Utveckling av en analysmetod för perflourerade syror i luft2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Berglund, Marika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Ek, Britt-Marie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Thunholm, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Lax, Kaj
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arsenik (As) är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. I områden

    med sulfidrika bergarter som vissa skiffrar och andra äldre sedimentbergarter kan

    arsenikhalten i vattnet vara över eller mycket över gränsvärdet för dricksvatten (10 μg

    As/l). Dricksvattnet från framför allt bergborrade brunnar kan därför utgöra en

    betydande källa till arsenikexponering. Drygt en miljon permanentboende och ungefär

    lika många fritidsboende har sin dricksvattenförsörjning från egen brunn. Antalet

    borrade brunnar ökar. Tidigare undersökningar har visat förhöjda till höga

    arsenikhalter i brunnsvatten, framför allt i bergborrade brunnar, i Skelleftefältet i

    Västerbotten, i ett stråk mellan Västerås och Enköping och kring Sollefteå. I flera län

    saknas i dagsläget helt information om arsenikhalter i grundvatten.

    Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten baseras på livstidsrisken för cancer. Arsenik

    kan ge tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen även i lever och njure. De

    tidigaste symptomen på kronisk arsenikförgiftning är pigmenteringsförändringar i

    huden och förtjockning av hudens hornlager framför allt på handflator och fotsulor.

    Risken för negativa hälsoeffekter minskar om exponeringen minskar eller upphör. Det

    är således önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Detta gäller

    speciellt för barn, eftersom experimentella studier tyder på att foster och små barn kan

    vara känsligare än vuxna.

    Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen analyserades

    under 2004 arsenik i 199 brunnsvattenprover tagna före eventuella filter. I denna

    rapport redovisas även resultaten från arsenikanalyser utförda vid SGU 2001-2003

    (totalt 178 brunnsvatten). Sammantaget redovisas arsenikanalyser för 377

    brunnsvatten från 14 län och 97 kommuner. I några län har endast ett fåtal prov tagits.

    Syftet med undersökningen var att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att

    sätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.

    Arsenikhalterna var låga i del flesta län. I 4,8% av brunnarna var arsenikhalten högre

    än 10 μg/l (range 11-297 g/l) och i 1,9% av brunnarna var halten högre än 100 μg/l

    (range 108-297 g/l). De högsta halterna uppmättes i Västerbotten (297 μg/l),

    Stockholm (max-halt 231μg/l) och Västmanlands län (25 μg/l). Arsenikhalter strax

    under gränsvärdesnivån 10 μg/l uppmättes i Jämtland, Norrbotten och

    Västernorrlands län samt på Öland. I övriga län låg alla uppmätta arsenikhalter under

    10 μg/l.

    Syfte

    Att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relation

    till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Berglund, Marika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI.
    Holmström, Katrin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Ask, Karolin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Pickova, Jana
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Uppsala universitet.
    Järnberg, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Bergman, Åke
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistentaämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs: Rapport till Naturvårdsverket – 2013-03-302013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDDs), dibensofuraner (PCDFs) och dioxinliknande

    polylorerade bifenyler (DL-PCBs) har analyserats i mjölk från Stockholmsmödrar under tiden

    1972 till 2011. Halterna redovisas som toxiska ekvivalenter och resultaten visar på en

    kontinuerlig årlig nedgång med 6-7%. Halterna är nu ungefär 1/10 av halterna 1972.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Bergman, Åke
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Hovander, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Sundström, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Athanassiadis, Ioannis
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Athanasiadou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Sällsten, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010: Rapport till Naturvårdsverket – 2010-11-24 2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projekten, såsom det först formulerades, avsåg insamling av mjölkprover från mödrar boende i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå. Redan första året visade det sig svårt att få in prover från samtliga platser varför provinsamlingen 2008 -2010 koncentrerades till Göteborg och Stockholm. Prover från dessa städer har levererats till Naturhistoriska riksmuseet för dokumentering, preparering och lagring. Såväl individuella prover som poolade sådana har analyserats med avsikt att särskilt studera prover från Göteborg på individuell basis. Proverna för 2008 inkluderade 10 individuella prover och fyra homogenat och för prover från 2009/2010, 19 individuella prover samt två homogenat. De kemiska ämnen som analyserades tillhör följande klasser av miljöföroreningar: organiska klorpesticider, polyklorerade bifenyler (PCB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Antalet enskilda analyter har i första hand avgjorts av ämnenas förekomst i proverna, men de som rapporteras är ett drygt 20-tal ämnen (se nedan).

    Den i särklass viktigaste miljöföroreningen bland de som här studeras är 4,4’-DDE. Den förekommer i halter mellan 20 och 130 ng/g fett, 2008-2010 i Göteborg medan halten i homogenat från 2007 låg på ca. 185 ng/g fett. I Stockholmsmödrarnas mjölk från 2008 låg halten på 70-80 ng/g fett men 2009/2010 var halten uppe i ca. 150 ng/g fett. De senare värdena ligger i paritet med observerade halter 2003, 2004 och 2007. Variationen är sådan att det inte ter sig finnas någon trend i haltutvecklingen mellan åren. Inte heller någon geografisk trend tycks förekomma, men fördjupade analyser av dessa data krävs för att säkerställa de statistiska observationerna. Övriga klororganiska bekämpningsmedel, inkl. hexaklorbensen (HCB) förekommer i halter som är <10% av 4,4’-DDE. De dominerande PCB-kongenerna är CB-138, -153 och -180 men dessa förekommer i halter som är lägre än 50% av det som 4,4’-DDE förekommer i. Flertalet PCB-kongener förekommer i sub-10 ng/g fett-halter i modersmjölken oavsett ursprungsstad (Göteborg eller Stockholm).

    ΣPCB-halten ligger i nivå med koncentrationen av 4,4’-DDE. Koncentrationerna av polybromerade difenyletrar (PBDE) är låga. De enskilda PBDE-kongenerna har mestadels halter på under 1 ng/g fett. BDE-209 förekommer mycket sällan i kvantifierbar halt i modersmjölken. Av lägre bromerade difenyletrar dominerar fortfarande BDE-47.

    Utanför kontraktet tillförs här också data för halter och trender av polyfluorerade kemikalier i modersmjölk från Stockholm 1972 till 2008. De ämnen som analyserats i modersmjölken är perfluorooktansulfonat (PFOS), perfluorohexansulfonat (PFHS) samt perfluorooktansyra (PFOA). Resultaten redovisar entydigt ämnenas uppåtgående trend fram till omkring 2000 varefter koncentrationerna faller.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Bergman, Åke
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Yuan, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Andersson, Patrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    West, Christina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Domellöf, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Analys av klorparaffiner i bröstmjölk och serum2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klorparaffiner (CP) utgör en stor grupp av polyklorerade alkaner av olika kolkedjelängder och olika kloreringsgrad; kortkedjiga (C10 – C13, SCCP), medellånga (C14 – C17, MCCP) och långa (≥C18, LCCP). CP produceras i mycket stora volymer för användning som additiv (bl.a. som mjukgörare och flamskyddsmedel) i produkter, material och varor. De är globala miljöföroreningar som förekommer i abiotisk miljö, djur och människor. Hypotesen för den studie som nu genomförts är att CP uppvisar olika ackumulationsgrad i blod (serum eller plasma) jämfört med bröstmjölk. Därför har parade prover från 25 kvinnor som donerat blod och bröstmjölk analyserats med avseenden på CP i dessa båda matriser och halterna har jämförts med halter av en PCB-markör, CB-153, samt med 4,4’-DDE. Analyserna visar signifikanta haltskillnader, på fettviktsbasis, av SCCP och MCCP i serum på 22 respektive 6.2 gånger högre koncentrationer än de som uppmätts i bröstmjölken. Data visade även förhöjda halter av såväl vSCCPs (mycket korta CP) som LCCPs i serum jämfört med bröstmjölk men skillnaden i dessa båda fall är inte signifikant säkerställd. Medianhalterna av SCCP, MCCP och LCCP i serum respektive bröstmjölk är: 790, 520 och 16 ng/g fett respektive 36, 63 och 6,0 ng/g fett. 4,4’-DDE och CB-153 är jämförbara i de båda matriserna och ligger på 17 respektive 12 ng/g fett. SCCP är klassificerad som en POP i Stockholmskonventionen men inte MCCP trots höga halter i serum. CP är, oavsett kolkedjelängd, persistenta.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Bergström, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Cole, Scott
    EnviroEconomics Sweden.
    Hasselström, Linus
    KTH.
    Kraufvelin, Patrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Moksnes, Per-Olav
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Sundblad, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Söderqvist, Tore
    Holmboe & Skarp AB.
    Wikström, Sofia A.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Ekologisk kompensation i kustmiljön: Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet?2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Enligt skadelindringshierarkin ska negativa effekter från mänsklig verksamhet i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

    I projektet ECOCOA har vi undersökt om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Vår målsättning har varit att bidra till en vetenskapligt grundad syn på hur ekologisk kompensation skulle kunna medverka till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 

    Eftersom kompensation kan beröra en mängd aktörer och sakägare med olika intressen och perspektiv är det viktigt med en transparent process som hanteras på ett jämförbart sätt mellan olika områden och fall. En viktig flaskhals idag är brist på praktisk erfarenhet hos aktörer om hur kompensationen ska kunna tillämpas. Vi har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som man behöver beakta i en bedömning av skada och kompensationsbehov, med fokus på att öka förutsättningarna för en transparent bedömningsprocess. Det föreslagna ramverket bygger på fyra steg: 1) skadebedömning; 2) bedömning av kompensationsbehov; 3) val av kompensationsåtgärder; och 4) utvärdering av resultat. Ramverket baserar sig på att tydliggöra samband mellan ekosystemets strukturer och de nyttigheter dessa kan medföra för människan, där nyttigheter är beroende av ekosystemtjänster, ekosystemtjänster av funktioner, och funktioner av strukturer. Vi kopplar ramverket till en utvärdering av aktuellt kunskapsläge kring åtgärders effektivitet i kustområdet. Viktiga livsmiljöer som ingår är ålgräs, grunda vegetationsklädda mjukbottnar, naturligt vegetationsfria mjukbottnar, tångbälten, musselbankar, stenrev och kustnära våtmarker.

    Vi har med hjälp av ramverket utvärderat nuvarande och möjliga tillämpningar av ekologisk kompensation. Utvärderingen har gjorts dels genom ett fullständigt exempel som beskriver förlust av ålgräsängar och dels genom att undersöka befintliga fall och sammanhang där kompensation är eller skulle kunna bli relevant. Fallen bygger på i) domslut gällande tillståndspliktig vattenverksamhet, ii) dagens hantering av småskalig exploatering i kustområden, samt iii) tillämpningen av särskild fiskeavgift ur ett kompensationsperspektiv. Slutligen har vi utvecklat förslag på hur liknande tillämpningar skulle kunna se ut för ytterligare livsmiljöer i tillägg till ålgräs.

    Våra resultat visar det finns fortsatt stor osäkerhet kring hur kompensationsprocesser och kompensationsåtgärder fungerar i praktiken. Samtidigt är det en realitet att man idag i de allra flesta fall exploaterar utan kompensation, eller med otillräcklig kompensation. Detta innebär i praktiken att förluster värderas till noll, det vill säga att man accepterar förluster på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyttigheter, och att de skador som uppstår inte uppmärksammas i form av åtgärdsbehov som ska täckas av den som orsakar skadan. Eftersom tillämpningen av vårt ramverk synliggör värdet av att förvalta biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans kan det även stödja förvaltningen av kustområden i enlighet med ekosystemansatsen på en mer generell nivå.

    Våra resultat synliggör vikten av att värna biologisk mångfald. Vår genomgång av potentiella kompensationsåtgärder, som redogörs för i rapporten, visar med tydlighet att det är kostsamt att först förstöra och sedan restaurera, i stället för att skydda och undvika skada i första hand. Vi ser dock ett utrymme och ett behov av att förbättra användningen av ekologisk kompensation som ett av många verktyg för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svenska kustmiljöer i enlighet med miljöbalken. ECOCOAs ramverk tillsammans med kaskadmodeller för viktiga livsmiljöer och information om potentiella åtgärder, kunde här fungera som en gemensam utgångspunkt vid diskussioner, samrådsprocesser och bedömningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    C Öhman, Marcus
    AquaBiota Water Research.
    Berkström, Charlotte
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Isæus, Martin
    AquaBiota Water Research.
    Kautsky, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Koehler, Birgit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nyström Sandman, Antonia
    AquaBiota Water Research.
    Ohlsson, Hans
    OX2 AB.
    Ottvall, Richard
    Ottvall Consulting AB.
    Schack, Henriette
    Naturens Stemme, Danmark.
    Wahlberg, Magnus
    Syddansk Universitet, Danmark.
    Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv: En syntesrapport om kunskapsläget 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att öka tillgången på förnybar energi är nödvändigt för att motverka klimatförändringarna. Här förväntas havsbaserad vindkraft ha en viktig roll. Samtidigt medför planer på att bygga ut havsbaserad vindkraft viktiga frågeställningar kring hur marint liv och biologisk mångfald kan påverkas. I den här rapporten sammanställs det nuvarande kunskapsläget om hur havsbaserad vindkraft skulle kunna påverka marint liv, med fokus på svenska havsområden. Temamässigt omfattar rapporten bottennära miljöer, fisk, marina däggdjur och sjöfågel. Den strävar även efter att belysa kunskapsläget kring kumulativa effekter, samt frågor om under vilka förutsättningar havsbaserad vindkraft skulle kunna gynna marint liv.

    Bedömningarna beaktar även hur det tekniska utförandet har utvecklats, till exempel när det gäller vindparkernas utformning och dimensionering. Planeringen idag omfattar större vindparker och kraftverk, och bottenfasta vindkraftverk kan lokaliseras på allt större djup. De har hittills främst etablerats inom djupintervallet 5–40 meter, men kan numera anläggas på omkring 40–60 meters djup. Därtill förväntas flytande fundament, som klarar ännu större djup, bli vanligare. En annan viktig aspekt är hur tillämpningen av skadelindrande åtgärder har utvecklats.

    Havsbaserad vindkraft förväntas påverka marint liv på olika sätt under anläggnings- och driftsfasen, varför det är relevant att tydligt särskilja dessa i riskbedömningar. Rapporten berör även effekter under avvecklingsfasen.

    Under anläggningsfasen, som pågår någon dag per kraftverk, kan högintensivt ljud uppstå till exempel i samband med pålning av vindkraftverkens fundament. Åtgärder för att minska skadeverkningar av högintensivt ljud är viktiga, och kan förutsättas vara standard idag. Ofta finns det även behov att förbereda havsbotten, vilket leder till spridning av sedimentpartiklar. Omfattningen av både ljud- och sedimentspridning beror på lokala förhållanden. Därför behöver de lokala förhållandena beaktas för att ta fram en mer detaljerad kännedom om risker för marint liv. I synnerhet tumlare kan påverkas negativt av höga ljudnivåer vid anläggningsfasen, med risk för hörselpåverkan och kraftiga beteendestörningar om inte skadelindrande åtgärder används. Särskilda hänsyn i lokalisering och utförande kan även behövas för sälar, samt för fisk när det gäller områden och årstider som är viktiga för deras reproduktion. 

    Under driftsfasen, som pågår upp emot cirka 40 år, bildar vindkraftverkens fundament och eventuella erosionsskydd fasta strukturer. Detta kan ge upphov till reveffekter då ytorna skapar plats för fastsittande arter. Med tiden kan även fiskar och marina däggdjur lockas dit, om förhållandena medger det. En viktig skillnad jämfört med andra typer av rev är att fundamenten går hela vägen upp till ytan, vilket ökar tillgången på hårda substrat i hela vattenpelaren. En möjlig risk är att de nya substraten skulle kunna gynna oönskade främmande arter, även om det saknas belägg för vindparkernas roll som en sådan spridningsväg.

    När elen produceras genereras undervattensljud, och överföringen av el i sjökablar kan leda till ett visst mått av elektromagnetiska fält i kablarnas närhet. Effekter av dessa påverkansfaktorer har varit svåra, om inte omöjliga, att notera i fältundersökningar. En generell slutsats skulle kunna vara att, om det förekommer negativa effekter av undervattensljud och elektromagnetiska fält, så är de oftast i styrka underordnade den attraktion som kommer av reveffekten. 

    Aktuella studier tyder sammanfattningsvis på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn när det gäller lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel. Vissa sjöfågelarter kommer sannolikt att undvika området där vindparken etableras. Även åtgärder för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraftverken kan vara viktiga i vissa områden. Eftersom slutsatserna baseras på studier i andra miljöer än de som kan bli aktuella i Sverige framöver är en uppföljning av miljöeffekter viktig i de parker som etableras, för att ha möjlighet att säkerställa eller vid behov revidera kunskapsläget.

    Utveckling av kunskapsläget 

    När det gäller vindkraftens effekter på bottennära livsmiljöer har kunskapsläget förbättrats angående mer långsiktig påverkan, liksom hur alg- och djursamhället i vindparken förändras över tid. Med åren blir det mer och mer likt det naturliga samhället på hårda bottnar i den aktuella regionen, även om arter med långlivade larvstadier främjas relativt sett mer. I viss mån saknas kunskap om vilken påverkan som kan förväntas om man bygger på större djup och om vindkraftverken står glesare, som planeras idag. Inga studier tyder dock på att etablering av vindkraftverk är ett hot mot vegetation eller bottenlevande djur i den här typen av miljöer, så länge särskilt skyddsvärda livsmiljöer undviks.

    Angående fisk och fisksamhällen har förståelsen för reveffekter ökat. Forskningen har övergått till att belysa reveffekter mer ingående, från att tidigare främst bekräfta om det blir en reveffekt eller inte. Sådana studier saknas dock idag för flera svenska havsområden eftersom det inte finns vindparker där.

    För marina däggdjur har kunskapsläget förbättrats framför allt när det gäller förståelsen av hur sälar och tumlare uppfattar och använder sig av ljud, samt hur ljud av olika frekvens och intensitet påverkar djuren.

    Kunskapen som hur havsbaserad vindkraft kan påverka sjöfågel har förbättrats framför allt för kustnära områden, men bedömningar begränsas fortfarande av otillräcklig kunskap om olika sjöfågelarters utbredning och dynamik i förekomst mellan år. Det här gäller speciellt områden längre ut till havs och med större djup än 30 meter. Den internationella forskningen har varit fokuserad på att bedöma kollisionsrisk, och ny teknik har gett ökad kunskap om fåglars flyghöjder och beteenden i förhållande till vindkraftverk.

    Kumulativa effekter

    För att göra en sammanvägd bedömning av vindkraftens miljöeffekter är det relevant att sätta de enskilda bedömningarna i ett vidare sammanhang, där även till exempel aktuell miljöstatus och effekter av annan verksamhet ingår, så som omfattningen av fiske och sjöfart. I ett sådant perspektiv skulle införandet av en vindpark kunna leda till att den totala omfattningen av påverkan antingen ökar eller minskar i ett visst område. Etableringen kan också påverka samspelet mellan arter, med efterföljande indirekta effekter i ekosystemet. Att förstå sådana sammanvägda effekter är ett fortsatt viktigt forskningsområde. Det finns även ett behov av att utveckla metoder för att skatta kumulativa effekter i samband med havsbaserad vindkraft på olika rumsliga och tidsmässiga skalor. 

    Utgående från det befintliga kunskapsläget kan risken för att havsbaserade vindparker bidrar med negativa kumulativa effekter på havsmiljön förväntas vara låg, under förutsättning att skadelindrande åtgärder tillämpas och bästa möjliga hänsyn tas. Under anläggningsfasen innebär sådana förutsättningar att skadliga nivåer av påverkansfaktorn minimeras, och att anläggningen sker under sådana rumsliga och tidsmässiga förhållanden att risken för ansamling av känsliga populationer av fisk och marina däggdjur minimeras. Bedömningen beror på att påverkan under anläggningsfasen är tidsmässigt övergående och inte förväntas upprepas vid mer än ett tillfälle per plats. Det baseras därför också på förutsättningen att annan motsvarande verksamhet inte sker samtidigt i området. För driftsfasen innebär förutsättningarna att driften sker med sådan teknik att nivån av elektromagnetiska fält är låg och att undervattensljud inte leder till negativa effekter på fisk eller marina däggdjur, och med undantag av att det fortsatt finns oklarheter kring hur sjöfågel kan påverkas.

    Vid en omfattande utbyggnad kommer gradvis högre hänsyn och anpassningar för att undvika kumulativa effekter att vara motiverade. Det ställer även ökade krav på nationell och internationell samordning för att undvika risker för kumulativ påverkan i samband med anläggningsfasen, till exempel om flera vindparker anläggs parallellt. Eftersom vindkraftens långsiktiga bidrag till kumulativ påverkan är svårbedömda i dagsläget, och förväntas variera både lokalt och mellan olika havsområden, vore det mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i sådana parker som etableras, för att öka kunskapen och skapa möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter.

    Kan vindkraften ha positiva effekter på marint liv?

    Forskningen innehåller även exempel på när införandet av havsbaserad vindkraft kan ha gynnat arter, eller aspekter av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns dock en svårighet med att generalisera kring om havsbaserad vindkraft kan gynna marint liv, eftersom utfallet i hög grad beror på vindparkens lokalisering, ekologiska förutsättningar, samt vilka andra aktiviteter som förekommer i närområdet. En viktig aspekt är även att mänskliga preferenser påverkar definitionen av om viss förändring i artsammansättning är ”positiv” eller ”negativ”, eftersom det här beror på hur olika arter och ekosystemstjänster värdesätts, det vill säga vilken typ av biologisk mångfald som är önskvärd i ett visst område. Rapporten redogör för olika typer av anpassningar som har förslagits för att gynna särskilda arter i samband med havsbaserad vindkraft, även om utvecklingen av sådana naturanpassade lösningar fortfarande är i sin linda.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kautsky, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Malm, Torleif
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Ohlsson, Hans
    wpd Offshore Stockholm AB.
    Wahlberg, Magnus
    Fjord & Balt, Denmark.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    The effects of wind power on marine life: A Synthesis2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    As in many other countries, an expansion of wind power is expected in Sweden during the coming decades. The expansion is driven by rising prices on electricity and the need for an increased production of renewable energy. Since wind conditions at sea are good and relatively constant, several offshore wind farms are planned in Swedish waters. Offshore wind power with a total effect of about 2500 MW has been granted permission and an additional 5500 MW are being planned for. Examples of granted projects are Storgrundet with an effect of 265 MW, Stora Middelgrund with an effect of 860 MW and Kårehamn with an effect of 48 MW. The largest offshore wind farm in Sweden today is Lillgrund in Öresund, with its 48 turbines with an installed effect of 110 MW.

    Prior to this expected expansion, it is important to investigate the environmental impact of offshore wind power, and how possible negative effects can be minimized. This synopsis about the impact of wind power on the marine life in Swedish waters is based on more than 600 studies, most of which are scientific articles, but also reports by companies and authorities.

    Habitats and species in Swedish marine areas

    Swedish marine areas are characterized by a unique salinity gradient that varies from marine conditions in Skagerrak to almost limnic environments in the Gulf of Bothnia. There are also vast differences between areas in terms of environmental factors such as insolation, temperature and wave exposure. This entails variation in species composition, dominance by different populations and structural differences in plant and animal communities. Therefore, this synopsis provides environment descriptions of three widely separated marine areas: the Swedish West Coast (Kattegat and Skagerrak), the Baltic Proper and the Gulf of Bothnia (Bothnian Sea and Bothnian Bay). The main focus is on occurrence of species and communities within the depth interval that is of interest for establishing offshore wind power in Sweden.

    Offshore wind power

    There are mainly two types of foundation structures used in Sweden today: gravity-based foundations and monopile foundations. These are also the most commercially viable. Offshore wind farm projects affect the environment in different ways during installation, operation and decommissioning. The installation phase is assessed as having the largest impact on the environment, since high noise levels and sediment dispersal can affect marine organisms. A wind farm during operation can cause barrier effects as well as changes in the natural environment. The decommissioning phase can again enhance noise levels and lead to sediment dispersal in the wind park and its adjacent area. 

    Effects on marine organisms and communities 

    Since marine environmental conditions vary between different locations as well as over time, it is difficult to make universal assessments of the effects of offshore wind power. This increases the importance of well-designed pilot studies and monitoring programs of the local environment. Also, location-specific surveys minimize the risk that costly measures to reduce negative impact are used when they are not needed. In general, installation and decommissioning of offshore wind farms should be planned so that sensitive reproductive periods for marine species are avoided. Particular consideration might also be needed for constructions in important growth and spawning areas for fish and marine mammals, or specific environments, such as offshore banks with high natural values. Below is a list of the effects that, according to existing knowledge and accessible literature, might affect marine organisms and communities. Each effect has been assessed after how long, and to what scale, it affects the marine life in the wind farm area.

    Acoustic disturbances during the installation

    As monopile foundations are being driven into the sea floor, a lot of noise is generated that spreads in the water. Cod and herring can potentially perceive noise from pile driving at a distance of 80 kilometres, experiencing physical damage and death at just a few meters from the place of installation. For all types of work involving noise, flight reactions in fish are expected within a distance of about one kilometre from the source. The greatest risk of significant harm to fish populations exists if the installation overlaps with important recruitment areas for threatened or weak populations. Among the marine mammals, porpoises have proved to get both impaired hearing and behavioural disturbances from noise associated with pile driving. There are no studies indicating any long-term negative effects on any of the seal species occurring in Swedish waters. It is not possible to draw any general conclusions of the effects on invertebrates from pile driving noise, since the group is too large and diverse. The few studies that exist, however, show that oysters are relatively sensitive, whilst mussels are not affected at all. The effects of high noise levels can be reduced by, for example, successively increasing the power and thus the noise during piling, so that larger animals such as fish, seal and porpoises are intimidated at an early stage and leave the construction area well before high noise levels are reached.

    Sediment dispersal

    Dredging work during the construction of gravitational foundations, and laying of cables between the wind turbines and land, can cause sediment from the bottom to whirl up and disperse in the water mass. The amount of sediment dispersed depends on the type of sediment, water currents and which dredging method is being used. Increased concentrations of sediment in the water affect mainly fish fry and larval stages negatively. Invertebrates are often adapted to re-suspension of sediment, since it occurs naturally in their environment. The sediment dispersal at the construction of a wind farm is often confined to a short period. The effects are also relatively small due to the fact that the bottom sediment is usually coarse-grained. The overall assessment is therefore that sediment dispersal is a limited problem for most animal and plant communities, but specific consideration should be taken and fish recruitment periods should be avoided.

    Introduction of a new habitat

    The foundations of wind turbines can function as artificial reefs and attract many fish species, particularly around gravitational foundations which have a structurally complex erosion protection. At first there is often a redistribution of fish from nearby areas to the wind park foundations, but over time an actual increased fish production within the park is possible, as long as the park is large enough and the fishing pressure is low. The structure of the erosion protection can bring local positive effects for crustaceans such as lobster and crab, by functioning as shelter as well as increasing their foraging area. One example of a species that seems to increase locally around foundation structures on the Swedish West Coast and the Baltic Proper is the blue mussel. Which species that will dominate depends on the salinity in the area. There are no studies showing that foundation structures will facilitate the distribution of new species to Swedish marine areas. One reason for this might be that the total amount of hard bottom surface formed by the foundations and their structures is relatively small compared to natural hard bottoms.

    Turbine noise and boat traffic

    Maintenance work on the wind turbines causes a certain increase in boat traffic in the area of an operating wind farm. Also, different parts of the turbines generate noise during operation that spreads through the water. The reactions of fish on noise from turbines and boat engines vary, but study results indicate that the effect on most fish species from noise produced in a wind farm is low. There are, however, no studies on long-term effects of stress due to an increased noise level or effects of noise disturbance on fish spawning behaviour. Porpoises especially, but to some extent also seals, are sensitive to noise disturbance. Today there are no studies showing negative effects from the operational sounds from a wind farm on populations of marine mammals. The noise of both strong winds and engines from ships often exceeds the underwater noise generated by operating wind farms.

    Electromagnetic fields

    The electric cables leading from a wind turbine generates a magnetic field that decreases with distance from the cable. The expected effect on most fish species is low, but since the effect is ongoing throughout the entire operational stage, the risk should be considered in areas that are important to migrating fish species. No studies have been found that show how electromagnetic fields affect marine mammals. The few studies that have been found on invertebrates indicate that the electromagnetic fields around common transmission cables have no effect on either reproduction or survival.

    Exclusion of birds

    Most birds do not avoid wind farm areas. An exception is several common diving ducks that avoid flying or swimming within wind farms and keep a safe distance of at least 500 meters to a turbine tower. The most common food for these species in the Baltic Sea is blue mussels. Areas within the Swedish economic zone where a large-scale expansion of wind power would have the greatest effect on the ducks, and thereby indirectly affect the benthic community, are the offshore banks in the central Baltic Proper, mainly Hoburg Bank and Northern Midsjö Bank, where two thirds of the oldsquaw populations in Europe overwinters. The level of impact will depend on the total area of the park, and the distance between the turbine towers. Large-scale studies are needed in order to assess if the effect might lead to substantial changes for the benthic community.

    Gaps of knowledge

    The basis of this synopsis is research results from studies concerning single wind turbines or small wind farms, which in many cases is enough to assess the effects that can be expected on different groups of marine organisms. However, there is a lack of knowledge on how the large-scale wind power development will affect marine ecosystems in the long term. Since it is impossible to extrapolate this knowledge based on a single wind turbine or wind farm, further studies are needed where changes in larger parks are followed over long periods of time. Identified effects should also be weighed and put in relation to other human activities, as well as to today’s need of increasing the use of renewable energy and reduce environmental pollution. Since a largescale expansion of wind power is expected along the coasts of many countries around the Baltic Sea and in the North Sea, there is a need for a coordinated international research program, for example an interdisciplinary EU-project.

    Fulltekst (pdf)
    The effects of wind power on marine life
  • 20.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Kautsky, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Malm, Torleif
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Ohlsson, Hans
    wpd Offshore Stockholm AB.
    Wahlberg, Magnus
    Fjord & Bælt, Danmark.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap. Marine Monitoring AB.
    Vindkraftens effekter på marint liv: En syntesrapport2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Precis som i många andra länder förväntas en utbyggnad av vindkraft i Sverige under de närmaste decennierna. Expansionen drivs bland annat av stigande elpriser och behovet av ökad produktion av förnybar el. I Sverige har havsbaserad vindkraft med en total effekt på ungefär 2500 MW fått tillstånd och ytterligare 5500 MW är under utveckling. Exempel på vindkraftsprojekt med färdiga tillstånd är Storgrundet med en effekt på 265 MW, Stora Middelgrund med en effekt på 860 MW och Kårehamn med en effekt på 48 MW.I dag utgör Lillgrund i Öresund med sina 48 vindkraftverk och 110 MW i installerad effekt, Sveriges störstahavsbaserade vindkraftpark. 

    Inför denna förväntade expansion är det viktigt att undersöka vindkraftens miljöeffekter, och hur eventuella negativa effekter kan minimeras. Över 600 studier, huvudsakligen vetenskapliga artiklar, men även rapporter från företag och myndigheter, ligger till grund för slutsatserna och rekommendationerna i denna syntesrapport om påverkan av vindkraft på det marina livet i svenskahavsområden.

    Livsmiljöer och arter i svenska havsområden

    Sveriges havsområden karakteriseras av en unik salthaltsgradient som varierar från Skagerraks marina förhållanden till närmast limniska miljöer i Bottenviken. Det råder även stora skillnader mellan områden med avseende på miljöfaktorer såsom ljustillförsel, temperatur och vågexponering. Detta medför variationer i artsammansättning, dominans av olika populationer samtstrukturskillnader hos växt- och djursamhällen. I rapporten ges därför miljöbeskrivningar separat för tre geografiska områden: Västerhavet (Kattegatt och Skagerrak), Egentliga Östersjön och Bottniska viken (Bottenhavet ochBottenviken). Rapportens fokus är på förekomst av arter och samhällen inom det djupintervall som är av störst intresse för etablering av havsbaserad vindkraft i Sverige idag.

    Havsbaserad vindkraft

    I Sverige används främst två typer av fundament: gravitationsfundament och monopile-fundament, vilka i dagsläget också är de mest kommersiellt gångbara. Havsbaserade vindkraftsprojekt påverkar miljön på olika sätt under anläggningsfasen, driftsfasen och avvecklingsfasen. Anläggningsfasen bedöms medföra de största miljöeffekterna, då höga ljudnivåer och sedimentspridning kan påverka marina organismer. Under driftsfasen, som är den klart längsta fasen, förväntas barriäreffekter och förändringar i den naturliga miljön. Avvecklingsfasen kan på nytt medföra ökat buller och sedimentspridning i området i och runt parken.

    Effekter på marina organismer och samhällen

    Eftersom miljöförhållanden varierar mellan olika platser, och över tid, är det svårt att göra allmängiltiga bedömningar av påverkan på livet i havet. Det gör att väl utformade förstudier och kontrollprogram i den lokala miljön blir desto viktigare. Platsspecifika undersökningar minimerar också risken att kostsamma åtgärder sätts in i onödan. Allmänt gäller att anläggning och avveckling av havsbaserade vindkraftverk bör planeras så att känsliga reproduktionsperioder för marina arter undviks. Motsvarande hänsynstagande kan även behövas vid anläggning i områden som är viktiga uppväxt- och lekområden, eller känsliga miljöer såsom utsjöbankar med höga naturvärden. Nedan följer effekter som, utifrån befintlig kunskap och tillgänglig litteratur, kan påverka marina organismer och samhällen. Varje effekt har bedömts efter hur länge, och i vilken skala, den påverkar det marina livet inom ett vindkraftsområde.

    Akustiska störningar under anläggningsfasen

    När monopile-fundament pålas ned i botten alstras mycket höga ljud somsprids i vattnet. Torsk och sill kan potentiellt uppfatta ljud från pålningsarbeten på 80 kilometers avstånd, och fysiska skador och död kan inträffa vid avstånd på några meter från anläggningsplatsen. Vid alla typer av arbeten som medför buller kan flyktreaktioner hos fisk förväntas inom avstånd på någon kilometer från källan. Den största risken för betydande skador på fiskpopulationer föreligger om anläggningen överlappar med viktiga rekryteringsmiljöer för hotade eller svaga populationer. Bland de marina däggdjuren är tumlare den art som har påvisats kunna få både sämre hörsel och stört beteende av ljud i samband med pålning. Det finns inga studier som tyder på långvariga negativa effekter på någon av de svenska sälarterna. Generella slutsatser om effekterna av ljud under pålning på ryggradslösa djur går inte att dra, då gruppen är alldeles för stor och mångformig. De få studier som finns visar att ostron är relativt känsliga, medan musslor inte ens påverkas av mycket höga ljudnivåer. Effekter av pålningsljud kan minimeras genom att till exempel successivt öka kraften och ljudet vid pålning, så att större djur som fisk, säl och tumlare skräms och hinner lämna anläggningsområdet.

    Spridning av sediment

    Muddringsarbeten vid anläggning av gravitationsfundament, och kabeldragning mellan verken och till land, kan medföra att sediment virvlar upp och sprids i vattenmassan. Hur mycket sediment som sprids beror på sedimenttyp, vattenströmmar och vilken muddringsmetod som används. En ökad koncentration av sediment i vattnet kan påverka framför allt fiskyngel och larvstadier negativt. Ryggradslösa djur är ofta anpassade till uppvirvling av sediment eftersom det förekommer naturligt i deras miljö. Vid anläggningsarbeten av en vindkraftpark sker spridningen av sediment oftast under en kort period. Effekterna är även relativt små, bland annat därför att bottenmaterialet brukar vara grovkornigt. Den samlade bedömningen är därför att sedimentspridning är ett begränsat problem för de flesta djur- och växtsamhällen.

    Introduktion av nytt habitat

    Vindkraftverkens fundament kan fungera som konstgjorda rev och locka till sig många fiskarter, särskilt runt gravitationsfundament med erosionsskydd, eftersom dessa ger den lokala miljön en mer komplex struktur. Till en början sker en omfördelning av fisk från närliggande områden, men över en längre tidsperiod kan även en ökad fiskproduktion vara möjlig, om vindkraftparken täcker en relativt stor yta och fisketrycket är lågt. Erosionsskyddets struktur kan öka den lokala förekomsten av kräftdjur, såsom hummer och krabba, genom att utgöra skydd och öka tillgången på föda. Ett exempel på en art som kan öka lokalt kring fundamentstrukturer i Västerhavet och Egentliga Östersjön är blåmusslan. Vilka arter som kommer att dominera beror främst på salthalten i området. Det finns inga studier som visar att fundamentstrukturerna i dagsläget skulle underlätta spridningen av främmande arter till svenska havsområden. Den totala ytan nytt habitat som fundamentenutgör i havsmiljön är relativt liten.

    Driftsbuller och båttrafik

    Under driftsfasen medför underhållsarbeten av vindkraftverken en viss ökning av båttrafiken i området samtidigt som verken alstrar ljud som sprids i vattnet. Hur fiskar reagerar på driftsbuller och båttrafik varierar, men resultat från studier tyder på att ljudpåverkan under driftsfasen av en vindkraftpark är liten på de flesta arter. Det saknas dock studier om effekter av långvarig stress på grund av en förhöjd ljudnivå och effekter av ljudstörning på fiskens lekbeteende. Framför allt tumlare, men även sälar, är känsliga för ljudstörningar. I dagsläget finns inga belägg för en negativ effekt av ljud under driftsfasen påpopulationer av marina däggdjur. Både ljudet vid stormar, och motorljud från fartygstrafik, överstiger ofta driftsbullret från vindkraftverk.

    Elektromagnetiska fält

    Under driftsfasen alstrar kablarna från ett vindkraftverk ett magnetfält somavtar med avstånd från kabeln. Den förväntade effekten på de flesta fiskarter är låg, men eftersom påverkan pågår under hela driftsfasen bör risken beaktas i områden av betydelse för vandrande fiskarter. Inga studier visar huruvida de marina däggdjuren påverkas av de elektromagnetiska fält som kan uppstå i en vindkraftpark. De få studier som utförts på ryggradslösa djur tyder på att elektromagnetiska fält runt vanliga transmissionskablar inte påverkar arternas reproduktion eller överlevnad.

    Utestängning av fåglar

    Fåglar undviker vanligtvis inte områden nära vindkraftparker. Ett undantag är flera vanliga dykänder, som ofta undviker att vistas i vindkraftparker och håller ett säkerhetsavstånd på minst 500 meter till ett turbintorn. I Östersjön är den vanligaste födan för dessa dykänder blåmusslor. De områden i svensk ekonomisk zon där en storskalig utbyggnad av vindkraft kan få den största påverkan på populationer av dykänder, och därmed indirekt på bottenlevande arter, är utsjöbankarna i centrala Egentliga Östersjön, främst Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken där två tredjedelar av Europas alfågelbestånd övervintrar. Hur omfattande påverkan skulle kunna bli kommer att bero på parkens totala yta och avståndet mellan turbintornen. Storskaliga studier behövs för att ta reda på om effekten skulle kunna leda till betydande förändringar för bottenlevande djur och växter.

    Kunskapsluckor

    Forskningsresultat om enstaka verk eller små parker ligger till grund för denna syntesrapport, vilket i många fall är tillräckligt för att göra bedömningar av vilken påverkan som kan förväntas på olika grupper av marina organismer. Däremot saknas kunskap om hur en storskalig vindkraftsutbyggnad långsiktigt kommer att påverka olika marina ekosystem. Det är inte möjligt att extrapolera kunskap framtagen för ett enskilt verk, eller en vindkraftpark, för att nå denna kunskap. Därför behövs studier där förändringar i stora parker följs under långa tidsperioder. Påvisade effekter bör även vägas samman och relateras till andra mänskliga aktiviteter, samt till dagens behov att öka användningen av förnybar energi och minska miljöpåverkan. Då en storskalig etablering av vindkraft förväntas i många länder runt Östersjön och i Nordsjön, finns ett behov av ett samordnat internationellt forskningsprogram till exempel i form av ett tvärvetenskapligt EU-projekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20042004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated bythe Environmental Protection Agency in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to serve as reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance levelof 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor, liver somatic index (LSI) andfat content are monitored at all sites. At some few sites, integrated monitoring with fishphysiology and population are running in co-operation with the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 20 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality, long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at thebeginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower leftcorner.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Miljögifter och metaller i biologiskt material från marin miljö2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A short summary of the results up to year 2002/03 is given below. Graphical presentations,

    tables and details are given in the following chapters. A summary of the estimated

    concentrations up to 2002/03 is given in table 23.3.

    The condition of herring in the Baltic is decreasing in almost all autumn time series. At

    the same time fat content is decreasing in herring from Harufjärden, Landsort and

    Utlängan (autumn and spring).

    Lead concentrations in herring, cod and perch livers are decreasing in almost all time

    series from both the Swedish west coast and the Baltic.

    The increasing trends of cadmium concentrations in herring liver from the Baltic Proper

    and from the Bothnian Sea reported for the period 1980 to 1997 seems to have

    stopped.

    In herring from Ängskärsklubb a significant decrease can be seen for the last ten years,

    and in the time series from Landsort there is also indications of this decrease.

    Cadmium concentrations in blue mussels from the Baltic Proper are about 5 times

    higher

    than the suggested background levels for the North Sea and 3 times higher than

    the mussel samples from Fladen and Väderöarna.

    HCH’s are decreasing at almost all sites with a time serie long enough to permit a

    statistical trend analysis.

    HCB is decreasing in herring, cod and guillemot from the Baltic Proper and also in

    herring and cod at the Swedish westcoast. However, some relatively

    high

    concentrations

    have been detected in the last years, and it looks like the decrease is

    levelling out.

    TCDD-equivalents have not decreased in herring at Harufjärden, Karlskrona and

    Fladen during the investigated timeperiod 1990-1999. There is a significant decrease of

    these substances in guillemot eggs from St Karlsö between 1970 and the middle of the

    80-ies after that, the decrease has levelled out.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Boalt, Elin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Hedman, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Johansson, Anna-Karin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Miller, Aroha
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20112011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups –

    heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic

    hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has been

    examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in

    guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall

    trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same

    sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend

    in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases

    in fat content seen in herring (the last ten years) and cod at Fladen; an increase in condition

    for herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch, a decrease in fat content at

    Kvädöfjärden but no trend in condition for the same site.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and

    2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholm

    university.

    The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern

    Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. The

    herring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the time

    series show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g.

    cod muscle and blue mussels, but the concentrations are fairly low compared to measured

    concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However, in most cases, these

    concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length),

    supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrations between

    2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding

    change in analysis methods).

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is

    worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium,

    generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin

    with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may

    give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing trends,

    possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and

    zinc, show no consistent trends during the monitored period.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Borg, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Nylund, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20122012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups –

    heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic

    hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has been

    examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in

    guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall

    trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same

    sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend

    in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases

    in fat content and condition factor seen in cod liver at both sites; an increase in condition

    for herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch and eelpout, a decrease in fat content at

    Kvädöfjärden (perch) and Väderöarna (eelpout) but no trend in condition for the same site.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and

    2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, Stockholm

    University.

    The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern

    Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. The

    herring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the time

    series show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g.

    cod muscle and eelpout muscle from Väderöarna, but the concentrations are fairly low

    compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However,

    in most cases, these concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20

    ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length),

    supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrations

    between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above

    regarding change in analysis methods).

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is

    worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium,

    generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin

    with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may

    give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing trends,

    possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and

    zinc, show no consistent trends during the monitored period.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Vasileiou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Fång, Johan
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Dahlgren, Henrik
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Kylberg, Eva
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Staveley Öhlund, Jill
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Jones, Douglas
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stenström, Malin
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Alsberg, Tomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kärsrud, Anne-Sofie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Egebäck, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Kaj, Lennart
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20152015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants have been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups.

    Condition and Fat Content

    Condition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in condition factor seen in cod liver at Fladen, perch muscle at Kvädöfjärden, and for herring at Ängskärsklubb in spring. Also, an increase in fat content was seen during the most recent ten years for herring at Ängskärsklubb in spring. There were also some sites where no log linear trends were seen.

    Heavy Metals

    Due to a change in methods for metal analysis (not mercury) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ACES, Stockholm University.

    Generally, higher mercury concentrations are found in the Bothnian Bay, but also from one station in the Northern parts of Baltic Proper, compared to other parts of the Swedish coastline. The time series show varying concentrations over the study period. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. On the other hand, increasing concentrations are seen in e.g., cod muscle, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. In most cases, the mercury concentrations are above the EQSbiota of 20 ng/g wet weight.

    Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. The highest concentrations are seen in the southern part of the Baltic Sea. Elevated lead concentrations between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding change in analysis methods). Lead concentrations are below the suggested target level at all stations.

    Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 years

    ago in the longer time series. Cadmium concentrations in herring and perch are all below the suggested target level of 160 μg/kg wet weight.

    The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing concentrations, possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and zinc, show no consistent trends during the monitored period.

    Generally higher concentrations of arsenic and silver are found along the west coast compared to other parts of the Sweadish coast line. However for silver a few stations in the Bothnian Sea and Bothnian Bay show comparable concentrations to the west coast stations.

    Chlorinated Compounds

    Generally, a decreasing concentrations were observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB) in all species examined, with a few exceptions, such as no change in TCDD-equivalents being seen in herring muscle (except at Änskärsklubb where very high concentrations at the beginning of the sampling period were seen and also at the west coast station Fladen). The longer time-series in guillemot also show a marked decrease in TCDD-equivalents from the start in the late 1960s until about 1985 from where no change occurred for many years, however, during the most recent ten years a decrease in the concentration is seen. Concentrations of DDE and CB-118 are for some species and sites still above their respective target levels.

    The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast.

    Brominated Flame Retardants

    Elevated levels of HBCDD are seen in sites from the Baltic Proper, while the investigated PBDEs show higher concentrations in the Bothnian Bay. In addition, lower concentrations of all investigated PBDEs and HBCDD are seen on the Swedish west coast compared to the east coast. Temporally, significant increases in BDE-47, -99 and -100 have been seen in guillemot eggs since the late 1960s until the early 1990s, where concentrations then began to show decreases. Also, the concentration of HBCDD in guillemot eggs shows a decrease during the most recent ten years. For fish and blue mussels, BDE-47, -99, and -153 decreased at some sites and showed no trend at other sites. The concentration of HBCDD in fish and blue mussels showed inconsistent trends. The concentration of HBCDD is below the EQSbiota of 167 μg/kg wet weight for all fish species from all areas, while the concentration of BDE-47 alone is above the EQSbiota for sumPBDE of 0.0085 ng/g wet weight.

    PAHs

    Only blue mussels have been examined for spatial differences in PAH concentrations. Concentration of ΣPAH was found to be higher from Kvädöfjärden in the Baltic Proper compared to stations at the West coast, but individual PAHs showed varying spatial patterns. Over time, acenaphthalene was rarely found above the detection limit. Significant decreasing trends were observed for ΣPAH, chrysene, fluoranthene and pyrene at Fjällbacka; for naphthalene at Kvädöfjärden; and for pyrene at Fladen.

    All time series where concentrations of various PAHs were compared with the target value based on OSPAR Ecological Assessment Criteria, or EC Environmental Quality Standards were below the target value.

    PFASs

    PFHxS and PFOS show a similar spatial pattern, but PFOS concentrations were approximately 25 times higher than PFHxS levels. The distribution of PFOS is quite homogenous along the Swedish coast but with somewhat higher concentrations in the Baltic Proper. PFOS concentrations in guillemot eggs are about 100-200 times higher than in herring liver. An overall increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years, a change of direction is detected. The longer herring time series from Harufjärden, Landsort, and Utlängan show increasing concentrations for PFOS and most carboxylates. For FOSA, on the other hand, decreasing concentrations are seen during the most recent ten years.

    Organotin compounds

    The majority of the analysed tinorganic compounds showed concentrations below LOQ. However TBT and DPhT showed concentrations above LOQ at all stations with highest reported concentrations in fish from Örefjärden in the northern part of Bothnian Sea.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden. The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:  to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes  to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes. quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminants quantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.  to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants. quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.  to indicate large scale spatial differences quantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.  to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s, DDT’s, PCDD/F, PBDE/HBCD, PAH’s and PFC’s as well as the ratios between various contaminants.  the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).  all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank. This invaluable material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.  although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.  experiences from the national programme with several time series of over 30 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.  the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.  the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.  the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM, HELCOM and EU. The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies. Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc. The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Strandmark, Alma
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Berger, Urs
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Haglund, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, teknisk- naturvetenskapliga fakulteten, kemiska institutionen.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20082008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedish contaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: the Department of Applied Environmental Science at Stockholm University (analyses of organochlorines), the Department of Environmental Assessment at Swedish University of Agricultural Sciences (analyses of heavy metals), Department of Chemistry at Umeå University (analyses of PCDD/PCDF) and the Department of Contaminant Research at the Swedish Museum of Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation, recording of biological variables, storage of frozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies, data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by the Environmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigated contaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes and may cause toxic effects. The objectives of the monitoring program in marine biota could be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biota from several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts. The goal is to describe the general contaminant load and to supply reference values for regional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges of various contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at a significance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’- character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of banned contaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of 5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significance level of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern of e.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fish species like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish Food Administration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish Radiation Protection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM, 1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematically collected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable4material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today as well as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also the development of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index (LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring with fish physiology and population are running in co-operation with the University of Gothenburg and the Swedish Board of Fisheries.• experiences from the national programme with several time series of over 25 years can be used in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high quality and long time series is further used to explore relationships among biological variables and contaminant concentrations in various tissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance components and the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is an indispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning the fate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’ data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general and in the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the national monitoring activities in the marine environment as well as of the international programmes within ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota and summarises the results from the statistical treatment. It does not in general give the background or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasing concentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for some contaminants, differences in geometric mean concentration between various species caught at the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentration between tissues in the same species are given. This information could say something about the relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoring programmes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised in the 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences may not reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature, salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginning of each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Bignert, Anders
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Asplund, Lillemor
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Wilander, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report gives a summary of the monitoring activities within the national Swedishcontaminant programme in marine biota. It is the result from the joint efforts of: theInstitute of Applied Environmental Research at Stockholm University (analyses oforganochlorines), the Centre for Environmental Monitoring at the University of Agriculture(analyses of heavy metals) and the Contaminant Research Group at the Swedish Museumof Natural History (co-ordination, sample collection administration, sample preparation,recording of biological variables, minor additional analyses of organochlorines, storage offrozen biological tissues in the Environmental Specimen Bank for retrospective studies,data preparation and statistical evaluation). The monitoring programme is financiated by theEnvironmental Protection Agency (EPA) in Sweden.The data of concern in this report represent the bioavailable part of the investigatedcontaminants i.e. the part that has virtually passed through the biological membranes andmay cause biological effects. The objectives of the monitoring program in marine biotacould be summarised as follows:• to estimate the levels and the normal variation of various contaminants in marine biotafrom several representative sites, uninfluenced by local sources, along the Swedish coasts.The goal is to describe the general contaminant status and to supply reference values forregional and local monitoring programmes• to monitor long term time trends and to estimate the rate of found changes.quantified objective: to detect an annual change of 10% within a time period of 10 years with a power of 80%at a significance level of 5%.• to estimate the response in marine biota of measures taken to reduce the discharges ofvarious contaminantsquantified objective: to detect a 50% decrease within a time period of 10 years with a power of 80% at asignificance level of 5%.• to detect incidents of regional influence or widespread incidents of ‘Chernobyl’-character and to act as watchdog monitoring to detect renewed usage of bannedcontaminants.quantified objective: to detect an increase of 200% a single year with a power of 80% at a significance level of5%.• to indicate large scale spatial differencesquantified objective: to detect differences of a factor 2 between sites with a power of 80% at a significancelevel of 5%.• to explore the development and regional differences of the composition and pattern ofe.g. PCB’s, HCH’s and DDT’s as well as the ratios between various contaminants.• the time series are also relevant for human consumption since important commercial fishspecies like herring and cod are sampled. A co-operation with the Swedish FoodAdministration is established. Sampling is also co-ordinated with SSI (Swedish RadiationProtection Authority) for analysing radionuclides in fish and blue mussels (HELCOM,1992).• all analysed, and a large number of additional specimens, of the annually systematicallycollected material are stored frozen in the Environmental Specimen Bank.. This invaluable5material enables future retrospective studies of contaminants impossible to analyse today aswell as control analyses of suspected analytical errors.• although the programme is focused on contaminant concentration in biota, also thedevelopment of biological variables like e.g. condition factor (CF), liver somatic index(LSI) and fat content are monitored at all sites. At a few sites, integrated monitoring withfish physiology and population are running in co-operation with the University ofGothenburg and the Swedish Fishery Board.• experiences from the national program with several time series of over 25 years can beused in the design of regional and local monitoring programmes.• the perfectly unique material of high qualityand long time series is further used to explorerelationships among biological variables and contaminants concentrations in varioustissues; the effects of changes in sampling strategy, the estimates of variance componentsand the influence on the concept of power etc.• the accessibility of high quality data collected and analysed in a consistent manner is anindispensable prerequisite to evaluate the validity of hypothesis and models concerning thefate and distribution of various contaminants. It could furthermore be used as input of ‘real’data in the ongoing model building activities concerning marine ecosystems in general andin the Baltic and North Sea environment in particular.• the contaminant programme in marine biota constitute an integrated part of the nationalmonitoring activities in the marine environment as well as of the international programmeswithin ICES, OSPARCOM and HELCOM.The present report displays the timeseries of analysed contaminants in biota andsummarises the results from the statistical treatment. It does not in general give thebackground or explanations to significant changes found in the timeseries. Increasingconcentrations thus, urge for intensified studies.Short comments are given for temporal trends as well as for spatial variation and, for somecontaminants, differences in geometric mean concentration between various species caughtat the same site. Sometimes notes of seasonal variation and differences in concentrationbetween tissues in the same species are given. This information could say something aboutthe relative appropriateness of the sampled matrix and be of help in designing monitoringprogrammes. In the temporal trend part, an extract of the relevant findings is summarised inthe 'conclusion'-paragraph. It should be stressed though, that geographical differences maynot reflect antropogenic influence but may be due to factors like productivity, temperature,salinity etc.The report is continuously updated. The date of the latest update is reported at the beginningof each chapter. The creation date of each figure is written in the lower left corner.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Bleckner, Thorsten
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, Stockholms Resilienscentrum.
    Report from the project “Uppdatering av födovävsmodell BNI” by Thorsten Blenckner, Baltic Nest Institute, Stockholm Resilience Centre, Stockholm Universitet funded by Naturvårdsverket (Kust och Hav)2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The main objective of this project was the improvement and the upgrade of the BNI food-web model in order to support management decisions about nutrient reductions and utilisation of the biological resources in the Baltic Sea.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Borg, Hans
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Holm, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Comparative determinations of metals in fish: An interlaboratory trial2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Institute of Applied Environmental Research (ITM) in Sweden was assigned by theSwedish Environmental Protection Agency, Naturvårdsverket (NV), to organize a projectwith the purpose to compare results of analyses from different laboratories regarding metals infish liver and mercury in fish muscle. The analyses should be made on samples from perchfrom one of the national monitoring program lakes in southern Sweden, and the invitedlaboratories should primarily be laboratories that are potential performers in the program. TheContaminant Research Group at the Swedish Museum of Natural History was at the sametime assigned to organize a similar project, regarding organic pollutants in fish muscle.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Brunet, Jörg
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Cousins, Sara
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hansen, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Per-Ola, Hedwall
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Jessica, Lindgren
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Små lövskogars betydelse i jordbrukslandskapet2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I svenska jordbrukslandskap finns en varierande mängd restbiotoper medmer eller mindre naturlig vegetation, som små våtmarker, gräsmarker ellerlövskogar.För att kunna utveckla fungerande ekologiska nätverk, grön infrastruktur,i våra jordbrukslandskap behöver vi förstå funktionen av och samspeletmellan småbiotoper bättre. Vi behöver veta om olika arter kan användaisolerade restbiotoper som spridningsöar (stepping stones) eller om vi behöverskapa sammanhängande nätverk av livsmiljöer. Inom detta projekt har vistuderat kärlväxtfloran, med fokus på fältskiktet, och flera grupper av denmarklevande faunan i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap medvarierande naturförhållanden, Skabersjö och Västerstad i Skåne, samt Selaönoch Tobo i Sörmland. Vi har särskilt fokuserat på hur markanvändningshistoriaoch fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden avkärlväxteroch jordlöpare.Kärlväxter bygger upp skogsmiljöers vegetation och skapar därmed flertaletlivsmiljöer för andra organismgrupper. Bland jordlöparna finns både växtätareoch rovdjur och gruppen spelar en viktig roll i skogens näringskedja.Båda grupperna innehåller även arter med varierande spridningsförmågaochär därför lämpliga för undersökningar av effekter av livsmiljöers fragmentering.Få studier har jämfört dynamiken av dessa två artrika och funktionellt viktigagrupper i samma undersökningsområden. Sådana jämförande studier avväxter och djur är emellertid viktiga om man ska kunna bedöma effekternaav bevarande- och restaureringsåtgärder i fragmenterade landskap.Våra resultat visar följande:• Småskogars markhistorik och markförhållanden varierar mellan olikajordbrukslandskap i södra Sverige. I områden med sedimentberggrund,till exempel i Skåne, är jordarna ofta djupa, fuktigare och därmed merproduktiva. Skogarna här blir snabbt täta och förutsättningar för typiskaskogsarter är goda. I områden på urberg, till exempel i Sörmland, liggersmåskogarna ofta på åkerholmar och nära hällmarker. Jordarna är oftagrunda, torra och mindre bördiga. Här kan hävd- och ljusberoende arterleva kvar länge även utan tamdjursbete och skogarna förblir halvöppna.• Markens bördighet i lövskogarna är högst i Skabersjö, följt av Västerstad,Selaön och Tobo. Längs denna gradient minskar markens kol/kvävekvotoch mängden växttillgänglig fosfor, vilket resulterar i en mer näringsgynnadvegetation i Skåne. Skillnader i markens bördighet påverkaräven den förnalevande lägre markfaunan. Våra resultat visar till exempelatt både mängden förnaätande (detritivora) djur (gråsuggor, tusenfotingar,vissa jordlöpare) och rovdjur (vissa jordlöpare, spindlar, lockespindlar)ökar med markens bördighet.• En fungerande grön infrastruktur för växter och djur behöver inte nödvändigtvisbestå av ett nätverk av sammanhängande livsmiljöer utan ettsystem av spridningsöar kan också vara effektivt för att skogslevandearter ska kunna förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer,som till exempel lövskogsplanteringar på tidigare åkermark.• Små (0,5–2 hektar) isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet kanhysa en stor mångfald av specialiserade skogsarter även lång tid efter attområdena har blivit isolerade. De är ofta de enda återstående öarna mednaturlig vegetation i ett intensivt brukat landskap, och det är av stor viktatt deras naturvärden bevaras.• Nyetablerad isolerad lövskog som är helt omgiven av öppen mark koloniserasav typiska skogsarter av både kärlväxter och jordlöpare. Dennaprocess går dock betydligt snabbare för kärlväxter om den nya skogenplanteras direkt intill äldre skogsmark, medan närheten till äldre skoginte är lika viktig för jordlöparna. Våra resultat tyder på att många arterav skogslevande jordlöpare, inklusive sådana som saknar flygförmåga,har en oväntat bra förmåga att förflytta sig relativt stora sträckor genomöppna marker för att nå isolerade skogsområden.• Nyetablerad lövskog på åkermark är värdefull för kalkgynnade skogsartersom historiskt sett har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljötill jordbruket. I denna grupp ingår rödlistade arter såsom desmeknopp,skogsveronika och strävlosta som alla koloniserar åkermarksplanteringar.• Den tidigare markanvändningen och skogarnas täthet har stor betydelseför vilka arter som idag finns i små lövskogar i jordbrukslandskapet. Meröppna småskogar med ett större ljusinsläpp och tidigare betade småskogarkan hysa en blandning av skogsarter och hävdberoende typiska gräsmarksarter,medan tätare skogar med längre skogskontinuitet kännetecknas avtypiska skogsarter.• Småskogar i jordbrukslandskapet är känsliga för olika typer av störningarsom snabbt kan spoliera deras naturvärden. Exempel från våra landskapär kalavverkning, nedskräpning, granplantering, tamdjursbete i områdensom inte lämpar sig för bete, eller utebliven hävd i områden med en värdefullgräsmarksflora.Vi drar följande slutsatser för hur små lövskogar i jordbrukslandskap kan bidratill en fungerande grön infrastruktur för skogslevande arter:• Små lövskogar med lång kontinuitet och en flora och fauna med typiskaskogsarter bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvården. Markägaremed litet skogsinnehav som domineras av små lövskogar bör få regelbundenrådgivning om dessa skogars naturvärden och bevarande. I deflesta fall kan småskogar brukas för virkesproduktion med generell ellerförstärkt naturvårdshänsyn utan att befintliga naturvärden äventyras.I andra fall kan upprättande av naturvårdsavtal eller biotopskydd varaangeläget, särskilt om naturvärden är knutna till gamla ädellövträd.Generellt bör naturvårdande myndigheter rikta mer fokus på lämpligförvaltning av jordbrukslandskapets små lövskogar. Det är viktigt attjordbrukare får upp ögonen för sina småskogars naturvärden, till exempelgenom kostnadsfri rådgivning.• Om småskogar sköts på ett lämpligt sätt kan utdöenderisken för typiskaskogsarter minskas betydligt. Ett försiktigt virkesuttag har förmodligeninga negativa effekter utan kan snarare vitalisera små populationer avlundväxter i småskogar och öka mångfalden av träd och buskar. En stordel av lundfloran består av långlivade arter med utlöpare och/eller underjordiskaövervintringsorgan som både kan överleva länge i små beståndoch expandera lokalt när tillfälle ges.• Vissa öppna småskogar har en historia som betesmark där naturvärdenaidag delvis är knutna till en hävdberoende flora och insektsfauna. Fördessa bör det avgöras från fall till fall om områdena kan restaureras ochingå i en större betesmark, eller om utvecklingen till en mer sluten skogsmiljöska få fortsätta.• Genom att etablera nya småskogar på jordbruksmark kan man skapaspridningsöar som kan koloniseras av typiska skogsarter och därmedförbättra förutsättningar att gamla småskogar kan behålla livskraftigapopulationer av dessa arter. Många av de mer kortlivade lundväxternahar å andra sidan en bra spridningsförmåga då fröna sprids över störreavstånd, och genom öppna marker, med hjälp av däggdjur, fåglar och vind.• Vi föreslår att man vid nyetablering av lövskog i jordbrukslandskap hellreplanterar fler skogar med en storlek mellan 1–5 hektar än att satsa påfärre och större skogar. Dessa skogar bör etableras nära äldre artrik skogmen även utspritt i det öppna jordbrukslandskapet.• Resultaten från vår tidsserie av ekplanteringar på åkermark visar tydligtatt dessa efter 60–80 år kan ha utvecklat en flora och jordlöparfaunasom till stor del liknar den i ekskog på gammal skogsmark.• Våra resultat tyder på att etablering av ek- eller aspbestånd som röjs ochgallras regelbundet är bäst för biologisk mångfald då sådana bestånderbjuder optimala ljusförhållanden för etablering av lundfloran. Beståndenär tillräckligt ljusa för att lundväxter kan etablera sig och bygga upp sinabestånd, medan de är för mörka för att störningsgynnade arter som halloneller brännässla ska kunna konkurrera i längden. Ek- eller aspbestånderbjuder även bättre förutsättningar för spontan etablering av andraträd- och buskarter än till exempel täta bokplanteringar eller alltför ljusabjörkplanteringar med tät och högväxt undervegetation som hindraretableringav både ved- och lundväxter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Brunet, Jörg
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hedwall, Per-Ola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Cousins, Sara
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lindgren, Jessica
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Hansen, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi har studerat hur markanvändningshistoria och fragmenteringen av livsmiljöer har påverkat mångfalden av kärlväxter och jordlöpare i små lövskogar i fyra svenska jordbrukslandskap med varierande naturförhållanden.

    Resultat

    1) Ett system av stepping stones kan vara effektivt för att skogslevande arter kan förflytta sig genom landskapet och kolonisera nya livsmiljöer.

    2) Små isolerade skogsområden med skoglig kontinuitet (0.5-1 ha) kan hysa en stor mångfald av specialiserade arter lång tid efter att områdena har blivit isolerade.

    3) Nyetablerad lövskog koloniseras av många typiska skogsarter. Närheten till äldre skog är viktigare för skogsväxter än för jordlöpare.

    4) Nyetablerad lövskog på åkermark är en livsmiljö för kalkgynnade skogsarter som har förlorat en stor del av sin ursprungliga livsmiljö till jordbruket.

    5) Den tidigare markanvändningen och skogarnas täthet har stor betydelse för vilka naturvårdsintressanta arter som idag finns i små lövskogar i jordbrukslandskapet.

    6) Småskogars naturvärden är känsliga för störningar som t ex kalavverkning, skräpdumpning, barrskogsplantering och olämpligt tamdjursbete.

    Slutsatser

    1) Små lövskogar med habitatkontinuitet och en flora och fauna av typiska skogsarter bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvård.

    2) Om småskogar sköts på ett lämpligt sätt kan utdöenderisken för typiska skogsarter minskas betydligt.

    3) För ljusöppna småskogar med en hävdberoende restflora och -fauna kan återupptagen beteshävd vara lämplig.

    4) Nya småskogar kan vara stepping stones som koloniseras av typiska skogsarter och därmed förbättrar förutsättningar för gamla småskogar att behålla sina skogsarter.

    5) Plantera hellre fler små skogar (1-4 ha) än färre och större. Dessa skogar bör både etableras nära intill äldre artrik skog men även fördelat i det öppna jordbrukslandskapet.

    6) Etablering av ek- eller aspbestånd skapar de bästa ljus- och markförhållanden för utvecklingen av en artrik lundflora, jämfört med andra lövträdslag.

    Fulltekst (pdf)
    Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap.pdf
  • 33.
    Cederwall, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Bottendöden breder ut sig2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    De senaste betydande inflödena av syrerikt vatten från Västerhavet skedde under 1993-1994. Syresättningen av djupvattnet ledde till en nyrekrytering av bottendjur till stora områden som då saknade makroskopiskt liv. Under den efterföljande stagnationsperioden har djurlivet åter successivt utarmats och slagits ut, först på de största djupen, sedan allt grundare. Nedan följer en redogörelse för utvecklingen i Egentliga Östersjöns bassänger efter 1994, med vissa tillbakablickar till tidigare år.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Cederwall, Hans
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kvalitetssäkring av data från mjukbottenfauna undersökningar inom miljöövervakningen2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Cederwall, Hans
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Blekinge län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kvalitetssäkring av data från mjukbottenfaunaundersökningar inom miljöövervakningen2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Cederwall, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.
    Makrofauna mjukbotten, trend- och områdesövervakning, egentliga Östersjön2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid årets provtagning kunde effekterna av saltvatteninbrottet under hösten 2002 och vintern 2003 märkas på att fauna nu åter fanns på station BY 5 (Bornholmsdjupet, 90 m).Huvudsakligen bestod faunan av havsborstmasken Harmothoe sarsi som fanns i en täthet av 28 ind/m2. Enstaka individ av havsborstmaskarna Polydora ciliata, Aricidea jeffreysi och Capitella capitata hittades också.Inga positiva effekter av saltvatteninbrottet kunde märkas i de övriga bassängerna. Tvärtom var situationen extremt dålig i såväl Västra Gotlandsbassängen som i Norra Centralbassängen. På stationerna utanför Stockholms skärgård saknades nu fauna till och med på stationer med djup runt 75 m.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Cederwall, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Makrofauna mjukbotten trend och områdesövervakning egentliga Östersjön2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Cornelissen, Gerard
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Broman, Dag
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Utvärdering av analysmetoder för fritt lösta organiska ämnen: Fördelning mellan jord/sediment och vatten2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Trots den omfattande användningen av värden på fördelningsförhållanden mellan jord/sediment och vatten varierar KOC-värden för hydrofoba organiska ämnen (HOC) avsevärt. Dessa värden kan i själva verket variera med faktorer upp till 10-100 [1-5]. För HOC förklaras denna variation i KOC -värden huvudsakligen med sotinnehållet i den fasta matrisen [1,4,6]. Denna variation i K-värden har en ofantlig betydelse på hur pass korrekta human- och ekotoxikologiska riskbedömningar man kan göra eftersom SQC sålunda kan felbedömas med en faktor 10-100 [1,4,7-9]. För att komma förbi problemet med den inkorrekta användningen av dessa ovan nämnda allmänna distributionsförhållanden bör koncentrationen av fritt lösta miljögifter i jordar och sediment mätas. På så sätt kan man erhålla platsspecifika distributionsförhållanden mellan jord/sediment och vatten. Dessa erbjuder pålitliga kemiska indikationer på human- och ekotoxikologiska risker [1,7,8,10].  I den föreliggande studien har vi mätt platsspecifika KOC-värden för fältprovsrelevanta PAH, PCB och PCDD/F i jord- och sedimentprover från flera svenska lokaler. Dessa värden jämförs med de allmänna värdena på fördelningsförhållanden vilka används i riskbedömningar och som grundas på totalt jord- eller sedimentinnehåll av HOC.  På provtagningslokalerna var skillnaderna mellan de platsspecifika och de allmänna värdena på KOC som följer (tabell 1). Det är viktigt att notera att traditionell riskbedömning, baserad på allmänna KOC -värden, skulle leda till överskattningar av potentiellt biotillgänglig fraktion med dessa faktorer! 

    Resultaten bekräftar att potentiellt biotillgänglig fraktion överskattas vid användandet av allmänna KOC-värden, beroende på en stark sorption av HOC till sot vilket resulterar i minskad biotillgänglighet. Denna överskattning är en faktor 10-30 för PAH, PCB och PCDD/F i svenska jordar och sediment. Det är tillrådligt att mäta koncentrationen av fritt lösta HOC med hjälp av passiva provtagare, istället för mätning av totala HOC-koncentration i jord eller sediment. Analyser med dessa passiva provtagare innebär samma kostnader som konventionella totalextraktioner men ger mycket mer relevant information om potentiellt biotillgänglig fraktion. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Cousins, Sara
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Lindgren,, Jessica
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Brown, Ian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kimberley, Adam
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Plue, Jan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Landskapsindikatorer för biologisk mångfald: Inga betesdjur, ingen mångfald2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med detta projekt är att identifiera landskapsindikatorer genom att integrera tillgänglig statistik och geodata tillsammans med ekologiskteori för att identifiera hur förlust av gräsmarker och småhabitat i jordbrukslandskap påverkar mångfald av gräsmarksväxter nationellt. I projektet har vi använt historiska dataunderlag; statistik, kartor, och satellitbilder tillsammans med geografisk analys och vegetationsinventeringar. 48 jordbrukslandskap valdes ut i fyra olika biogeografiska regioner; Norrbotten, Gävleborg, Södermanland och Skåne. Studieandskapen var cirkelrunda med en diameter på 2 km och valdes ut baserat på tillgången av bra historiskt kartmaterial från 1800-talets andra hälft.

    De historiska kartorna rektifierades och digitaliserades i ett geografiskt informationssystem varefter markanvändningen tolkades med fokus på gräsmark och åker. Som ett mått på den biologiska mångfalden kopplat till gräsmarkshabitat inventerades kärlväxter i 20 stycken slumpmässigt utlagda 1m2 rutor i små resthabitat av gräsmarkskaraktär (framförallt åkerholmar, vägkanter, skogsbryn) och 10 stycken 1m2rutor slumpmässigt utlagda i en centralt belägen betesmark (om en sådan fanns) inom varje jordbrukslandskap. Ett annat mått på biologisk mångfald är genetisk variation. Den genetiska variationen hos gräsmarksspecialisten liten blåklocka (Campanula rotundifolia) analyserades genom att blad samlades in från 25 olika populationer, utspridda i varje jordbrukslandskap. Växternas mångfald och den genetiska mångfalden hos liten blåklocka inventerades inom en 1 km bred cirkel i mitten av varje studielandskap.

    Resultaten blev följande:

    Det lämpligaste historiska dataunderlaget att använda vid landskapsanalyser beror till stor del på vilken rumslig noggrannhet och upplösning av analys som efterfrågas. Jordbruksstatistiken anges årligen över socknen men socknarna varierar stort i storlek och det kan vara svårt att fånga förändringar som påverkar gräsmarker i stora socknarmed stor andel skog. Historiska kartor har en hög rumslig upplösning men endast ett fåtal platser har ett äldre kartmaterial. Det äldre kartmaterialet täcker oftast ett relativt litet område då utmarkerna sällan karterades. Historiska data bör tolkas med en förståelseför den begränsade informationen som kan extraheras från underlaget. Det är önskvärt att fler historiska kartor digitaliseras i geografiska informationssystemför att underlätta vidare analys. Den ekonomiska kartan kan vara ett bra tillskott för att analysera förändring över tid men det måste ske med förbehåll då kartmaterialet är av olika ålder i olika delar av landet och svårigheten att med säkerhet separera bergi dagen, kalhygge och gräsmark. Historiska satellitbilder fungerar dåligt då det är svårt att få både molnfria och snöfria bilder över alla regioner under vegetationsperioden och att det inte går att använda samma träningsytor över hela landet i en analys. Metoden att använda maskininlärning och Sentinel-2 L2A för att övervaka naturbetesmarker verkar mycket lovande kan vidareutvecklas. För 150 år sedan fanns det i snitt 42 % gräsmark (öppen/halvöppen mark, ej åker) inom de 48 jordbrukslandskapen. Idag finns det 2 % av den ursprungliga gräsmarken kvar i Norrbotten och Gävleborg, 6% i Skåne och 10% i Södermanland. Många jordbrukslandskap har ingen gräsmark kvar alls, trots att alla 48 jordbrukslandskap fortfarande är jordbrukslandskap. Resultatet visar att andelen naturbetesmarker minskat betydligt mer än vad som visats i tidigare studier.

    Den avgörande faktorn för dagens artrikedom av växter i jordbrukslandskapet är att det finns betesmarker i landskapet. Naturbetesmarker med lång kontinuerlig hävd är viktiga, och ju större betesmark desto bättre. Småhabitat av tidigare gräsmark hade en relativt låg andel arter, jämfört med tidigare studier. Vägrenar i de nordligare regionerna är breda, på grund av snöröjning, och kan ha en relativt hög andel gräsmarksspecialister. I jordbrukslandskap med få eller inga betesmarker spelar småhabitat en stor roll för många gräsmarksspecialister men småhabitaten kan dock inte kompenseraför betade gräsmarker, speciellt inte naturbetesmarker. Analys av gräsmarksspecialisten liten blåklocka visade att dess populationsstorlek spelar stor roll för den genetiska diversiteten. Ju större population i landskapet desto högre genetisk variation. Populationsstorlek var högre med ökad andel betesmark, naturbetesmark och variation i jordbrukslandskapet på nationell nivå. På regional nivå blir resultaten inte lika tydliga. Bristen på betesmark i många av jordbrukslandskapen försvårar statistiskt robusta analyser. Flera av de 48 jordbrukslandskap som ingick i analysen har tidigare haft naturbetesmarker, enligt GIS-skiktet tillhörande TUVA-databasen, men var ohävdade och övergivna sedan flera år tillbaka vid tidpunkten för våra växtinventeringar. För att kunna göra landskapsanalyser och övervaka gräsmarkernas situation är det viktigt att både databasen och dess nedladdningsbara GIS-filer hålls uppdaterade. Resultaten visar på vikten att inkludera vardagslandskap och landskap från flera av Sveriges olika regioner. Fokus på de flesta tidigare landskapsekologiska studierbaseras på jordbrukslandskap med en relativt hög andel biologisk viktiga habitat och från södra Sverige. Genom att analysera landskapsförändringar från ett stort antal jordbrukslandskap från flera biogeografiska regioner i Sverige ger denna studie en högre generalitet och pekar ännu tydligare på vikten att öka insatserna för att bevara och restaurera gräsmarker nationellt innan dess biologiska värden går förlorade.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Dahlgren, Stefan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Arnberg, Wolter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Kautsky, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Visual interpretation and digital classification of aerialphotographs, a tool to monitor submerged vegetation in shallow coastal areas in the Baltic Sea proper?2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This project is aimed to test, 1) how well visual interpretation and digital classification from

    aerial photographs fits inventoried field data, 2) if these interpretation of aerial photographs

    could be used to map and monitor vegetation in shallow coastal areas and be used as a tool

    assessing the state of shallow coastal areas. Based on our results a modified method for

    mapping and monitoring shallow coastal areas by interpretation and classification of aerial

    photographs is presented and the time demand of the method is discussed. Further we suggest

    that this method will be a useful tool in mapping and assessing the state of shallow coastal

    areas.

    The visual interpretation aimed to investigate at what time in the growth season aerial

    photographs preferably should be taken and to what depth visual interpretation, and digital

    classification, of aerial photographs could be used in Baltic waters with comparably high

    turbidity. It also aimed to describe the inventoried species from the aerial photographs

    focusing on their colour, height, texture, zone-structure and discrepancy in cover between

    estimated cover in field and estimated cover from photographs. The results from the visual

    interpretation are descriptive and focus on synthesising the description of interpretable

    species. A comparison between early (July) and late (August) photographs showed that the

    cover of the vegetation was less legible on the early pictures then on the late. Large species

    and perennials appeared clearer in the early pictures, due to lower abundance of covering

    filamentous and sheet-like algae in July than in August. Plant cover, for all species, was

    obviously lower in the early photographs than in the late and the transparency was slightly

    better in the early photographs. The aerial photographs should preferably be taken in late July

    or August when the submersed vegetation reaches maximum cover.

    The accuracy of the digital classification was initially tested on different taxonomic levels to

    find a level that visually would predict vegetation with an acceptable accuracy. As a result of

    the digital classification the submerged macrophytes were first classified into 7 categories

    (Level 1). The seven categories for the classification are composed of two types of bare

    bottom, i.e. Bare bottom, sand and Bare bottom, mud,

    ≤ 25 % plant cover, and five types of

    vegetated bottom, i.e. Dense filamentous algae,

    ≥ 50 % cover, Thin sheet-like algae, ≥ 50 %

    cover,

    Najas marina, ≥ 50 % cover, Mixed stands of phanerogams, ≥ 50 % cover and Fucus

    vesiculosus

    , ≥ 50 % cover. The overall classification accuracy at Level 1 was 72 %. The best

    accuracy of the classification, in Level 1, had category 5, 3 and 6, i.e.

    Najas marina, ≥ 50 %

    cover, Dense filamentous algae,

    ≥ 50 % cover and Mixed stands of phanerogams, ≥ 50 %

    cover.

    To further improve the accuracy of the classification the classes in Level 1 was reduced, by

    adding categories together, to three and two categories at Level 2 and Level 3. The seven

    categories were reduced to three categories in Level 2, Bare bottom, sand and mud,

    ≤ 25 %

    cover, Dense filamentous algae, thin sheet-like algae included,

    ≥ 50 % cover and Mixed

    stands of phanerogams,

    Fucus vesiculosus and Najas marina included, ≥ 50 % cover. The two

    categories in Level 3 are, Bare bottom, sand and mud,

    ≤ 25 % (category 1) and Vegetated

    areas,

    ≥ 50 %, category 2 and 3 in Level 2 included. The overall accuracy improved from 72

    %, Level 1, to 85 % and 87 % in Level 2 and 3 respectively. At Level 2, both vegetated

    categories have a producer's and a user's accuracy above 85 % while the combined mud and

    sand category amount to 77 %, producer's accuracy, and have a user's accuracy of 81 %. At

    Level 3, the category 2, Vegetated areas, 50 % cover, have a producer's accuracy of 96 % and

    A combined analysis with both visual interpretation and digital classification would be

    favourable but would also be more time consuming then a digital classification only. The

    result shows that digital classification seems to be appropriate to use as monitoring-method

    for low detailed information, i.e. when monitoring functional groups of vegetation, such as

    mats of green alga or mixed stands of canopy forming species, but does not seem to be an

    good method to monitor single species or specific species combinations. On the other hand,

    calibration data have to be collected for the digital classification and the reference plots could

    be more thoroughly inventoried than needed for the digital analysis. Thus, species abundance

    data from the reference plots could, after the digital classification, be interpolated within the

    classified categories, which make it possible to use aerial photographs as monitoring method

    at species level.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Darnerud, Per Ola
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Björklund, Justina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    PBDE, HBCD och PCB i inomhusdamm och i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala 20082010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Ek, caroline
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Sundbom, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Utvärdering av stabila isotoper som metod för att uppskatta trofinivå i abborre (Perca fluviatilis) från Svenska sjöar2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Water Framework Directive (WFD) requires member states to implement a strategy to meet the environmental quality standards (EQS) set by the WFD for a number of priority substances. Since the EQSs listed in the WFD are derived to protect the most sensitive species in the ecosystem, often top predators or humans, it has been decided that for certain priority substances the quality standards should be compared to a monitoring species with a trophic position (TP) similar to the diet of the most sensitive species. To enable such adjustment require both knowledge about the monitoring species TP in the food web as well as the relationship between contaminant concentration and trophic position. In this study, we focus on finding a suitable method for TP estimates of perch in Swedish lakes by evaluating both traditional stable isotope analysis in bulk samples (BSIA) using different baseline matrices and the more recent development of compound-specific stable isotope analysis in amino acids (CSIA-AA). For this, three representative monitoring lakes were selected in which perch together with potential baseline matrices (bivalves, gastropods and sediment) were sampled. We applied triple-isotope analyses, δ15N, δ13C and δ34S, of bulk material of all sampled matrices, and in addition δ15N in perch using CSIA-AA. Results showed that TP estimates derived from CSIA-AA were significantly (p<0.001) lower compared to all the BSIA-derived methods and further that the BSIA-derived TP estimates using gastropods as a baseline were significantly higher (p<0.001) than all other TP estimates. Since no statistical differences could be detected between TP estimates based on bivalves, sediment or a ‘mixture’ baseline these were assumed to produce similar results and therefore all valid baseline matrices for TP estimates of perch in these three lakes. In the present study we also attempted to adjust mercury contaminant data to a specific TP of 3.5 according to the WFD. The adjustment resulted in significantly different concentration for one of the two tested lakes but did not influence the chemical status classification as all lakes were well above the threshold for mercury in freshwater lakes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Ekman, Annica
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Langner, Joakim
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Hansson, Hans-Christen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Gruzieva, Olena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Andersson, Camilla
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Karlsson, Per Erik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Moldan, Filip
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pleijel, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Åström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Munthe, John
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Swedish Clean Air and Climate Research Programme – SCAC: Final report second phase2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The SCAC-2 program was funded by the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) in order to provide an extended scientific knowledge base in national and international discussions and negotiations on the development of new air pollution policies and measures.

    The program was focused on four main areas: air pollution and climate interactions and hemispheric transport, air pollution and human health with focus on particles from transport and domestic wood burning; ecosystem effects (and air pollution – climate interactions) of ozone and nitrogen, the latter with emphasis on national nitrogen budgets and biodiversity. Integrated assessment modelling and identification of the most efficient abatement strategies was also included.

    The report contains a detailed summary in Swedish. (In Swedish: Rapporten innehåller en utförlig sammanfattning på svenska.)

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Enfors-Kautsky, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeåns avrinningsområde2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det stora genombrott som ekosystemtjänstbegreppet har fått öppnar upp nyamöjligheter för att på ett sammanhållet vis arbeta med hållbar utveckling. Menför att operationalisera begreppet i den här kontexten krävs att vi jobbar medbegreppet på ett mer holistiskt, dynamiskt och inkluderande sätt än vad somhittills varit praxis. Den här strävan har utgjort grundbulten i forskningsprojektetsom beskrivs i rapporten. Syftet har varit att, tillsammans meden rad lokala aktörer, tolka landskapet runt Helgeån genom en ekosystemtjänstlins,och gemensamt utforska vägar till en mer hållbar framtid somkaraktäriseras av ett multifunktionellt landskap.I samverkansprocessen första fas gjorde vi ett gemensamt urval av 15 olikaförsörjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster att inkludera i analysen,varpå vi utförde en rumslig analys av produktion av tjänsterna, en jämförandeanalys av efterfrågan i relation till produktionen, samt en så kalladknippesanalys som visade hur tjänsterna förhåller sig till varandra. I samverkansprocessenandra fas utvecklade vi en vision för framtiden som beskrevett mer multifunktionellt landskap, genomförde en systemdynamisk analys somförklarar tre nyckelfrågor relaterat till ekosystemtjänsterna i landskapet sommåste lösas för att kunna nå visionen, och identifierade en rad förvaltningsåtgärdersom gör att det möjligt att närma sig visionen.Den deltagande och iterativa process som användes för att analyseraekosystemtjänsterna i området förbättrade kvaliteten på resultaten avsevärt,jämfört med mer konventionella approacher. Metoden gav en snabb överblickav hur landskapet är sammansatt från ett social-ekologiskt perspektiv ochden bygger på offentliga data, vilket gör den resurseffektiv. Vad det gällerknippesanalysen fann vi att förekomsten av de olika ekosystemtjänsterna ärtydligt aggregerade på en större skala än kommunnivå, med den urbaniseradeslättlandsbyggden i sydväst, det mer varierade produktionslandskapet i sydost,och det av skogsbruk präglade rurala landskapet i norr.Även om vår samverkansprocess inte var knuten till någon formell beslutsprocess,så skapade arbetet med en gemensam vision och utforskandet avsystemdynamik en samsyn mellan deltagarna, som såg ekosystemtjänstersom ett bra begrepp att samlas kring. Arbetet med att identifiera åtgärderutifrånsystemdynamiken resulterade också i en rad innovativa idéer somunder andra omständigheter skulle kunna omsättas i en faktisk aktionsplan.Under resans gång har vi stött på vissa svårigheter med begreppet där vidareutvecklingskulle behövas, bland annat relaterat till tillgång på data och tillhur vi ser på kulturellatjänster. En viktig fråga att ställa sig här är hur långtekosystemtjänstbegreppettar oss i arbetet med hållbar utveckling, och vilkentyp av frågor det inte hjälper oss att svara på.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum. Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF).
    Sundelin, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
    Stockholm förorenade bottnar - vad händer om de syresätts?2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bottensedimenten i vattnen runt Stockholm är kraftigtförorenade av både metaller och organiska miljögifter.Syrebrist råder på en stor del av bottnarna, vilket innebäratt djur är sparsamt förekommande och att arter känsligaför syrebrist helt saknas inom stora områden.Under sådana dåliga syreförhållanden är metallernabundna som svårlösliga sulfider och tas inte upp av delevande organismer som eventuellt finns. Detta harskapat oro för vad som händer om vi lyckas förbättra syreförhållandenaoch djuren kommer åter. Kommer metallernadå att frigöras ur sedimenten och komma ut i detlevande kretsloppet igen? Och vad händer med de organiskamiljögifterna? Våra resultat visar att syresättningav sedimenten inte ökar riskerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Fallgren, Per
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Edlund, Lena
    Brynielsson, Joel
    Artman, Henrik
    202100-1975.
    Effektiv miljötillsyn: slutrapport2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målsättningen har varit att ta fram ny kunskap inom miljötillsynen och därigenom uppnå en effektivare miljötillsyn samt att få in nya vetenskapliga perspektiv på miljötillsyn.

    I rapporten studeras metoder för inspektioner och det kommunikativa samspelet mellan inspektören och företrädare för den verksamhet som inspekteras, hur den institutionella ramen för inspektionsprocessen fungerar samt visar på möjligheter att mäta effekterna av inspektioner och tillsyn.

    Naturvårdsverket kommer att ha resultatet som ett kunskapsunderlag i fortsatt arbete med tillsynsvägledning och utveckling av hur tillsyn och tillsynsvägledning kan följas upp och utvärderas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Katarina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nerentorp, Michelle
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Potter, Annika
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Hansson, Hans Christen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Areskoug, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Tunved, Peter
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Mellqvist, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Chalmers tekniska högskola.
    Lindström, Bodil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nanos, Therese
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Carlund, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Leung, Wing
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 20192021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Fängström, Britta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Strid, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Bergman, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Analys av polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD) i human mjölk från Stockholm: en tidstrends studie2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The objective of the present study was to assess the temporal trends of polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), including decaBDE, and hexabromocyclododecane (HBCDD) in mothers milk from the Stockholm area. The pooled samples were covering the time period 1980 to 2004, with emphasis on samples from the last ten years. The temporal trend of PBDEs must be expressed on a congener basis since the development of the individual PBDE congener concentrations differ. BDE-47, -99 and -100 concentrations reached a peak in the mid 1990’s and are now clearly showing decreasing levels. BDE-153 concentrations increased until year 2000 and thereafter the concentrations may level off but it is yet not clear how the concentrations of this PBDE congener will develop over the next few years. It is not possible to quantify decaBDE (BDE-209) in the human milk. This may be due to poor transfer to the milk lipids but most likely it is a result of the short half-life of this compound in human blood. HBCDD concentrations are 2004, approximately four times the concentration in 1980 showing an increasing temporal trend until the early 2000’s. It is too early to judge if the levels are decreasing or leveling off. The HBCDD concentrations are in a range between BDE-47 and BDE-99 and BDE-100.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Fängström, Britta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Strid, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Bergman, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Rapport till Naturvårdsverket för projektet "Analys av polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD) i human mjölk från Stockholm – en tidstrends studie [Dnr 721-2653-05Mm]2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The objective of the present study was to assess the temporal trends of polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), including decaBDE, and hexabromocyclododecane (HBCDD) in mothers milk from the Stockholm area. The pooled samples were covering the time period 1980 to 2004, with emphasis on samples from the last ten years. The temporal trend of PBDEs must be expressed on a congener basis since the development of the individual PBDE congener concentrations differ. BDE-47, -99 and -100 concentrations reached a peak in the mid 1990’s and are now clearly showing decreasing levels. BDE-153 concentrations increased until year 2000 and thereafter the concentrations may level off but it is yet not clear how the concentrations of this PBDE congener will develop over the next few years. It is not possible to quantify decaBDE (BDE-209) in the human milk. This may be due to poor transfer to the milk lipids but most likely it is a result of the short half-life of this compound in human blood. HBCDD concentrations are 2004, approximately four times the concentration in 1980 showing an increasing temporal trend until the early 2000’s. It is too early to judge if the levels are decreasing or leveling off. The HBCDD concentrations are in a range between BDE-47 and BDE-99 and BDE-100.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Förlin, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sundelin, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gorokhova, Elena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Liewenborg, Birgitta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Effektscreening – Biologisk effektövervakning i förorenade områden längs Sveriges kust 2017–20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen.

    I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234 1 - 50 of 168
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf