Publications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlgren, Johan
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stenberg, Marika
    Nyström, Per
    Åbjörnsson, Kajsa
    Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag: En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahlén, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Götene, Skara, Skövde, Falköpings,Ulricehamns och Marks kommuner 20092010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahlén, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Vänersborgs, Melleruds och Färgelanda kommuner sommaren 20062006Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alexandersson, Hans
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bohuskustens häckfågelfauna 2001‒2009 Förekomst, reproduktion och habitat2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under nio år (2001 ‒2009) har Svensk Naturförvaltning AB, på uppdrag av länsstyrelsen, initierat och utfört inventeringar av fåglar i Västra Götalands läns marina skärgård. Arbetet har syftat till att övervaka trender i antal och utbredningsmönster för olika fågelarter, samt att identifiera eventuella effekter av predation och miljöstörning på deras populationer. Vidare har målsättningen varit att ta fram underlag för att kunna utvärdera olika förvaltningsåtgärder och naturvårdsprojekt. Inventeringarna har gett information om förändringar i antal och utbredning för fågelarter som vistas längs Bohuskusten under häckningssäsongen. Liknande information har samlats in även för andra arter som är karaktäristiska inslag i denna miljö och/eller kan påverka fågelfaunan, såsom knubbsäl, mink och makaonfjäril. Information har även samlats in angående kullstorlek och döda fåglar.

    I denna rapport redovisas resultaten av inventeringarna. Av samtliga 79 fågelarter som påträffades under inventeringarna var det sex (8%) som ökade påtagligt i antal. Den art som ökade mest var grågås, följd av vitkindad gås, silvertärna, storskarv, toppskarv och ängspiplärka. Ytterligare 22 arter (28%) uppvisade en positiv trend. Tolv arter (15%) uppvisade en påtaglig minskning.

    Sånglärkan minskade mest, följd av, i tur och ordning, kråka, stare, berguv, näktergal, drillsnäppa, havstrut, gulärla, knölsvan, korp, gråsiska och strandskata. För ytterligare 39 arter (49%) påvisades en negativ trend. En analys av populationsutvecklingen för de 56 arter som påträffades i större antal under inventeringarna ger en liknande bild. Totalt sett har alltså fler arter uppvisat en negativ (64%) än en positiv (36%) trend under inventeringsperioden. En jämförelse mellan de 56 arternas populationsutveckling längs Bohuskusten och i landet i övrigt under de senaste tio åren visar att fler arter har haft en sämre än en bättre utveckling längs Bohuskusten jämfört med i övriga landet under 2000-talet. Kanadagås och tornfalk visar en starkt negativ skillnad, och ytterligare åtta arter avviker klart till Bohuskustens nackdel, nämligen knölsvan, strandskata, fiskmås, tordmule, gök, ärtsångare, kaja och korp. För tre arter är utvecklingen längs Bohuskusten betydligt bättre jämfört med landet i övrigt; vitkindad gås, gråtrut och ängspiplärka.

    När det gäller förändringen i utbredning längs Bohuskusten finner man att en del arter som haft en negativ populationstrend trots allt har utvidgat sitt utbredningsområde. Däremot finns det ingen art som har ökat i antal samtidigt som dess utbredningsområde har minskat.

    Artdiversiteten längs Bohuskusten ökade under inventeringsperioden. Detta som en effekt av att de vanligaste arterna minskade i antal snarare än att antalet arter ökade. Områden med någon form av skydd verkar inte ha någon generell effekt på artrikedomen. Däremot kan områden skyddas för att bevara en speciell biotop som förekommer i begränsad omfattning och som är viktig för vissa arter, t.ex. tobisgrissla. Skyddsområden är även viktiga för knubbsälen.

    För 18 arter inventerades kullstorleken, vilken ökade för två arter, nämligen fisktärna och ängspiplärka. För tre arter minskade kullstorleken under inventeringsperioden; knölsvan, strandskata och skrattmås.

    Antalet döda fåglar som hittades under inventeringsperioden minskade. För en art var minskningen statistiskt säkerställd, nämligen gråtrut

    Under hösten och vintern 2002/2003 gjordes för första gången i landet ett försök att skatta minkpopulationens storlek längs Bohuskusten genom en regelrätt inventering och information från avskjutning. Resultaten av denna undersökning har redovisats i tidigare rapporter (Wallin m.fl. 2002, 2003). I övrigt har minkpopulationen varit stabil eller svagt ökande under inventeringsperioden.

    Sommaren 2002 dog tusentals knubbsälar i en epizooti längs Västkusten. Följaktligen minskade antalet knubbsälar i skärgården med 33 % mellan 2002 och 2003. Därefter har populationen stabiliserats på en lägre nivå. Totalt sett kan endast en svag nedgång konstateras under inventeringsperioden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andersson, Håkan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Gaddsteklar och blomflugor i tio skogsområden i Västra Götalands län 20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I samband med bestämningsarbetet av skalbaggar vid en inventering av tio ädellövskogsområden i

    Västra Götaland 2008, lades en del andra insekter undan för att eventuellt artbestämmas vid ett senare

    tillfälle.

    Alla gaddsteklar (här avses guldsteklar, bin och humlor, getingar, vägsteklar och rovsteklar) och

    blomflugor samt ytterligare några enstaka insekter artbestämdes i början av 2010. Sammanlagt

    artbestämdes 1 135 gaddsteklar, 141 blomflugor och fem övriga insekter. Antalet arter uppgick till 58

    gaddsteklar, 25 blomflugor och två övriga insekter. En rödlistad art påträffades samt en art som

    tidigare varit rödlistad. Två nya landskapsfynd för landskapet Bohuslän gjordes.

    De mest anmärkningsvärda fynden var den rödlistade skalbaggsstriten

    Issus muscaeiformis som

    påträffades i fyra exemplar i Gunnarsbo på Orust, samt rovstekeln

    Ectemnius sexcinctus som hittades i

    ett exemplar i Skottek utanför Ulricehamn.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Asker, Noomi
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Rasmusson, Lina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Regional övervakning 2021 – metaller och organiska miljögifter i abborre2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2021 genomförde Länsstyrelsen Västra Götaland en undersökning med syfte att studera spridning av metaller och organiska miljögifter i regionen samt att samla in data inför statusklassingen inom vattenförvaltningscykel 4 (2022–2027). Abborrar fångades in från elva utvalda sjöar med kända eller misstänkta påverkanskällor. Samlingsprover bestående av muskel analyserades med avseende på högfluorerade ämnen (PFAS/PFOS), dioxiner och dioxinlika föreningar, polyklorerade bifenyler (PCB), bromerade flamskyddsmedel (PBDE) samt kvicksilver. Arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink analyserades i samlingsprover från lever.

    Uppmätta halter jämfördes mot gränsvärden och bedömningsgrunder inom vattenförvaltningen (HVMFS 2019:25). Resultaten visar att halterna av det perfluorerade ämnet PFOS låg över gränsvärdet inom vattenförvaltningen i fem av elva sjöar. Högst var halterna i abborre från Lilla Issjön och Västra Ingsjön där halterna låg ca åtta gånger över gränsvärdet inom vattenförvaltningen. I Bottensjön och Guttasjön uppmättes PFOS i halter som översteg gränsvärdet ca två–tre gånger. Halten PFOS i abborre från Landvettersjön låg strax över gränsvärdet inom vattenförvaltningen.

    Kvicksilverhalten låg över gränsvärdet i biota inom vattenförvaltningen i samtliga sjöar. Även det bromerade flamskyddsmedlet PBDE översteg gränsvärdet inom vattenförvaltningen i åtta av de elva sjöarna. Dessa resultat stödjer den bedömning inom vattenförvaltningen som klassar samtliga svenska vattenförekomster med sämre än god status med avseende på kvicksilver och PBDE.

    Uppmätta halter av dioxiner och dioxinlika föreningar låg under gränsvärdet i biota inom vattenförvaltningen i abborre från de elva undersökta sjöarna. Inga halter av PCB översteg bedömningsgrunden förutom i abborre från Guttasjön där halten låg strax över.

    Summan av de uppmätta halterna för PFAS-förningarna PFOS, PFOA, PFNA samt PFHxS (PFAS4) jämfördes även mot Livsmedelsverkets temporära åtgärdsnivå för PFAS4 i egenfångad fisk (Livsmedelsverket, 2023 a). Detta gjordes för att avgöra om en utökad undersökning bör initieras med fisk i konsumtionsstorlek för alla de arter som fångas och konsumeras regelbundet av fritidsfiskare. I fem sjöar låg halterna för PFAS4 över denna temporära åtgärdsnivå för egenfångad fisk.

    För metaller där gränsvärden inom vattenförvaltningen saknas gjordes en jämförelse mot halter i abborre från referenssjöar analyserade inom Naturvårdsverkets nationella övervakning av miljögifter och metaller i limnisk biota. Dessa referenssjöar har liten lokal mänsklig påverkan och uppmätta halter anses därför beskriva den generella bakgrundsbelastningen av miljögifter i fisk. Resultaten visar att de uppmätta halterna av vissa metaller i abborre låg över de halter som uppmätts inom den nationella övervakningen av abborre. Detta gäller arsenik i Vassbotten och Åsunden, bly i Östra Ingsjön och Landvettersjön samt krom och nickel i abborrar från Landvettersjön.

  • 7.
    Bengtsson, H
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Wernersson, A
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    TBT, koppar, zink och irgarol i dagvatten, slam och mark i småbåtshamnar2012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Bengtsson, Henrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Cato, Ingemar
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    TBT i småbåtshamnar i Västra Götalands län 2010: - En studie av belastning och trender2011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Bergstedt-Söderström, Anita
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Lång, Lars-Ove
    Executive, Universitet, Chalmers.
    Grundvatten i Västra Götaland: Underlag för arbete med miljökvalitetsmål”Grundvatten av god kvalitet”2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    En enkätundersökning har genomförts bland sex av länets 49 kommuner. Urvalet av

    kommuner har gjorts på ett sätt som skall göra det möjligt att dra sådana slutsatser av svaren

    så att de blir giltiga för hela länet. Av svaren från de sex kommunerna framgår bland annat att

    det finns ett stort antal vattentäkter i länet som saknar skyddsområde och/eller vattendom.

    Geologiska formationer som inte används för vattenuttag saknar skydd för vattenförekomsten.

    I vissa fall ger de skyddsbestämmelser som finns för vattentäkterna ett otillräckligt skydd för

    vattnet. Detta innebär att ett stort antal beslut om skyddsföreskrifter bör fattas vid

    Länsstyrelsen alternativt kommunerna och prövningar avseende vattendomar bör utföras i

    miljödomstolen de närmsta åren för att delmål 1 för grundvattnet skall uppnås.

    Generellt sett har grundvattnet i länet god kvalitet. Påverkan från försurning och kväve

    orsakar problem i vissa områden, medan föroreningar från utsläpp oftast har en lokal,

    begränsad påverkan. Ställvis ger grundvattnets naturliga sammansättning problem vid

    användning som dricksvatten. Exempelvis har vattnet i vissa områden högt innehåll av salt,

    radon, järn eller mangan. En närmare kartering av förhållandena kan ofta behövas.

    Ett bra underlagsmaterial för att klara miljömålsarbetet är moderna jordarts- och hydrogeologiska

    kartor. Äldre geologiskt underlagsmaterial kan vara svårare att arbeta med. Andra

    synpunkter som framkom var att den gällande lagstiftningens roll i samband med

    genomförandet av miljökvalitetsmålet måste tydliggöras. Det är också en önskan från

    kommunerna att det erbjuds handledning och inspiration i arbetet. Miljökvalitetsnormer som

    håller på att införas i Sverige välkomnas.

    Kommunerna ser det som positivt om vissa moment i miljömålsarbetet kan samordnas med

    andra kommuner. Till exempel metoder för ett bättre utnyttjande av befintligt underlagsmaterial,

    bevakning av nytt underlagsmaterial, samt översyn av ytterligare behov.

    Om tillräckliga resurser i form av pengar och personal sätts in för att arbeta med

    grundvattenfrågorna, bör det vara möjligt att uppnå miljökvalitetsmålet för grundvatten i länet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Broberg, Ola
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Harlén, Anneli
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Jansson, Henrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Avrinningsmyndigheternas informationsbehov för att genomdriva vattendirektivet: Fördjupningsstudie2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt var att utifrån enkätsammanställningen av Ellen Bruno, maj 2002,göra en fördjupad studie av informationsbehovet för en tänkt avrinningsmyndighet.Databehov och datahanteringEG:s ramdirektiv för vatten ställer krav på avrinningsdistriktsvis rapportering av data,tekniska format samt på tillgängligheten av data. Detta förutsätter bl.a. en välorganiserad,kvalitetssäkrad och billig tillgång till miljödata. Det är även en förutsättning för andramiljöuppdrag som miljömålsuppföljning och miljöövervakning m.m..

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Christensen, Agneta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Vattenvårdsplan för Vänern: Mål och åtgärder2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Välkommen till en vattenvårdsplan för Vänern. Planen har antagits av Vänerns vattenvårdsförbund och ska bli ett levande dokument som ska användas under många år och som ska bidra till att förbättra och bevara sjöns vatten och natur.I vattenvårdsplanen för Vänern ingår ett kortare dokument om Mål och åtgärder och tre bakgrundsdokument (figur 1). Bakgrundsdokumenten2 och 3 kommer 2006. Arbetet med vattenvårdsplanen kommer att fortsätta efter att alla dokument är klara. Åtgärder behöver prioriteras och en handlingsplan behövs för hur vattenvårdsplanens mål och åtgärder ska nås. I och med att arbetet fortsätterkan vattenvårdsplanen bli ett fortsatt levande dokument. Vi tror att på detta sätt kan engagemanget och intresset för Vänern fortsätta och fördjupas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Christensen, Agneta
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Vänern: Årsskrift 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Året 2002 var ett ovanligt varmt år. Allamånader från januari till september hadetemperaturer överstigande det normala.Sommaren 2002 blev till och med den varmastesom hittills uppmätts, och i Karlstadslogs ett nytt värmerekord för augusti. Förstunder årets sista tre månader var det kallareän normalt. Nederbördsmängderna varstörre än normalt i början av året, samt undermaj/juni, medan därefter blev det torrare ännormalt. I Såtenäs föll det endast 5 mm regnunder hela september. Året avslutades kalltoch nederbördsfattigt.Vattenkvaliteten i StorvänernVattenkvaliteten har överlag varit stabil iStorvänern under senare år, även om väderförhållandenmånga gånger har varieratavsevärt. Totalhalten av fosfor och mängdenorganiskt material har varit på stabilanivåer, medan totalhalten av kväve har minskatnågot. Klorofyllhalten har varierat ganskamycket och förefaller inte följa något tydligtmönster. Siktdjupet har på senare år minskatnågot som en följd av att förekomsten avväxtplankton stundtals varit stora.VäxtplanktonKiselalgsmängderna under våren var högaoch bestod nästan uteslutande av släktetAulacoseira. Under sensommaren var detdäremot kiselalgen Tabellaria flocculosasom dominerade.DjurplanktonDjurplankton undersöks två gånger per år,i juni och augusti. År 2002 togs proven 2-3veckor senare än normalt och därför fångadesinga typiska vår- och försommarhjuldjurvid den tidiga provtagningen och höstensavklingningsfas kan redan ha börjat vid densenare provtagningen. Biovolymerna i norraVärmlandssjön har sedan 1997 varit högrei augusti, jämfört med tidigare år, och detsammagäller 2002 års prov.Mellanårsvariationen av biovolymerna vidden första provtagningen varje år förefallerfölja samma mönster vid stationerna Tärnanoch Megrundet. Vid den andra årliga provtagningenfinns däremot inte samma mönstermellan de två stationerna, även om biovolymernai medeltal når samma nivå.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Dabolins, André
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Calluna AB.
    Inventering av fladdermöss i Västra Götalands län 2022: I 11 skyddade områden2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Calluna AB har 2022 på uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland utfört inventering av fladdermöss vid 11 skyddade områden i Västra Götalands län.Syftet med inventeringen är att få bättre kunskap om fladdermusfaunan i länet och föreslå möjliga åtgärder inom skyddade områden för att förbättra fladdermusfau-nans situation.Ett inventeringsbesök per område genomfördes med en manuell inventering och en autoboxinventering med fyra autoboxar som spelade in fladdermöss under två på varandra följande nätter.Vid inventeringen 2022 påträffades totalt 10 arter av fladdermöss varav 4 arter är upptagna på den svenska rödlistan: brunlångöra, dammfladdermus, nordfladdermus och sydpipistrell. Den vanligast förekommande arten i inventeringen som helhet är dvärgpipistrell. Därefter följer nordfladdermus.Vid Levene äng NR och vid Torsängens och Skansen Läckö NR påträffades totalt 8 fladdermusarter vardera, vilket är det högsta antalet arter som påträffades under inventeringen inom ett enskilt område. Lägst antal arter per område var 1 fladdermusart, som påträffades på Sydkoster.Fladdermusaktiviteten var högst vid Torsängens och Skansens NR respektive Tjöstelrödsområdet och lägst vid Koster NR.Möjliga åtgärder för att skapa eller skydda både viktiga födosöksområden

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Dahl, Åslög
    et al.
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Grundström, Maria
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Janhäll, Sara
    Pleijel, Håkan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Olin, Anna-Carin
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Upmanis, Hillevi
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Hur påverkar en samtidig exponering för pollen och luftföroreningar hälsan?: preliminär rapport2011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Danielsson, Linda
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Försurningskänsligt grundvatten i Västra Götalands län: Utvärdering av undersökningar 1985-20142018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län har regional miljöövervakning av försurningskänsligt grundvatten huvudsakligen utförts sedan 1990-talet. Övervakningsprogrammet har de senaste åren omfattat ca 20 intensiva provpunkter, som har provtagits årligen. Under perioden 2005-2010 omfattade programmet även ca 110 extensiva prov-punkter, som har provtagits vart 5:e år. En utvärdering av programmet för försur-ningskänsligt grundvatten har gjorts för att se hur miljötillståndet har förändrats över tid samt för att kunna anpassa programmet till de nya kraven på uppföljning av antropogen påverkan.

    Analysdata för länet har hämtats från Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) databas för miljöövervakning, dit Länsstyrelsen har rapporterat sina analysdata. En statistisk bearbetning av analysdata har sedan utförts i form av medelvärdes- och trendberäkningar. De framräknade medelvärdena har jämförts med bedömnings-grunder från 2013. När resultaten studeras är det viktigt att komma ihåg att de stat-ioner som har provtagits främst är utvalda för att representera förhållanden i länet som har liten mänsklig påverkan. Nedan presenteras slutsatserna från dessa beräk-ningar.

    Det kan i stort sett inte utläsas några geografiska skillnader för länet utifrån medel-värdesberäkningarna, förutom för natrium och klorid där medelhalterna är något högre i fd Göteborg och Bohus län. Det kan inte heller förväntas någon geografisk bundenhet med hänsyn till det sätt som stationerna har valts ut, förutom närheten till kusten som ger högre tillskott av natrium, klorid och sulfat. Generellt är kon-duktiviteten och kloridhalterna låga till måttliga i länet.

    Värdena för alkalinitet, som är ett mått på motståndskraften mot försurning, be-döms generellt som mycket låga till måttliga. Det innebär att alkaliniteten är otill-räcklig för att ge ett stabilt och acceptabelt pH-värde (SGU, 2013).

    Sulfathalterna i länet är låga till måttliga. Måttliga halter tyder på att grundvattnet är påverkat av tidigare svaveldeposition.

    Kalcium-, magnesium och kaliumhalterna är generellt mycket låga till låga i länet. För magnesium finns det dock ganska många stationer med måttlig halt i fd Göte-borg och Bohus län. Natriumhalterna är huvudsakligen mycket låga till måttliga och stationerna närmast havet visar generellt på måttliga halter. I grundvatten kan förhöjda halter av baskatjoner (kalcium, magnesium, kalium och natrium) visa på att marken har genomgått en försurningsprocess (SGU, 2013), men det finns även andra processer som kan leda till måttliga till höga halter, exempelvis kalkrik berg-grund.

    Nitrathalterna varierar generellt över länet från mycket låga till höga. Höga eller mycket höga nitrathalter beror oftast på jordbrukspåverkan, men det kan även bero på enskilda avlopp.

    När det gäller tungmetaller så är halterna av arsenik, kadmium och kvicksilver generellt mycket låga till låga, medan blyhalterna varierar mer.

    6

    Trendberäkningarna visar att för länet som helhet syns för perioden 1997-2014 generellt ökande alkalinitet, kalium- och magnesiumhalter, medan sulfathalterna och konduktiviteten minskar. Vid den tidigare utvärderingen 2005 var det ett fåtal stationer som visade på en signifikant ökande trend för alkalinitet. Vid utvärdering-en nu visar drygt hälften av de ingående stationerna på en ökande trend för alkali-nitet, vilket tyder på att grundvattnets buffringskapacitet mot försurande ämnen ökar. Sulfathalterna fortsätter att minska, vilket visar på en minskande försur-ningspåverkan. När det gäller baskatjonerna så var det främst minskande halter 2005, men för kalium och magnesium är nu trenden ökande eller signifikant ökande för flera stationer. För kalcium och natrium är trenderna både ökande och minskande.

    Rapporten omfattar även en översyn av det nuvarande provtagningsprogrammet. Syftet med det nya provtagningsprogrammet kommer även fortsatt vara att följa förändringar över tid i grundvattnets kemiska sammansättning med inriktning mot försurning. Övervakning av antropogen påverkan kommer att ske inom ett annat delprogram nämligen "Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk". Provtagning kommer fortsättningsvis att ske enbart under hösten och antalet provtagningsstat-ioner kommer att bli något färre än tidigare, ca 17. Programmet delas in i två delar en del med grundvatten med låg jonstyrka i jordlager för att följa försurningen samt några stationer i berggrunden. Parametrarna kommer att vara ungefär desamma som tidigare.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Dimming, Anna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Oljepåslaget på Tjörn 2011: Uppföljande undersökning av oljeförorening i marin miljö 2011-20122012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Envall, Katrina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Program för miljöövervakning i Västra Götalands län 2021-20262020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningen är en viktig del av miljöarbetet. Den ska dokumentera tillståndet i miljön genom att bland annat beskriva långsiktiga trender eller upptäcka nya miljöhot. Resultaten från vår miljöövervakning används till att följa upp våra nationella och regionala miljömål, lämna underlag för åtgärder och följa upp beslutade åtgärder.

    Vår regionala miljöövervakning spänner över ett brett område och är indelad i tio programområden, som täcker in uppföljning av miljötillståndet i våra vatten, landmiljön och luften, samt uppföljning av miljögifter och hälsorelaterade miljöfaktorer.

    Länsstyrelsen har det samordnande ansvaret för miljöövervakningen i länet och upprättar regelbundet program för verksamheten. Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att revidera den regionala miljöövervakningen och ta fram nya program för åren 2021-2026. Följande program redovisar den planerade miljöövervakningen för Västra Götalands län och beskriver de undersökningar som ska genomföras i länet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Erlandsson, Carina
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
    Näringsbelastningen i Bohuskustens grunda vikar: En utvärdering av provtagningen under 2009-2011 och 2016-20182021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten visar på intressanta resultat. Det är en tydlig skillnad mellan stationer som ligger på djupt vatten jämfört med grundare vatten i de flesta undersökta vi-karna. Utvecklingen över tid går också i vissa fall åt olika håll för de grunda områ-dena jämfört med de djupa. Dessutom fluktuerar mätvärdena mer i de grunda om-rådena. Sammantaget är det tydligt att man måste komplettera de befintliga mät-ningarna på djupare vatten med mätstationer i grundare områden för att få en kor-rekt bild av vattnets status. Alla mätpunkterna i grundavikarprogrammet behöver dock inte permanentas, några visar resultat som är så lika närliggande stationer att de kan utgå.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Erlandsson, Johan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Provtagning med dykmetod och videometod – en jämförelse: Pilotstudie inför ett nytt miljöövervakningsprogram för vegetationsklädda bottnar i Västerhavet2013Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Gunnarsson, Fredrik
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Wernersson, Ann-Sofie
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Sediment i Laxsjön: Halter av miljöfarliga ämnen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar resultat från den sedimentprovtagning som gjordes den 14-15 juni 2011 för att ta fram underlag för kemisk och ekologisk statusklassning. Provtagningen var även ett led i att ta fram och utvärdera en kommande vägledning: Operativ övervakning av miljögifter – Praktisk vägledning.Ytsedimenten i Laxsjön har undersökts på fem lokaler och främst två av dessa bedöms vara påverkade av miljöfarliga ämnen. Den ena lokalen (LX2), visade på tydligt förhöjda halter av framförallt DEHP, koppar och klorerade substanser: dioxiner, klorparaffiner (C14-16), PCP och PCB. I ett nationellt perspektiv anses halterna av DEHP, koppar och dioxiner höga men uppföljande studier behöver göras för att undersöka historiska trender och biotillgänglighet av dessa ämnen. I den andra påverkade lokalen (LX4) påträffades något förhöjda halter av PCBer, vissa PAHer och TBT. Resultaten utvärderades också med avseende på risk för effekter och en preliminär bedömning av status enligt vattenförvaltningsförordningen. Halten av DEHP i LX2 indikerar risk för effekter (sänkt status) på sedimentlevande organismer. Halterna av TBT, och nickel överskrider de nivåer som kan tänkas ge effekter, men detta gäller på samtliga lokaler och troligen även för ett stort antal platser i Sverige.Som kompletterande studier till de kemiska analyserna gjordes även cellbaserade tester. In vitro testet "DR CALUX" bekräftade de kemiska analysresultaten för dioxiner, dibenzofuraner och plana PCBer efter framräkning av TCDDekv, dvs. att det främst är LX2 som är belastad av den här typen av stabila substanser. Dioxinlika effekter kan dock även uppstå till följd av exponering för ett stort antal PAHer varav flera inte normalt ingår i den kemiska analysen. Denna respons kan analyseras med PAH CALUX och detta test gav utslag främst i LX2 och LX4. Responsen i ER CALUX är särskilt förhöjd i LX 4 vilket inte är förvånande med tanke på närvaron av ett reningsverk och att testet ger utslag på östrogena ämnen. Även de andra in vitro testerna, PPAR gamma, Anti-AR och ER CALUX indikerar att det är störst respons i LX2 och LX4.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
  • 21.
    Gälman, Veronika
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Paleolimnologisk undersökning av Grindsbyvattnet, Sannesjön och Viksjön: Sjöarnas historiska utveckling av totalfosfor- från dåtid till nutid2011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Harlén, Anneli
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Västerhavets vattenmyndighet.
    Söderström, Per
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Utredning av vattenmyndigheternas informationsförsörjning2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Västerhavets vattenmyndighet fick i uppdrag av Naturvårdsverket att utredavattenmyndigheternas informationsförsörjning. Denna rapport är en del i rapporteringenav utredningen.Lättillgänglig data är helt avgörande för att de nybildade vattenmyndigheterna ska klaraarbetet med EG:s ramdirektiv för vatten. En av de stora utmaningarna är att försöka fåtill en gemensam hämtplats för så mycket data som möjligt. Informationen är idagspridd på nationella datavärdar, centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner ochvattenvårdsförbund.Erik Årnfelt, Östergötlands län, Henrik Jansson, Jönköpings län, och Erik Lundborg,Västmanlands län, har deltagit i arbetet med utredningen. Vidare har Mats Öberg,Västra Götalands län bistått med att ta fram demoapplikationen ”Vattenkartan” ochbearbeta data för denna.Vi tackar Erik Landgren och Gunilla Lindgren vid länsstyrelsen i Uppsala förkommentarer och tankar kring ”Vattenkartan”.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Henricsson, Anna
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Johansson, Karin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Nilsson, Carin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bottenfauna i VästraGötalands län 2011: Biologisk uppföljning i försuradeoch kalkade vatten2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Medins Biologi AB under hösten

    2011 genomfört bottenfaunaundersökningar i ett antal rinnande vatten inom ramen

    för kalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanvägning av artsammansättning och

    flera index har bottenfaunan expertbedömts med avseende på surhet, hydromorfologisk

    påverkan och näringsämnesbelastning. Bottenfaunan har också statusklassats enligt Naturvårdsverkets

    bedömningsgrunder med avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering.

    Materialet har dessutom använts för att utvärdera bottenfaunans naturvärde.

    Sammanlagt undersöktes 78 lokaler, varav 74 ingår i olika kalkningsprojekt och fyra var

    okalkade referenslokaler.

    Enligt vår bedömning var förhållandena nära det neutrala med avseende på surhet vid

    24 av de kalkade lokalerna, och måttligt sura vid 44 av de kalkade lokalerna (Tabell 1).

    Detta innebär att 92 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna.

    Resultatet var bra och visar att kalkningsverksamheten fungerar väl. Vid fem av de

    kalkade lokalerna (7 %) bedömdes förhållandena vara sura. Här bedömdes kalkningsverksamheten

    alltså ännu inte ha lyckats fullt ut med att helt återställa bottenfaunan. Av

    de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara sura vid en lokal och mycket sura

    vid tre lokaler. Samtliga lokaler har undersökts tidigare. Sedan det föregående undersökningstillfället

    har bedömningen förbättrats vid en kalkad lokal, och försämrats vid

    två kalkade lokaler. Vid övriga lokaler kvartstod den senaste bedömningen.

    De flesta lokalerna bedömdes ha en hög status med avseende på hydromorfologiska

    förhållanden. Vid fem lokaler bedömdes statusen vara god och vid en lokal måttlig med

    avseende på hydromorfologiska förhållanden (Tabell 1).

    Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög på samtliga lokaler

    förutom en där statusen bedömdes vara god (2647, Bilaga 1). Detta kan sägas vara ett

    förväntat resultat eftersom urvalet av lokaler var riktat mot näringsfattiga vattendrag i

    försurningsdrabbade regioner.

    Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden vid sex av lokalerna och höga

    naturvärden vid 15 lokaler (Tabell 1). En rödlistad och 22 ovanliga arter påträffades i

    undersökningen (Tabell 4).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Jansson, Henrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    GIS - baserad redovisning enligt vattendirektivet2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Länsstyrelsen Västra Götaland har testat hur det webbGIS baserade handläggarstödet

    OGIS skulle kunna användas som kartrapporteringssystem för EG:s ramdirektiv för

    vatten, vattendirektivet. Inom ramen för projektet gjordes även en omvärldsanalys om

    hur olika myndigheter jobbar med vattendirektivet och GIS.

    Geografiska data till applikationen hämtades från tidigare de pilotprojekten Emån,

    Ume-/Vindelälven och Gullmarn. Dessa data anpassades och kopplades till en webb-

    GIS applikation som fick namnet VOGIS. VOGIS är en anpassning av OGIS3 som

    bygger på den senaste tekniken vilket gör att VOGIS t.ex. kan kopplas upp mot distribuerade

    databaser. Detta gör att VOGIS passar bra in i det Internet baserade informationssystem

    som SMHI föreslagit för att serva vattendistrikten med den information

    de behöver.

    För kartpresentation av totalstatus enligt vattendirektivet utvecklades en prototyp

    applikation i Access som automatiskt beräknar totalstatusen vid uppdatering av data.

    Slutsatsen är att VOGIS skulle kunna fungera bra som kartrapporteringssystem till

    EU. VOGIS- applikationen är också lätt och snabbt att använda vilket gör att den även

    passar bra som handläggarstöd. Om systemet skall användas i stor skala bör följande

    vidarutvecklas: Standardisering av inrapportering av data, bestämma vad som skall

    ingå i applikationen, upplösning av pappersutskrift av kartor, bestämma hur statusen

    skall presenteras (punkt eller linje-/ytobjekt).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Jellinek, Johanna
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Niklasson Wrande, Cecilia
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Mätkampanj och miljöövervakning 2018: -miljögifter i ytvatten och biota2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2018 genomförde Länsstyrelsen i Västra Götalands län tre olika provtagningar av miljögifter. Den första provtagningen genomfördes för att följa upp Vattenmyndigheternas påverkansanalys av läkemedelsrester från avloppsreningsverk. Den andra provtagningen genomfördes för att avsluta den stora screeningen av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen som genomfördes i utvalda vattenförekomster under 2017 års mätkampanj (Jellinek J., 2018). Den tredje provtagning genomfördes inom det regionala miljöövervakningsprogrammet som 2018 innebar provtagning och analys i blåmusslor och ostron från Västkusten. Analysresultaten visar att läkemedelsrester är vanligt förekommande i de recipienter som valts ut för vattenprovtagning. Diklofenak förekom i elva av totalt tolv prover från vattendrag varav sex resultat överskred gränsvärdet. Samma ämne förekom i fyra av totalt sex prover från Rivö fjord nord och Rivö fjord syd och halterna överskred gränsvärdet i 3 av proverna. 17 beta-östradiol var också vanligt förekommande då det påträffades i nio av totalt tolv vattendragsprover men det var endast ett resultat som överskred gränsvärdet. I Rivö fjord nord och syd uppmättes endast halter i Rivö fjord nord men ämnet förekom i tre av totalt tre prover och halterna överskred gränsvärdet i två av dem. 17 alfa-etinylöstradiol påträffades endast i två prover i vattendragen men halten överskred gränsvärdet endast i ett av proverna. Ämnet förekom inte alls i proverna från Rivö fjord nord eller syd.  Flera andra ämnen och ämnesgrupper såsom PFOS, metaller, nitratkväve, PAH och ammoniak-kväve analyserades eller beräknades i samma vattenprover. Av dessa är det främst PFOS som sticker ut eftersom halterna överskrider årsmedelvärdet (AAEQS) i samtliga prover, både i vattendragen och i Rivö fjord syd och nord. Ammoniak-kväve och nitrat-kväve förekommer i de flesta prover och i flera av prover överskrids gränsvärdet för årsmedelvärdet (AA-EQS) eller för maximal tillåten koncentration (MAC-EQS).   De två avslutande screeningproverna från mätkampanj 2017 togs i Viskan; ett nedströms Kinna och ett i Rydboholmsdammarna. I provet från Rydboholmsdammarna påträffades ovanligt många ämnen men endast halten PFOS, nitrat-kväve, diklofenak och 17-beta östradiol överskred gränsvärdet. I provet som togs nedströms Kinna var det endast PFOS som överskred gränsvärdet. Analyserna som genomfördes i blötdjur från Västkusten visade på något förhöjda halter av fluoranten i sex av totalt nio prover. De lipidnormaliserade halterna överskred gränsvärdet i tre av dessa. Analyserna påvisade också halter av metaller, tributyltenn, naftalen och PCB7, vilket inte är förvånande eftersom de är vanligt förekommande ämnen i sedimenten utmed kusten (Pacariz S. m.fl., 2019). Resultaten för övriga ämnen, inklusive läkemedelsrester, var under rapporteringsgränsen.

    Download full text (pdf)
    Mätkampanj och miljöövervakning 2018
  • 26.
    Karlson, Bengt
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Lindh, Markus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Skjevik, Ann-Turi
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Växtplankton och deras miljö: i Västra Götalands kustvatten 1986-20212023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen för Västra Götaland genomfört en utvärdering av marina växtplanktondata och omvärldsparametrar som påverkar växtplankton. Rapporten gäller prover insamlade inom miljöövervakningen längs Västra Götalands kust (Bohuskusten och Göteborgs skärgård) under åren 1986–2021. Prover från centrala Skagerrak har tagits med som jämförelsematerial. Uppdraget genomfördes av Bengt Karlson, Markus Lindh och Ann-Turi Skjevik. Förslag och synpunkter som framförs i rapporten kommer från författarna.

  • 27.
    Karlsson, Hanna
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Projekt Lärjeån 2011: Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeånsavrinningsområde2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    2010 startade Sportfiskarna ett projekt med syfte att återintroducera den utrotningshotadearten flodpärlmussla i ett antal biflöden till Lärjeån i Göteborgs kommun. Arten förekommer i Lärjeåns huvudfåra men beståndet är utdöende. Det finnshistoriska belägg och muntliga uppgifter om att arten har förekommit i två biflödentill ån, Mölnebäcken och i Kvarnabäcken. I projektet genomförs artificiell infektion av öring, en metod som utnyttjar biologini musslans livscykel. I flodpärlmusslans livscykel ingår ett, ägg-, larv- och musselstadium.Äggen befruktas i honan och utvecklas till larver (glochidier) i speciellafickor på honans gälar. Glochidierna utvecklas och frisläpps av honorna närglochhidierna är mogna. Glochidien måste fästa på en värdfisk för att vidareutvecklastill en liten mussla. I projektet har gravida honmusslor och öringar från Lärjeåns avrinningsområde sammanförts i stora tråg med genomströmmandevatten. När glochidierna har mognat frisläpps de av honan ut i vattnet ochinfekterar de öringar som finns i tråget. Därefter återutsätts musslorna från denplats de togs ifrån och fisken återutsätts i det biflöde som de togs ifrån.Glochidierna kommer utvecklas under ca 10 månader på fisken och därefter ramlaav som små juvenila musslor på försommaren nästkommande år. Småmusslornakommer gräva ned sig i bottnen i en skyddad miljö och där kommer de stanna tillde når en storlek av ca 1-3 cm, det kan ta mellan 5-10 år.2010 infekterades 73 öringar med mer än 50 larver per fisk och dessa fiskar sattesut i Mölnebäcken. 2011 sattes det ut 89 infekterade öringar i Mölnebäcken och 28infekterade öringar i Kvarnabäcken.Medianvärdet av antalet glochidier per fisk på fisken som sattes ut i Mölnebäckenvar 39 st och för fisken som sattes ut i Kvarnabäcken 566 st. Förhoppningsvis kanprojektet inspirera andra till att utföra liknande arbete i andra vattendrag därbehovet finns.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Pleijel, Håkan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Marknära ozon och meteorologi i Västra Götaland 2010: För Länsstyrelsen i Västra Götaland och Naturvårdsverket2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas mätningarna av ozonhalter och meteorologi vid Östads Säteri för perioden 1 april – 30 september 2010. Mätningarna har sammanställts och xponeringsindex och målvärden har beräknats. Dessa är relevanta bl. a. för Sveriges nationella miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Förekomsten av ozon jämförs med mätstationen Råö, belägen på Onsalahalvön söder om Göteborg samt med mätningar vid Prestebakke, en mätstation i Norge strax över gränsen från Dalsland. Trender för ozonförekomst i Västra Götaland sedan 1993 har analyseras och diskuteras med avseende på förändrade emissioner av ozonbildande ämnen samt förändringar i klimatet.

    Ozonbelastningen i Västra Götaland fram till och med 2010 kan beskrivas enligt följande:

    Nu gällande miljökvalitetsnorm för ozon, som är ett "börvärde” till skydd för människors hälsa, överskreds under 2010 vid alla tre mätplatserna Råö, Prestebakke och Östads Säteri.

    Nu gällande miljökvalitetsnormen till skydd för växtligheten från 2010 överskreds den inte vid någon mätplats.

    Den miljökvalitetsnorm som gäller från 2020 till skydd för växtligheten överskreds vid Råö men ej vid Östad eller Prestebakke. Målvärdet från 2020 har överskridits nästan varje år sedan mätningarna startade vid Råö men mer sällan vid Östads Säteri och Prestebakke.

    De nya målvärden för ozon inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft, som skall uppnås till år 2020, överskreds kraftigt vid alla mätplatser 2010, liksom under flertalet tidigare år.

    Två viktiga ozonindex som avser att spegla ozonets inverkan på människors hälsa; det maximala 8-timmarsmedelvärdet respektive det maximala 1-timmesmedelvärdet, uppvisar en statistiskt säkerställd minskning vid Råö över perioden 1990-2010. Detta tyder på att människors exponering för ozon i kustnära områden inom Västra Götalands län, utanför de större tätorterna, har minskat under denna period.

    Ozonindex som avser att skydda växtligheten, AOT40, uppvisar ingen statistiskt säkerställd förändring över tiden vid någon av mätlokalerna. Den tidigare ökande skillnaden i månadsmedelvärden för ozonhalter dagtid mellan Östads Säteri och Råö har under 2000-talet reverserat och skillnaderna blir allt mindre.

    Vad gäller ozonhalter nattetid är dock skillnaden mellan Råö och Östad fortsatt stor. Lufttemperaturinversion nattetid under månaden juni (2002-2010) är den enda statistiskt säkerställda meteorologiska förändringen vid Östads Säteri under mätperioden.

    Eftersom meteorologiska mätningar ej bedrivs vid Råö är det svårt att dra slutsatser om hur detta har påverkat ozonförekomsten vid Östads Säteri jämfört med Råö.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Landgren, Erik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Landgren, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Övervakning av fågelfaunan på Vänerns fågelskär: Metodutvärdering och förslag till framtida inventeringar2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län genomfördes denna utvärdering av metoden för inventering av kolonihäckandesjöfåglar i Vänerns skärgårdar. Thomas Landgren har varit samordnare förprojektet och tillsammans med Erik Landgren skrivit denna rapport. Projektet har finansieratsav regionala miljöövervakningsmedel (”specialprojekt”).Inventeringar av kolonihäckande sjöfåglar i Vänern ingår i Program för samordnad nationellmiljöövervakning i Vänern. Inventeringarna är årliga och inventeringen har genomförtsi en del av Vänern sedan 1982 och för hela sjön sedan 1993.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Lannek, Joakim
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund.
    Stråkvis inventering av Vänerns strandvegetation: Övervakningssystem för framtida kontroll av igenväxning och vegetationsförändringar2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreligande arbete utgör basen i ett kontrollprogram för att följa vegetationsutvecklingeni Vänerns strandnära områden. Tanken är att återinventeringar skall ske regelbundet medca 5 års intervall.Inventeringen har inriktats på växter av igenväxningskaraktär, d v s vedartade växter samtvass, säv och flytbladsväxter. Vegetationen har inventerats i stråk, 1 m breda och med enlängd varierande mellan ca 30 m och 150 m. Totalt har 61 stråk fördelat på 25 områdeninventerats. Områdena har valts ut i IR-flygbilder och med tanke på att de skall varalättillgängliga samt att mänsklig påverkan inte skall vara allt för stor. Områdena är avskiftande typ och exponeringsgrad. Stråkens placering och riktning inom de olika områdenaär markerade med i marken nedslagna kopparrör. Vidare är placering och riktning inmättamed GPS-mottagare i Rikets nät RT 90 och dessutom finns stråken beskrivna i bildoch text. Vid stråkinventeringen har förekommande vegetation noterats liksom dess utbredningoch avstånd från startpunkten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Lind, Emma
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av ädellövskog2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under maj till november 2012 har totalt 40 skogar som i den första lövskogsinventeringen i Västra Götalands län helt eller delvis klassats som ädellövskog återinventerats. Objekten har besökts i fält där en genomgående inventering och naturvärdesbedömning har gjorts. Undersökningen är en del i ett större, årligen återkommande projekt på Länsstyrelsen i Västra Götalands län vars syfte är att följa utvecklingen i ädellövskogen och se vilka förändringar som sker över tiden.

    Resultatet styrker trenden att arealen ädellövskogen minskar i länet. Två av objekten, en ekskog och en askskog har helt avverkats. I en stor andel av skogarna har det skett någon form av förändring. De flesta av negativ art men i 15% av objekten har det förekommit förändringar som helt eller delvis varit positiva för naturvärdena. Arealsmässigt har en fjärdedel av den totala arealen påverkats i någon form och grad.

    Granen är ett vanligt inslag i ädellövskogen och har en medelrik eller rik förekomst på en tredjedel av objekten.

    Eken är det vanligast trädslaget bland ädellövträden, jätteekar förkommer på 12,5% av lokalerna.

    Död ved förekommer i de flesta skogar men andelen är liten.

    De största hoten mot ädellövskogen är skogliga ingrepp, exploatering och ett

    ökande graninslag.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Lind,, Emma
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Övervakning av ädellövskog i Västra Götalands län 2009 - 20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under tre år har sammanlagt 120 skogar som i den första lövskogsinventeringen helt eller delvis klassats som ädellövskog återinventerats. Objekten har besökts i fält där en genomgående inventering och naturvärdesbedömning har gjorts. Undersökningen är en del i ett större, årligen återkommande projekt på Länsstyrelsen i Västra Götalands län vars syfte är att följa utvecklingen i ädellövskogen och se vilka förändringar som sker över tiden.

    Ädellövskogarna står kvar även om de hela tiden naggas i kanten. I en stor andel av skogarna har det skett någon form av förändring. De flesta av negativ art men i en tredjedel av objekten har det förekommit förändringar som helt eller delvis varit positiva för naturvärdena. Förändringar har arealmässigt skett på en femtedel av den totala arealen.

    Granen ökar i ädellövskogen och är vanligt förekommande. Den har en medelrik eller rik förekomst i 44 % av ädellövskogarna.

    Eken är det vanligaste trädslaget och finns representerat i stort sett alla de undersökta ädellövskogarna. Normalgrov är den vanligaste grovleksklassen och mycket grova ekar förekommer endast i 16% av bestånden.

    I knappt en tredjedel av skogarna förekommer det bete och andelen ligger på samma nivå som vid den ursprungliga inventeringen.

    Död ved förekommer i de flesta skogar men andelen är liten.

    De största hoten mot ädellövskogen är skogliga ingrepp, exploatering och granifiering.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Lindberg, Patrik
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Svensson, Ola
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Elfiske i Västra Götalands län 20112012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Lindeström, Lennart
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund.
    Mälarfisk: Innehåll av metaller och stabila organiska ämnen 20012001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanlagt 130 fiskar av arterna gös, gädda och abborre har insamlats från olika delar av Mälaren för analys av ett antal metaller och stabila organiska ämnen. För att få ett så homogent undersökningsmaterial som möjligt har vissa bestämdastorlekar valts ut. I första hand har en selektering gjorts från den kommersielltfångade fisken i sjön.Inget onormalt har noterats hos den analyserade fisken i form av avvikandestorlek eller utseende hos kropp, lever eller könsorgan, eller onormal förekomstav parasiter eller andra sjukdomar.Undersökningen har visat på låga eller normala halter av de undersökta ämnena i fiskens vävnader, jämfört med andra vattenområden. Kvicksilver, som analyserats i muskelvävnaden hos samtliga fiskar, förekommer i mycket låga halter i Mälarens fisksamhälle. För den normerade ”1-kg gäddan” har kvicksilverhalten bestämts till 0,2 mg/kg vv (mg per kg färskvikt), vilket anses vara en för landet naturlig bakgrundsnivå. Gränsvärdet för att gäddan ska få saluföras ligger på 1,0 mg/kg vv. Enligt undersökningen på gös, som varit mer omfattande än för de andra arterna, finns det tecken på att kvicksilverhalten ökar något öster- och norrut i Mälaren. Fortfarande ligger dock halten på en låg nivå. Andra metaller än kvicksilver har analyserats i levervävnad från abborre. Flertalet av dessa metaller uppvisar ungefär samma haltnivåer som hos abborre från andra stora sjöar, medan kadmiumhalten är väsentligt lägre i fisk från Mälaren. De klorerade organiska ämnena PCB och DDT anrikas framför allt i fiskens fettvävnad. Hos de relativt magra fiskarterna gös, gädda och abborre är därför koncentrationen av dessa ämnen generellt sett låg (baserat på färskvikt). De genomsnittliga halterna av PCB i gös i olika delar av sjön varierar enligt resultaten mellan 0,001 och 0,01 mg/kg vv, vilket är betydligt lägre än Livsmedelsverkets gränsvärde för detta ämne, som ligger på 0,1 mg/kg vv. För DDT är marginalen ännu större till det riktvärde som tillämpas (0,5 mg/kg). Högst halter av PCB och DDT har registrerats i gös från Ulvsundasjön, som fått representera Östra Mälaren. Den bild som framträder genom dessa undersökningar av föroreningshalten i fisk från Mälaren är således positiv. För de arter som undersökts är marginalen betryggande stor till de gränsvärden som angivits av Livsmedelsverket. Med ledning av dessa resultat går det dock inte att ange vilka halter av exempelvis PCB som kan förväntas i fetare fisk såsom ål. För detta krävs kompletterande undersökningar, vilka redan har påbörjats genom insamling av de aktuella arterna. Av och till förekommer även lax och öring i Mälaren, som då vandrat upp från Östersjön.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Ljung, Mikael
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Trender hos havsöring och lax i Västra Götalands län: En rapport från den regionala miljöövervakningen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bestånden av lax och öring (havsöring, insjööring och strömlevande öring) är intressanta att följa eftersom de är relativt känsliga för miljöstörningar, till exempel försurning, utsläpp av föroreningar och fysiska ingrepp i vattenmiljön. Lax och öring kan därför användas som miljöindikator.

    Inom miljöövervakningen har ett antal lax- och havsöringsförande vattendrag elfiskats sedan 1989, ofta längre tillbaka i tiden än så. Lokalerna i dessa vattendrag ingår, tillsammans med några av kalkeffektuppföljningens lokaler, i ett s.k. havsöringsindex. På samma sätt finns det ett Atlantlaxindex.

    Syftet med denna rapport är att utvärdera trender hos havsöring och lax i Västra Götalands län.

    I mindre havsöringvattendrag fanns det ingen signifikant ökning eller minskning av tätheten av öring. Tätheten av havsöring i större havsöringsvattendrag har haft en minskande trend (p<0,005). (Tabell 1). Tätheterna av lax i mindre laxvattendrag hade en ökande trend (p<0,05). I mellanstora laxvattendrag fanns det en tendens att årsungar av lax hade en minskande trend (p<0,1). I stora laxvattendrag fanns det ingen trend (p=0.12)

    Att tätheterna av öring tycks ha minskat i större havsöringvattendrag skulle kunna vara en effekt av att laxtätheterna har ökat i mindre laxvattendrag. Dessutom hade artantalet i större havsöringvattendrag en tendens till ökning vilket också skulle kunna leda till ökad konkurrens.

    Resultaten från 2010 och 2011 var de sämsta under hela mätserien. Möjliga orsaker till detta kan vara yttre störningar, som t.ex. att det var höga vattenflöden under stora delar av dessa somrar. Vidare var båda vintrarna som föregick dessa år ovanligt kalla och långa. Detta kan ha inneburit att mer fisk än vanligt inte överlevde vintern. Det kan alltså ha varit faktorer som försvårar elfisket som har medfört det sämre resultatet men andra orsaker som har medfört att det har blivit lägre tätheter kan inte uteslutas.

    Tabell 1

    . Sammanfattning av trender. ns = ingen förändring, +/-=ökar/minskar signifikant, (+)/(-)=tycks ha en ökande/minskande tendens, dock ej signifikant. Trendanalysen är utförd på logaritmerade tätheter (Log10(täthet+1)). Årsungar

    Äldre

    Totalt

    Havsöring <10km

    2

    ns, p=0,98

    ns, p=0,76

    ns, p=0,56

    Havsöring <100 km

    2

    -, p<0,005

    -, p<0,005

    - p<0,005

    Lax <100 km

    2

    +, p<0,005

    +, p<0,05

    +, p<0,005

    Lax < 1000 km

    2

    (-), p=0,06

    ns, p=0,32

    (-), p=0,11

    Lax > 1000 km

    2

    ns, p=0,13

    ns, p=0,26

    ns, p=0,12

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Löfgren, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Regional övervakning av avrinningen frånbrukad skogsmark i Västra Götalands, Hallands och Jönköpings län: Utvärdering av perioden 1996-2009 och förslag till framtida utformning2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report, the runoff chemistry in five forest streams draining managed forests has been evaluated. The monitoring has been funded by the county administrations in Västra Götaland (Fallabäcken, Sågebäcken and Kvarnebäcken), Halland (Näverbäcken) and Jönköping (Ramsjöbäcken). The assessment includes data from surveys beginning in 1996 - 2000 and ending in 2009. The aim of this work is to document the water chemical variations in forest streams in southwestern Sweden and to analyze how various forestry measures, mainly clear-felling, influenced this variation. The commission also includes proposals on how to conduct runoff monitoring in managed forest in the future.

    The catchment areas range from 331-698 hectares and the shares of forest and peat lands vary in the ranges of 82-95% and 5-13%, respectively. All the catchments are thus typical forest areas including elements of peat lands and small ponds. During the period 2004/05 to 2009/10, 4-14% of the catchment areas were clear-felled partly due to damages caused by the storms Gudrun (2005) and Per (2007).

    Branches and tops (slash, GROT) were harvested on a large proportion of the harvested areas in three catchments (76-92%) and scarification was also common in three catchments (80-83%).

    The average annual discharge during the investigation periods varied significantly between areas (279-765 mm) and the inter-annual variability was large. Depending on catchment it differed 2-4 times between dry and wet years. The export of nitrogen and phosphorus from the catchment areas broadly followed the same ranking as runoff. The measured average annual transports were mainly within the ranges (1.4 to 4.2 kg N/ha year and 0.01 to 0.18 kg P/ha, year, respectively) previously measured in managed and natural forests in Sweden and Finland. The proportion of inorganic nitrogen ranged from 17-39% and the majority consisted of nitrate (76-84%). The proportion of phosphate varied between 22-33%. The flowweighted annual average concentrations for total nitrogen and nitrate were in the ranges 419-667 μg/l and 64-115 μg/l, respectively, and for total phosphorus and phosphate 6-14 μg/l and 2-5 μg/l, respectively.

    All catchments showed an annual average export of buffer capacity (ANC), i.e. it exported more base cations (calcium, magnesium, sodium and potassium) than anions associated with mineral acids (sulfuric, nitric and hydrochloric acid). The export of ANC was dominated by organic anions (humus) while bicarbonate (alkalinity) were either missing completely or only represented a very small fraction (≤ 13%). The buffering of weak organic acids led to low pH values (4.8 to 5.7) and the export of protons. The catchments vicinity to the sea was reflected in the transports of sodium and chloride. The recovery from acidification linked to the reduced sulfur deposition has likely slowed down due to an increased sea salt deposition.

    The importance of weak organic acids (humus) for the ANC and pH has increased over time.

    The transport of total organic carbon varied significantly between catchments (factor 2-3) and the metals iron, manganese and aluminum roughly followed the same patterns. The leaching of these substances was at similar levels as in the nonmanaged forests of Lake Gårdsjön and Aneboda. In the three catchments where it was estimated, the transport of inorganic aluminum accounted for 12-37% of the aluminum exports. Inorganic aluminum is the most toxic form for fish and other organisms that breathe with gills The flow-weighted average concentrations of total organic carbon, iron and aluminum were generally slightly higher at the end of the time series, which coincides with the general trends of increasing humus levels in Swedish lakes and streams. Based on data from 1-5 years, the flow-weighted average concentrations of inorganic aluminum were over (maximum level ca 100 μg/l) or within the range of 30-50 μg/l, which are considered harmful to e.g. fish. The 5-year time series from Ramsjöbäcken indicates decreasing concentrations of inorganic aluminum, which is consistent with observations from several other forest streams in southern Sweden. Some 10 other metals were analyzed in three of the areas. The transports and concentrations were at about the same levels as in the non-managed forest streams of Gårdsjön and Aneboda. The concentrations were generally much lower than the lowest levels where adverse biological effects can be expected.

    Forestry measures affected too small proportions of the catchment areas to safely distinguish their effects from the natural stream water chemistry variation. These results are consistent with previous studies, which compared data from streams in managed and non-managed forests in southern Sweden. The results are gratifying in that, on a spatial scale of a few hundred hectares, there were no indications on that forestry measures significantly increased the leaching of nutrients or otherwise affected the water-chemical state such as acidity. Forestry primarily seems to cause very local effects on the aquatic environment.

    The regional monitoring of the runoff chemistry from managed forests in the counties of Västra Götaland, Halland and Jönköping have since start generated a large amount of valuable data. The results will be even more valuable as the time series are extended. The large spatial distribution of forests and peat lands in southwestern Sweden motivate why monitoring of the water quality in such areas should have high priority in order to study trends and provide a basis for various models.

    The monitoring of Fallabäcken, Kvarnebäcken, Sågebäcken, Näverbäcken and Ramsjöbäcken is therefore recommended to continue. The monitoring programs can to some extent be improved through the introduction of uniform methodology for analyzing inorganic aluminum and by supplementing the measurements with sampling in direct connection to silvicultural measures primarily harvesting.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Meissner, Ylva
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Sundberg, Iréne
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kiselalger analyserades på 22 vattendragslokaler i Västra Götalands län år 2011. Missbildningar på kiselalger undersöktes på 12 lokaler.

    Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

    Nio lokaler bedömdes ha hög status, nämligen 14 Sågebäcken, 18 Getbroälven, 17 Svartåbäcken, 16 Sandaredsån, 15 Ekån, 11 Hornån, 13 Hjällöbäcken, 9 Kvarntorpsån och 7 Stålkvarnebäcken. Alla, utom 13 Hjällöbäcken, 9 Kvarntorpsån och 7 Stålkvarne-bäcken, hade mycket högt (≥ 19,5) eller högt (>19) IPS-index.

    På fyra lokaler – 12 Lidan, 10 Ätran, 2 Valboån och 6 Surtan – visade IPS-indexet klass 2, god status. Av dessa låg de tre sistnämnda nära eller mycket nära gränsen mot måttlig status och hade förhöjda andelar av föroreningstoleranta kiselalger (%PT), vilket visar att de befinner sig i riskzonen för att hamna i måttlig status.

    I klass 3, måttlig status hamnade åtta lokaler i undersökningen: 19 Lillån, 8 Bäck nedströms Furusjön, 22 Visslaån, 1 Stallbackaån, 5 Slumpån, 4 Årnäsån, 21 Le-rumsån och 20 Lillån. Den förstnämnda hamnade nära gränsen mot god status. Alla, förutom 1 Stallbackaån, hade höga andelar föroreningstoleranta (%PT) kiselalger och 21 Lerumsån hade en mycket stor andel.

    IPS-indexet i 3 Dälpan motsvarade klass 4, otillfredsställande status och bedömningen stärks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor.

    Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

    Åtta av vattendragen i Västra Götalands län – 7 Stålkvarnebäcken, 4 Årnäsån, 11 Horn-ån, 8 Bäck nedströms Furusjön, 16 Sandaredsån, 12 Lidan, 21 Lerumsån och 1 Stall-backaån – klassades år 2011 som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3. Sex av lokalerna, 2 Valboån, 3 Dälpan, 10 Ätran, 6 Surtan, Lillån och 5 Slumpån, hamnade i nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.

    För 17 Svartåbäcken, 22 Visslaån, 13 Hjällöbäcken, 18 Getbroälven, 15 Ekån och 19 Lillån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsme-delvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.

    Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mel-lan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6) på två lokaler i undersökningen, nämligen 14 Sågebäcken och 9 Kvarntorpsån. I dessa lokaler dominerades kiselalgssamhället av det surhetståliga släktet Eunotia.

    Utökad analys av missbildningar på kiselalger utfördes på 12 lokaler i undersökning 2011. På samtliga dessa lokaler påträffades mindre än 1 % missbildade skal, vilket motsvarar ingen eller obetydlig missbildningsfrekvens och eventuella förekomster bör

    alltså ha naturliga orsaker.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Molander, Olle
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. OM's Naturtjänst.
    Matsson, Tore
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. OM's Naturtjänst.
    Miljöövervakning av slåtterängar: 20182018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2018 har 25 utslumpade slåtterängar samt fem utvalda slåtterängar i Kostersnaturreservat inventerats både med avseende på kärlväxtinnehåll och hävd. Av de 25 slumpade ängarna hade 15 av objekten hävdats under året genom slåtter och/eller bete. Medelantalet kärlväxtarter varierade från 6-14 arter/provyta.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Niklasson, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljögifter i slam och utgåendevatten från avloppsreningsverk: Manual, sammanställning och rekommendationer2010Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Nolbrant, Peter
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Ädellövskogar i Västra Götalandslän 2009: övervakning av 30 områden2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en återinventering av 30 objekt från lövskogsinventeringen som genomfördes under 1980‐talet i Västra Götalands län. Inventeringen 2009 är den del i en större inventering som av ädellövskogar i länet som upprepas under flera år. Inventeringen 2009 utfördes av Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult. Syftet är att övervaka länets ädellövskogar. Övervakningen 2009 omfattar, av länsstyrelsen 30 slumpade objekt, som besökts i fält. Objekten har också kontrollerats i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.   Eftersom endast 30 objekt inventerats och fler objekt kommer att inventeras kommande år görs i redovisningen ingen statistiks analys av resultatet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Persson, Karin
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Rehngren, Erika
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Halter av polycykliskaaromatiska kolväten (PAH)i Västra Götaland2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört

    analyser av halter i luft med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i 4

    kommuner i länet. Analyserna utfördes på PM

    10 – filter från Mariestad, Trollhättan, Borås

    och Färgelanda.

    De högsta halterna av PAH uppmättes i Färgelanda (1.8 ng/m

    3) för perioden december

    2002 – maj 2003 och de lägsta i Trollhättan under 2008 i såväl gaturum som urban

    bakgrund (0.5 ng/m

    3).

    För miljökvalitetsnormen för PAH används benso(a)pyren som indikator (SFS 2001:527).

    Den enda mätserie som fullt ut uppfyllde de mätkrav som föreligger enligt

    mätföreskrifterna till MKN (NFS 2007:7) finns för Borås under 2008, och där uppvisades

    en halt av B(a)P på 0.06 ng/m

    3. Det högsta uppmätta periodmedelvärdet uppmättes i

    Färgelanda 2002/03, 0.18 ng/m

    3.

    De i den här studien uppmätta halterna låg, under samtliga mätperioder och i de olika

    miljöerna, klart under MKN och det nationella delmålet, men i nivå med generationsmålet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Karlsson, Per Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Akselsson, Cecilia
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Kronnäs, Veronika
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Hellsten, Sofie
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Krondroppsnätets övervakning avluftföroreningar i Götaland –mätningar och modellering Resultat t.o.m. september 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna sista omgång av årsrapporter inom Krondroppsnätets Program 2007-2010 fokuserar vi på en analys av hur nedfallet och effekterna på markvattenkemi av försurande och övergödande ämnen har förändrats under 2000-talet. Vi redovisar denna analys såväl nationellt som för Götaland. Vi visar även resultaten för varje mätstation för sig i Bilaga 1.

    Luftföroreningar känner inte av administrativa gränser. För att uppnå en geografiskt differentierad bedömning av luftföroreningssituationen delades Götaland upp i olika mråden, baserat på närhet till kust samt gradienten av nedfall som går från sydväst mot nordost. Detta angreppssätt stärker bedömningarna av föroreningsbelastningen i olika delar av länen.

    Nedfallet till skogen i Sverige beror till stor del på långväga transporterade luftföroreningar. Belastningen från dessa långväga transporterade föroreningar avgör hur mycket som kan accepteras vad gäller lokala utsläpp av luftföroreningar. De samlade utsläppen av oxiderat svavel från EU rapporteras ha minskat med 43 % mellan år 2000 och 2008. Utsläppen av NO x från EU minskade med 18 %, och reducerat kväve med 10 % under samma period. Nedfallet till skogen beror också till stor del på nederbördsmängderna. Nederbörden vid krondroppsytorna i Götaland har inte förändrats under 2000-talet.

    Nedfallet av antropogent svavel (exklusive bidraget från havssalt) till skogen i Götaland, inkluderat både torr- och våtdeposition, har minskat under perioden 2000-2010 vid 26 av totalt 30 mätplatser, med i genomsnitt 50 %. Som ett medianvärde för perioden, representativt för alla mätplatser i Götaland, ligger det årliga nedfallet under 2000-talet på 3.6 kg S/ha. Halterna av sulfat i markvattnet har minskat vid hälften av de 30 mätplatserna i Götaland. Högsta sulfathalter förekommer i sydöstra Götaland, i Blekinge och Kalmar län. pH i markvattnet ligger vid eller under pH 4,5, som här används som gräns för kraftig försurning, vid en femtedel av mätplatserna i Götaland, i huvudsak lokaliserat till Skåne, södra Halland samt till Blekinge och Kalmar läns kustområden. Vid dessa kraftigt försurade platser fortsätter i flera fall pH att minska. Även markvattnets syraneutraliserande förmåga är vid dessa platser i de flesta fall mycket dålig, och det förekommer höga halter av toxiskt oorganiskt aluminium. Sett över alla mätplatser i Götaland ökar pH i markvattnet på ett statistiskt säkerställt sätt under 2000-talet vid knappt en tredjedel av platserna.

    Det årliga nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i Götaland, inkluderat både torr- och våtdepositionen, varierar från upp till 15 kg N/ha vid västkusten till 4-6 kg N/ha längst i nordost. Ett nedfall högre än 5 kg N/ha anses kunna påverka artsammansättningen hos skogens undervegetation. På grund av metodproblem kan vi endast bedöma tidsutvecklingen vad gäller kvävenedfallet med nederbörden, den s.k. våtdepositionen. Nedfallet av nitratkväve med nederbörden har minskat signifikant under 2000-talet vid två mätplatser samt som ett medelvärde för Götaland som helhet. Även nedfallet av ammoniumkväve har minskat på ett statistiskt säkerställt sätt vid en plats. Detta är första gången som vi kan konstatera en nedgång i kvävenedfallet vid någon av Krondroppsnätets mätplatser. Det har pågått en kontinuerlig upplagring av kväve i skogsmarken i Götaland även under 2000-talet. Storleken på upplagringen beror dock på vilket skogsbruk som tillämpas, där ett helträdsuttag, inklusive grenar och toppar, resulterar i en lägre upplagringstakt. I de sydliga och västra områdena av Götaland förekommer platser med relativt höga nitrathalter i markvattnet, i Skåne, Halland samt Kronobergs län. I övriga delar av Götaland är nitratförekomsten låg.

    Störningar av skogsmarken som vid avverkning, stormfällen eller angrepp av granbarkborre kan resultera i temporärt höga halter av nitrat i markvattnet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 43. Ringblom, Helena
    et al.
    Berlin, Gudrun
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Pettersson, Thomas
    Swedish Environmental Protection Agency.
    Wennerblom, Tord
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Åberg, Johan
    Executive, Myndigheter, Skogsstyrelsen.
    Kometprogrammet 2010-2014: Slutredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    2 Summary

    This report represents the final report on the Government assignment.

    2.1 The Komet Programme

    The Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Forest Agency and Skåne County Administrative Board have been commissioned by the Government to conduct activity regarding complementary methods for the protection of nature in five major geographical areas. This task is intended to contribute to increasing the use of nature conservation agreements, and the interest of landowners in contributing to nature conservation was to be tapped. The task has been carried out as a project with a national project working group, a steering group and a reference group, as well as in close collaboration with regional authorities and stakeholder organisations. The activity was initiated in May 2010 in five areas, known as Komet areas.

    The project briefly entailed ascertaining the level of interest among landowners in formal protection of forests by providing wide-ranging information. The regional authorities did not undertake any outreach activity in the Komet areas. Instead, work on protection was based on the landowners' expressions of interest. Cases commenced previously, as well as acute threats to sites of special forest biology interest were, however, dealt with by the authorities in the usual way in the five Komet areas. The strategic approach according to the National Strategy for the Formal Protection of Forests was therefore not implemented in full.

    2.2 Results

    2.2.1 Fulfilment of the environmental objective Sustainable Forests

    A total of 292 sites containing a total area of 1 130 hectares of productive forest land were protected under the Komet programme up to 31 March 2014: 138 habitat protection areas, 123 nature conservation agreements and 31 agreements on the establishment of nature reserves. The average area of the protected sites within the Komet areas was smaller than outside. The protective value as indicated by sorting into value groups is somewhat lower in the protected areas within the Komet Programme than outside.

    2.2.2 Use of nature conservation agreements

    The use of nature conservation agreements has increased in the Komet areas, as compared to the rest of the country, but the average acreage protected by nature conservation agreements was smaller in the Komet areas than in the rest of the country.

    2.2.3 Tapping of the interest of landowners in nature conservation

    A total of 802 expression of interest were received during the programme period. This means that around two per cent of landowners in the Comet areas submitted expressions of interest. Around 83% of the assessed expressions of interest related to some extent to a site of special forest biology interest. A third of these in turn were areas not previously registered as woodland key habitats or objects of conservation value. The wishes of landowners regarding form of protection in the programme were largely met. To the extent that the Komet programme was known about, the project gained a positive reputation in many respects with regard to collaboration between landowners and authorities. Several of the reference group's organisations reported that the Komet programme as a way of working was well received by landowners in the Komet areas, as well as by their representatives.

    2.2.4 Costs

    The aggregate costs of the Komet programme in 2010-2014 were just over SEK 30 million in administrative costs and just over SEK 77 million in compensation paid to landowners. This is equivalent to an administrative cost of around SEK 27 000 per hectare and average compensation to landowners of just over SEK 68 000 per hectare.

    2.3 Conclusions

    Overall it can be noted that the Komet programme has developed favourably in several respects during the programme period. Target fulfilment regarding the acreage of protected forest improved, use of nature conservation greements increased, collaboration at various levels was enhanced and administrative costs decreased. At the same time, the contribution of the Komet programme to fulfilment of the objective remains low compared with outside, and the quality of the nature conservation agreements in terms of both acreage and protective value was lower than outside. Collaboration and information within the Komet programme could have been developed significantly more, particularly as three out of every four landowners were still unaware of the programme when it came to an end. The administrative costs of the Komet programme were high compared to ordinary work on formal protection of forests in the rest of the country.

    Activity under the Komet programme was in progress for four years, and a great deal needs to undergo further development before this complementary method can make a substantial contribution to fulfilling the objective, increased use of nature conservation agreements and at reasonable cost. At the same time, the Komet programme has contributed to very positive effects such as improved cooperation between between authorities and between authorities and the landowners' organisations. Active involvement of forestry stakeholders with information efforts has proved essential for continued successful activity and at reasonable cost to the authorities. Forestry stakeholders have also shown a strong commitment to the Komet programme. It has also been found that the interest of individual landowners in nature conservation has been stimulated and previously unregistered natural assets have been captured. This is experience that should be exploited in continued work on formal protection of forests.

    2.4 Continued work on formal protection of forests

    We propose that a complementary working method for formal protection of forests with easier opportunities for landowner initiatives should be introduced nationwide from 2015. This working method would be applied alongside other tools in conservation efforts which involve work on site protection based on initiatives from the authorities, which is entirely in line with the expectations expressed by the Government.

    We note at the same time that in the spring budget the Government has not given notice of any boost to the appropriations. Introduction of this way of working and the structure of the work with formal protection of forests will therefore have to be adapted firstly to the resources affected agencies have at their disposal and secondly to the degree to which representatives of forest owners can become involved. We therefore consider that the appropriations should be strengthened, firstly in view of the above and secondly in view of the fact that there is now a long "queue" of property owners throughout the country for whom agreements on compensation are ready in practice but where there is a lack of funds to conclude final agreements.

    An estimate, based on the Komet programme, of costs of introducing the working method during the first three years is presented. A total sum of SEK 116 million is estimated for the period 2015-2017. After initial start-up costs in 2015, the additional administrative cost of this working method is put at just over SEK 30 million per year.

    The consequences of introduction within the framework of existing resources are discussed in the report. Both agency appropriations and appropriations for compensation of landowners are already judged to be inadequate today, both in relation to the high level of interest among landowners in formal protection of forests and to fulfilling the objective of Sustainable Forests. The introduction of the working method with the additional costs it entails is thus considered to mean that the "queue" of landowners waiting for compensation will continue to grow.

    The main features of the positions we presented to the Government in February 2014 are outlined in section 7. A further three months of activity in the Komet programme, from 1 January 2014 to 31 March 2014, have further confirmed the basis for the positions presented at that time.

    The instructions for continued work on introducing the complementary way of working throughout the country are not discussed in detail in this final report. This is an issue that merits further consideration so that the experience gained in the Komet programme can be put to use, among other things in consideration of prevailing financial circumstances. It is intended that the instructions will be drawn up by the authorities during the autumn of 2014, in dialogue with the county administrative boards, representatives of forestry and environmental organisations.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Ruist, Elin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fosfor- och kvävefraktioner i miljöövervakningen: En studie av bohuslänska vattendrag2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det höga läckage av näringsämnen vi ser i bebodda områden runt om i världen berortills störst del på människans sätt att utnyttja marken och jordens naturresurser. I våravattenmiljöer ger detta upphov till övergödning med igenväxning, algblomning, syrefriabottnar och en minskad biologisk mångfald som följd. I vattendrag transporteras storamängder näringsämnen från inlandet till havet och transporten av näringsämnenpåverkar också ekosystemet i kustvattnet och ger bl a upphov till massförekomst avfintrådiga alger och algblomningar. Övergödning beror särskilt på en stor tillgång avnäringsämnena fosfor och kväve som oftast är de begränsande näringsämnena iakvatiska miljöer. Det är bara som lös oorganisk näring i form av fosfat-P, nitrat-N ochammonium-N som fosfor och kväve kan tas upp av växter. Vanligtvis ingår tot-P ochtot-N som mätparametrar i den traditionella miljöövervakningen i limniska miljöer,men även delfraktionerna fosfat-P, nitrat-N och ammonium-N förekommer.I detta arbete framgår det att fraktionerad mätdata av fosfor och kväve är mycketanvändbar inom miljöövervakningsarbetet och även som underlag i arbetet med attföreslå åtgärder för att minska näringsämnesläckaget. Vid en effektuppföljning av enåtgärd med syftet att minska läckaget av näringsämnen kan vattenkemiska parametraranvändas och möjligheten att mäta åtgärdens effekt ökar vid fraktionerad mätdata avfosfor och kväve i jämförelse med mätningar av endast tot-P och tot-N. Fraktioneradmätdata av fosfor och kväve kan fungera som underlag i arbetet med att föreslå åtgärderför att minska näringsämnesläckaget eftersom en specifik åtgärd ofta är mer effektiv påatt reducera vissa näringsformer mer än andra. Det finns många faktorer som påverkarvariationen av fosfat-P, ammonium-N och nitrat-N, vilket gör det intressant attinkludera fraktionerad mätning av fosfor och kväve i miljöövervakningen. Genom attmäta delfraktioner av fosfor och kväve skapas en unik och mer detaljrik bild avnäringstillgång och näringstransport i varje enskilt vattendrag.Studien baseras på mätdata av fraktionerad fosfor och kväve för 17 mätstationer ibohuslänska vattendrag, vilka ingår i ett regionalt miljöövervakningsprogram somsamordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands LänResultaten i arbetet visar att andelen fosfat-P, ammonium-N och nitrat-N skiljer sigsignifikant mellan vattendragen. Det finns en signifikant årstidsvariation för både fosforoch kväve. Fosfat-P tycks endast ha en tydlig årstidsvariation i de större vattendragen.Resultaten visar att en rad faktorer, så som hygge, öppen mark och dagvatten samtflödesvariation har en signifikant påverkan på andelen av kvävefraktionerna.Variationen av andelen fosfat-P och nitrat-N kan till viss del förklaras av halten tot-Prespektive tot-N. Detta beror antagligen på att den antropogena belastningen främstförekommer i lös oorganisk form och är tydligt märkbar i Bohuslän. Generellt för debohuslänska vattendragen är att N/P-kvoten är ovanligt låg, med en trend från en mernormal kväve-fosforbalans i norr till förhållanden med kväveunderskott i söder.Antagligen beror detta på ett stort läckage av fosfor som inte står i förväntad proportiontill läckaget av kväve.Vidare bör processer och orsaker bakom det mycket höga fosforläckaget i Bohuslänutredas. Det vore också intressant att studera kopplingen mellan vattendragensnäringstransport och eutrofieringen i deras recipienter; havsvikar och de innerstadelarna av kustvattnet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Skjevik, Ann-Turi
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Bäck, Örjan
    Edler, Lars
    Hansson, Lars Johan
    Johansen, Marie
    Karlson, Bengt
    Utvärdering av växtplankton från Västerhavet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SMHI har på uppdrag från Länsstyrelsen i Västra Götaland utvärderat all tillgängligväxtplanktondata från Västerhavet från perioden 1985-2010. Det utvärderade området sträcker sigfrån Riksgränsen (Figur 3) i norr vid norska gränsen till och med Öresund i söder och innefattar 4026 mättillfällen och 115 271 mätvärden.Syftet var att dels kvalitetssäkra och tillgängliggöra befintlig växtplanktondata och studera detomfattande datamaterial som finns från Västerhavet. Man ville undersöka om det finnsförändringar av växtplankton i tid och rum vad det gäller till exempel artsammansättning, giftigaarter, nytillkomna och försvunna arter och totala mängden växtplankton.Vad gäller säsongsvariation så visar sammanställningen av medelcelltätheten av alla data åren2005-2010 på en kort och intensiv vårblomning som domineras av kiselalger vid samtligastationer och typområden. De årliga vårblomningarna startar generellt tidigare i utsjöområdenaoch kommer igång senare närmre kusten och sist i Bohusläns fjordar. Förekomsten avväxtplanktonmaxima skiljer sig åt mellan stationer under resten av året men vanligt är en senvårellersommartopp och alltid en hösttopp i celltäthet av växtplankton.Figur 5 visar typområdena som är indelade enligt EU:s vattendirektiv. Generellt sett så ärartdiversiteten högre vid kusten än i utsjön. Antalet arter ökar i syd-nordlig riktning, med högstdiversitet i typområde 4 (N7 Nidingen) och 1s (Danafjord), båda i Kattegatt.Den stora variationen i storlek mellan växtplankton gör att biovolymsmaxima kan förekommautan motsvarande celltäthetsmaxima. Ett exempel på det är de höga totala cellbiovolymer undersommarmånaderna juni-juli som till stor del orsakas av stora kiselalger men inte finns ijämförelsevis lika höga cellantal.Tidsserier av all tillgänglig data per station av växtplankton testades statistiskt månadsvis ochstationsvis och resultaten visar på ett antal signifikanta trender. Både de totala cellantalen avväxtplankton och de totala antalen arter visar i många fall på en ökande trend.Djupintervallen 0-10 och 10-20 meter jämfördes och det visar sig att både artantal och cellantalhar liknande mönster säsongsmässigt och över tiden. Skillnaden är att celltätheter från 10-20meter ligger något lägre än de från 0-10 meter. Artsmässigt hittar man inte specifika arter unikt idjupprover, utan oftast hittas arterna också i ytprovet vid samma mättillfällen.Vårblomningsmaxima fångas sällan på grund av att det för lång tid mellan provtagningarna, mende upptäcks lika ofta i ytprover som i djupproverna.Antalet arter är generellt sett högre under hösten än under våren och säsongsvariationen är störst itypområde 3: Kosterfjorden, Stretudden och Åstol. Ur ett tidsperspektiv ökar antalet arter ochklasser vid samtliga stationer. En orsak kan vara förbättring av analysmetoder och utrustning, enannan att taxonomisk kunskap utvecklats med hjälp av interkalibreringar och expertgrupper. Ettantal arter har också tillkommit i floran, men de svarar inte för hela ökningen.Ett flertal nya arter, exempelvis kiselalgenCoscinodiscus wailesii och dinoflagellatenProrocentrum minimum, har spridits till Västerhavet på olika sätt. Kiselalgen Pseudosoleniacalcar-avis, som ansetts vara ny och höra hemma i varmare vatten än våra, visar sig finnas irapporter från 1800-talet. En annan ny alg som felaktigt identifierats tillChaetocerosconcavicornisoch sen lika felaktigt till C. convolutus är i själva verket en obeskriven art, härkalladChaetoceros sp.X. Gemensamt för de tre Chaetoceros-arterna är att de är skadliga för fiskpå grund av sina kraftiga spröt med hullingar som kan skada fiskens gälar.4Olika blomningar observeras årligen. Vissa är helt ofarliga som exempelvis vårblomningen avkiselalger och blomningar av kalkflagellatenEmiliania huxleyi. Andra är skadliga genom attorsaka syrebrist eller genom att den aktuella arten som uppträder i förhöjda cellantal är giftig förandra organismer i sin omgivning. Vissa arter är också skadliga i relativt låga cellantal på grundav förmågan att producera toxiner. Säsongsvariationen är artspecifik och en del giftiga arteråterkommer ofta över varningsgränsen under samma månad år efter år. Skadliga algblomningarförekommer relativt frekvent i Västerhavet. Stora blomningar förekommer inte varje år men oftamed något års mellanrum. Ett återkommande problem är dinoflagellater från släktetDinophysissom producerar diarrégifter vilka ansamlas i bl.a. musslor.I uppdraget ingick också att koppla växtplankton med fysikaliska och kemiskaomvärldsparametrar. Salthalt, syrehalt, temperatur och närsaltskoncentrationer togs med för att seom och hur någon eller några parametrar påverkar växtplanktonsamhället. AnalysverktygetPRIMER användes, och inga korrelationer mellan växtplankton och de fysikaliska och kemiskaparametrarna kunde påvisas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
    Download (pdf)
    bilaga
  • 46.
    Stenmark, Magnus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av gaddsteklar - Resultat 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras och diskuteras den miljöövervakning av gaddsteklar som genomförts i Västra Götalands län under 2013. Miljöövervakningen utfördes på 11 platser: 3 i Västergötland, 1 i Dalsland och 7 i Bohuslän. Metoden har varit färgskålar och pollinatörsslingor. Färgskålarna har aktivt samlat gaddsteklar under två tvåveckorsperioder under juni respektive juli. Pollinatörsslingorna utfördes på i huvudsak åkervädd och kartlade frekvens och taxa av alla blombesökare. Under miljöövervakningen påträffades totalt 120 arter av gaddsteklar; vilket är 28 % av den kända artstocken av gaddsteklar i länet.Under färgskålsinventeringen påträffades totalt 116 arter av gaddsteklar och i genomsnitt 25±9 (±SD) arter på varje plats. Jämfört med tidigare års miljöövervakning påträffades lika många arter som det genomsnittliga antalet per plats, men färre individer. De undersökta ekorutorna 2013 dominerades till stor del av karg hed och andra kustbundna (6 av 11 ekorutor) biotoper.Färgskålsinventeringen under 2013 kompletterar de tre tidigare årens miljöövervakning i länet och ger bra underlag för jämförelser mellan biotoper, regioner och tidsperioder. Bland de 21 arter som påträffades under 2013 men som inte tidigare påträffats under miljöövervakningen (2010-2012) fanns både sällsynta och spridda arter. Bland de sällsynta fanns sandstekelnPodalonia affinis, taggmurarbi Hoplosmia spinulosa, backhumla Bombus humilis och hedfiltbi Epeolus cruciger. Dessa ovanliga arter har en mer eller mindre tydlig koppling till de bohusländska blomrika, kustnära hedarna. Bland de vanliga arterna som tidigare inte registrerats fanns bland andra sälgsandbi, taksnyltgeting och småullbi. Sälgsandbi är aktivt under försommar, taksnyltgeting parasitisk och småullbi födospecialiserad och är alla utbredda och vanliga i länet, men har av slumpen inte påträffats tidigare.De 11 pollinatörsslingor som genomfördes registrerade 347 blombesök av insekter och andra blombesökare. De flesta besök tillhörde humlor (91 besök), fjärilar (81 besök) och skalbaggar (57 besök). Totalt registrerade pollinatörsslingorna 50 taxa bland alla besökargrupper. Jämfört med tidigare år var humlor och fjärilar mer vanliga.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Stenmark, Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av gaddsteklar med färgskålar och pollinatörsslingor 20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2010 genomfördes miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer på tiolokaler i Västra Götalands län. Lokalerna var placerade i varsitt ekonomiskt kartblad spriddaöver länet. Kartbladen var slumpade av dem som hade sand eller grus i jordartskarteringensamt minst ett hävdat objekt från ängs‐ och hagmarksinventeringen. För varje kartbladgjordes en bedömning på skärm för att hitta lämpliga undersökningsplatser: småskaligtodlingslandskap, naturliga fodermarker, sand‐ och grusförekomst, närhet till vattendrag ochkuperat landskap var kriterier som i möjligaste mån kombinerades. Förgaddstekelövervakningen användes på varje lokal 3 färgskålar med plexiglasväggar under tvåperioder på sommaren. Det insamlade materialet sorterades och artbestämdes till 135 arterav gaddsteklar. I genomsnitt registrerades 27±15 (±SD) arter av gaddsteklar på varje lokal.Jämfört med inventeringar i andra län pekade resultatet på en låg frekvens av arter medparasitiskt leverne (21 %). Bland vildbina (74 arter) visade sig 25 % av den totalapollensamlande artstocken vara specialiserade att samla pollen från närbesläktade kärlväxter(oligolektiska) – en normal eller låg siffra jämfört med andra studier. Höga parasitfrekvenser idetta sammanhang tyder på hög ekologisk resiliens. Därtill artbestämdes även bifångst avskalbaggar (244 arter), tvåvingar (14 arter), fjärilar (6 arter) ochhalvvingar (54 arter). På varje lokal med omnejd genomfördes enpollinatörsslinga. Denna metod går ut på att registrera kvantitet ochkvalitet av blombesökare på viktiga substratväxter. Enpollinatörsslinga är en 500‐1 000 m lång vandring i likartad miljö därblombesökare och deras beteende på ett exakt antal (500 st)blomställningar registreras. I denna studie utfördespollinatörsslingorna på åkerväddKnautia arvensis och fibblor(Hieracium spp., Pilosella spp. samt Leontodon spp.).Pollinatörsslingorna visade att färre blombesök utförs på deundersökta lokalerna jämfört med liknande biotoper på Öland. Deblombesökande ekologiska grupperna visade sig också skilja sig frånandra delar av Sverige. I Västra Götaland besöktes åkerväddKnautiaarvensisav färre humlor jämfört med andra delar av landet, mendetta kompenserades av att en högre andel tvåvingar med päls(Volucella spp., Eristalis spp., Merodon spp.). Humlor och tvåvingarmed päls är de viktigaste pollinatörerna av åkerväddKnautia arvensisi Sverige. Med färgskålsinventeringen och pollinatörsslingorna kunde12 sällsynta arter (varav 7 rödlistade) identifieras och dessa beskrivsingående. Det sammanvägda resultatet från de två metoderna pekarpå ett generellt mediokert utfall av hotade arter och att det finnsstora ekologiska skillnader mellan de 10 undersökningsområdena.Det svaga utfallet vad gäller hotade arter beror sannolikt till störstadelen på lägre utnyttjandegrad och minskad variation i skötsel avodlingslandskapet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Stenmark, Magnus
    et al.
    Ecocom AB.
    Åhlén Mulio, Sandra
    Ecocom.
    Stenström, Anna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer: Analys 2010-20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län har regional miljöövervakning av gaddsteklar utförts årligen under 2010-2018. Arbetet har utförts på 126 platser spridda i länet. Alla länets 49 kommuner har omfattats av en eller flera inventeringsinsatser. Urvalet av lokaler har skett genom fjärrkartering för bäst lämpade platsen inom slumpade ekorutor, dessutom har kommuner och reservatsförvaltningen hakat på med övervakning av på förhand bestämda platser (11 %). Syftet med miljöövervakningen har varit att på ett uppföljningsbart sätt mäta status av gaddsteklar och andra pollinatörer.

    I denna rapport presenteras resultatet för 2018 års inventering som utfördes på 20 platser. I rapporten presenteras också resultat och en sammanfattande diskussion för alla 9 år av miljöövervakning 2010-2018.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (pdf)
    Bilaga 1_Lokalpresentationer
    Download (pdf)
    Bilaga 2_Gaddsteklar från färgskålsinventeringen och pollinatörsslingorna 2018
  • 49.
    Stenström, Anna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Hävd i slåtterängar: miljöövervakning i Västra Götalands län 2008-20102011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävden av de slåtterängar som sköts har inte blivit sämre de senaste 3 åren. Däremot minskar ytan av slåtterängar som sköts och 11 procent av de registrerade slåtterängarna är idag ohävdade. Färre hävdade slåtterängar med en mindre areal gör att hotade arter får svårare att klara sig och svårare att sprida sig. Det skapas en hel del nya slåtterängar, men de nytillkomna slåtterängarna har inte lika många värdefulla arter som de äldre slåtterängarna (Hiron 2006).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Sundberg, Iréne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Kiselalger i Västra Götalands län 2015: En undersökning av 26 vattendragslokaler2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Västra Götalands län undersöktes år 2015 kiselalger på 26 lokaler. Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Hög status konstaterades på fjorton lokaler, varav dock fyra bedömdes vara sura eller mycket sura (se nedan).På fyra lokaler – 16 Hjoån, 11 Lidan, 7 Bäck nedströms Furusjön och 3 Valboån – ham-nade IPS-indexet i klass 2,god status. Valboån låg relativt nära gränsen mot klass 3 måttlig status.9 Ätran övre, 13 Dänningen, 1 Skeppsbrobäcken och 15 Ängebäcken tillhörde klass 3, måttlig status. Ätran övre låg mycket nära gränsen mot god status, medan Ängebäcken däremot låg relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status och eftersom stödparametrarna TDI och %PT var mycket stora, befinner sig lokaleni riskzonen för att hamna i otillfredsställande status.IPS-indexet i 5 Årnäsån, 2 Överbyån, 4 Dälpan och 12 Broälven motsvarade klass 4,otillfredsställande status. Broälven hamnade relativt nära gränsen mot klass 5, dålig status och den anmärkningsvärt stora andelen föroreningstoleranta kiselalger visar att lokalen ligger i riskzonen för att hamna i dålig status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. De flesta lokalerna bedömdes 2015 haalkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) förhållanden.På fyra lokaler i undersökningen, 14 Lillån vid Härja, 13 Dänningen, 21 Svartåbäcken och 23 Lygnö å, motsvarande ACID-indexetmåttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). Lillån vid Härja låg emellertid mycket nära och Dänningen relativt gränsen mot nära neutrala förhållanden.Sura förhållanden, (årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller pH-minimum under 5,6) noterades i 18 Sågebäcken vid Självik.8 Kvarntorpsån, 25 Galtabäcken och 26 Sågebäcken hamnade imycket sura förhållan-den (årsmedelvärde för pH lägre än 5,5 och/eller pH-minimum under 4,8).Missbildningsanalys gjordes på 18 av lokalerna i Västra Götalands län 2015. På fem av lokalerna – 2 Överbyån, 5 Årnäsån, 8 Kvarntorpsån, 12 Broälven och 13 Dänningen – noterades en något förhöjd andel missbildningar, vilket kan innebära en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

    Download full text (pdf)
    fulltext
12 1 - 50 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf