Publications
Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 106
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlgren, Johan
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stenberg, Marika
    Nyström, Per
    Åbjörnsson, Kajsa
    Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag: En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningsprogrammen ger oss möjligheten att övervaka hur storskaliga förändringar,såsom klimatet och försurningen, påverkar våra sjöar och vattendrag. Det nationellasötvattensprogrammets delprogram "Trendstationer sjöar" och "Trendstationer vattendrag"kan tillsammans med regionala övervakningsprogram ge en övergripande bild av dennuvarande statusen samt fungera som ett verktyg för övervakning av potentiella förändringari våra sötvattenssystem.En faktor som kan framkalla stora förändringar är den pågående klimatförändringen, vilkenbland annat innebär en högre medeltemperatur och förändrade vädersystem. Till exempelleder dessa förändringar till en förlängd växtsäsong och en snabbare nedbrytning av organisktmaterial i marken. Samtidigt kommer de kraftigare regnen att öka på vissa platser, vilketleder till att mer organiskt material sköljs ut i våra sjöar och vattendrag. Den ökade temperaturenförändrar också spelreglerna för de organismer som är anpassade för kallt vattenoch det möjliggör att nya områden kan koloniseras av arter som är anpassade för varmareklimat.Det finns även andra antroprogena störningar som påverkar våra sjöar och vattendrag, tillexempel utsläppen av svaveldioxid som låg bakom den kraftiga försurning av mark och vattensom man än idag ser konsekvenserna av. Utsläppen av svaveldioxid har sedan 80-taletminskat kraftigt och nu börjar man se en långsam återhämtning i vissa sjöar och vattendrag. För att förstå mer om hur dessa direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna ochförsurningen påverkar våra svenska vatten har denna studie utvärderat tidsseriedata för perioderna1995-2000 och 2009-2014 från svenska sjöar och vattendrag. Samtliga sjöar och vattendrag i denna studie ingår i den nationella eller regionala miljöövervakningenoch totalt har 177 sjöar och 121 vattendragslokaler inkluderats i analyserna. Generellaförändringar mellan perioderna i vattenkemi och biologiska parametrar har studerats. Likaså om dessa förändringar skiljer sig åt beroende på sjöarnas och vattendragensstorlek, vattenfärg och alkalinitet. Slutligen har även sjöarnas och vattendragens geografiskaplacering baserat på de så kallade ekoregionerna inkluderats i utvärderingen.De kemisk-fysikaliska parametrar från sjöarna och vattendragen som har undersökts är lufttemperatur,absorbans, TOC (totalt organiskt kol), järn, sulfat, totalkväve, totalfosfor samtpH och alkalinitet. Förändringar avseende växtplankton har studerats med hjälp av parametrarnatotal biovolym (mm3/l), trofiskt planktonindex (TPI), antalet växtplanktonarteroch andelen cyanobakterier. För bottenfauna har förändringar av kvotenOligochaeta/Chironomidae analyserats.Resultaten visar att siktdjupet i de undersökta sjöarna minskar mellan perioderna. Dennaminskning i siktdjup kan kopplas till den ökning av TOC, absorbans och järn som sker parallellt.För vattendragen sker en liknande utveckling med en generell ökning i absorbans,TOC och järn. Dessa förändringar har dels en direkt koppling till klimatförändringarna genomen förlängd växtsäsong och dels en koppling till ökad nedbrytning vilket leder till mertillgängligt organiskt material. Vidare så kan förändringar i nederbörden påverka hur mycket av detta organiska material som spolas ut i vattensystemen. Dessutom så spelar denminskade sulfatdepositionen en stor roll i den ökande vattenfärgen och i förlängningensiktdjupet genom kemiska förändringar i jordlagren som leder till att mer material blir tillgängligtoch kan sköljas ut i vattnet. Den minskade mängden sulfat i sjöarna och vattendragenär den tydligaste förändringen i datamaterialet och kan direkt kopplas till en minskadsulfatdeposition, men inte till klimatförändringarna. Denna minskning syns även i pH ochalkaliniteten som båda generellt ökar mellan perioderna. Förändringen för pH och alkalinitetär dock inte lika tydlig som för sulfat. Även om trenderna är desamma i vattendragensom för sjöarna är förändringen dock inte lika tydlig i vattendragen. Orsaken är de fysiskaskillnaderna mellan vattendrag och sjöar, där vattendragen ser mycket kraftigare variationeri flöde inom och mellan år och därmed också i de undersökta variablerna.För sjöarnas närsalter sker också signifikanta förändringar mellan perioderna, kväve minskargenerellt, medan fosfor minskar eller ökar beroende på vilken sjötyp man tittar på. Förvattendragen sker inte några generella förändringar i fosfor mellan de undersökta perioderna,däremot så minskar kväve generellt även i vattendragen. Kväveminskningen kandelvis härledas direkt till den minskning i atmosfärisk deposition som skett under perioden,men åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minska kväve- och fosforläckaget påverkarantagligen också förändringen av närsaltskoncentrationerna. Här kan en mer lokal utvärderingdär man även inkluderar olika kväveminskande åtgärder samt markanvändning ianalyserna, ge en bättre förståelse för vad som drivit förändringen i näringssalter.Bland de biologiska variabler som har kunnat undersökas så ökar antalet växtplanktonartergenerellt i sjöarna mellan perioderna, vilket kan vara en respons på den minskade försurningen.Vidare så ökar det trofiska planktonindexet mellan perioderna, vilket indikerar attsjöarna blivit näringsrikare. En möjlig förklaring kan också vara den ökade mängden TOCoch därmed en tillförsel av mer organiskt bundna närsalter. Det är dock så att även om detsker en ökning i trofiska planktonindex så visar det fortfarande inte på att det finns någrakraftiga övergödningsproblem i de undersökta sjöarna. Vidare har andelen cyanobakterieroch den totala biovolymen växtplankton inte förändrats generellt under perioden. För bottenfaunanundersöktes Oligochaeta/Chironomidae-kvoten, som ökar generellt vid övergödningför att syrgashalten blir låg och/eller den organiska belastningen hög på sjöbotten.För kvoten sker inga generella förändringar, dock sker det förändringar när sjöarna delasupp i sjötyp. Det är svårt att hitta någon generell förklaring till dessa förändringar, men lokalaoch mer ingående analyser kan möjligen hitta förklaringar till dessa förändringar i O/Ckvoten. Det saknas mycket biologiska provtagningar i det datamaterial som låg till grundför denna studie, för vattenkemin finns det till exempel ca 170 sjöar, men för biologin endastca 50 sjöar som kan inkluderas i utvärderingen. Med tanke på de stora förändringar somsker i vattenfärg och sulfatkoncentrationer så skulle övergripande analyser av både bottenfaunaoch växtplankton vara av stor betydelse för miljöövervakningen av våra sjöar ochvattendrag. Sammanfattningsvis har klimatförändringarna i form av temperaturökningar och förändradenederbördsmönster påverkat våra sjöar och vattendrag under perioden 1995-2014.Men även andra faktorer, såsom den minskande sulfatdepositionen, påverkar våra sjöar ochvattendrag. Dels direkt genom högre pH och alkalinitet, men framför allt indirekt genomförändringar i exporten av TOC och järn. I förlängningen ökar denna export brunifieringenoch tillgången på kol och närsalter för djur och växter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Oscarsson, Amanda
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata i Jönköpings län 2016: Indikatorer och underlag2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterade data är därmed i flera avseenden ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig, men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Almer, Anne-Catrin
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Setzer, Malin
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Klimatdata Jönköpings län 2015: Indikatorer och underlag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat är en av de viktigaste faktorerna som påverkar arters utbredning och välstånd. Väderrelaterad data är i flera avseende därmed ett viktigt underlag vid utvärdering av biologiska undersökningar. Diverse klimatrelaterat underlag, både uppmätt och modellerat, sammanställs i föreliggande rapport och avsikten är att den ska åskådliggöra vilken information som finns tillgänglig men även ge uppslag till användningsområden av tillgänglig information. Rapporten är tänkt att tydliggöra hur klimatförändringar konkret gestaltar sig i länet. År 2015 var ett varmt år och medeltemperaturen för länet som helhet var 1,8°C varmare än under referensperioden. Särskilt vintermånaderna januari, februari och december var ovanligt varma. Endast två månader, maj och juni, var svalare än referensperioden. Även nederbörden var större än under referensperioden. Maj och december var nederbördsrika månader medan oktober var ovanligt torr. Mängden nederbörd skiljer sig åt mellan olika delar av länet, med en högre nederbörd i de västra delarna av länet än de östra. Vattentemperaturen i utvalda vattendrag visar en överensstämmande bild, att tillsammans med 2014 är 2015 överlag ett varmt år. Dessa två år sticker ut som varmare år jämfört med det underlag som finns i länet för vattentemperaturer. 2013 sticker istället ut med låga vattentemperaturer under vårmånaderna och en större del av 2013 har lägre vattentemperaturer jämfört med 2014-2015. För vattendragen med modellerad data, med avseende av vattenföring, var det en högre medelvattenföring än referensperioden men variationen var stor lokalt. Övervakningen av grundvattennivåerna har inte varit igång så länge så det går inte utläsa några trender ännu. Befintligt underlag visar att grundvattennivåerna var sjunkande under en stor del av 2015, för att sedan vända uppåt i slutet av året. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Andersson, Carin
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 2005-20082010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Grundvattnet har stor betydelse för naturen eftersom det försörjer sjöar, vattendrag, våtmarker

    och källor med vatten. Det förser också många av länets invånare med dricksvatten.

    Det är därför nödvändigt att grundvattnet är av god kvalitet och att negativ miljöpåverkan

    motverkas. För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har Länsstyrelsen i

    Jönköpings län genomfört en undersökning i 25 vattentäkter och fem källor. Konduktivitet,

    pH, ammonium, nitrat, sulfat och klorid samt metaller analyserades i vattentäkterna och

    källorna. Dessutom analyserades råvatten för bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel

    vid några grundvattentäkter. För att kunna bedöma tillstånd och påverkan har Sveriges

    geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer

    för grundvatten och Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för grundvatten använts. I

    denna rapport redovisas resultat från provtagningar i de 25 grundvattentäkterna 2005-2008.

    För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag.

    Enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder anses alkaliniteten vara måttlig - mycket låg

    vid 70 % av vattentäkterna vilket kan innebära att alkaliniteten är otillräcklig för att i framtiden

    ge en stabil och acceptabel pH-nivå i områden med hög syradeposition. Nitrathalten

    visar en måttlig till stark påverkan i 76 % av vattentäkterna. Klorid-halterna bedöms som

    låga eller mycket låga i samtliga vattentäkter och källor.

    Sammanfattningen i tabell 2 visar medelvärden för de undersökta parametrarna i källorna

    och vattentäkterna bedömda efter SGUs föreskrifter. Ingen koncentration översteg riktvärdet

    för grundvatten vare sig i källorna eller i vattentäkterna. Ammonium-, klorid- och sulfathalterna

    översteg referensvärdet i ett fåtal av täkterna och ammoniumhalten översteg referensvärdet

    i två av källorna. Kvävehalten är i tabell 1 och 2 utryckt som nitrat, NO

    3, för

    att kunna jämföra med värdena i SGUs föreskrifter. Nitrathalten överskrider utgångspunkt

    för att vända trend vid fyra vattentäkter. Sju vattentäkter och en källa har kvävehalter över

    referensvärdet. Metallhalterna i vattentäkterna och källorna var generellt sett låga. 2,6-

    diklorbensamid (BAM) var det enda bekämpningsmedel som detekterades vid fem av vattentäkterna.

    Baserat på resultaten i denna rapport har fem vattentäkter otillfredsställande

    status (på grund av BAM), tre vattentäkter är ”at risk” (överstiger värdet för utgångspunkt

    för att vända trend, tabell 5) övriga har god status enligt vattendirektivet. Den tydligaste

    trenden som kunde påvisas var att nitrat- och sulfathalterna i vattentäkterna minskar (tabell 1).

    Tabell 1.

    Trendbedömning av konduktivitet (Kond), pH, Alkalinitet (Alk), ammonium (NH4N),

    nitrat, klorid och sulfat i vattentäkterna (VT).

    Kond

    mS/m

    pH Alk

    mg/l

    NH4N

    mg/l

    Nitrat

    mg/l

    Klorid

    mg/l

    Sulfat

    mg/l

    Antal VT där trend kan bedömmas 8 18 17 7 12 13 12

    Antal VT där ingen trend kan påvisas 6 12 13 7 5 10 6

    Antal VT där en ökande trend kan påvisas 0 3 3 0 1 0 0

    Antal VT där en minskade trend kan påvisas 2 3 1 0 6 3 6

    ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2005-2008

    5

    Tabell 2.

    Medelvärden 2005-2008 för konduktivitet (kond), pH, alkalinitet (alk), ammonium (NH4), nitrat, klorid, sulfat, försurningsbelastning (förs.), arsenik (AS), kadmium (CD),

    kobolt (CO), krom (CR), kvicksilver (HG), nickel (NI), bly (PB) och zink (ZN). Gult = halten överstiger referensvärdet, orange = värdet överstiger utgångspunkt för att vända

    trend, rött = värdet överstiger riktvärdet för grundvatten. x = ej analyserat / halterna överstiger ej detektionsgränserna.

    *Baseras endast på en mätning. **Vid provtagningarna

    i Malmbäck (2 st 2008) uppmättes en hög koncentration av bly (15.4 μg/l ) och en låg koncentration (0.07 μg/l

    Vattentäkt Kond

    mS/m

    pH Alk

    mg/l

    NH4

    mg/l

    Nitrat

    mg/l

    Klorid

    mg/l

    Sulfat

    mg/l

    Förs. AS

    μg/l

    CD

    μg/l

    CO

    μg/l

    CU

    g/l

    HG

    μg/l

    NI

    μg/l

    PB

    μg/l

    ZN

    μg/l

    BAM

    μg/l

    Status vattentäkt

    Anneberg 22.9 6.95 63.3 0.005 9 16.00 15.00 3.3 0.15 0.011 0.03 4.5 0.001 0.8 0.1 10.3 0.33 Otillfredställande

    Baskarp X 6.78 X 0.050 0.3 5.30 6.50 X 0.15 0.003 0.004 0.7 0.001 0.1 0.1 6.1 x God

    Bor 8.1 6.3 22.0 0.035 2.2 7.8 7.20 1.2 0.11 0.040 1.13 7.7 0.026 4.8 0.3 24.4 x God

    Bottnaryd 8.3 6.20 23.5 0.010 2.0 5.60 8.10 1.2 0.08 0.002 0.01 0.9 0.001 0.3 0.1 5.1 x God

    Broaryd 24.5 7.93 89.0 0.005 24.8 9.48 8.38 4.8 0.04 0.034 0.03 3.9 0.001 1.0 0.1 4.1 x Risk

    Bäckshult 14.8 6.64 23.3 0.005 0.3 6.80 6.10 1.1 0.04 0.010 0.05 3.7 0.018 0.4 0.3 2.6 x God

    Furusjö X 6.35 X 0.010 3.3 6.00 7.60 X 0.16 0.036 0.03 7.6 0.001 0.2 0.4 10.3 x God

    Grimstorp 6.1 6.30 13.3 0.005 2.2 5.20 6.90 0.7 0.03 0.008 0.05 42.7 0.001 1.8 0.2 4.1 x God

    Hjältevad 6.7 6.50 20.0 0.005 0.3 4.57 7.37 1.1 0.09 0.008 0.04 5.9 0.002 0.2 0.1 4.8 x God

    Holsby 16.0 6.40 46.0 0.050 15 7.55 9.70 2.5 0.03 0.007 0.06 8.0 0.002 0.2 0.1 3.1 x God

    Horda X 5.69 5.4 0.005 7.5 7.2 11,00 0.2 0.04 0.044 1.41 5.0 0.026 2.9 0.2 11.5 x God

    Jularp 35.3 7.68 165.0 0.005 7 19.00 24.00 9.3 0.31 0.008 0.02 3.4 0.001 0.3 0.3 5.5 x God

    Korsberga 10.0 6.55 28.5 0.038 2.3 6.90 8.90 1.5 0.11 0.010 0.08 4.1 0.001 0.2 0.2 24.4 x God

    Landsbro 24.5 6.65 61.5 0.038 22 15.50 22.00 3.3 0.08 0.007 0.04 1.6 0.001 0.8 0.1 3.8 x Risk

    Lanna X 5.83 5.4 0.005 0.2 6.8 8.5 0.3 0.04 0.027 0.04 3.9 0.026 0.7 0.2 14.2 x God

    Lekeryd 19.8 6.60 60.6 0.010 5.3 15.50 13.00 3.0 0.18 0.002 0.01 2.5 0.001 1.3 0.2 3.2 x God

    Ljusseveka X 7.40 X 0.071 X 13.50 21.00 X 0.41 0.015 0.92 0.1 0.001 2.8 0.03 3.6 0.11 Otillfredställande

    Malmbäck 8.0 6.67 30.0 0.005 1.0 5.70 9.60 1.9 0.04 0.023 0.03 5.1 0.002 1.8 7.7** 32.8 0.45 Otillfredställande

    N.Unnaryd 15.3 6.05 27.5 0.010 30.5 6.10 11.00 1.5 0.52 0.011 0.01 2.7 0.001 0.7 0.1 5.2 x Risk

    Skede 20.0 6.55 51.0 0.050 16.5 15.50 9.00 2.7 0.11 0.018 0.14 7.9 0.003 1.2 0.7 9.6 x God

    Starhult 19.9 6.70 36.1 0.005 2.7 X X 1.9 0.09 0.003 0.02 1.4 0.002 0.4 0.8 5.3 x God

    Sunnerby 14.9 6.27 21.2 0.005 10 X X 1.1 0.11 0.039 0.14 9.1 0.002 0.5 1.2 21.2 x God

    Svenarum X 6.10 12.0 0.005 4.8 6.90 8.70 0.6 0.06 0.018 0.02 2.9 0.026 1.4 0.1 8.6 0.37 Otillfredställande

    Viebäck X X X X X X X X 0.11 0.008 0.19 15.7 0.002 1.07 0.4 6.3 x God

    Vireda 60.1* 7.70 207.5 0.008 23 22.00* 75.00* 10.8 0.20 0.049 0.02 3.5 0.001 0.7 0.1 2.4 0.76 Otillfredställande

    Glörje källa 23.66 7.7 127 0.064 0.79 7.37 6.70 6.7 1.14 0.001 0.10 0.1 0.001 0.1 0.01 1.2 x God

    Gränseryd 14.95 7.3 56.6 0.006 3.1 6.65 10.5 3.0 0.11 0.007 0.01 0.2 0.002 0.1 0.01 1.6 x God

    Skogshyltan 4.8 6.1 5.33 0.066 0.95 5.21 6.82 0.3 0.03 0.001 0.01 0.1 0.001 0.1 0.04 1.1 x God

    Sunneränga 17.35 7.4 65 0.023 4.8 7.3 13.35 3.5 0.23 0.005 0.01 0.3 0.002 0.1 0.005 1.4 x God

    Taberg 2 33.5 8.35 115.3 0.022 2.6 7.5 19.35 6.1 0.04 0.002 0.20 0.8 0.001 1.9 0.09 0.7 x God

    ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN I JÖNKÖPINGS LÄN 2005-2008

    6

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andersson, Petter
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Calluna AB.
    Regional miljöövervakning av gaddsteklar i Jönköpings län 20212022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Jönköpings län pågår sedan år 2020 regional miljöövervakning av gaddsteklar. Miljöövervakningen är en del av regeringens satsning på vilda pollinatörer gällande åren 2020–2022 och följer den metodik som utarbetats inom den regionala miljöövervakning av gaddsteklar som pågått i Västra Götalands län sedan år 2010. Under år 2021 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra den regionala miljöövervakningen av gaddsteklar i Jönköpings län. Uppdraget har bestått av att genomföra inventering med färgskålar, samt att registrera blombesökande insekter vid pollinatörsslingor med 500-metoden, inom totalt femton ekorutor spridda i länet. Syftet med övervakningen är att på sikt kunna se trender för förekomsten av gaddsteklar och vilda pollinatörer i länet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Bergengren, Jakob
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Stormusslor i Jönköpings län: Utbredning och status i vattendrag åren 1959-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköping arbetar ständigt med att förbättra både underlaget och de faktiska livsmiljöerna för akvatiska organismer i sjöar och vattendrag. Varje år undersöks ett stort antal vattendrag och sjöar. För att kunna påvisa förändringar i våra sjöar och vattendrag behöver vi undersöka och kartera både den biologiska mångfalden och de fysiska förutsättningarna. Det finns idag ett flertal organismer och metoder att tillgå. 

    Stormusslor i allmänhet och flodpärlmussla i synnerhet har sedan i början på 1980-talet kommit att bli viktiga indikatorarter som ingår i den svenska akvatiska miljöövervakningen. Stormusslorna är tacksamma att övervaka då de är stationära, relativt lätta att inventera och indikerar, vid livskraftiga bestånd, en relativt opåverkad och naturlig miljö. 

    I Jönköpings län har Länsstyrelsen upprättat och följt ett miljöövervakningsprogram för flodpärlmussla sedan i mitten av 1990-talet. De övriga arterna av stormusslor, framförallt de som är med på den så kallade rödlistan för hotade arter, har fått ökat intresse sedan i början av 2000-talet och ett fåtal av dessa bestånd ingår och övervakas i särskilda program. Ett stort antal inventeringar, både noggranna kvantitativa och mer översiktligt kvalitativa, har genomförts i länets många vatten. 

    Föreliggande rapport beskriver de inventeringar och undersökningar som utförts och de resultat som de generat fram till och med 2014. Bakgrundsmaterialet i rapporten är till en del hämtat från utredningar Länsstyrelsen i Jönköping utfört tillsammans med Naturhistoriska Riksmuseet.

  • 7.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Andersson, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Årnfelt, Erik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Ramdirektivet för vattenoch System Aqua: En tids- och kostnadsuppskattning avstatusklassning av vattendragi norra och södra Sverige2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Hösten 2001 sökte och erhöll Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med

    Länsstyrelserna i Östergötland och Västerbotten projektmedel från Naturvårdsverket.

    Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur

    mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag

    enligt Ramdirektivet för vatten (Artikel V, bilaga II och V) utifrån det verktyg som System

    Aqua utgör. En naturvärdesbedömning (statusklassning) av ett antal vattendrag i södra

    Sverige (Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län) och i norra Sverige

    (Västerbottens län) har genomförts. Men även en jämförelse av den nya versionen av System

    Aqua (2001) och dess naturvärdesbedömning med Ramdirektivet för vatten och dess

    statusbegrepp har gjorts. Att påvisa skillnader och likheter mellan de båda systemen samt

    dessa användbarhet har delvis också ingått i uppdraget.

    En rad frågor återstår dock när det gäller de båda systemens kompabilitet gentemot varandra.

    Dessa är både av mindre definitionskaraktär samt av större karaktär i form av rena

    bedömningar. En revision av System Aqua och de svenska bedömningsgrunderna har pågått

    parallellt med detta arbete.

    Karakterisering

    Både Ramdirektivet och System Aqua är uppbyggt i flera delar som i stort sett har

    motsvarigheter i respektive system. I tabell I visas de parametrar som tas upp i den

    övergripande karakteriseringen.

    Tabell I.

    Karakteriserings faktorer som finns

    i System Aqua

    Karakteriserings faktorer som inte finns

    Floder Sjöar Floder Sjöar

    Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer Obligatoriska faktorer

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Storlek / Storlekstypologi

    baserad på

    tillrinningsområdet

    Höjd / höjdtypologi

    Bredgrad / Längrad

    Djup / Djuptypologi

    baserad på medeldjupet

    Storlek /

    Storlekstypologi baserad

    på ytan

    Ekoregioner

    Geologi

    Ekoregioner

    Geologi

    Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer Tilläggsfaktorer

    Avstånd flodens källa

    Flödesenergi (?)

    Vattnets medelbredd*

    Vattnets medeldjup*

    Vattnets medelfallhöjd

    Huvudflodbäddens förlopp

    och form

    Vattenförings-

    (flödes)kategori

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Substratets genomsnittliga

    sammansättning

    Vattnets medeldjup

    Sjöns form

    Uppehållstid

    Syraneutraliserande

    förmåga (ANC)**

    Bakgrundsnäringsstatus

    (?)

    Substrats genomsnittliga

    sammansättning

    Vattenståndsvariationer

    Dalgångsprofil

    Transport av fasta partiklar

    Klorid

    Lufttemperaturintervall

    Medellufttemperatur

    Nederbörd

    Medellufttemperatur

    Lufttemperaturintervall

    Blandningskarakteristik

    * Data hämtad från biotopkarteringen

    ** System

    Aqua har alkalinitet

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Lundberg, Stefan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nationell musselövervakning: Förslag till val av nationella musselvatten2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett grundläggande förslag ; Miljöövervakningsstrategi för stormusslor ”Utveckling av nationell miljöövervakning för sötvattenslevande stormusslor 2008” har tagits fram under 2008-2009 av Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköping enligt uppdrag 216 0740. Den 2 oktober 2008 anordnades ett referensgruppsmöte på Naturhistoriska riksmuseet. Deltagare var Jakob Bergengren, Lst-F, Stefan Lundberg och Thomas Lyrholm (del av mötet), NRM, Marie Eriksson, Lst-M, Cecilia Journath-Pettersson, Lst-T, Erik Årnfelt, Lst- E, Oskar Norrgrann, Håkan Söderberg och Frans Olofsson, Lst-Y, samt Håkan Marklund,NV. Vid detta möte beslutades att ta fram ett förslag till val av nationella musselvatten för övervakning utifrån ett upplägg med både trendstationer (undersökning enligt den kompletta undersökningstypen) samt screening (undersökning enligt den s.k. förenklade statusbedömningen). Den 15 januari 2009 träffades referensgruppen igen. Deltagare vid mötet var Jakob Bergengren, Lst-F, Stefan Lundberg, NRM, Marie Eriksson, Lst-M, Cecilia Journath- Pettersson, Lst-T, Helena Herngren, Lst-D, Håkan Söderberg, och Frans Olofsson, Lst-Y,Lena Tranvik, ADb, samt Håkan Marklund och Ulrika Stensdotter-Blomberg, NV. Föreliggande förslag har tagits fram efter synpunkter av ovanstående referensgrupp. Nedan, under ’Förslag – Nationella vatten’, redovisas förslag enligt Trend+Screening. Även det tidigare förslaget (enligt avtal 216 0740), bakgrund till detta, samt urvalskriterier, redovisas.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    von Proschwitz, Ted
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Lundberg, Stefan
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Stormusselprojektet 2001: UTVECKLING AV METODIK OCH UNDERSÖKNINGSTYP -  BESKRIVNING AV HABITATVAL-FÖREKOMST I FEM LÄN I SÖDRA SVERIGE2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Mål med stormusselprojektet

    Huvudmålet med detta projekt är att ta fram förslag

    på lämpliga undersökningstyper för övervakning

    av målarmusslor och dammusslor. Ett delmål

    är att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arterna

    av dammusslor respektive de tre arterna av

    målarmusslor förekommer. Arbetet har också gett

    mycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomst

    och status i de undersökta länen.

    Undersökta arter

    Undersökningarna har koncentrerats till lokaler

    med de nationellt rödlistade arterna tjockskalig

    målarmussla,

    Unio crassus [starkt hotad (EN),

    även upptagen i Natura 2000

    ] samt flat dammmussla

    Pseudanodonta complanata

    [missgynnad

    (NT)

    ]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura

    2000 art

    ] är idag den mest kända av de totalt

    åtta i Sverige förekommande större arterna av

    sötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationellt

    sett väl undersökt och ägnades därför mindre intresse

    i detta arbete. De övriga sju omfattar:

    Unio

    (målarmusslor, tre arter),

    Anodonta/Pseudanodonta

    (dammusslor, tre arter) och

    Dreissena polymorpha

    (vandrarmussla). De arter som undersökts

    listas i Tabell 1 nedan.

    Tabell 1. Undersökta arter i stormusselprojektet.

    Vetenskapligt namn Svenskt namn

    Margaritifera margaritifera

    Flodpärlmussla

    Unio pictorum

    Allmän målarmussla

    Unio tumidus

    Spetsig målarmussla

    Unio crassus

    Tjockskalig målarmussla

    Anodonta anatina

    Allmän dammussla

    Anodonta cygnea

    Stor dammussla

    Pseudanodonta complanata

    Flat dammussla

    Undersökningarnas omfattning

    Undersökningarna har genomförts i fem län (Södermanland,

    Östergötland, Kalmar, Jönköping

    och Skåne). Totalt har 56 lokaler i vattendrag

    samt 32 lokaler i sjöar undersökts. Fältarbetet har

    utförts av Jakob Bergengren med assistans av personal

    från länsstyrelserna i de berörda länen. Planeringen

    av arbetet och analysen av materialet har

    utförts i samarbete med Stefan Lundberg från

    Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Ted

    von Proschwitz vid Naturhistoriska museet i Göteborg.

    Utveckling av metodik och

    framtagande av ny

    undersökningstyp

    Vid metodutvecklingen har undersökningar av lokaler

    med tjockskalig målarmussla (

    U. crassus)

    och flat dammussla (

    P. complanata) prioriterats,

    men även lokaler med de andra musselarterna har

    undersökts. Nedan beskrivs föreslagna undersökningsmetoder

    i sjöar respektive vattendrag.

    Metodik i sjöar

    Att undersöka ett musselbestånd i en sjö är svårare

    än att arbeta på en avgränsad sträcka i ett vattendrag.

    Att skaffa sig en total uppfattning om ett

    musselbestånd, inte sällan med förekomst av flera

    arter, i en sjö är arbetsmässigt tidskrävande. Den

    ofta skiftande karaktären när det gäller bottensubstrat,

    bottenvegetation och djupförhållanden gör

    det omöjligt att undersöka en hel sjö.

    Följande metoder föreslås att användas i sjöar:

    􀀀

    Undersökning med vattenkikare i sjöars

    in- och utlopp.

    Dessa är lätta att avgränsa

    och undersöks och övervakas i ett första skede

    då de ofta hyser flest arter. Kvalitativ och

    kvantitativ övervakning.

    􀀀

    Linjetaxering används om förhållandena

    medger (siktdjup, bottenförhållanden mm).

    Denna metod medger övervakning av en avgränsad,

    subjektivt vald, sträcka. Kvalitativ

    och kvantitativ övervakning. Särskilda ansträngningar

    skall alltid göras för att finna

    ju

    S

    t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    12

    venila musslor, då dessa indikerar att populationen

    reproducerar sig.

    􀀀

    Luttnerräfsa används om förhållandena är

    så svåra att ingen av ovanstående metoder

    fungerar. Inventering med Luttnerräfsa ger

    enbart en kvalitativ uppfattning om musselfaunan.

    Metodik i vattendrag

    Att undersöka ett musselbestånd i ett vattendrag

    är ofta, men inte alltid, lättare än undersökningar i

    en sjö. Följande metoder föreslås att användas vid

    undersökningar av stormusslor i vattendrag:

    􀀀

    Undersökning med vattenkikare. Om vattendraget

    är relativt grunt, vadbart och siktförhållandena

    goda, är det ofta möjligt att använda

    en något modifierad variant av den befintliga

    metodiken för undersökning av flodpärlmussla.

    De förekommande arterna räknas

    separat för att en populationsuppskattning för

    respektive art ska kunna göras. Vid användande

    av flodpärlmusselmetodiken skall 15

    lokaler avgränsas och noggrant undersökas.

    Särskilda ansträngningar skall alltid göras för

    att finna juvenila musslor, då dessa indikerar

    att populationen reproducerar sig.

    􀀀

    Fridykning. Om vattendraget innehåller

    sträckor som är svåra att undersöka (stort

    vattendjup, dåliga siktförhållanden, höga

    strandbrinkar etc.), är undersökning med

    vattenkikare inte möjligt. I dessa fall rekommenderas

    fridykning. Denna metod är kvalitativ

    och semikvantitativ. En fördel med fridykning

    är att sökandet efter juvenila musslor

    blir effektivare.

    􀀀

    Luttnerräfsa. Används då förhållandena är

    sådana att ingen av de båda ovanstående

    metoderna kan användas (obefintligt siktdjup,

    låg vattentemperatur). Metoden ger enbart en

    kvalitativ bild av musselfaunan.

    Stormusslornas habitatval

    I Stormusselprojektet har musslornas val av habitat

    undersökts genom att typ av bottensubstrat

    samt vattendjup noterats för varje lokal under inventeringen.

    Undersökningarna har utförts på en

    avgränsad sträcka (en lokal) i ett vattendrag eller

    inom ett bestämt område (en lokal) i en sjö.

    Bottensubstrat – Vattendrag

    Stormusslornas val av bottensubstrat i vattendragen

    kan sammanfattas i följande punkter:

    􀀀

    Mjäla/ler dominerar som det mest prefererade

    substratet för samtliga arter.

    􀀀

    De subdominerande substraten består till stor

    del av grövre material huvudsakligen grus.

    􀀀

    Det substrat som uppvisar högst frekvens på

    lokalerna är grus/fin sten/grov sten. Detta är

    logiskt då dessa fraktioner är de mest förekommande

    i vattendrag överlag.

    Bottensubstrat – Sjöar

    Arternas val av bottensubstrat i sjöar kan sammanfattas

    i följande punkter

    􀀀

    Mjäla/ler dominerar, liksom i vattendragen,

    som det mest prefererade substratet. Detta

    gäller samtliga arter utom den allmänna

    dammusslan (

    A. anatina). Denna tycks föredra

    sand som bottensubstrat.

    􀀀

    De subdominerande substraten består till

    största delen av fraktioner med sand och fin

    sten.

    􀀀

    Det bottensubstrat som uppvisar högst frekvens

    på lokalerna är findetritus. Detta är logiskt

    eftersom findetritus är det dominerande

    substratet i sjöar med kraftig sedimentation.

    Djupintervall – Vattendrag

    Arternas förekomst i olika djupintervall i undersökta

    vattendrag kan sammanfatts i följande

    punkter:

    􀀀

    Medeldjupet som arterna återfanns på varierade

    i liten utsträckning, både mellan de olika

    arterna samt mellan de olika vattendragen.

    􀀀

    Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)

    finns på de grundare (strömmande) partierna i

    de undersökta vattendragen. Medeldjupet för

    arten var 0,55 m.

    􀀀

    Den stora dammusslan (A. cygnea) finns oftare

    på djupare (lugnflytande) partier och förekommer

    på ett medeldjup av 0,75 m.

    􀀀

    Övriga arter har förekomster i djupintervallet

    0,55 - 0,75 m.

    Anmärkning: i vattendragen undersöktes stormusslornas

    utbredning ner till ca 3 meters djup.

    Djupintervall – Sjöar

    Arternas förekomst i olika djupintervall i undersökta

    sjöar kan sammanfatts i följande punkter

    :

    􀀀

    Medeldjupet som arterna återfanns på varierade

    i större utsträckning i sjöarna än i vattendragen.

    􀀀

    De två arter av målarmusslor (U. pictorum

    och

    U. tumidus) som förekom i sjöarna fanns

    S t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    13

    på större djup än de tre undersökta dammusselarterna.

    􀀀

    Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)

    förekom på störst djup (medeldjup 1,5 m)

    medan den stora dammusslan (

    A. cygnea)

    fanns på ett medeldjup som enbart var 0,55

    m. Här bör dock beaktas att endast sex respektive

    åtta lokaler ligger till grund för detta

    påstående.

    Anmärkning: i sjöarna undersöktes stormusslornas

    utbredning ner till ca 4 meters djup.

    Stormusslornas utbredning och

    förekomst skiftar

    Stormusselfynd – totalt sett

    Den allmänna dammusslan (

    A. anatina) visade sig

    vara den vanligaste arten och hittades på flest lokaler

    (Tabell 2). Flodpärlmusslan (

    M. margaritifera),

    som ej var prioriterad i detta projekt då den

    tidigare varit föremål för många undersökningar,

    hittades endast på fem lokaler (Tabell 2).

    Tabell 2. Stormussellokaler i respektive län (D = Södermanland, E = Östergötland, , H = Kalmar, F = Jönköping, M = Skåne).

    Fynd Län

    Vetenskapligt namn Svenskt namn Samtliga fyndlokaler D E H F M

    M. margaritifera

    Flodpärlmussla 5 0 1 0 1 3

    U. pictorum

    Allmän målarmussla 13 2 3 2 0 6

    U. tumidus

    Spetsig målarmussla 40 6 12 9 4 9

    U. crassus

    Tjockskalig målarmussla 24 6 3 5 1 9

    A. anatina

    Allmän dammussla 52 3 11 9 16 13

    A. cygnea

    Stor dammussla 21 2 5 4 6 4

    P. complanata

    Flat dammussla 10 4 3 1 0 2

    Totalt antal undersökta lokaler:

    88 9 15 16 25 23

    Sjö eller vattendrag?

    Det är svårt att jämföra antalet fynd från de olika

    länen med varandra då antalet undersökta sjöar

    och vattendrag varierar både inom och mellan länen.

    Vid undersökningen kunde de olika arternas

    förekomst i sjöarna och vattendragen visas generellt.

    Utifrån hela inventeringsunderlaget kan följande

    slutsatser dras (Tabell 3):

    􀀀

    Tjockskalig målarmussla (U. crassus) (och

    flodpärlmussla) påträffades enbart i vattendrag.

    􀀀

    Stor dammussla (A. cygnea) förekommer

    främst i sjöar. Arten påträffades enbart i 8

    vattendrag.

    􀀀

    Flat dammussla (P. complanata) förekommer

    främst i vattendrag. Den påträffades endast i

    2 sjöar.

    􀀀

    Spetsig målarmussla (U. tumidus), allmän

    målarmussla (

    U. pictorum) och allmän dammussla

    (

    A. anatina) förekommer lika ofta i

    sjöar som i vattendrag.

    Tabell 3. Förekomst av arterna i sjöar och vattendrag i hela materialet i absolut och relativ (

    %) frekvens.

    Sjö eller Vattendrag (antal) Antal %

    Vetenskapligt namn Svenskt namn Lokaler Sjöar Vattendrag Sjöar Vattendrag

    M. margaritifera

    Flodpärlmussla 5 0 5 0 100

    U. pictorum

    Allmän målarmussla 13 6 7 46 54

    U. tumidus

    Spetsig målarmussla 40 21 19 52 48

    U. crassus

    Tjockskalig målarmussla 24 0 24 0 100

    A. anatina

    Allmän dammussla 52 24 28 46 54

    A. cygnea

    Stor dammussla 21 13 8 62 38

    P. complanata

    Flat dammussla 10 2 8 20 80

    S t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

    14

    Studerar man materialet länsvis visar sig följande

    intressanta resultat:

    􀀀

    Den spetsiga målarmusslan (U. tumidus) dominerade

    i sjöarna i Skåne och Östergötlands

    län.

    􀀀

    Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)

    förekom främst i vattendrag i Södermanlands

    län men även i sjöar i Skåne län.

    􀀀

    Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)

    förekom enbart i vattendrag. De flesta förekomsterna

    konstaterades i Skåne och Södermanland.

    􀀀

    Den allmänna dammusslan (A. anatina) förekom

    i alla typer av undersökta vattenmiljöer

    men i Jönköpings län dominerade förekomster

    i sjöar.

    􀀀

    Den stora dammusslan (A. cygnea) förekom i

    både sjöar och vattendrag. I Kalmar län dominerade

    den dock i vattendragen.

    􀀀

    Den flata dammusslan (P. complanta) påträffades

    framför allt i vattendrag. De flesta förekomsterna

    konstaterades i Södermanlands

    län. I Jönköpings län hittades inga exemplar

    av arten över huvudtaget.

    Mycket värdefull kunskap inför

    framtiden

    En mycket värdefull del i projektet är den kunskap

    som samlats in om stormusselarterna. Kunskapen

    om arternas utbredning och habitatval har

    ökat väsentligt. I stort sett allt undersökningsmaterial

    är nytt. Den inhämtade kunskapen om arterna

    och en ny operativ övervakningsmetod kommer

    i framtiden att vara viktig t.ex. vid rapportering

    till EU gällande bevarandestatus för den

    tjockskaliga målarmusslan. De nya kunskaperna

    bör även leda till att naturvårdsåtgärder kan utformas

    effektivare i arternas habitat.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Bisther, Mia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Brandt och Gröndahl AB.
    Barmarksinventering av utter i Jönköpings län 2013-20142017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uttern är Smålands landskapsdjur och var tidigare ett vanligt inslag i den svenska faunan. Jaktstatistik från slutet av 1940-talet visar att det sköts ungefär 1 500 uttrar per år i Sverige. Populationen började dock minska drastiskt mellan 1950 och 1970. Den huvudsakliga anledningen till minskningen har ansetts vara miljögifter, främst PCB, men även andra faktorer som till exempel biotopförstöring och jakt bidrog till utterns tillbakagång.  Kring mitten av 1990-talet verkade det som att den negativa trenden var bruten och att förekomsten av utter sakta började öka igen. Skälet till trendbrottet var troligen mindre miljögiftsbelastning (främst PCB), men säkert har även andra faktorer också spelat in. I dagsläget uppskattas den svenska utterpopulationen till mellan 2 000 och 3 000 djur och majoriteten av populationen återfinns i landets norra och i viss mån sydöstra regioner.   Uttrarna i Jönköpings län har inventerats sammanlagt sex gånger sedan 1983. Utvecklingen har varit positiv sedan 1990-talet. Utbredningen av utter i länet har också fått en bredare geografisk spridning, men länets västra delar (gränsen mot Västra Götalands län) saknar generellt fortfarande förekomst av utter. För första gången på flera decennier påträffades emellertid utterspår i Nissans vattensystem 2013.  En ökad population av utter innebär också att antalet döda uttrar som inkommit från länet ökar. Främst ligger trafiken till grund för majoriteten av de döda uttrar som skickas in. Antalet dödade uttrar per år har ökat från någon enstaka till över ca tio stycken sedan millennieskiftet. I rapporten har en mycket grov uppskattning av utterpopulationens storlek i länet gjorts. Uppskattningen anger att cirka 100 uttrar finns i Jönköpings län.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Bisther, Mia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Brandt och Gröndahl AB.
    Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Miljöövervakning av utter 2009-20142017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den fortsatta ökningen av utterpopulationen i Sverige har resulterat i att arten vid 2015 års revidering av ArtDatabankens Rödlista gick från Sårbar (VU) till Nära Hotad (NT). Åtgärdsprogrammet för utter har prioriterats ner, vilket inneburit minskade medel för att fortsätta övervaka arten. Vad vi har lärt oss är att uttern är känslig för miljögifter. Trots att halterna av PCB sjunkit, finns det idag andra miljögifter som vi ännu inte vet effekten av. Till exempel har svenska uttrar de högst uppmätta värdena av PFOS i världen. Trots att arten i dagsläget klarar sig bra, måste vi vara medvetna om vad historien visar att förutsättningarna för uttern kan ändra sig snabbt. Därför finns det ett stort behov av ett fortsatt gemensamt delprogram för utter och att det inom programmet finns en tillräcklig geografisk spridning så att en förändring i populationsutvecklingen kan upptäckas i tid. Samtliga län inom programmet visar i dagsläget en ökning av utterpopulationen men eftersom inventeringsresultaten baserar sig på olika stickprovsförfaranden går det inte att direkt jämföra ökningen mellan de olika länen. Dessutom har flera län en stor andel nya lokaler vars påverkan på resultatet först blir synlig vid en återinventering. Resultat från en pilotstudie i Jönköpings län indikerade att fynd av utterspår generellt påträffas de första 200 meterna av inventeringssträckan (totalt 600 m) för de lokaler som hade utterspår. Det finns därför ekonomiska skäl att vidhålla en inventeringssträcka på 200 meter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Blank, Henrick
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kvalitetssäkring av data i Artportalen2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att beskriva kvalitetssäkringen av fynddata i Artportalen samt

    att utifrån denna beskrivning komma med förslag som kan bidra till att utveckla kvalitetssäkringen

    sin medverkan i Artportalsrådet som leds av ArtDatabanken.

    i den nya Artportalen där alla rapportsystem samlas i en databas.

    Med kvalitetssäkring av fynd i Artportalen avses i denna rapport en granskning av ett fynds

    tillförlitlighet, som leder till en kvalitetsmärkning av fyndet från vilken det framgår att fyndet

    är granskat. Av kvalitetsmärkningen ska det framgå hur tillförlitligt fyndet bedöms vara.

    För länsstyrelserna, som är betydande användare av Artportalen (både för lagring av fynddata

    och för användare av fynddata i olika naturvårdssammanhang) är det viktigt att vara

    medvetna om hur kvalitetssäkringen är organiserad och hur den utförs. Länsstyrelsen har

    även ett eget formellt kvalitetssäkringsansvar innan leverans av fynddata från bland annat

    miljöövervakningen till datavärden ArtDatabanken. Idag kan dock inte länsstyrelserna i

    Artportalen tydligt och enkelt markera att levererade fynddata är kvalitetssäkrade. En sådan

    möjlighet vore önskvärd.

    Rapporten inleds med en teoretisk bakgrund till hur kvalitetssäkringen fungerar i Artportalen,

    med en redovisning av grundläggande begrepp och med ett resonemang om begreppet

    kvalitet i detta sammanhang. Därefter följer en beskrivning av hur Naturvårdsverket ser på

    kvalitetsgranskning i Artportalen, framförallt kopplat till datavärdskapet för miljöövervakningsdata.

    Andra delen av rapporten redovisar hur kvalitetssäkringen i Artportalen utförs i praktiken,

    med tyngdpunkt på kvalitetssäkringen av fågelfynd i Svalan. Redovisningen visar bland annat

    vem/vilka som utför granskningen, varför fynden granskas, hur omfattande granskningen

    är och hur det framgår att ett fynd är kvalitetssäkrat. Det ges även en kort bild av

    hur kvalitetssäkringen i Artsobservasjoner är organiserad i Norge.

    I den avslutande diskussionsdelen redovisas ett antal brister och förbättringsförslag på hur

    kvalitetssäkringen i Artportalen kan utvecklas framöver, både teknisk och organisatoriskt.

    Länsstyrelsen bör vara en aktiv och konstruktiv aktör i denna process, framför allt genom

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Blank, Henrick
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nationellt miljögiftsseminarium: 12-13 juni, 2002 Nässjö2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att sprida information om miljötillståndet och hur det påverkas på olika sätt. Det här görs också på många sätt, t.ex. via seminarier, rapporter, artiklar. Under ett antal år har miljöövervakningen haft seminarier med olika teman i olika delar av landet. Temat har varierat något mellan åren. Ett syfte har varit att sprida information om vad miljöövervakningen håller på med och vilka resultat som tas fram. I år hålls alltså seminariet i Nässjö i samverkan mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län och Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Blank, Henrick
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Gustafsson, Marielle
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Gemensamt delprogram för fladdermöss: Uppföljning av fladdermusfaunan i Sverige2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med det gemensamma delprogrammet för uppföljning av fladdermusfaunan i Sverige är att på ett samordnat och effektivt sätt: - Följa upp hur utbredning av olika arters populationer förändras. - Följa upp trender på ändringar av olika arters populationsstorlekar. 

    Övervakning och uppföljning av fladdermusarter i Sverige görs huvudsakligen inom tre olika verksamheter, vilka samordnas inom det gemensamma delprogrammet. Dessa verksamheter är regional miljöövervakning av länsstyrelserna, biogeografisk uppföljning och områdesvis uppföljning (uppföljning av barbastell är obligatorisk). 

    Det gemensamma delprogrammet innefattar övervakning/uppföljning i totalt 12 län fördelade på drygt 100 lokaler med dagens utformning. Tre län driver delprogram inom den regionala miljöövervakningen, medan nio stycken berörs av den biogeografiska uppföljnigen och sju län av den områdesvisa uppföljningen. Uppföljningsintervallet varierar mellan ett och sex år beroende på verksamhet. Sammantaget kommer i genomsnitt cirka 50 lokaler att inventeras varje år. 

    De metoder som ska användas är de av Naturvårdsverket fastställda undersökningstyperna Artkartering av fladdermöss, Övervintrande fladdermöss och Linjetaxering av fladdermöss, varav den första används på majoriteten av lokalerna. Artdatabanken genom Artportalen är datavärd för data som samlas in enligt de undersökningstyper som här är relevanta. Dock saknas anpassad inmatningsrutin, men utveckling pågår. Länsstyrelserna har ansvar att data för respektive län lagras i Artportalen. Sammantaget finansieras det gemensamma delprogrammet med uppskattningsvis 450 000-530 000 kr per år, exklusive utvärderingskostnader vart tredje år. Delprogrammet utvärderas löpande under de inledande åren, med fördjupade utvärderingar år 2016 och år 2019. 

    Resultaten från det gemensamma delprogrammet används i flera olika sammanhang: - Naturvårdsverkets rapportering enligt habitatdirektivet - Rödlistningen av fladdermöss i Sverige (Artdatabanken, SLU) - Underlag vid tillståndsprövningar (till exempel vindkraft) - Olika projekt kan använda dessa data och producera rapporter, till exempel forskarrapporter - Miljömålsuppföljning 

    Nyhetsbrev publiceras på samordnande länsstyrelses hemsida (Länsstyrelsen i Jönköpings län) och på en särskild sida för det gemensamma delprogrammet. Nyhetsbrev med lägesrapport skickas ut två gånger per år. Årlig rapport, som publiceras på utförarens på samordnarens hemsida. Fördjupad rapport med analyser av förändringar, effekter av utveckling etc. planeras vart tredje år.

  • 15.
    Bremle, Gudrun
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Beskrivning och analys av nationell miljögiftsövervakning: Underlagsrapport inför översyn av miljöövervakningen av miljögifter på Naturvårdsverket2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Övervakning av miljögifter/hälso- och miljöfarliga ämnen bedrivs inom ett antal

    olika områden och det är ett stort antal ämnen som mäts och har mätts. Det gäller

    så vitt skilda områden som t.ex. deposition via luft, halter i human vävnad och

    halter i biologiskt material som t.ex. älg och fisk. Olika undersökningar har pågått

    under olika lång tid. Syftet med den här rapporten är att sammanställa och beskriva

    den strategi som finns samt de undersökningar som görs inom pågående

    övervakning av hälso- och miljöfarliga ämnen inom det nationella programmet för

    miljöövervakning samt att utvärdera om detta lever upp till de förväntningar och

    krav som finns på verksamheten.

    Miljöövervakningen av miljögifter fungerar bra. Speciellt med tanke på att det är

    ett mycket komplext område med många inblandade aktörer och kravställare med

    olika behov. Det finns en ganska bra balans mellan olika program, ämnen och

    insatser. Men den terrestra miljön än dock som vanligt underordnad. Den strategi

    som vuxit fram där tidsserieövervakningen kombineras med en omfattande

    provbankning samt en offensiv nyfiken screeningverksamhet är bra. Speciellt ur

    aspekten att man bör kunna varna för nya miljöproblem bör effektövervakningen,

    som är i huvudsak historiskt orienterad, förstärkas.

    Strategin är utvecklad och passar bra för klassiska miljögifter med PBT-egenskaper

    och speciellt då persistenta och bioackumulerande ämnen. Vi mäter fortfarande

    efter de klassiska ämnen som på många sätt är åtgärdade och uppmärksammade

    och letar vi efter nya ämnen så hittar våra system i huvudsak dessa när de har

    samma egenskaper. Systemet fungerar även för ämnen som inte mäts i fettväv i och

    med att vi inte letar förutsättningslöst utan på de platser och i de matriser vi tror oss

    kunna återfinna dem. Det finns vissa ansatser till att på ett bättre sätt kunna följa

    upp samhällets kemikalieanvändning med de förslagen om mer förutsättningslös

    screening i vissa matriser, samt projekt där vi letar efter ämnen från

    konsumenttillgängliga produkter i humana matriser.

    Måste man ha tidsserier för alla nya miljögifter eller räcker det att ha för några

    klassiska ämnen för att den är pedagogisk och komplettera med en retrospektiv

    studie i de fall man behöver en tidstrend? Kan man utveckla screeningen och

    provbankningen ytterligare för att uppnå samma syfte som långa tidsserier? Det är

    mycket troligt att man kan det och bli bättre på att göra väl utvalda retrospektiva

    studier på provbankat material. Då behövs dock en förstärkning och bättre styrning

    av provbanken. Det blir andra typer av frågor vi kommer att svara på, inte hur

    många procents förändring vi kan upptäcka från år till år. Om man bygger upp ett

    system för bättre riskbedömning av de halter man mäter upp vid enstaka tillfällen

    kan det fungera som ett steg att avgöra om man skulle behöva mer regelbundna

    mätningar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Bremle, Gudrun
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Genomgång och prioritering av kemiska ämnen för nationell screening inom miljöövervakning: En rapport från regional miljöövervakning i Jönköpings län2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport har några kemiska ämnen föreslagits för s.k. screening. Screening kan definieras som mätningar vid ett tillfälle för att se om ett ämne kan återfinnas i miljön och om människa och miljö påverkas. Det finns ca 20 miljoner registrerade kemiska ämnen varav ca 100 000 används i samhället. För ca 400 ämnen är kunskapsläget jämförelsevis tillfredställande. Behovet av kunskap om ett stort antal ämnen är akut och många förslag till prioriteringar finns. Arbetet har inneburit en genomgång av olika prioriteringslistor av farliga ämnen i olika internationella sammanhang, en viss sökning i relevant litteratur och kontakt med olika myndigheter och forskare. För att få en bredd på valet av ämnen på förslag för screening har de valts ut för att representera alla de tre urvalsgrupper som identifierats: 1). Prioriterade substanser i internationella konventioner och i EU:s ramdirektiv för vatten. 2). Ämnen i andra listor, bl.a. kandidater för OSPAR, och av EU utpekade ämnen i olika sammanhang. 3). Ämnen omnämnda i olika rapporter och vetenskapliga artiklar och ämnen utpekade av diverse olika aktörer (forskare och myndigheter). Ämnen har prioriterats genom att sammanväga bedömningar av flera faktorer som: intressanta ämnen (politiskt och miljömässigt), identifierade i miljön i exempelvis avloppsvatten eller biota, hög persistens och/eller bioackumuleringsgrad, ämnen som används i stor mängd (i förhållande till sin funktion och egenskaper), och ämnen som har bred användning på ett sätt som ger en stor emission (exempelvis genom varor). Föreslagna ämnen är utvalda från många relevanta kandidater. De är av lite olika typ och symboliserar lite olika användning och kommer från de olika grupperna (både s.k. måsteämnen och andra), samtidigt som vissa samordningsvinster vid analys har beaktats. För haltmätning med kemiska analyser år 2002 föreslås: Läkemedel (ibuprofen + Penicillin G och V), hexaklorbutadien, pesticider i livsmedel och oktaklorstyren. För teoretisk flödesanalys år 2002 (för att kartlägga ämnet innan kemiska analyser) föreslås: Acrylonitril, BHT (butylated hydroxy toluene), TBF (2,6-di-tertbutylfenol), 2,4,6-tris(1,1-dimethylethyl)-phenol, 4-tertbutylphenol, Bisphenol A , Bromocyklene, Limonen, musk-ämnen, Tris(4-chlorophenyl)methane & methanol. Föreliggande projekt har utförts på uppdrag från miljögiftssamordning inom miljöövervakningen, Naturvårdsverket.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Broberg, Ola
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Harlén, Anneli
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Jansson, Henrik
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Avrinningsmyndigheternas informationsbehov för att genomdriva vattendirektivet: Fördjupningsstudie2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt var att utifrån enkätsammanställningen av Ellen Bruno, maj 2002,göra en fördjupad studie av informationsbehovet för en tänkt avrinningsmyndighet.Databehov och datahanteringEG:s ramdirektiv för vatten ställer krav på avrinningsdistriktsvis rapportering av data,tekniska format samt på tillgängligheten av data. Detta förutsätter bl.a. en välorganiserad,kvalitetssäkrad och billig tillgång till miljödata. Det är även en förutsättning för andramiljöuppdrag som miljömålsuppföljning och miljöövervakning m.m..

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Guide för övervakning a vundervattensvegetation: Utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inventering av undervattensvegetation bedrivs på många fronter i Sverige och det finns flera

    metoder. Handboken för miljöövervakning innehåller en övervakningsmetod för undervattensväxter.

    Basinventerings- och uppföljningsmanualer för skyddade områden anger

    egna metoder. I havet används ytterligare andra metoder för övervakning av marin vegetation.

    Dessa finns också beskrivna i handboken för miljöövervakning och i basinventeringsmanualer

    för marina habitat. Inom åtgärdsprogram för hotade arter finns ytterligare

    metoder beskrivna med syfte att inventera specifika arter eller artgrupper.

    1. hel sjö inventeras översiktligt med scanning, filmning, vattenkikare från båt etc ger

    - artlista för sjön

    - indelning i biotoper

    - lämpliga övervakningslokaler

    2. lokaler väljs slumpvis eller inom områden som i den översiktliga inventeringen visat sig hysa intressant

    vegetation

    3. täckningsgrad och maxdjupsutbredning mäts genom utläggning av rutor och ev band längs

    transekter

    -

    artlista för lokalen

    -

    frekvens på olika djup

    -

    maxdjupsutbredning

    Figur 1. Principskiss över sjö, den streckad linje visar översiktlig inventering och den minde rektangeln

    en utvald lokal med utlagda transekter.

    Förändring av Handboksmetoden

    Handboken för miljöövervakning bör vara en samlingsplats för metoder för miljöövervakning

    av undervattensvegetation. Det krävs mer än en metod och ambitionsnivå p g a att

    sjöar och växtsamhällen ser olika ut och en enda metod täcker inte behovet. Handboksmetoden

    bör då skrivas om enligt följande punkter:

    Ändringar:

    - Dykning läggs till som observationsmetod (idag står endast undervattensfotografering med

    hjälp av dykare med som metod)

    - Skalan som ska användas bör vara den 7-gradiga skalan från basinventeringen

    - Rutstorleken sätts till 1*1 m (Tobiasson 2000)

    - Djupintervallen ändras från 0,25/0,5 m till 1,0 m

    - Djup mäts med decimeter-noggrannhet

    - Inventeringsprotokollet ersätts med det liggande protokollet från basinventeringsmanualen

    Tillägg:

    - Översiktlig inventering beskrivs som en metod för att leta lokaler om det av någon anledning

    inte lämpar sig att slumpa ut lokaler

    - Förklara att summan av täckningsgraden av arterna i en ruta kan bli >100 % eftersom växterna

    växter i flera lager

    - Bilaga innehållande Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om dyksäkerhet

    Borttagning:

    - Mätning av ”över ytan uppstickande växtdelar”

    Statistiken är inte utredd inom detta projekt, t ex hur många rutor som behövs och hur de

    ska läggas ut.

    Metodguide

    Det behövs en metodguide eller -nyckel som man kan följa för att hitta rätt metod för just

    den sjön man ska inventera. Följande projekt har haft som syfte att utveckla en sådan nyckel.

    I tabellen nedan sammanfattas de metoder som finns beskrivna i olika inventeringsmetoder

    för sötvatten och i vilken typ av sjöar som de är lämpliga. Sjöar skiljer sig åt i djup,

    ljusförhållanden, vattenkemi, artsammansättning och exploateringstryck så även förhållandet

    för växterna i två sjöar nära varandra kan vara olika.

    Det är viktigt att ha syftet klart för sig när man planerar sin undersökning och att man funderar

    på om det ska vara uppföljningsbart. När det handlar om miljöövervakning är det viktigt

    att metoden är uppföljningsbar och inte personberoende. Metodbeskrivningen måste

    därför vara lätt att följa och det ska inte krävas alltför specialiserade kunskaper för att

    genomföra undersökningen.

    Följande tabell är en guide till vilka metoder man kan använda beroende på sjötyp, Tabell 1.

    Gränsdragningen mellan sjötyperna ska ses som en fingervisning och inte absoluta tal. De

    bygger på erfarenhet i fält beträffande sjöstorlek och bottentyp (Carlsson 2006, Olsson

    2006b m fl). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 står för bedömningen beträffande

    siktdjup och näringshalt. I tabellen inkluderas inte ekonomiska resurser som en

    urvalsfaktor.

    Tabell 1.

    Sammanfattande tabell över sjötyper och vilka makrofytövervakningsmetoder som

    fungerar bäst i respektive typ. Om metoden är kvantitativ anges detta i den övre kolumnen med

    ett +, semikvantitativ anges med (+) och enbart kvalitativ anges med -. Rekommenderad metod

    för olika sjötyper anges i en tregradig skala. Ett X om metoden är lämplig, om metoden fungerar

    men inte är optimal anges detta med (X) och om metoden är inte fungerar i den här typen av sjö

    markeras detta med 0.

    Kvantitativ +/(+)/- + + (+) (+) (+) + + + - -

    Sjötyper

    Inventeringsmetod

    Dykning

    Snorkling

    Filmning

    Kratta

    Luther-räfsa

    Vattenkikare

    Frekvens

    (Rutor)

    Band

    Översiktlig

    scanning m

    dykare

    Översiktlig

    scanning m

    vattenkikare

    från båt

    Mindre sjö (<5 km

    2,

    strandlinje < 1 mil)

    X X X X X X X X (X) X

    Stor sjö (>5 km

    2,

    strandlinje > 1 mil)

    X X X X X X X X X (X)

    Storblockig eller på

    annat sätt oregelbunden

    botten

    X X (X) X (X) 0 X X 0 X

    Relativt slät botten X X X X X X X X X X

    Näringsfattig sjö (<25

    -30 μg P/l)

    X X X 0 X X X X X X

    Näringsrik sjö

    (>25-30 μg P/l)

    0 0 0 X X 0 (X) 0 0 (X)

    Maxdjup >siktdjupet X X X X X X X X X X

    Maxdjup <siktdjupet (X) X X X X X X X X

    Stort siktdjup

    (>2,5 m i aug)

    X X X X X X X X X X

    Litet siktdjup

    (<2,5 m i aug)

    (X) X (X) X X (X) X (X) (X) (X)

    INLEDNING

    8

    Inledning

    Makrofytövervakning i sjö

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Carlsson, Maria
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Typområde på jordbruksmark Draftingebäcken 2001: Treårsrapport från den löpande övervakningen miljöövervakningenav Draftingebäcken Länsstyrelsen i Jönköpings län 2003-03-122001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1993 har Länsstyrelsen i Jönköpings län bedrivit undersökningar i Draftingebäcken

    som ligger på gränsen mellan Gislaveds och Värnamo kommuner. Mätprogrammet har varit

    ett delprogram inom den regionala miljöövervakningen i Jönköpings län och benämns

    ”Typområde på jordbruksmark”. Syftet med undersökningen är att kartlägga och kvantifiera

    utlakningen av växtnäringsämnen från jordbruksmark. Området domineras av ett djurintensivt

    konventionellt jordbruk.

    I mätprogrammet ingår undersökning av vattenföring, vattenkemi samt inventering av

    fastigheter och aktuell odling i området. Provtagning har skett varannan vecka. I denna

    rapporten sammanställs resultat från de vattenkemiska undersökningarna under perioden

    1998-2001, men resultatet relateras också till hela mätserien. Tidigare resultat har rapporterats

    i Länsstyrelsens meddelandeserie nummer 1997:19, 1998:16 och 1999:12.

    Nederbörden under 98/99 till 00/01 var högre än under 95/96 till 97/98. Detta medförde i sin

    tur en högre vattenföring för åren 98/99 till 00/01. Transporten av växtnäringsämnena kväve

    och fosfor är därför högre för perioden under 98/99 till 00/01 än under 95/96 till 97/98.

    Flödesvägda medelvärden för kväve och fosfor tyder på en ökning av fosforhalterna i bäcken.

    Den flödesvägda medelhalten för kväve visar en sjunkande trend för de senaste tre åren.

    Den totala årliga utlakningen från hela Draftingebäckens avrinningsområde uppgick under

    perioden juli 1998 till juni 2001 till i genomsnitt 25 kg kväve och 0,5 kg fosfor per hektar.

    68 % av den totala kväveutlakningen utgörs av nitratkväve som lätt kan tas upp av

    växtligheten. Vad beträffar fosfor utgör partikulärt fosfor ca 50 % av de totala förlusterna för

    perioden och 21% utgörs av lättillgängligt fosfatfosfor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Franc, Niklas
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Naturcentrum AB.
    Kullingsjö, Oskar
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Miljöövervakning av gaddsteklar och andra pollinerande insekter i Jönköpings län 20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län utfört en inven-tering av gaddsteklar och andra pollinerande insekter i tio stycken ekorutor (5 x 5 km). Syftet har varit att kartlägga olika arters utbredning, samt att på sikt kunna av-läsa förändringar i faunan.Inom varje ekoruta har två områden valts ut. Det ena området har inventerats med färgskålar. Vid färgskålsinventeringen har tre skålar (en gul, en vit och en blå) fyllda med propylenglykol suttit ute i fyra veckor i juni och fyra veckor i juli. Samtliga gadd-steklar som hamnat i skålarna har sedan artbestämts.Totalt artbestämdes 911 individer av 154 arter i färgskålarna. I medeltal hittades 34,4 arter per lokal. Ungefär 40 procent utgjordes av bin, drygt 30 procent av rovsteklar. Generellt var lokalerna blomfattiga och hade, troligtvis på grund av detta, ett ganska lågt antal arter. Undantaget är lokal 8, Skirö: Norra Gökabo, där 71 arter noterades, varav fler naturvårdsintressanta. Lokalen hade även flest individer med 242 stycken.Två rödlistade arter upptäcktes i färgskålarna: En hona av väggcitronbi (NT) notera-des på lokal 7 (Vetlanda-Myresjö: Gunnarshult) och en hona av rovstekeln Diodontus tristis (NT) noterades på lokal 8 (Skirö: Norra Gökabo). Ytterligare en handfull natur-vårdsintressanta steklar noterades från framförallt lokal 8 (Skirö: Norra Gökabo).Det andra området som valdes ut inom varje ekoruta inventerades med pollinatörs-slingor (500 - metoden). Vid pollinatörsslingorna har områden med minst 150 blomställningar av åkervädd inventerats genom att gå en slinga där 500 blomställ-ningar genomsökts. Varje blomställning observerades under två sekunder, varvid samtliga pollinerande insekter artbestämts (i några fall endast till familj eller släkte). I några fall där åkervädd saknats i större antal har andra arter använts i stället.Totalt noterades 765 individer av 78 arter på pollinatörsslingorna. I genomsnitt sågs 19,3 arter per lokal. Sett till antalet arter var det ungefär lika många av fjärilar, steklar, flugor och skalbaggar, medan det var något färre skinnbaggar. Sett till individantal så dominerade flugor och steklar. Två av de funna arterna var rödlistade, sexfläckig ba-stardsvärmare (NT) och mindre bastardsvärmare (NT). Att inte fler rödlistade arter hittades kan förklaras med att landskapet kring flertalet lokaler var blomfattiga med mycket produktionsskog som saknar goda förutsättningar för gaddsteklar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Franzén, Louise
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalgsundersökning 2021 Jönköpings län2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under år 2021 undersöktes bentiska kiselalger vid 25 lokaler i Jönköpings län. Samtliga lookaler ingår i länsstyrelsens regionala miljöövervakning.Proverna analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med avseende på IPS (näring) och ACID (surhet).Kiselalgsanalysen indikerade God status för lokalerna Kyrkesjön ned, Lillån Perstorp ochViskeån inlopp Draven och resterande lokaler uppvisade Hög status med avseende på näringsämnen och organisk förorening (IPS).Klassificeringen av vattendragens surhet visade på Måttligt sura förhållanden för lokalerna Kyrkbäcken, Sågån vägbron och Västerån Burseryd. Lokal Lillån Mo visade på Mycket suraförhållanden och resterande lokaler uppvisade Sura förhållanden.Samtliga lokaler, förutom Viskeån inlopp Draven och Kyrkesjön ned, uppvisade ett relativt lågt artantal på under 30 arter. Lokalerna Jonsbäcken, Belån Klockaregården, Flinterydsbäcken Spjuthult, Kinnebrobäcken Kinnebro, Kärraboån Barkansjö kvarn, Töllstorpaån Nordbäck, Västerån gångbron och Lillån Mo uppvisade alla på ett artantal <20 arter vilket ger upphov till riskflaggning. Låg diversitet (<1,5) noterades för lokalen Lillån Mo, vilket även det ger upphov till riskflaggning.Med hänseende till skaldeformationer uppvisade en lokal, Kärraboån Barkansjö kvarn, Svag miljöpåverkan, medan resterande lokaler uppvisade Försumbar miljöpåverkan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Gustafsson, Marielle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Swedish Environmental Protection Agency.
    Gemensamt delprogram för fladdermöss2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fladdermöss är en artgrupp som rör sig över stora delar av landskapet och är beroende av födokällor av olika slag spridda över stora områden (tiotals kvadratkilometer). Fladdermöss är därför en lämplig artgrupp att följa upp för att fånga upp förändringar i livsmiljöer på landskapsnivå. De ger dessutom information för de delar av ekosystem som huvudsakligen är aktiva nattetid, vilket ofta missas i annan miljöövervakning och uppföljning.

    I Sverige är 19 arter fladdermöss påträffade. Artantalet avtar ju längre norrut man kommer i takt med att klimatet blir kallare. I Norrbotten är fyra arter påträffade (Artportalen) medan samtliga 19 är påträffade i Skåne. Fladdermöss förekommer dock i hela landet, men endast sporadiskt uppe på kalfjället. Nordfladdermus är den art som förekommer längst norrut och till och med ibland kan söka föda i kanten av kalfjället.

    Av Sveriges 19 fladdermusarter var nio rödlistade enligt 2015 års rödlista och 12 arter är rödlistade enligt 2020 års rödlista. Fyra arter är dessutom upptagna i Art- och habitatdirektivets bilaga 2 (barbastell, dammfladdermus, större musöra och bechsteins fladdermus) och samtliga fladdermusarter är upptagna i bilaga 4 (tabell 1). Åtta av de nio arter som var rödlistade år 2015 har i 2020 års rödlista bedömts ha en mindre risk att dö ut. Det är bara en art (grålångöra) som har samma bedömning år 2015 som år 2020 (akut hotad). Två av våra vanligaste arter av fladdermöss, brunlångöra och nordfladdermus, är nya på rödlistan och bedöms som nära hotade. Större musöra är en art som inte har bedömts i tidigare röd-listningar eftersom dess förekomst i landet har varit oviss. Senare års inventeringar har visat att arten förekommer i Sverige och arten bedöms som starkt hotad på rödlistan år 2020. Jämfört med år 2015 är kunskapsunderlaget bättre, men förändringarna i rödlistningen beror även på faktiska förändringar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Gustafsson, Marielle
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län 2002-20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöfrågorna finns idag i allas medvetande. Klimatfrågan är den som oftast uppmärksammas i media, men miljöproblemen finns inom en rad olika områden. I syfte att åtgärda miljöproblemen har Sveriges regering antagit 16 miljökvalitetsmål, varav flera syftar till att bevara de ekosystemtjänster vårt samhälle beror på och den biologiska mångfalden. Vid uppföljning av miljömålsarbetet används häckande fåglar som indikatorer för flera av målen. Dessa indikatorer baseras på standardrutter som inventeras av fågelkunniga personer och organiseras av Lunds universitet med stöd av bland annat länsstyrelsen i Jönköpings län via den regionala miljöövervakningen. Inventeringarna är av stor vikt då de utgör en central del av uppföljningen för den biologiska mångfalden inom miljömålen. 

    Syftet med denna rapport är att ge en bild av häckfåglarnas utveckling i länet och genom detta även ge en indikation på tillståndet i miljön de lever i och delar med oss. Samtidigt är förhoppningen att rapporten även kan underhålla läsarna och bidra till ett ökat intresse för fåglar och utvecklingen av vår miljö. 

  • 24.
    Gustafsson, Marielle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Swedish Environmental Protection Agency.
    Regional miljöövervakning avfladdermöss i Jönköpings län.: Sammanställning av inventeringsresultat 1999-20202021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den regionala miljöövervakningen av fladdermöss är en del av det gemensamma delprogrammet för fladdermöss (Länsstyrelsen, meddelande 2020:13). Från och med år 2021 deltar Gotland, Östergötland, Södermanland, Västernorrland, Västerbotten och Jönköpings län i det gemensamma delprogrammet. Övervakning av fladdermöss görs även inom den biogeografiska uppföljningen och i uppföljningen av Natura 2000-områden med arttillägg för tre av fyra utpekade arter: barbastell, dammfladdermus eller Bechsteins fladdermus .

    Fladdermöss är lämpliga att övervaka för att upptäcka förändringar på landskapsnivå. Om arter försvinner från ett område kan det vara ett tecken på att deras livsmiljö har förändrats. Eftersom fladdermöss livnär sig på insekter kan förändringar i jord- och skogsbruk som leder till att insektsproduktionen minskar innebära att fladdermössen försvinner eller minskar kraftigt i ett område. Exempel på negativa förändringar är åtgärder som leder till att fuktiga och insektsrika skogsområden blir torrare, att artrika ängsmarker eller träd- och buskrika marker får en sämre kvalité eller minskar i utbredning. Brist på boplatser i form av avverkning av eller liten tillgång på hålträd samt renovering av hus och byggnader kan innebära att förutsättningarna minskar för fladdermössen att hitta boplatser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Gustafsson, Marielle
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Utvärdering av gemensamt delprogram för fladdermöss: Biogeografisk uppföljningRegional miljöövervakningOmrådesvis uppföljning2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Jönköpings län är samordnande län för biogeografisk uppföljning av fladdermöss, områdesvis uppföljning av fladdermöss, regional miljöövervakning av fladdermöss och åtgärdsprogrammet för barbastell. Arbetet samordnas inom det gemensamma delprogrammet för fladdermöss (Länsstyrelsen, 2015). Utvärderingen har resulterat i ett antal förslag som kommer att utgöra underlag i det fortsatta arbetet med det gemensamma delprogrammet för fladdermöss. Exempel på slutsatser är att de artrika områdena fortsätter att inventeras två nätter vid två tillfällen, med vissa undantag. Vi föreslår även att inventeringsinsatsen kan minskas till en natt vid ett tillfälle i fåartsområden, under förutsättning att den eftersökta arten har registrerats. För få-artsområdena föreslås det även att det görs ett uppehåll i inventeringen av nuvarande områden, med undantag av Mellansel, eftersom vi i dagsläget har tillräckligt med kunskap om dem. En minskad inventeringsinsats i få-artsområdena innebär att fler artrika områden kan ingå i den biogeografiska uppföljningen och öppnar för att områden i utkanten av arternas utbredningsområden kan fångas upp, till exempel i Svealand och Norrland.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Gustafsson, Marielle
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Swedish Environmental Protection Agency.
    de Jong, Johnny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Miljöövervakning av fladdermöss i Sverige: Utvärdering av fladdermusdata 1999 - 20192021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakningen av fladdermöss inleddes i början på 1980 – talet i delar av Sverige. Sedan dess har både metodik och teknik utvecklats och bidragit till att kunskapen om fladdermössen i Sverige har ökat betydligt. Övervakningen sker inom de tre olika verksamheterna regional miljöövervakning, biogeografisk uppföljning och områdesvis uppföljning. Resultaten från Övervakningarna är en viktig del i Naturvårdsverkets rapportering till EU enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Rapporteringen innehåller bland annat information om fladdermusarternas utbredning och populationsförändringar.

    År 2020 fick Länsstyrelsen i Jönköpings län regionala utvärderingsmedel från Naturvårdsverket för att utvärdera och analysera fladdermusdata som har samlats in under perioden 1999 – 2019. Utvärderingen syftar till att ta reda på om data som har samlats in från be-fintlig övervakning kan användas för att få fram populationstrender för fladdermusarterna samt om så inte är fallet, vad som behöver justeras för att det ska bli möjligt i framtiden. Övervakningen har hittills varit designad på ett sätt som bidrar till att öka kunskapen om fladdermusarternas utbredning. Eftersom inventeringarna inte har syftat till att få fram data som visar på eventuella populationsförändringar kan vi inte heller förvänta oss att kvalitén på data är tillräcklig för sådana analyser.

    Resultaten visar att miljöövervakningen har fungerat mycket bra för att öka kunskapen om fladdermusarternas utbredning. Det finns inga tecken på minskad utbredning hos nå-gon art, varken inom ramen för miljöövervakningen eller i andra inventeringar. Tvärtom har utbredningen ökat för flera arter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Gustafsson, Marielle
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Thulin, Susanne
    Swedish Environmental Protection Agency. Brockmann Geomatics Sweden AB.
    Satellitbildbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur 1985-2014: - med tjäder som modellart2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En satellitbildsbaserad analys är av ett stort värde för att kunna kartlägga värdekärnor i barrskogslandskapet på landskapsnivå, dessutom på ett kostnadseffektivt sätt. Att använda satellitbilder för identifikation av vegetationstyper och habitatklasser medför att landskapsutvecklingen kan följas över tid och över stora områden. Den satellitbildsbaserade metod som har vidareutvecklas i detta projekt är relevant för att ta fram information för miljöövervakning, miljömåls- och Natura 2000-uppföljning, samt för utvärdering av grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Den kan också användas för att identifiera habitat för andra skyddsvärda och rödlistade arter eller för planering och uppföljning av naturvårds- och skogsbruksåtgärder med syfte att bevara den biologiska mångfalden. 

    I den framtagna modellen har tjädern använts som en modellart för att få fram barrskogslandskapets värdekärnor. Länsstyrelsen i Jönköpings län har publicerat en metodbeskrivning och hittills uppnådda resultat för två tidigare tidpunkter, år 1985 och år 1999, i sin meddelandeserie (Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:20). 

    Denna rapport redovisar en modifiering av metoden som dels omfattar habitatmodellering och resultat baserade på satellitdata från en tredje tidpunkt (Landsat 5 från 2011 i Jönköping och Landsat 8 från 2014 i Kolmården) och som dels införlivar information om myrkantslängd och förekomst av störningar. 

    Resultaten från den senaste tidpunkten visar, i likhet med de två tidigare tidpunkterna, god samstämmighet med de områden där aktiva tjäderlekplatser återfinns i skogslandskapet. Den senaste tidpunkten kompletterar därmed tidsserierna för Jönköpings län (för åren 1985, 1999 och 2011) respektive Kolmården (för åren 1989, 2005 och 2014). 

    Genom att inkludera ett index för myrkantslängd och ett index för störning så förbättras habitatmodellens resultat. Ett index för myrkantslängd antas höja ett områdes värde medan ett index för störning antas sänka värdet i närheten av vägar, järnvägar och vindkraftverk. Dessa modifikationer har utvecklats med hjälp av stöd från projektets referensgrupp. 

    Resultatet från projektet medför att habitatmodellens funktion som övervaknings- och uppföljningsverktyg är anpassat till användarnas behov och kan införas i Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas miljöövervakningsarbete. 

    Den tillämpning av metod som gjorts visar att mängden tjäderlämplig skog tenderade att minska från första till andra mättillfället. Den negativa utvecklingen bröts på 2000-talet och i Jönköpings län är tendensen snarare positiv. Utvecklingen av tjäderlämplig mark överensstämmer i stora drag med tjäderbeståndens utveckling för de studerade områdena. 

  • 28.
    Haag, Tobias
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Tärnåsen, Ingela
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Hedberg, Gunnel
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Rydberg, Daniel
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Lind, Sabine
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Hallgren Larsson, Eva
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram en regional åtgärdsplanför kalkningsverksamheten 2011-2015. Planen beskriver försurningsläget i Jönköpings län, kalkning, biologisk återställning och uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter.

    Jönköpings län är och har varit hårt drabbat av försurning. Orsakerna till försurningen är utsläpp av framförallt svavel i utlandet och från den internationella sjöfarten. Värst drabbatär länets sydvästra delar där en kombination av högt nedfall och marker med liten motståndskraft mot försurning har gjort att biologiska skador var mycket vanliga innan kalkningsåtgärderna startade. Nedfallet av försurande svavel har minskat mycket kraftigt sedan början av 1980-talet. Detta har lett till att försurningen av sjöar och vattendrag har minskat.

    Trots den stora minskningen i nedfall kan inte kalkningen minska i samma omfattning. Detta beror på att markerna utarmats efter en lång tid med högt nedfall och ett allt intensivare skogsbruk. Modellberäkningar visar att det i länets sydvästra del kommer att behövas fortsatt kalkning i lång tid framöver. Oroväckande är att ingen generell förbättring sker i försurningsstatusen i markvatten eller i skogsmark och det mesta talar för att förbättringen framöver i våra ytvatten kommer att vara blygsam.

    Motiven varför man kalkar är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. De vanligaste motiven i Jönköpings län är direkt eller indirekt försurningskänsliga och hotade arter som lake och flodkräfta samt upplåtet fritidsfiske. Målsättningen med länets  kalkningsverksamhet är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig samt att säkerställa ett långsiktigt nyttjande av vattnen. Kalkning och biologisk återställning är en del av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen om Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning liksom målet om god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten.

    I Jönköpings län är våtmarkskalkning den vanligaste kalkningsmetoden. Detta är ett effektivt sätt att åtgärda främst rinnande vatten men också sjöar med korta omsättningstider.

    Ofta används våtmarkskalkning i kombination med kalkning av sjöar. Doserarkalkning är mycket blygsam och idag är det bara en doserare kvar i drift i länet. 2011 planeras totalt 11 560 ton kalk att spridas vilket är cirka 32 % mindre än under perioden 1997-99. Den största minskningen av kalkningen har skett i länets östra delar medan i de mest försurade västra delarna har minskningen varit lägre. Kalkbehovet bedöms fortsätta att minska, dock inte i samma omfattning som de senaste åren. Den största minskningen bedöms kunna ske i Lagans avrinningsområde.

    Med dagens tillgängliga metoder för kalkning av sjöar och vattendrag bedöms det inte finnas något behov av nykalkning i länet varför åtgärdsplanen endast omfattar omkalkningar.

    Det finns ett behov av skogsmarkskalkning där dagens kalkningsmetoder inte ger tillräckligt resultat och i de delar av länet där vattnen inte kommer att återhämta sig. Skulle nya kalk- ningsmetoder som bäckekalkning och kalkning med grövre kalk i sjöar visa sig fungera kan nykalkningar bli aktuella.

    Biologisk återställning ingår i kalkningsverksamheten och omfattar fysiska åtgärder som exempelvis rivning av dammar, anläggandet av fiskvägar eller återintroduktion av utslagna arter.

    I planen redovisas genomförda och de högst prioriterade åtgärderna.

    Ungefär 40 % av länets yta är indelat i 75 åtgärdsområden för kalkning. Inom dessa finns det 215 sjöar och 146 vattendrag med särskilda målsättningar för vattenkemi och biologi. Alla dessa så kallade målområden har minst vattenkemisk uppföljning och de flesta har även biologisk uppföljning i form av elfiske, nätprovfiske, kräftprovfiske, bottenfauna eller flodpärlmusselinventering.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Hassel, Linda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Miljöhänsyn till våtmarkoch vattendrag vidskogliga åtgärder: Underlagsrapport, förslag till nyamiljömålsindikatorer baserade på Polytaxdata2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att nå miljömålen har det i flera fördjupade utvärderingar som gjorts efterlysts en ökadhänsyn till våtmarker och vattenmiljöer från de areella näringarna. Med en ökad hänsyn vid skogsbruksåtgärder skulle störningen av många våtmarker och vattendrag minska och i mångt och mycket klara sig utan extra skyddsinsatser.

    Syftet med projektet är att ta fram uppföljningsindikatorer över delar av den miljöhänsyn skogbruket tar till våtmarker och vattendrag. Underlagen till samtliga föreslagna indikatorer är datamaterial från Skogsstyrelsens Polytaxinventeringar. Genom att utnyttja befintlig uppföljning är det möjligt att ta fram robusta och kostnadseffektiva indikatorer.

    Projektet har resulterat i att två nya indikatorer med tillhörande fördjupningsindikatorer kommer att föreslås publiceras på miljömålsportalen, ”Miljöhänsyn till våtmark” och ”Miljöhänsyn till vattendrag”. Dessa indikatorer kompletterar redan befintliga och blir ytterligare ett verktyg att använda i strävan att uppfylla miljömålens miljötillstånd.

    För Jönköpings län och Västerbottens län (som fungerar som testlänen i metodikutvecklingen) pekar indikatorerna på att markägarna i större utsträckning visar hänsyn till våtmarker än till sjöar och vattendrag.

    Presentationen av indikatorn på miljömålsportalen kommer att ske på länsnivå. Detta för att dels underlätta den regionala indikatoruppdateringen, dels då ett mindre geografiskt fönster ger mer lika förutsättningar för indikatorn.

    Det åligger inte detta projekt att ta fram lösningar för hur skogsbruket ska bli bättre på att ta hänsyn, men ett ledord som blivit uppenbart i denna studie är kommunikation. Kommunikation om vattendrag och våtmarkers allmänna värde, kommunikation till handläggare som gör skogsbruksplaner som inkluderar till exempel information om var vattendrag och våtmarker finns, kommunikation i fält till markägare och entreprenörer om vikten av att vårda våtmarker och vattenmiljöer och visa just miljöhänsyn.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Hassel, Linda
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Miljöövervakningsmetoder inom Åtgärdsprogrammen för hotade arter2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet har varit att ta fram ett underlag till framtida samordning av miljöövervakning rörande biologisk mångfald och åtgärdsprogram. För merparten av åtgärdsprogrammen föreslås eller genomförs ett omfattande uppföljningsarbete av arter och biotoper. Projektets uppgift har varit att kartlägga vilka program vars uppföljning angränsar till miljöövervakning och direkt eller efter smärre justeringar kan anpassas och inkluderas i miljöövervakningen. En uppgift har även varit att se över om det finns några brister i samordningen mellan miljöövervakning och åtgärdsprogrammen för hotade arter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Hassel, Linda
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Liliegren, Yvonne
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Ostörda områden – Var finns de?: En GIS-modell för identifiering av bullerfria områden2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tysta och ostörda områden blir allt mer ovanliga i landskapet. I stora delar av södra Sverige är orörda och ostörda områden en bristvara. I flera av miljömålens preciseringar nämns att påverkan från buller ska minimeras, att fragmentering av livsmiljöer inte ska ske och att värdefulla friluftsområden ska värnas och bibehållas. Länsstyrelsen har därför sökt och därefter erhållit projektmedel av Naturvårdsverket för att ta fram en enkel, lättanvänd och kostnadseffektiv GIS-modell för att identifiera ostörda (bullerfria) områden på länsnivå. Modellen innebär att framtagandeprocessen blir dokumenterad och repeterbar, vilket är ett krav för att underlaget enkelt ska kunna användas inom miljöövervakning eller för miljömålsuppföljning. Genom att modellen kan upprepas efter något eller några år, kan utvecklingen av de ostörda områdena lätt följas upp. I projektet har omfattningen av ostörda områden och var dessa områden är belägna geografiskt identifierats. Modellen har tillämpats i Jönköpings län.

  • 32.
    Hedberg, Gunnel
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Bottenfauna i Jönköpings län 2014: En undersökning av bottenfauna på 49 lokaler i rinnande vatten2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för kalkeffektuppföljningen i Jönköpings län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid 49 lokaler i rinnande vatten (tabell 2), på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat organ. 

    Huvuddelen av årets provpunkter finns i Nissans avrinningsområde i länets västra del, ett område som är hårt drabbat av försurningen sedan lång tid. Jönköpings län är hårt drabbat av försurningen, dels på grund av sitt geografiska läge och stora nederbörd, dels på grund av jordartsförhållandena där de södra delarna naturligt har en svag buffertkapacitet. En omfattande kalkningsverksamhet bedrivs i länet sedan många år. En av målsättningarna med föreliggande undersökning har varit att utröna hur försurningspåverkade bottenfaunasamhällena är och hur kalkningsinsatserna påverkat bottenfaunan i vattendragen. Undersökningen kommer också att ligga till grund för bedömning av vattendragens ekologiska status samt framtida arbeten med biologisk återställning i vattendragen. 

    2014 års medelvattenföring var normal. Från april till oktober var nederbörden lägre än vanligt bortsett från augusti och september då det regnade dubbelt så mycket som normalt. Hösten var nederbördsfattig och vid provtagningen var flödena låga till måttliga. Vid vissa lokaler nedströms sjöutlopp var flödena höga. Rapporten är upplagd på så sätt att resultatet med sammanfattande utvärdering presenteras först. En detaljerad beskrivning av provpunkterna och deras enskilda resultat inklusive artlista redovisas därefter med en provpunkt per uppslag. Metodik och redovisning av resultatbehandlingen med förklaring av indexen redovisas i bilaga 1 och 2, medan litteratur redovisas i bilaga 3. I bilaga 4 finns en sammanfattande tabell över rödlistade och ovanliga arter som noterats i årets undersökning. 

    I tabell 1 redovisas försurningspåverkan och näringspåverkan grundat på Naturvårdsverkets rapport 4913. I påverkansbedömningen har även en expertbedömning av lokalens artsammansättning, övriga index och fakta om lokalen vägts in, detta kommenteras i den provpunktsvisa redovisningen i bilaga 4. I tabell 3 redovisas statusbedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). I vissa fall skiljer bedömningarna sig åt, vilket beror på olika kriterier i de olika indexen. I de fall statusen bedömts vara missvisande, har statusklassen ändrats, vilket framgår av tabell 3.

  • 33.
    Hedberg, Gunnel
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Bottenfauna i Jönköpings län 2015: En undersökning av bottenfauna på 36 lokaler i rinnande vatten2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid 36 lokaler i rinnande vatten inom ramen för kalkeffektuppföljningen. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, föroreningspåverkan samt naturvärde. En bedömning av ekologisk status avseende surhet, näringspåverkan och ekologisk kvalitet har också gjorts.

  • 34.
    Hedberg, Gunnel
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jönköpings län är hårt drabbat av försurning och det har sedan 1980-talet bedrivits en omfattande kalkning för att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. I takt med att de kemiska förhållandena har blivit bättre så har fisken återkommit i många vattendrag. 

    Elfiskeundersökningarna syftar till att följa upp förekomst och rekrytering av öring i de åtgärdsområden där öring utgör motiv för kalkning, kartlägga förekommande arter och följa upp genomförda biologiska återställningsåtgärder. Elfiskeundersökningar görs på totalt 144 lokaler i länet. Det normala provtagningsintervallet är en gång var tredje år och i de fall där försurningspåverkan påvisas är frekvensen en gång om året. 

    Bedömningen av försurningspåverkan baseras främst på förekomst av olika arter. Viktiga arter för försurningsklassning utgör förekomst av elritsa, mört och kräftor och då speciellt förekomst av årsungar av dessa arter. Öringen bedöms som mer försurningstålig men förekomst och täthet av årsungar påverkar dock klassningen i viss utsträckning. Resultaten från elfiskeundersökningarna används även för att bedöma om målet ”God ekologisk status” nås i EU:s vattenförvaltning. 

    Under perioden 10 juli till 15 augusti 2014 genomfördes elfiskeundersökningar på 75 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Förutom att följa upp kalkningen i länet utfördes elprovfisken kopplade till biologisk återställning, regionala miljöövervakningsprogrammet samt Vätterns vattenvårdsförbund. Länsstyrelsen valde ut de vattendrag och lokaler som ingått i elfiskeundersökningen.

  • 35.
    Hedberg, Gunnel
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Resultatrapport - screening av miljögifter 20112012Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Hedberg, Gunnel
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Resultatrapport - screening av miljögifter 20142015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kemikalieanvändningen är stor i vårt samhälle och nya ämnen tillkommer kontinuerligt. För att få svar på vilka miljögifter som återfinns i naturen, i vilka halter och i vilken miljö screenas varje år ett stort antal ämnen inom miljöövervakningen. Naturvårdsverket väljer ut vilka ämnen som ska undersökas och vilka platser som ska ingå i den nationella miljöövervakningen. Länsstyrelsen i Jönköpings län lägger till regionala provpunkter i samarbete med kommuner och vattenvårdsförbund. Mätningar har pågått årligen sedan 2000-talets början. 2014 års regionala screening omfattar läkemedel samt UV-filter och doftämnen i kosmetiska produkter. Den regionala undersökningen har finansierats av Länsstyrelsen i Jönköpings län, Emåförbundet, Nässjö Affärsverk (NAV) samt Jönköping, Värnamo och Tranås kommun. Provtagningen har utförts av personal på respektive avloppsreningsverk. IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket samordnat mätningarna samt redovisat resultaten i två rapporter (2, 3). Rapporterna är skrivna på engelska men har svensk sammanfattning. I denna rapport redovisas resultaten för de olika ämnesgrupperna för länets provpunkter i diagram. Medianvärdet från den nationella screeningundersökningen har tagits med som jämförelse. Utvärdering av länets screeningundersökningar görs vart tredje år. Nästa rapport omfattar undersökningar som utförts under åren 2014 till 2016 och beräknas vara klar senhösten 2017.

  • 37.
    Hedberg, Gunnel
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Thorfve, Stefan
    Swedish Environmental Protection Agency. VFK Vatten & Fiskevårdskonsult IT.
    Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under perioden 10 juli till 17 augusti 2015 genomfördes elfiskeundersökningar på 95 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Vid inledningen av elfiskeundersökningen var det generellt låga till normala flöden i länet. I anslutning till månadsskiftet mellan juli och augusti regnade det en del vilket medförde mer normala flödesförhållanden vid elfiskena som utfördes i augusti månad. Sammantaget var flödesförhållandet och temperaturer sådana att elfisket kunde genomföras utan problem. 

    Under år 2015 fångades sammanlagt 11 fiskarter samt signal- och flodkräfta. Antalet arter för respektive lokal varierade mellan 1-8 med ett medelvärde på 3,46 arter vilket är i nivå med det som fångades föregående 3-årsperiod. Öring är liksom föregående år vanligast förekommande fiskart som fångades på 95 % av lokalerna. Den tydligaste nettoförändringen, sedan närmast föregående elfisketillfälle på samma lokal, är att nejonöga och signalkräfta ökat. Resultatet visar att förekomsten av gädda, lake och nejonöga (flodnejonöga + bäcknejonöga) varierar mest då de försvunnit eller tillkommit vid 19-20 tillfällen sedan det senaste genomförda undersökningstillfället. 

    Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. Medeltätheten av öringårsungar var ovanligt hög under 2015 då den uppgick till drygt 63 öringungar per 100 m2. Även Emåns vattensystem hade relativt höga tätheter (16,4) medan övriga vattensystem visade på normala tätheter. Ökningen av öringungar är signifikant på länsnivå och i Lagans vattensystem. I jämförelse med närmast föregående 10-års period har tätheten av äldre öring (främst 2-årig sjövandrande öring) ökat signifikant i Motala ströms vattensystem vilket påvisar en bra vinteröverlevnad och stark årsklass från 2014. Sammantaget visar resultatet att 2015-års tätheter var generellt högre än närmast föregående fisketillfälle. Stora förändringar kunde konstateras på enskilda lokaler som exempelvis i övre delar av Hökesån där förbättrade vandringsmöjligheter medfört ökad täthet av öringungar med nästan tio gånger. 

    Försurningspåverkan som baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms sammantaget vara låg i länet, 92 % av lokalerna definieras vara opåverkade eller tämligen opåverkade ur försurningssynpunkt. I Emåns vattensystem bedöms ingen lokal vara försurningspåverkad. 

    VIX-klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är 71 lokaler (77 %) som når god eller hög status. I jämförelse med närmast föregående fiske i samma lokal ligger VIX-värdet på samma nivå som tidigare. Analysen av VIX visar att det finns brister i klassningen då indexet används för lokaler som har bestånd av sjövandrande öring samt i lokaler nära dammlägen. Länsstyrelsens sammanvägda statusklassning av VIX tar hänsyn till förekommande brister som innebar att totalt 17 av lokalerna fick en högre och tre en lägre statusklassning än vad enbart årets VIX-klassning påvisar. Justeringen av statusklassningen av den ekologiska statusen baseras främst på tidigare års VIX-värden, trender i VIX-klassningen, närhet till dammar och eventuella brister på lokalen med avseende på öringens habitatpreferens.

  • 38.
    Hedberg, Gunnel
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Tärnåsen, Ingela
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kalka för livet!: Hur kalkningen går till och varför det kalkas i Jönköpings län2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kalkningen i länet är en av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ett rikt växt- och djurliv liksom målet om god ekologisk status i EU:s ramdirektiv för vatten. För ett fungerande ekosystem och för ett långsiktigt användande av våra vatten är åtgärder som kalkning nödvändig. Friluftsliv, fritidsfiske och folkhälsa är några av de tungt vägande motiven till verksamheten. Kalkningen fungerar idag mycket bra tack vare ett väl fungerande samarbete mellan berörda kommuner, Länsstyrelsen, entreprenörer och konsulter. Kalkningen har bidragit till att många vatten åter fått den kvalité som krävs för att djuren ska kunna trivas och fortplanta sig. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Holmström, Cecilia
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 20172018Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Holmström, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Pröjts, Jan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Ekologgruppen undersökt bottenfaunan vid 29 lokaler i rinnande vatten inom ramen för kalkeffektuppföljningen. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, föroreningspåverkan samt naturvärde. En bedömning av ekologisk status avseende surhet, näringspåverkan och ekologisk kvalitet har också gjorts.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Holmström, Cecilia
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Pröjts, Jan
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 20182019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    å uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Ekologigruppen undersökt bottenfaunan vid 16 lokaler i rinnande vatten inom ramen för kalkeffektuppföljningen och vattenförvaltningen. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, föroreningspåverkan samt naturvärde. En bedömning av ekologisk status avseende surhet, näringspåverkan och ekologisk kvalitet har också gjorts. Sommarhalvåret 2018 hade extremt varm och torrt väder och många vattendrag var uttorkade under sommaren. Faunan var förvånansvärt väl bibehållen,men i några vattendrag märktes ett lägre art- och individantal som troligen beror på uttorkning/lågt flöde.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Holmström, Cecilia
    et al.
    Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Pröjts, Jan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 20192020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för kalkeffektuppföljningen i Jönköpings län har Ekologigruppen undersökt botten­faunan vid 32 lokaler i rinnande vatten (tabell 2), på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping.

    Årets provpunkter ligger huvudsakligen inom Lagans vattensystem. Provtagningen genomfördes i oktober 2019. Sommaren hade låga flöden, men hösten var nederbördsrik och flödena var normala vid provtagningen.

    En omfattande kalkningsverksamhet bedrivs i länet sedan många år. En av målsättningarna med föreliggande undersökning har varit att utröna hur försurningspåverkade bottenfauna­samhällena är och hur kalknings­insatserna påverkat botten­faunan i vattendragen. Undersök­ningen kommer också att ligga till grund för bedömning av vattendragens ekologiska status samt framtida arbeten med biologisk återställning i vattendragen.

    Rapporten är upplagd på så sätt att resultatet med sammanfattande utvärdering presenteras först. En detaljerad beskrivning av provpunkterna och deras enskilda resultat inklusive artlista redovisas därefter med en provpunkt per uppslag. Metodik och redovisning av resultatbehandlingen med förklaring av indexen redovisas i bilaga 1 och 2, medan litteratur redovisas i bilaga 3. I bilaga 4 finns en sammanfattande tabell över rödlistade och ovanliga arter som noterats i årets undersökning.

    I tabell 1 redovisas försurningspåverkan och närings­påverkan grundat på Naturvårdsverkets rapport 4913. I påverkansbedömningen har även en expertbedömning av lokalens artsammansättning, övriga index och fakta om lokalen vägts in, detta kommenteras i den provpunktsvisa redovisningen i bilaga 4. I tabell 3 redovisas statusbedömningar enligt Havs- och Vattenmyndighetens bedömningsgrunder (Havs- och Vattenmyndigheten 2013), som endast avser ekologisk kvalitet (ASPT-index).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Jaldemark, Bernhard
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Program för samordnad regional miljöövervakning i Vättern och dess tillflöden1996Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Jarlback, Caroline
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Floraövervakning i odlingslandskapet: Floraväktarna 1994–20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Betesmarker och slåtterängar hyser en stor del av odlingslandskapets naturvärden. Sedan slutet av 1800-talet har slåtter- och betesmarkerna minskat kraftigt till följd av ett förändrat jordbruk och en förändrad markanvändning. Med markerna försvinner även arter som är knutna till den här typen av miljöer. Enligt rödlistan sker den mest negativa utvecklingen hos arter i jordbrukslandskapets naturbetesmarker och åkermarker. Detta är sannolikt ett resultat av förändringarna inom jordbruket under 1900-talet då sambandet mellan gräsmarker, djurhållning och åkermark till stor del brutits. Andelen småbiotoper har minskat i och med sammanslagningen av fält och gårdar. Samtidigt har bättre redskap, nya grödor och brukningssystem, större maskiner och effektivare odlingsmetoder lett till att åkrarna blivit större. Följaktligen återstår endast en liten del av de värdefulla miljöer som tidigare gav upphov till stor biologisk mångfald. I Jönköpings län har totalt 34 kärlväxter dött ut, varav 80 procent (27 stycken) fanns i jordbrukslandskapet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Johansson, Karl-Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Furen 20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Furen provfiskades 2015 av Länsstyrelsen på uppdrag av Furens fiskevårdsområdesförening för att följa upp beståndsutvecklingen från provfisket som utfördes 2004 då också en förvaltningsplan upprättades för sjön som stöd i arbetet för fiskevårdsområdet. Provfisket 2015 utfördes mellan den 10 och 14 augusti enligt samma metodik och nätläggningsplatser som vid fisket 2004. I provfisket fångades elva arter, abborre, mört, siklöja, gädda, gös, gers, benlöja, lake, sarv, braxen och sutare, vilket är tre arter fler jämfört med 2004. Totalt fångades 1 312 individer som tillsammans vägde drygt 68 kg, vilket är en mindre totalfångst jämfört med 2004. Abborren dominerade fångsten antalsmässigt följt av mört medan mört dominerade viktmässigt följt av abborre, vilket överensstämmer med provfisket 2004. Fördelningen av övriga arter var även den andelsmässigt likvärdig provfisket 2004.  Positivt för bedömningen av fisksamhället är fångsten av siklöja vilket saknades 2004. Siklöjan är en känslig art som påverkas negativt av bland annat övergödning och predation från främmande rovfiskar som gös. Fångsten 2015 var generellt betydligt mindre jämfört med provfisket 2004 men i paritet med provfisket som utfördes av Fiskeristyrelsen 1985. Fångsten 2004 var mycket över det normala för sjötypens jämförvärden vilket kan ha med högflödesåren som föregick provfisket att göra som innebar ökad brunifiering och förhöjda fosforhalter i många sjöar. Provfiskeresultatet 2004 bör därmed inte ses som normalförhållandet i Furen. Sjöns ekologiska status 2015 avseende fisk fick precis som 2004 God status enligt EQR8-indexet. Det bedöms därmed inte föreligga några akuta hot mot sjöns fisksamhälle vad gäller påverkansfaktorer som försurning, övergödning eller föroreningar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Johansson, Karl-Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Lyen 20152017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lyen provfiskades 2015 av Länsstyrelsen på uppdrag av Lyen, Rymmen och Långens fiskevårdsområdesförening för att följa upp beståndsutvecklingen från förgående provfisket som utfördes 2004 då också en förvaltningsplan upprättades för sjön som stöd i arbetet för fiskevårdsområdet. Provfisket 2015 utfördes enligt samma standardmetodik som vid fisket 2004. I provfisket fångades tio arter, abborre, mört, siklöja, gädda, sarv, gös, benlöja, braxen, lake och gers. Ål förekommer i sjön men fångas generellt inte vid nätprovfiske. Totalt fångades 838 individer som tillsammans vägde drygt 60 kg, vilket är en mindre totalfångst jämfört med 2004. Dominerande arter var antalsmässigt abborre följt av mört och gers. Viktmässigt dominerade gös följt av abborre och mört. Den lägre fångsten för flertalet arter bedöms till stor del bero på naturliga variationer samt den kalla våren och sommaren som föregick provfisket då utvecklat temperatursprångskikt saknades i sjön. De pelagiskt fiskande näten, där den största procentuella minskningen förelåg, har metodmässigt större osäkerhetsmarginal varför stora slumpmässiga skillnader år från år i fångsten kan förekomma. Det väletablerade beståndet av gös i Lyen kan dock vara en delförklaring till att vissa av arterna, exempelvis abborre och mört, uppvisade något svagt resultat vid 2015 års provfiske. Positivt är att siklöja fångades vilken befarades vara försvunnen då den uteblev i fångsten vid provfisket 2004. Beståndet är dock mycket svagt och dess långsiktiga existens är osäker. Siken kan fortsatt antas vara försvunnen, sik finns dock nedströms i Rymmen där den fångades vid provfisket 2014 och det kan inte uteslutas att vandring sker mellan sjöarna vilket möjliggör återkolonisering om förhållandena i framtiden förbättras, dock är framtidsutsikterna (även för siklöjan), med pågående klimatförändring och etablerade gösbestånd i hela sjösystemet, dåliga.  Sjöns ekologiska status avseende fisk fick precis som 2004 Måttlig status nära gränsen till God enligt EQR8-indexet. Då det inte går att härleda statusen till miljömässiga påverkansfaktorersom försurning eller övergödning justeras statusen till God efter expertbedömning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Johansson, Karl-Magnus
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Vallsjön 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vallsjön provfiskades 2014 av Länsstyrelsen på uppdrag av Vallsjöns fiskevårdsområdesförening för att följa upp beståndsutvecklingen från provfisket som utfördes 1998 då också en förvaltningsplan upprättades för sjön som stöd i arbetet för fiskevårdsområdet.

    Provfisket 2014 utfördes enligt samma metodik som vid fisket 1998.

    I provfisket fångades fem arter, abborre, mört, sik, gädda och sutare. Lake och elritsa förkommer också i sjön men fångades inte i fisket. Totalt fångades 1 305 individer som tillsammans vägde 71 kg, vilket är en mindre totalfångst jämfört med 1998. Av dessa utgjorde abborre ca 75 % av biomassan vilket är en mycket hög andel. Vallsjön är därmed precis som tidigare en abborrdominerad sjö. Abborren uppträder både i relativt höga antal och hög vikt vilket också förklarar sjöns popularitet och goda rykte som fiskevatten för abborre.

    Abborren dominerade som mest i de bottensatta näten men även i pelagialen, om än i mindre omfattning. Mört är den art som näst efter abborren var vanligast i fångsten sett till både antal och vikt.

    Störst förändring jämfört med provfisket 1998 hittas i den kraftiga minskningen av sikfångsten. Det går dock inte säkert att säga om minskningen beror på att beståndet faktiskt har blivit mindre eller om det är någon annan bakomliggande orsak till skillnaden, exempelvis skiljde sig temperaturförhållandena kraftigt åt mellan provfisketillfällena. Fångsten 1998 var också ovanligt stor och mängden sik som fångades 2014 ligger fortfarande över jämförvärdena. Även abborren hade 2014 minskat i antal jämfört med 1998 vilket kan förklaras med att beståndet är äldre då vikten tvärtom ökat något.

    Sjöns ekologiska status avseende fisk fick precis som 1998 Otillfredsställande status enligt EQR8-indexet till stor del p.g.a. abborrens höga dominans vilket påverkar flera av de i EQR8 ingående parametrarna. Sjöar av Vallsjöns typ ska enligt bedömningsgrunderna inte vara så dominerade av abborre utan mänsklig påverkan. Sjön bedöms dock naturligt ha osedvanligt goda förhållanden för just abborre vilket gör att statusen justerats genom expertbedömning till God ekologisk status.

  • 48.
    Johansson, Karl-Magnus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Swedish Environmental Protection Agency.
    Solabborre i Bergadammen: Utrotning av invasiv fiskart2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fynd av främmande fiskarter har blivit allt vanligare de senaste åren, så även i Jönköpings län, dock utan etablering av arter som bedömts som invasiva (med undantag för signalkräfta). När en reproducerande population av solabborre (Lepomis gibbosus) konstaterades i Bergadammen utanför Gränna blev det starten på den första utrotningsinsatsen av en fiskart i Jönköpings län. Solabborre var för tillfället inte upptagen på EU:s lista över invasiva arter av unionsbetydelse utan fanns endast på förslagslistan över ytterligare arter. Det bedömdes ändå motiverat att försöka få bort arten för att förhindra ytterligare spridning till andra vatten. De rekordvarma och extremt torra förhållandena 2018 gjorde att torrläggning av dammen bedömdes som en lämplig åtgärd för att bli av med solabborren. Efter diverse svårigheter med att få dammen tom på vatten och behandling med ammoniak genomförts som slutlig åtgärd, bedömdes solabborren vara utrotad från Bergadammen. Efter uppföljande dykinventeringar 2019 och 2020 har fortfarande inga solabborrar påträffats efter åtgärden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Karlsson, Chatarina
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Pelagia Nature & Environment AB,.
    Tärnåsen, Ingela
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Kiselalgsundersökning 2020 Jönköpings län2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under år 2020 undersöktes bentiska kiselalger vid 27 lokaler i Jönköpings län. Samtliga lo-kaler ingår i länsstyrelsens regionala miljöövervakning.Proven analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med avseende på IPS (näring) och ACID (surhet).Kiselalgsanalysen indikerade God status för lokal Ängån inlopp Nissan och Måttlig status för lokal Ängån Vä och resterande lokaler uppvisade Hög status med avseende på näringsäm-nen och organisk förorening (IPS). Stödparametern %PT som visar andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening var något förhöjd vid lokal Ängån Vä.Klassificeringen av vattendragens surhet visade på Nära neutrala förhållanden för lokalerna Gagnån Gjutarebron, Gagnån Åsebygd, Nissan Tennisbanor ned Ryd, Närmrebäck nedre, Svanån uppströms Svansjön, Svedån Svedbrotorp, Svedån Tranemaden, Vedabäcken Bro-fors, Vämmesån, Ängån inlopp Nissan, Ängån Tegelbruket, Ängån Vä och Österån Bös-singshult. Måttligt sura förhållanden uppvisade lokalerna Flankabäcken Sprottebo, Flanka-bäcken upp v.26, Radan Sandsebo kvarn, Svanån ned Hagsjön, Älgeå Stenbrohult, Älgån Klerebo, Sura förhållanden noterades för lokalerna Närmrebäck övre, Ruskån Hisinge, Ruskån Klevaberget, Vedabäcken Tjärberget, Älgån Lövrödjan och Mycket sura förhållan-den uppvisade lokalerna Fläskabäcken Gimmarp, Fläskabäcken Gripenberg, Ängån Kulla.Lokalerna Fläskabäcken Gimmarp, Svanån uppströms Svansjön, Vedabäcken Brofors, Äl-gån Lövrödjan, Ängån inlopp Nissan och Ängån Kulla uppvisade ett artantal på under 30 arter, men enbart Ängån Kulla med 20 arter låg på gränsen för riskflaggning. Låg diversitet noterades för lokalerna Fläskabäcken Gimmarp och Svanån uppströms Svansjön.Med hänseende till skaldeformationer uppvisade lokalerna Närmrebäck övre och Veda-bäcken Tjärberget Svag miljöpåverkan, medan resterande lokaler uppvisade Försumbar mil-jöpåverkan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).

     

    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.

     

    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.

     

    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

    Download full text (pdf)
    fulltext
123 1 - 50 of 106
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf