Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
1 - 26 of 26
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ask Björnberg, Karolin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Hälsorelateradmiljöövervakning(HÄMI): – en utvärdering av programområdet2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) startade i början av 1990-talet inom ramen för Naturvårdsverkets miljöövervakning. Syftet med programområdet är att övervaka hälsoeffekter som kan kopplas till miljön. För att kunna göra detta utförs bland annat undersökningar där halter av miljöföroreningar i blod, bröstmjölk, urin och luft mäts. Även studier av astmatikers besvär till följd av luftföroreningar utförs. Denna rapport är en utvärdering av det arbete som gjorts inom HÄMI och hur verksamheten kan utvecklas för att svara ännu bättre mot kommande utmaningar och krav.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ask, Karolin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Vahter, Marie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den övergripande målsättningen med den hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI) är att följa exponering för miljöföroreningar över tid, speciellt hos känsliga och riskutsatta grupper, och att så långt som möjligt identifiera de huvudsakliga exponeringskällorna för att möjliggöra en effektiv exponeringsreduktion. Det specifika syftet med föreliggande projekt var att belägga exponeringsnivåer för kvicksilver, framförallt metylk vicksilver (MeHg), hos kvinnor i barnafödande ålder med hög fiskkonsumtion. De utgör en potentiell riskgrupp i den allmänna befolkningen eftersom fostret är speciellt känsligt för MeHg. Kvicksilverhalter i blod och hår utvärderas i relation till fiskintag (sort och mängd). Tidigare undersökningar inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har påvisat stor variation i exponeringen för MeHg även bland kvinnor med måttlig fiskkonsumtion. Genom denna studie och upprepade undersökningar kan eventuella förändringar i exponering över tid detekteras. Resultaten från studien jämförs med resultat från tidigare projekt inom HÄMI och andra svenska studier. På lång sikt är förhoppningen att exponeringen sjunker till en nivå som medför att kostrekommendationerna för fiskintag kan tas bort. Detta är i linje med det nationella miljömålet ”giftfri miljö” som regering och riksdag beslutat om. Föreliggande undersökning har utförts i samarbete mellan Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet och Livsmedelsverket på uppdrag av Naturvårdsverket.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ask, Karolin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Vahter, Marie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Berglund, Marika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Ask, Karolin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Britta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Petersson-Grawé, Kierstin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Björs, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Vahter, Marie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Berglund, Marika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Åkesson, Agneta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Utvärdering av genomförda studier av halter av kadmium i urin hos två åldersgrupper av kvinnor2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Borg, Daniel
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Håkansson, Helen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Environmental and Health Risk Assessment of Perfluoroalkylated and Polyfluoroalkylated Substances (PFASs) in Sweden2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultatet av ett projekt för att ta fram information och ny kunskap gällande möjliga miljö- och hälsorisker av perfluoralkylerade och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS) i Sverige. Projektet har utförts i form av en riskbedömning, bestående av en exponeringsbedömning med svenska monitoringdata för 23 utvalda PFAS i människor, däggdjur, fågel och fisk,en farobedömning med toxikologiska data på däggdjur, fågel och fisk för deutvalda ämnena och en riskkaraktärisering för människa, däggdjur, fågel ochfisk. Detta är den första hälso- och miljöriskbedömningen som undersöker ett stort antal PFAS, individuellt och i kombination. I den hälsorelaterade exponeringsbedömningen valdes två populationer ut– människor exponerade indirekt via miljön (dvs. allmänbefolkningen) och enyrkesexponerad grupp – professionella skidvallare. Exponeringsdata i form avPFAS-halter i blod och serum användes. Resultatet visade att de undersökta PFAS-kongenerna förekom i serum i låga ppb-halter (ng/ml) i allmänbefolkningen. I en liten subpopulation av allmänbefolkningen som ätit kontaminerad fisk kunde högre ppb-halter av PFOS uppmätas. I den yrkesexponerade gruppen förekom avsevärt högre koncentrationer av vissa kongener, t exPFNA och PFOA som uppmätts i höga ppb- eller låga ppm- halter (μg/ml),ca 125 och 200 gånger högre än i den allmänna befolkningen. Tidstrendstudieri den allmänna befolkningen visade att halterna av PFOS, PFDS, PFOSA ochPFOA i serum förefaller minska, medan halterna av PFBS, PFHxS, PFNA,PFDA och PFUnDA istället förefaller öka. I den hälsorelaterade farobedömningen användes främst data och slutsatser från redan existerande faro- eller riskbedömningar, som kompletterades med nytillkomna eller andra relevanta data. Två toxikologiska endpoints somidentifierades som gemensamma för PFAS användes: 1) levertoxicitet, och 2)reproduktions/utvecklingstoxicitet. För kongener som saknade toxikologiska data eller interndoser gjordes en ”read-across”, dvs. extrapolering av data, tillden närmaste mest potenta kongenern för respektive endpoint. Andra toxikologiskaendpoints som uppvisade lägre effektnivåer än lever- eller reproduktionstoxicitet beaktades också. Resultatet av farobedömningen visade att deolika PFAS-kongenerna var relativt lika avseende deras potens för lever- ochreproduktionstoxicitet, med utgångspunkter (på engelska ”point-of-departure”)på 4–89 μg/ml serum respektive 4–> 60 μg/ml serum. Användbara toxikologiskadata med interndoser fanns tillgängliga för 4 av 15 kongener i allmänbefolkningen och 5 av 17 kongener för de yrkesexponerade. För några kongenerkunde ytterligare toxikologiska endpoints identifieras (immuntoxicitet, påverkanpå bröstkörtelutveckling, fetma) vid väldigt låga effektnivåer – vid eller undernuvarande exponeringsnivåer för allmänbefolkningen. Epidemiologiska studiervisade motstridiga resultat.Riskkaraktäriseringen visade inte på någon risk1 för lever- eller reproduktionstoxiciteti allmänbefolkningen, vare sig för enskilda kongener eller i kombination. I den subpopulation som ätit kontaminerad fisk kunde däremot enrisk för levertoxicitet påvisas baserat på uppmätta PFOS-halter. För de yrkesexponeradeskidvallarna kunde en risk för levertoxicitet identifieras, baserat på enskilda kongener och i kombination, samt för reproduktionstoxicitet baserat på den samlade PFAS-exponeringen. Det bör dock understrykas attdenna grupp omfattar ett mycket begränsat antal människor i Sverige.I den miljörelaterade exponeringsbedömningen valdes 5 arter/grupper utmed följande vävnadsmatriser: 1) säl (lever), 2) utter (lever), 3) fågel (ägg),4) marin fisk (lever) och 5) högexponerad sötvattensfisk (muskel), baserat påförekomsten av PFAS i dessa arter. Alla dessa finns i, eller är kopplade till, denakvatiska miljön och visar på hur PFAS sprids till miljön. I de terrestra artersom granskades var halterna av PFAS signifikant lägre. PFOS var den dominerande kongenern i alla arter och kunde uppmätas i låga ppm-nivåer eller högappb-nivåer i säl och utter, fågelägg och högexponerad sötvattensfisk, och i lågappb-nivåer i marin fisk. I säl och utter kunde en nedåtgående trend för halterav sulfonater och en ökande trend för halter av karboxylater urskiljas. I äggfrån pilgrimsfalk var alla uppmätta kongener långkedjiga och en tidstrendstudievisade att nivåer av sulfonater var oförändrade eller nedåtgående, och att karboxylater med en kedjelängd av 11–15 kol minskar, men att PFNA ochPFDA ökar. I marin fisk innehåll alla detekterade kongener sex eller fler kolför sulfonater, och nio eller fler kol för karboxylater, vilket troligen återspeglar den högre biokoncentrationsfaktorn (BCF) för långkedjiga kongener. PFAShalterna var betydligt högre i högexponerad sötvattensfisk än i marin fisk. I den miljörelaterade farobedömningen användes för säl och utter samma toxikologiska endpoints och utgångspunkter som i den hälsorelaterade farobedömningen,baserat på deras gemensamma toxikologiska dataunderlag, menmed skillnad i de specifika kongener som undersökts samt att halter i leveranvändes som interdos istället för serum. Användbara toxikologiska data medinterndoser i lever var tillgängliga för 4 av 17 kongener, varav data för övrigakongener behövde extrapoleras. För fågel togs enbart data från reproduktionstoxicitetsstudiermed interndoser uppmätta i ägg i beaktande, vilka fannstillgängliga för 5 av 15 kongener, varav de övriga behövde extrapoleras. Få relevanta studier på reproduktionstoxicitet av PFAS i fågel fanns tillgängliga, och i dessa kunde endast effekter påvisas för PFOS. Dataunderlaget på PFAS i fågel kan därför anses osäkert med avseende på toxiska effekter, effektnivåeroch de extrapoleringar som gjorts. För fisk så fanns data tillgängliga för 5 av17 kongener och toxiska effektnivåer och utgångspunkter bör betraktas som högst osäkra beroende på att olika typer av studier, arter, och endpoints har använts, vilket gör dem väldigt svåra att jämföra mellan olika kongener. Dessa extrapoleringar är därför högst osäkra.Resultatet av riskkaraktäriseringen för säl och utter visade på risk för levertoxicitetoch reproduktionstoxicitet för enskilda kongener och/eller i kombination.Det bör poängteras att slutsatser gällande säl och utter är baserade pågenomsnittsnivåer av PFAS vid den sista tidpunkten i tidstrendstudier, och att nivåerna kan vara högre på individnivå, vilket skulle resultera i lägre säkerhetsmarginaler.För reproduktionstoxicitet i fågel kunde en risk påvisas, där de högsta halterna i pilgrimsfalksägg (provtagna 2006) översteg de halter iägg där en studie visat toxiska effekter, och där den genomsnittliga halten varnära de toxiska effektnivåerna. Det kan därför inte uteslutas att halterna av PFOS i dessa ägg kan ge upphov skadliga effekter. För marin och högexponerad sötvattensfisk indikerar tillgängliga data ingen risk för skadliga effekter. Det bör dock tydliggöras att data för fisk, monitoring såväl som toxicitetsdata och dess extrapoleringar är förknippade med en hög grad av osäkerhet p.g.a.brister i dataunderlaget.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Broberg, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Assarsson, Eva
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Mattsson, Fredrik
    Levi, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Lundh, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Metodutveckling för blodprovstagning på filterpapper2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Blodprov för metallanalyser tas vanligtvis via prov av venblod från armvecket. Detta är dock eninvasiv metod och provtagningen måste utföras av medicinskt utbildad personal. Ett sätt att erhållablod med en mindre invasiv metod och som ger betydligt mindre blodvolym är att genom ett stick ifingret droppa kapillärblod på ett filterpapper som får torka. Ytterligare fördelar med dennaprovtagningsmetod är att det blir möjligt med ”självprovtagning” och att för en mindre kostnad kanblod samlas in från fler personer.Vi genomförde ett utvecklingsprojekt för att ta fram en metod för att samla in och mäta metallernakadmium, kvicksilver och bly i torkat blod (blodspottar på filterpapper) erhållet via självprovtagninggenom stick i fingret.Vi tog fram en sur tvättmetod för att tvätta bort metaller (bakgrundshalter) i filterpapper innan dekan användas för provtagning. Vi utvecklade en enkel men effektiv alkalisk urlakningsmetod avmetaller i blodspottarna. Vi tog fram ett självprovtagningskit för blodspottar samt instruktionsvideodesignat för att minimera kontaminering av metaller i omgivningsmiljön. Vi jämfördevenblodsprovtagning med självprovstagning för 17 försökspersoner och fann överensstämmelseframförallt för bly. Vi gjorde en inter-laboratoriejämförelse för mätning av metaller i blodspottar frånfem personer och fann överensstämmelse för kvicksilver och bly.Studien visar att det är möjligt att mäta toxiska metaller i små volymer från blodspottar erhållna viasjälvprovtagning. Emellertid skilde sig halterna i venblod och i blodspottar för vissa personer ochframförallt för kadmium. Det beror troligen på att blodspottarna kan kontamineras vid utstansningmed de stansverktyg som finns att köpa på marknaden. Ytterligare metodutveckling via framtagningav adekvat stansverktyg rekommenderas för att kunna mäta kadmium i blodspottar samt att däreftertesta metoden i HÄMI-projekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Enghardt Barbieri, Heléne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Nälsén, Cecilia
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Sand, Salomon
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Littorin, Margareta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2008 – slutrapport2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Eriksson, Charlotta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Pershagen, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Strategi för bedömning av hälsopåverkan av trafikbuller i Sveriges befolkning2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet har på uppdrag av Naturvårdsverket utarbetat en strategi för att bedöma och kvantifiera hälsopåverkan av trafikbuller i Sveriges befolkning utifrån nationella beräkningar av antalet exponerade och aktuell evidensbaserad kunskap om samband mellan trafikbuller och hälsa. Uppdraget har utförts i nära samarbete med Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet som ansvarat för att ta fram underlag för att planera framtida nationella kartläggningar av bullerexponering vid Sveriges bostäder lämpade för att bedöma hälsorisker knutna till exponeringen. Uppdraget syftade även till att bedöma den nationella bullerkartläggningens tillämpningsområden.Att på regelbunden basis göra nationella kartläggningar av trafikbuller och dess hälsopåverkan med en standardiserad och reproducerbar metodik är viktigt som underlag för bedömningar av trafikbuller som folkhälsoproblem. En rekommendation är att kartläggningarna görs minst vart femte år. Vid beräkning av hälsopåverkan bör särskild hänsyn tas till Världshälsoorganisationens (WHO) hälsobaserade riktvärden för trafikbuller som inneburit en skärpning jämfört med tidigare värden.Beslut om vilka hälsoutfall som ska inkluderas i beräkningar av hälsopåverkan av trafikbuller bör baseras på aktuell vetenskaplig evidens om föreliggande orsaks- och exponering-responssamband. En rekommendation är att primärt beräkna hälsopåverkan utifrån de utfall som bedömts ha en hög eller måttlig vetenskaplig evidens, vilket i nuläget innefattar allmän störning och sömnstörning för samtliga trafikslag, samt ischemisk hjärtsjukdom och stroke i relation till vägtrafikbuller. Den totala hälsopåverkan är dock sannolikt större och kan komma att öka när evidensen stärks för ytterligare hälsoutfall.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Georgelis, Antonios
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Isaksson, Pia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Gruzieva, Olena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Andersson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Pershagen, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Eriksson, Charlotta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Löhmus Sundström, Mare
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Lorentzen, Johnny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bergström, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jonsson, Marina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Albin, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Miljöhälsorapport Stockholms län2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Grennfelt, Peringe
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Munthe, John
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Åström, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Pershagen, Göran
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Hansson, Hans-Christen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM. 202100-1975.
    Frisk luft i Sverige: Slutrapport från ett forskningsprogram2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskningsprogrammet SCARP, Frisk Luft i Sverige, (2006-2012) har omfattat luftvårdsforskning för tillämpning inom internationellt luftvårdsarbete och det nationella miljömålsarbetet. Programmet har varit inriktat mot hälsoeffekter, partiklars ursprung, spridning och omvandling i atmosfären, ekosystemeffekter av kväve samt beslutstödsmodeller. Forskningen kring hälsoeffekter har bland annat visat ökad risk för kardiovaskulära effekter av exponering för luftföroreningar från vägtrafiken. Vidare visar resultaten att partiklar i dieselavgaser ger en direkt påverkan på hjärta och blodkärl, att vedrök ger upphov till inflammationseffekter. SCARPs forskning visar också att exponering för luftföroreningar från vägtrafiken skadar barns luftvägar upp till skolåldern och bland annat påverkar lungfunktionen negativt. Forskningen inom SCARP har också medfört väsentligt förbättrade möjligheter att modellera bildning och dynamik av sekundära organiska partiklar. Kunskapen har applicerats såväl i EMEPs modell för Europa som i en mer forskningsbaserad modell. Ny metodik och emissionsdata har också tagits fram för partikelemissioner. Forskningen kring ekosystemeffekter av kväve har bland annat medfört fortsatt utveckling och applicering av en modell för att beskriva hur kvävenedfallet påverkar markvegetation till exempel vid olika typer av markanvändning. Forskningen har också visat att kvävenedfallet ger begränsade effekter på kväveläckage med undantag för kalavverkning. I delprogrammet kring beslutsstödssystem har arbetet främst varit inriktat mot att applicera den så kallade GAINS-modellen på svenska förhållanden (till exempel effekten av långa transportfordon och användning av biobränslen inom transportsektorn). Forskningen har specifikt använts för att stärka Sveriges arbete internationellt samt för ett deltagande av EECCA-länderna i det internationella luftvårdsarbetet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Hanberg, Annika
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Högberg, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bensryd, Inger
    University Hospital of Lund.
    Skerfving, Staffan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Remberger, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Calafat, Antonia
    Division of Laboratory Sciences, National Centre for Environmental Health, Atlanta.
    Appelgren, Malin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Filipsson Falk, Agneta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jansson, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Håkansson, Helen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Phthalates and their metabolites in human breast milk, blood and urine as measures for monitoring exposure in human risk groups2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att undersöka halter av ftalater i svenskar och vilken matris som bäst lämpar sig för hälsorelaterad miljöövervakning har ftalater och ftalatmetaboliter analyserats i en grupp kvinnor som nyligen fött barn. I samband med förlossning på Universitetssjukhuset i Lund tillfrågades förstföderskor om medverkan och 42 kvinnor kom att ingå i studien. När barnet var 2-3 veckor gammalt pumpade mamman ut 50 mL bröstmjölk. Blod- och urinprov togs en vecka senare. Omfattande förändringar av standardmetoder för provtagning av mjölk och blod gjordes för att minimera risken för kontaminering av proverna. För mjölkprovtagningen användes en specialkonstruerad manuell pump av polykarbonat med ftalatfri packning. Blodprov togs med hjälp av endast kanyl och provrör (eftersom propparna i vaccutainrör innehåller ftalater). Proverna förvarades i värmebehandlade glasbehållare och fosforsyra tillsattes för att motverka metabolism av ftalater i mjölk- och blodprover. Analyserna av bröstmjölk visade värden nära eller under detektionsgränsen (LOD) för flertalet ftalater eller deras metaboliter. Även i blod och serum var nivåerna vanligtvis nära eller under LOD. I urin analyserades endast metaboliter och dessa kunde kvantifieras i 53-100 % av proverna. Nivåerna av ftalatmetaboliter i urin hos de svenska kvinnorna var i paritet med nivåerna hos en allmänbefolkning i USA och Tyskland. Några klara korrelationer mellan nivåer i t ex urin och bröstmjölk respektive blod påvisades inte. Resultaten av studien anger att för närvarande är analys av ftalatmetaboliter i urin den mest framkomliga vägen för skattning av ftalatexponering hos människa. Provtagning och analys av mjölk och blod innebar betydligt större svårigheter. Framför allt framstår risken för kontaminering vid provtagning som betydande och en stor del av ftalaterna och dess metaboliter uppvisade låga halter, vid eller under LOD. Dessutom kan ftalater brytas ned i blod och mjölk. I flertalet internationella publicerade studier av ftalatexponering används urinmetabolit-analyser som ett mått på exponering för ftalater. I en nyligen publicerad amerikansk studie av ett 80-tal nyfödda pojkar sågs ett samband mellan kort ano-genitalt avstånd och nivåer av ftalatmetaboliter i urin hos deras mammor under graviditeten. Den amerikanska studien behöver bekräftas, men metaboliterna var desamma som i vår studie och en jämförelse visar att mediannivåerna var lägre för vissa men högre för andra metaboliter. Vår studie indikerar att svenska kvinnor i fertil ålder inte sällan exponeras för ftalater i nivåer som satts i samband med fosterpåverkan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Helmfrid, Ingela
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Wingren, Gun
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Salihovic, Samira
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    van Bavel, Bert
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Exponering och kroppsbelastning av PCB och metaller hos befolkningen i ett historiskt kontaminerat samhälleRapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I ett förorenat område i Gusum, Valdemarsviks kommun i Östergötland har en epidemiologisk fall

    ‐kontrollstudie genomförts. Omgivningsmätningar i detta område har påvisat förhöjda halter av zink (Zn), koppar (Cu), bly (Pb) och kadmium (Cd) i jord, grönsaker, rotfrukter, bär och svamp. Mätningar i lokalt fångad gädda och abborre har påvisat förhöjda halter av PCB och även kvicksilver.

    Att äta grönsaker, frukt, bär, svamp och fisk från ett förorenat samhälle skulle kunna innebära ökad exponering för miljögifter jämfört med om man inte äter sådana livsmedel. Vid långvarig hög exponering för miljögifter ökar risken för hälsoeffekter. Risken för hälsoeffekter beror på vilka miljöföroreningar man exponeras för, hur mycket man får i sig av de olika ämnena och hur känslig man är som individ.

    Syftet med den här studien var att undersöka om: a) rapporterad konsumtion av lokala livsmedel samvarierar med uppmätta halter av PCB, bekämpningsmedel, bly, kadmium och kvicksilver i en befolkning boende i ett förorenat område, b) befolkningen i ett förorenat område är högre exponerade än befolkningsgrupper i andra områden, c) exponeringen skiljer sig mellan kvinnor och män, och d) individer med cancerdiagnos, som tidigare identifierats via ett nationellt register, skiljer sig från kontroller med avseende på uppmätta halter av miljöföroreningar.

    Individer med cancerdiagnos (n=36) och kontroller (n=59; högkonsumenter och lågkonsumenter av lokala livsmedel) som ingick i den tidigare fall

    ‐kontrollstudien tillfrågades om de ville lämna blod, urin och hår för analys av PCB, bekämpningsmedel, bly, kadmium och kvicksilver samt besvara en enkät om konsumtionsfrekvenser av livsmedel, livsstils‐ och exponeringsfaktorer.

    Faktorer som ålder, kön, rökvanor, yrke och cancerdiagnos utvärderades i relation till konsumtion av lokala livsmedel och uppmätta halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår. Samband sågs mellan kadmiumhalt i urin och att vara aktiv rökare, konsument av svamp och vegetabilier från Gusum/Ringarums församling, ålder, metallarbete, att ha bott i Gusum i 5 år eller mer och att ha fått en cancerdiagnos. Blyhalt i blod samvarierade med rapporterad konsumtion av viltkött och kvicksilver i hår samvarierade med fiskkonsumtion, både Gusumfisk och annan fisk. PCB samvarierade med ålder, konsumtion av Gusumfisk och strömming, lantbruksarbete och cancerdiagnos. Även halter av bekämpningsmedel samvarierade med lantbruksarbete.

    Generellt hade män högre halt av PCB och bekämpningsmedlen transklordan, transnonaklordan än kvinnor och cancerfallen hade högre halt av PCB och bekämpningsmedlet HCB än kontrollerna. Det förekom ingen skillnad i metallhalt mellan män och kvinnor eller mellan cancerfall och kontroller.

    Resultaten tyder på att konsumtion av svamp och vegetabilier från Gu

    Gusumområdet bidrar till exponeringen för kadmium och att konsumtion av fisk från Gusumområdet bidrar till exponering för PCB och MeHg, men att faktorer som kön, ålder, rökning och yrke spelar stor roll för de uppmätta halterna. Exponering för bekämpningsmedel och kvicksilver kunde inte kopplas till konsumtion av föda från Gusum. Istället är det användning av bekämpningsmedel samt att ha arbetat inom lantbruk som bidrar till exponeringen för bekämpningsmedel och konsumtion av fisk generellt (och inte enbart fisk från Gusum) som bidrar till kvicksilverexponeringen. Uppmätta halter av miljöföroreningar i blod,

    urin och hår uppvisade stor variation mellan studiedeltagarna, men låg i nivå med vad som uppmätts hos andra grupper av befolkningen i samma åldersintervall.

    I den multivariata analysen sågs samvariation mellan cancerdiagnos och PCB i blod respektive kadmium i urin. I den här studien går det inte att uttala sig om orsaken till cancersjuklighet, dels för att provtagningen har utförts långt efter det att personer har fått sin cancerdiagnos, dels för att orsakerna till cancersjukdom oftast är många och till stor del okända. Materialet är också litet vilket

    ökar osäkerheten i analysen. Fortsatta studier av exponering och hälsorisker hos befolkning i kontaminerade områden planeras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Julander, Anneli
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palmberg, Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Genomgång och strategisk utvärdering av HÄMI-serien ”Cancerframkallande ämnen i tätortsluft”2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Institutet för Miljömedicin har av Naturvårdsverket fått i uppdrag att genomföra en strategisk utvärdering av HÄMI-serien ”Cancerframkallande ämnen i tätortsluft”. För att genomföra utvärderingen har vi studerat samtliga mätrapporter som publicerats inom projektet, gjort litteratursökning gällande vetenskapligt publicerade artiklar och grå litteratur, samt genomfört en semi-strukturerad intervju med samtliga utförare inom projektet. Utvärderingen har framförallt fokuserat på: lokalisering och omfattning av ingående städer, antal och urval av individer som ska ingå i studien, kvalitetssäkring av analysmetodik och jämförbarheten av analyser vid olika laboratorier, synligheten av projektet som helhet och en genomgång av möjliga nya ämnen och provtagningsmetoder som skulle kunna ingå. Baserat på detta ges ett fåtal rekommendationer för seriens utveckling och revidering. Våra slutsatser kan sammanfattas som att det finns goda förutsättningar för att synliggöra projektet bättre genom att sammanställa och publicera tidstrendsanalyser och populärvetenskapliga rapporter på NV’s hemsida. Dessutom bör NV överväga vikten av slumpartat urval av tvärsnittsbefolkningen vid rekrytering av deltagare då deltagarfrekvensen systematiskt minskat till ca 30%, alternativt bör man införa viktningsfaktorer så att deltagarnas svar följer den nationella proportionen av befolkningen, vilket är av särskild vikt för rökning. Vidare bör nyttan av upprepade mätningar sättas i förhållande till möjlighet att med dessa resurser utföra pumpad provtagning för black carbon (sot) för att få tidsupplöst information om förbränningspartiklar genererade av trafik, istället för att fortsätta mäta NO2, vilket inom projektet inte visat sig vara den proxy som man önskat för trafikrelaterade luftföroreningar. Inkludering av black carbon medger att en annan viktig faktor för befolkningens hälsa kan mätas, även om den ännu inte är klassad som cancerframkallande av IARC.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Kippler, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Gyllenhammar, Irina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Levi, Michael
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Lignell, Sanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Total mercury in hair as biomarker for methylmercury exposure among women in central Sweden - a 23 year long temporal trend study2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Exposure to methylmercury (MeHg) through fish is a global public health problem. Exposure monitoringis essential for health risk assessment, especially in pregnant women and children due to the documented neurotoxicity. Herein, we evaluate a time series of MeHg exposure via fish in primiparous Swedish women, covering a time period of 23 years (1996e2019). The 655 included mothers were part ofthe POPUP study (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas) conducted by the Swedish FoodAgency (SFA). MeHg exposure was assessed via measurements of total mercury (Hg) in hair using either cold vapor atomic fluorescence spectrophotometry or inductively coupled plasma mass spectrometry, showing very good linear agreement (R2 ¼ 0.97). Maternal characteristics and fish consumption were obtained via questionnaires. The median concentration of total Hg in hair was 0.38 mg/kg (range 0.17e1.5) in 1996 and 0.25 mg/kg (range 0.03e1.1) in 2019. On average the women consumed 11 ± 8.2 mealsof fish per month, and fish consumption was positively correlated with total Hg in hair (Spearmancorrelation: 0.39; p < 0.001). In multiple regression analyses, the geometric mean annual decrease oftotal Hg in hair was 2.5% (95% CI: -3.2, 1.8%). Total fish consumption increased up to 2011 (B: 0.32times/month per year; 95% CI 0.17, 0.46) after which it started to decline (B: -0.66 times/month per year;95% CI -0.92, 0.40). Moreover, both total Hg in hair and fish consumption was positively associated withmaternal age and education, and inversely associated with pre-pregnancy BMI. In conclusion, theexposure to MeHg via fish appears to be slowly declining among Swedish pregnant women.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Larsson, Kristin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Children’s exposure to chemicals in indoor environments - a literature survey of chemicals in dust2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Children spend the majority of their time indoors where they can be exposed to hazardous chemicals in dust. Due to their frequent hand-to-mouth and object-to-mouth activities, children have a higher intake of dust compared to adults. Therefore, there is a need to estimate and evaluate children’s exposure to chemicals via dust in the indoor environments where they spend most time.

    In this report, we have reviewed the literature about chemicals in indoor dust collected in Europe, North America and Australasia over the last 13 years. In total, data from 132 publications reporting concentrations of chemicals in dust from homes, schools and preschools were included. The main chemical groups that have been measured in dust were brominated and organophosphate flame retardants (BFRs and OPEs), phthalates and non-phthalate plasticizers, per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs), polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), polychlorinated biphenyls (PCBs), dioxins, pesticides, bisphenols, parabens and metals.

    High molecular weight phthalates and non-phthalate plasticizers were generally found at the highest concentrations in dust, followed by lead and some OPEs. The intakes of different chemicals via dust ingestion in 1-2 year old children, based on the highest reported median concentrations in dust, did not exceed available health based reference values. The estimated intakes of the phthalates DEHP and DBP, the brominated flame retardants BDE-47 and -99 as well as lead were among the highest in relation to the health based reference values. The relatively high intakes of phthalates are representative for indoor environments in Sweden, whereas the relatively high intakes of PBDEs reflect the high degree of contamination in the US, which is not relevant for Sweden. For lead, there is no established safe exposure level and the intakes of lead via dust ingestion in 1-2 year old children were

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Larsson, Kristin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Jönsson, Bo AG
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lindh, Christian H
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    de Wit, Cynthia
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Sellström, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnér, Jörgen
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Tidstrender av kemiska ämnen i barns urin och utvärdering av förskoledamm som exponeringskälla2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I en tidsserie av kemiska ämnen i urin från fyraåriga barn i Stockholm samlades urinprov in 2015 från 113 barn och analyserades för ftalater, bisfenoler och bekämpningsmedel. Resultaten jämfördes med urinprov insamlade 1998-2000 från en jämförbar grupp fyraåringar. Halter av BPA och metaboliter till idag tillståndspliktiga ftalater var signifikant lägre i urinproven från 2015, medan halterna av metaboliter till en ftalat som fortfarande används i stor utsträckning (DiNP) var högre 2015.

    I studien utvärderades även förekomsten av ftalater, alternativa mjukgörare, bisfenoler, fosforbaserade och bromerade flamskyddsmedel i damm från förskolor, samt faktorer av betydelse för dammhalterna av dessa ämnen. Byggnadsår och förekomst av vissa produkter, som skummadrasser, elektronik och PVC-golv, samvarierade med halter av vissa mjukgörare och flamskyddsmedel i damm.

    Barns exponering för de undersökta ämnena via dammintag beräknades och jämfördes med hälsobaserade riktvärden. Exponeringen för de undersökta ämnena via damm i förskolan underskred i samtliga fall de hälsobaserade riktvärdena. Exponeringen via intag av damm på förskolan uppskattades motsvara 2-27% av barnens totala intag (baserat på urindata) av olika ftalater och BPA.

    Halter av mjukgörare och BPA i damm samvarierade inte med halter av motsvarande metaboliter i urin från förskolebarn, vilket talar för att andra källor än förskoledamm är viktigare för den totala exponeringen för dessa ämnen. Däremot observerades signifikanta korrelationer mellan vissa flamskyddsmedel i damm och handavstrykningsprov från förskolebarn, vilket reflekterar betydelsen av kemikalier i damm för hand-till-mun exponering

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Lindh, Christian
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Jönsson, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Berggren, Maya
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Beronius, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Carlberg, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundkvist, Anneli
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bergdahl, Ingvar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Bisfenol A i urin från män och kvinnor i Norr- och Västerbotten2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Lindh, Christian
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Ritvos, Matias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Vanni, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Fyhrquist, Nanna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Barns exponering för miljökemikalier 2019-2021 – en fortsättning på tidsserien 1998-20152022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppdraget var att fortsätta en tidsserie för miljökemikalier i urin hos svenska fyråriga barnbosatta i Stockholms län. Som första mätpunkt i tidsserien analyserades urinprov som samlades in från100 fyråriga barn i Stockholm under åren 1998-2000, inom den prospektiva studien BAMSE. Den andramätpunkten i tidsserien utfördes år 2015. Då samlades in urinprover från 113 barn i Stockholm. Vid dentredje mätpunkten 2019-2021, samlades prover in från sammanlagt 73 barn i Stockholm för analys avbland annat ftalatmetaboliter, bisfenoler, bekämpningsmedel, PAHer, kotinin och UV-filter.

    Vid jämförelse av proven från alla tre mätpunkter, är en sjunkande trend i metabolithalter tydlig och mestframträdande gällande tillståndspliktiga ftalater och bisfenol A, samt även PAH föreningar (pyren,fenantren), nikotin (kotinin) och bekämpningsmedlet klorpyrifos. Däremot har halten av vissaftalatmetaboliter, samt ersättningsämnen för bisfenol A (bisfenol S, 4.4-bisfenol F) ochbekämpningmedel som pyretroid ökat i de nya proven.

    I proven från 2019-2022 noterades ett tydligt samband mellan PVC golv i hemmen och högre halter avftalatmetaboliter och bisfenol A. Därtill visade det sig att barn som bodde i stadsmiljö hade signifikanthögre halter av fenantren jämfört med barn i glesbygden. Barnens ålder korrellerade med halten avvissa ftalatmetaboliter och bisfenol A, med högre halter hos de yngre barnen. Förekomsten av astmaeller atopiskt eksem rapporterad av föräldrarna, var korrellerad med halten av vissa ftalatmetaboliter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Lundh, T
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Axmon, A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Skerfving, S
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Broberg, K
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM. Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Cadmium and mercury exposure over time in children in southern Sweden (1986 – 2013)2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The variation in exposure to toxic metals over time is still not well-characterized, especially in children, the most vulnerable group. The aim of this study was to evaluate whether a reduction in environmental pollution with cadmium (Cd) and mercury (Hg) caused a change in exposure over time in two Swedish cities. For this, 1,257 children between the ages of 4 and 9 from Landskrona and Trelleborg, in the south of Sweden, were sampled once during 1986-2013. Cd (n=1120) and Hg (n=560) concentrations were determined in blood (b-Cd, b-Hg). The median b-Cd was 0.10 (geometric mean 0.10; range 0.01-0.61) μg/L and b-Hg was 0.91 (geometric mean 0.83; range 0.02-8.2) μg/L.

    No sex or age difference was seen in b-Cd or b-Hg. Regarding the cities, children living in Landskrona close to a smelter had higher b-Cd and b-Hg than those living in urban and rural areas. Over the studied time, b-Cd slightly decreased (0.7% per year, p<0.001) while b-Hg showed a marked decrease (3% per year, p<0.001).

    In conclusion, exposure to Cd was low during the ages 4 to 9, but the risk of disease might increase later in life since b-Cd only showed a minor decrease over time. This indicates, that Cd pollution should be further restricted. Regarding Hg, b-Hg concentration in children was low and decreased over time. The decrease is probably due to the reduced use of dental amalgam and the lower Hg intake from fish.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Nilsson, Mats E.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Selander, Jenny
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Alvarsson1, Jesper
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Bluhm, Gösta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Birgitta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Flygbuller på uteplats: Besvärsupplevelser och hälsa i relation till maximalnivå och antal flygbullerhändelser: Slutrapport från forskningsprogrammet MAXFLYG2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Flygbuller i boendemiljö kan upplevas som störande och försvåra samtal, koncentration, vila och sömn. Det finns också belägg för ett samband mellan flygbuller och försämrad inlärning hos barn, respektive ökad risk för kroniskt högt blodtryck bland vuxna boende vid flygplatser. I Sverige tillämpas flera riktvärden för nivåer av flygbuller inomhus och utomhus i bostäder. Dessa riktvärden skall tillämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av bostäder så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Riktvärden inomhus kan vanligen klaras, åtminstone med stängda fönster. Riktvärden utomhus är svårare att uppnå och detta gäller särskilt riktvärdet på uteplats, 70 dB maximalnivå (LAmax,slow). Detta riktvärde är omdiskuterat eftersom det begränsar möjligheten att bebygga områden nära flygplatser. Diskussionen har främst rört antalet tillåtna överskridanden per dag och kväll. Frågan är viktig eftersom den rör avvägningen mellan stadsutveckling i närhet av flygplatser och risken för hälsopåverkan bland boende i framtida bostadsområden. Denna studie motiveras av att det behövs ett större kunskapsunderlag för rekommendationer rörande tillämpning av riktvärdet för flygbuller på uteplats. Syfte Projektets övergripande syfte var att ge ett empiriskt underlag för bedömning av flygbuller på uteplats, särskilt frågan om bullerstörning i relation till antal överskridanden av maximalnivån 70 dB LAmax,slow. Projektet bestod av två delar: en frågeformulärsstudie bland 3130 boende kring sju svenska flygplatser och en experimentstudie där 90 försöksdeltagare exponerades för flygbuller från högtalare. Projektets specifika syften listas nedan. Frågeformulärsstudien hade syfte 1-5 och 7, och experimentstudien syfte 6 och 7. 1. Kartlägga användning av uteplats bland boende kring svenska flygplatser. 2. Uppskatta bullerstörning och aktiviteststörning på uteplats i relation till antal flyghändelser ≥ 70 dB LAmax,slow. 3. Uppskatta bullerstörning och aktiviteststörning på uteplats i relation till maximalnivåer (över och under 70 dB) och dygnsviktad ekvivalentnivå (Lden). 4. Belysa betydelsen av attityd till flygtrafik och ljudkänslighet för rapportering av flygbullerstörning. 5. Uppskatta effekter av flygbullerexponering på självrapporterade stressymptom och sömnproblem. 6. Studera akuta negativa effekter av flygbuller vid en vistelse på en uteplats, särskilt (a) effekter på akuta fysiologiska stressreaktioner (inklusive hudkonduktans, hjärtfrekvens, salivkortisol), (b) effekter på självskattade störning och upplevd stress, samt (c) effekter på talförståelse. 7. Bedöma projektets resultat i relation till riktvärdet 70 dB LAmax,slow på uteplats, främst vad gäller antalet tillåtna överskridanden per dag och kväll. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Nyström-Kandola, Jennifer
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Johanson, Gunnar
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Vogs, Carolina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hallberg, Ida
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ekstrand, Carl
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Glynn, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Delrapport 1. Överföring av perfluoroalkylsyror från foder och dricksvatten till livsmedelsproducerande djur, och till livsmedel från dessa djur2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att redovisa beräkningar av överföring av PFAS från dricksvatten och foder till livsmedelsproducerande djur och vidare till mjölk, kött, köttbiprodukter (lever) och ägg. Beräkningarna fokuserar på PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS (PFAS4) och baseras främst på data från experimentella studier där livsmedelsproducerande djur på kontrollerat sätt exponerats för höga PFAS-halter från foder/dricksvatten. I beräkningarna uppskattades nivån av PFAS4-halter i foder och vatten som innebär att PFAS4-halter i de animaliska livsmedlen når upp till nivåer som motsvarar EUs gränsvärden eller åtgärdsgränser för PFAS4 i animaliska livsmedel (maxhalter). Förutom de ovan nämnda beräkningarna av maxhalter i foder och vatten, illustreras olika tillvägagångssätt för att göra beräkningar som kan vara till hjälp vid riskbedömning och riskhantering av PFAS i primärproduktionen av animaliska livsmedel. Resultaten av beräkningarna i föreliggande rapport får ses som ungefärliga eftersom det finns få publicerade studier inom området. Detta gör att ingångsdata i beräkningarna är osäkra. Dessutom har den biologiska variationen i ingångsdata inte beaktats. Resultaten ger dock en fingervisning om vilka animaliska produktionssystem som vid PFAS förorening av djurens foder/dricksvatten löper störst risk överskrida EUs gränsvärdes- och åtgärdsgränsnivåer för PFAS4. Data för beräkningarna hittades för mjölkko (mjölk, kött, lever), köttdjur (nöt, kött, lever), gris (kött), värphöns (ägg), slaktkyckling (kött, lever) och får (kött, lever).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Sagán, Ilia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Löhmus Sundström, Mare
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Personlig exponering och bakgrundsmätning Stockholm 20152015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft är en studie som utförs på uppdrag av Naturvårdsverket. Projektet utförs i fem städer i Sverige (Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Lindesberg) och återkommer till samma stad ungefär vart femte år. Studien genomfördes första gången i Stockholm 2002, andra gången 2009 och nu senast hösten 2015. Syftet med projektet är att kartlägga allmänbefolkningens exponering för utvalda luftburna cancerframkallande ämnen, såsom: bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid (NO2), kväveoxid (NOx) samt PM2,5 och ett antal polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er). Resultaten används främst för att utvärdera miljökvalitetsmålet "Frisk Luft" och som underlag för en förbättrad riskvärdering hos allmänbefolkningen. Kemikalier vars utbredning undersöktes i studien är vanliga i tätortsluft och kan i höga koncentrationer ge upphov till olika symptom i luftvägar, ögon och slemhinnor, samt öka förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom och antalet cancerfall.

    40 slumpvis utvalda stockholmsbor i åldrarna 20-50 rekryterades för årets undersökning. Samtliga försökspersoner bar på personliga provtagare för respektive ämnen under en veckas tid. Hälften av dessa gjorde även en upprepad mätning, bortsett från formaldehyd. Tjugo av deltagarna samtyckte även till mätningar av PM2,5 (partiklar med aerodynamisk diameter ≤2,5μm) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i deras vardagsrum under 48 timmar. Parallellt med dessa mätningar genomfördes även stationära mätningar av samma ämnen i den urbana utomhusluften. Detta gjordes vid två referensplatser, Wollmar Yxkullsgatan, Capio Maria (taknivå) och Hornsgatan (gatunivå).

    Deltagarfrekvensen var 25 % och medelåldern för deltagarna 38,5 år. Fördelningen mellan könen var 37,5/62,5 (15 män och 25 kvinnor). Medianhalten som uppmättes av de personburna mätarna var för bensen 0,9 μg/m3, vilket är lägre än miljökvalitetsmålet (1 μg/m3). Det motsvarande värdet för 1,3-butadien var 0,3 μg/m3, vilket är högre än miljökvalitetsmålet (0,2 μg/m3). Jämfört med den senaste mätning i Stockholm 2009 har medelvärden, som uppmättes av de personburna mätarna, för bensen blivit lägre medan halterna av 1,3-butadien blivit något högre. Dock ligger bakgrundshalterna för bensen oförändrade sedan senaste mätning i Stockholm medan halterna för 1,3-butadien har ökat något.

    Medianhalten för den personliga exponeringen för formaldehyd var 15 μg/m3, vilket ligger något högre än miljökvalitetsmålets årsmedelvärde och är dessutom en ökning med 5 μg/m3 sedan senaste mätningen i Stockholm 2009. Jämfört med mätomgången från 2002 låg bakgrundshalter av formaldehyd vid referensplatserna på en högre nivå under 2015, men när det gäller gatunivå (Hornsgatan) så ligger halterna lägre under 2015 jämfört med mätomgångarna från 2002 och 2009.

    Medianhalter för kvävedioxid och kväveoxid var 16 μg/m3 respektive 45,4 μg/m3. Halterna av kvävedioxid ligger därmed under både miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålen. Trendmässigt kan man se en liten ökning i kvävedioxidhalterna i den urbana bakgrunden sedan senaste mätomgången i Stockholm (2009). Även medianhalter för den personliga exponeringen för kvävedioxid ökade från 15 μg/m3 (2009) till 16 μg/m3. 3

    Medianhalten för PM2,5 i deltagarnas vardagsrum var 5,8 μg/m3 för 48 timmar vilket är under miljökvalitetsmålet (10 μg/m3). De urbana bakgrundshalterna av partiklar ligger på ett medianvärde på 4,7 μg/m3 för två dygn (48 timmar) vilket också är lägre än miljökvalitetsmålet. PM2,5 filtren från vardagsrumsmätningarna och de stationära mätningarna analyserades även på sitt innehåll av nio polycykliska kolväten. Bens(a)pyren användes som ett indikatorvärde av dessa och halterna inomhus ligger under rådande gräns- och riktvärden och betydligt lägre än motsvarande halter utomhus vid samma tillfälle

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Sällsten, Gerd
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Hg i hår hos gravida kvinnor i Västsverige2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Yazar, Mine
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Merritt, Anne-Sophie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Bellander, Tom
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Cancerframkallandeämnen i tätortsluft 20092009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft

    är en studie som utförs på uppdrag av

    Naturvårdsverket. Projektet utförs i fem städer i Sverige (Stockholm, Göteborg, Malmö,

    Umeå och Lindesberg) och återkommer till samma stad ungefär vart femte år. Studien

    genomfördes första gången i Stockholm 2002 och nu senast hösten 2009. Syftet är att

    undersöka allmänbefolkningens exponering för 1,3-butadien, bensen, formaldehyd och

    kvävedioxid samt PM

    2.5 och ett antal polycykliska aromatiska kolväten (PAH), däribland

    bens(a)pyren. I studien 2009 i Stockholm gjordes även ett tillägg med analys av kväveoxider

    och sot. Resultaten används främst för att utvärdera miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” och som

    underlag för en förbättrad riskvärdering hos allmänbefolkningen. De ämnen som ingår i

    studien är vanliga i tätortsluft och kan ge olika symtom i luftvägar, ögon och slemhinnor, ge

    upphov till hjärt- kärlsjukdom samt vara cancerframkallande i höga koncentrationer.

    Fyrtio deltagare rekryterades slumpmässigt till studien för personburna mätningar under en

    vecka varav 20 utförde en upprepad mätning några veckor senare. Parallellt med de

    personburna mätningarna gjordes stationära mätningar vid två referensplatser, urban bakgrund

    (taknivå, Wollmar Yxkullsgatan) och vid trafikerad gata (Hornsgatan). Partikelmätningar

    gjordes med pump i 20 av deltagarnas vardagsrum under två dygn och även samtidigt vid den

    urbana bakgrundsplatsen. Av deltagarna var 21 män och 19 kvinnor. Hälften bodde i

    Stockholms innerstad och hälften utanför innerstaden. Medelåldern var 38 år och fem av

    deltagarna var rökare. Större delen av deltagarnas tid (89 procent i mätomgång ett)

    tillbringades i olika inomhusmiljöer.

    För samtliga ämnen som ingick i studien var halterna högre vid trafikerad gata än vid urban

    bakgrund. Kväveoxider och kvävedioxid samt 1,3-butadien och bensen samvarierade vid

    bägge referensplatser. Kväveoxider och kvävedioxid samvarierade även mellan

    referensplatserna. Det fanns ett statistiskt säkerställt samband mellan PM

    2.5 och sot samt

    mellan PM

    2.5 och bens(a)pyren i den urbana bakgrunden. Bens(a)pyren korrelerade även med

    sot i urban bakgrund.

    Halter av 1,3-butadien var statistiskt säkerställt högre för rökare jämfört med icke-rökare.

    Formaldehydhalterna var lägre hos de deltagare som bodde i innerstaden, jämfört med dem

    som bodde utanför innerstaden. Det fanns även en signifikant skillnad mellan deltagare med

    och utan gasspis i hemmet, där de med gasspis hade högre halter av kväveoxider och

    kvävedioxid.

    Halterna för de personburna mätningarna av kväveoxider samvarierade statistiskt säkert med

    de uppmätta halterna i urban bakgrund. Inga andra ämnen som mättes personburet uppvisade

    något samband med referensplatsmätningarna. Det fanns inget samband mellan partiklarna

    som mättes inomhus hos deltagarna och utomhus på referensplatsen i urban bakgrund.

    Däremot fanns ett signifikant samband mellan inom- och utomhushalterna av bens(a)pyren.

    Halterna för de personburna mätningarna hade minskat mellan år 2002 (då studien tidigare

    utförts i Stockholm) och 2009 för samtliga ämnen som undersöktes i studien. Vid bägge

    referensplatserna var halterna i samma nivå eller lägre för 1,3-butadien, bensen, formaldehyd,

    kvävedioxid och bens(a)pyren, förutom för formaldehyd vid trafikerad gata där det skett en

    ökning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Åkesson, Agneta
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Berglund, Marika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Lind, Birger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Björs, Ulla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Palm, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Vahter, Marie
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Karolinska institutet, KI, Karolinska institutet, institutet för miljömedicin, IMM.
    Metaller i miljön - riskfaktorer under graviditet och amning1999Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vid studier av metallkoncentrationer i blod hos gravida är det viktigt att beakta den

    fysiologiska utspädning av blodkropparna som sker och är som mest uttalad i början av tredje

    trimestern.

    Belastningen av kadmium förefaller öka efter genomgången graviditet, vilket till stor del kan

    förklaras av en ökad absorption av kadmium i tarmen på grund av samtidigt ökad

    järnabsorption. Hos kvinnor som sammantaget fött flera barn var ökning av urinkadmium

    med stigande ålder mer uttalad än för de kvinnor som fött inget eller ett barn.

    Metylkvicksilver utgjorde 75% av den gravida kvinnans totalkvicksilver i blod och var

    dessutom nästan dubbelt så hög i navelsträngsblod som i moderns före förlossning. Halten av

    metylkvicksilver i navelsträngsblod var relaterat till moderns fiskintag medan halten av

    oorgansikt kvicksilver hos barnet var relaterat till antalet amalgamfyllningar hos modern.

    Halten oorganiskt kvicksilver i blod sjönk under och efter amningsperioden vilket kan

    förklaras av en utsöndring till modersmjölken.

    Koncentrationen av bly i navelsträngsblod var lika hög som hos modern fyra veckor före

    förlossning. Blodblyhalten hos modern efter genomgången graviditet föreföll öka vilket

    kanske kan förklaras av en högre benomsättning under amningsperioden än under

    graviditeten, och därmed en frisättning av bly från benvävnad. Detta kommer senare att

    utvärderas i förhållande till markörer för benomsättning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 26 of 26
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf