Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 65
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Appelberg, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Forsgren, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Holmqvist, Malin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Strategi för ett samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram för kustfisk i Bottniska Viken2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakning av kustfiskbestånd har tidigarefrämst varit inriktad mot att bedöma förändringari för fisket viktiga arter och årsklasseroch i mindre utsträckning mot attbedöma förändringar relaterade till biologiskmångfald. Under 2002 startade länsstyrelsernai Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlandsoch Gävleborgs län, Fiskeriverket,Umeå Marina Forskningscentrum och Naturvårdsverketett projekt med syfte att utarbetaen strategi för ett samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram för kustfiski Bottniska viken. Projektet finansieras avNaturvårdsverket och Fiskeriverket. Ett samordnatövervakningsprogram är framför alltnödvändigt för att klara uppföljningen av detnationella miljömålet ”Hav i balans samtlevande kust och skärgård” och motsvaranderegionalt formulerade mål. Ambitionen är attsamordning även kan göras med uppföljningenenligt EU:s ramdirektiv för vatten. I föreligganderapport redovisas resultaten frånprojektets första år. Resultaten omfattar jämförelsermellan två provfiskestrategier ochett preliminärt förslag till strategi för ett samordnatövervakningsprogram för kustfisk.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Arvidsson, Mia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Naturvatten AB.
    Gustafsson, Anna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Naturvatten AB.
    Vegetationsklädda bottnar och fiskrekrytering. Stockholms län 20212021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Aurell, Emelie
    et al.
    Naturvårdsverket.
    Bly Joyce, Kerstin
    Naturvårdsverket.
    Chicote, Tomas
    Naturvårdsverket.
    Due, Sanna
    Naturvårdsverket.
    Larsson Garcia, Petter
    Naturvårdsverket.
    Hedlund, Britta
    Naturvårdsverket.
    Hedman, Jenny
    Naturvårdsverket.
    Linderholm, Linda
    Naturvårdsverket.
    Olsson, Larsolov
    Naturvårdsverket.
    Sundin, Anna Maria
    Naturvårdsverket.
    Wiese, Metta
    Naturvårdsverket.
    Ångström, Cecilia
    Naturvårdsverket.
    Österwall, Elisabeth
    Naturvårdsverket.
    Öhman, Elisabeth
    Naturvårdsverket.
    Åstrand, Kerstin
    Naturvårdsverket.
    Eriksson, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Åberg, Frida
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Mikroplaster: Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I augusti 2015 fick Naturvårdsverket i uppdrag från regeringen att identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikroplaster till havet och verka för att reducera utsläppen från dessa källor. I den här rapporten redovisar Naturvårdsverket uppdraget. Vi presenterar resultaten från den första, övergripande kartläggningen av källor till och spridning av mikroplaster i Sverige, en bedömning av vilka av de kartlagda källorna som primärt bör åtgärdas samt vilka steg som behöver tas för att förebygga utsläpp och minska spridning av mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag från dessa källor.

    Förekomsten av mikroplast i den marina miljön har uppmärksammats allt mer under senare år, inte minst på global nivå. Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastfragment (1 nm till 5 mm). De mikroplaster som hittats i världshaven, men även i sötvattensystem, har olika ursprung. Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits och plastpartiklar frigörs, eller när vi inte återanvänder, återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt utan plasten blir skräp som succesivt bryts ned till mindre och mindre bitar i naturen. Det finns också plast som från början tillverkas som små pellets eller korn.

    Utgångspunkten för arbetet har varit miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och Levande sjöar och vattendrag samt målet om Giftfri miljö. Reduceradeutsläpp av mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag bidrar till att nå dessa mål.

    Uppdraget har genomförts av Naturvårdsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, andra berörda myndigheter, samt med deltagande av berörda organisationer och andra intressenter mellan augusti 2015 och maj 2017. Slutsatserna är Naturvårdsverkets egna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    B. Holliland, Per
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Mustamäki, Noora
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Åkerlund, Carolina
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Eiler, Stefan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Blass, Martina
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Resultat från Övervakningen av kustfisk: Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Berglund, Ingemar
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Dahlberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Järvi, Torbjörn
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Resultat från Sötvattenlaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 20032004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 1940-talet har Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium provfiskat sjöar i olika delar av Sverige. Sedan mitten av 1980-talet har provfiskena i första hand utförts i kalkade sjöar för att följa fiskbeståndens utveckling efter kalkning. I början av 1990-talet utökades verksamheten till att omfatta även referenssjöar som ej skulle vara påverkade av någon lokal föroreningskälla. Detta för att detektera biologiska förändringar som beror av mer diffusa orsaker som t ex klimatförändringar och en ändrad deposition av luftföroreningar. Följande rapport redovisar resultaten från de 37 sjöar som provfiskades under år 2003 och innehåller en övergripande del samt en utvärdering av resultaten från varje sjö.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Bergquist, Björn
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Axenrot, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Carlstein, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Degerman, Erik
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Fiskundersökningar i större vattendrag: Utveckling av kvantitativ metodik för båtelfiske och hydroakustiska undersökningar i större vattendrag - ett pilotprojekt2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det saknas idag en standardiserad metodik för att övervaka fiskbestånd i djupa och breda vattendrag där konventionellt elfiske med vadning inte går att genomföra. I ett pilotprojekt har båtelfiske och hydroakustiska undersökningar (ekolodning)testats som metoder för övervakning av fiskbestånd i större vattendrag. De olika metoderna testades under olika miljöförhållanden i två olika vattendrag – Österdalälven (uppströms Älvdalen) och Svartån (vid Örebro). Österdalälven är ett näringsfattigt och snabbt strömmande vattendrag medan Svartån är ett näringsrikt och lugnflytande vattendrag. Innan undersökningarna genomfördes biotopkarterades de sträckor som hade valts ut. Med hjälp av karteringsuppgifterna avgränsades i varje vattendrag 400–850 m långa sträckor (undersökningslokaler)som delades upp i grunda (medeldjup <2 m) och djupa (medel djup >2 m)biotoper. På varje lokal och inom varje biotop genomfördes båtelfisken dagtid med s.k. ”strip-fishing” metodik som innebär en kvantitativ stratifierad undersökning av fiskbeståndet i flera habitat-specifika strips där varje stripomfattade ett område som var 5 m brett och 100–150 m långt. För varje habitat (biotop) beräknades ett medelvärde för fisktäthet och biomassa som sedan användes för att beräkna ett viktat medelvärde för hela lokalen. I Svartån genomfördes även utfiskningsförsök för att fastställa elfiskets fångsteffektivitet för de dominerande arterna. För övriga arter skattades fångsteffektiviteten utgående från korrelationer med data från vadningselfiske (Svenskt ElfiskeRegiSter; SERS). De hydroakustiska undersökningarna genomfördes som mobil horisontell ekolodning längs stränderna, både i uppströms och nedströmsriktning, med ekolodets transduktor riktad mot flodfårans centrala del. Ekolodningen genomfördes både på kvällstid (Österdalälven) och nattetid (Svartån). Räckvidden för ekolodet varierade med vattendjupet, men var ca 15 m vid 2 m vattendjup. Ekolodsresultaten analyserades huvudsakligen med bildanalys och filtrering av data (korsfiltrering) eftersom den metoden bedömdes ge mest tillförlitliga resultat. Med hjälp av analyserade och räknade fiskspår beräknades fiskförekomsten inom den djupa delen av varje lokal och jämfördes med resultaten från båtelfisket. Vid jämförelsen mellan båtelfiske- och ekolodsresultaten användes enbart fångstresultaten för pelagiskt uppträdande arter, då ekolodet inte detekterar bottenlevande fiskarter som lake, gers och stensimpa. Vid båtelfisket i Österdalälven varierade de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten mellan 37 och 187 individer/ha. Dominerande arter var elritsa, stensimpa, harr och öring. I Svartån, som är mera näringsrik, var fisktätheten som väntat betydligt högre och de viktade medelvärdena för den totala fisktätheten varierade mellan 271 och 912 individer/ha. Vid båtelfisket i Svartån dominerades fångsten av karpfiskar som benlöja, mört och braxen. Fiskbiomassan varierade från 9,3 till 24,6 kg/ha. Båtelfisket gav en representativ bild av förekommande arter och storlekar i de båda vattendragen enligt tillgängligt referensmaterial. De erhållna skattningarna av fiskförekomsten i Österdalälven och Svartån var i nivå med resultat rapporterade från båtelfisken i andra länder. Den från ekolodningarna beräknade fiskförekomsten (beräkningar baserad på bildanalys) visade generellt en relativt god överensstämmelse med resultaten från båtelfisket i båda vattendragen även om ekolodsresultaten var något högre i Svartån. Vid ekolodningarna i Österdalälven låg den beräknade fisktätheten i intervallet 15–21 individer/ha. I Svartån var fisktätheten betydligt högre och varierade från 532 till 1 261 individer/ha. Fiskbiomassan låg i intervallet 17,1–23,7 kg/ha. Resultaten visar att båtelfiske och mobil horisontell ekolodning är lämpliga metoder för långsiktig övervakning av fisk i större vattendrag. I grunda områden med vattendjup mindre än 2 m kan båtelfiske användas som ensam metod för att kvantifiera fiskförekomsten (individtäthet och biomassa), men i områden med större vattendjup där båtelfisket inte är effektivt krävs att båtelfisket kompletteras med horisontell ekolodning. Genom att kombinera metoderna kan mängden fisk kvantifieras även i de djupa delarna av vattendragen. Båtelfisket ger information om förekommande fiskarter och deras storleksfördelning och dessa uppgifter kan sedan användas för att tolka de ekon (fiskspår) som registreras vid ekolodningen i de djupa avsnitten. Vår bedömning är att de testade metoderna, med vissa förbättringar, väl motsvarar kraven i en framtida övervakning av fiskresurser, ekologisk status och miljömål. Båda metoderna ger kvantitativa och upprepbara skattningar av fiskfaunan i en miljö som idag saknar lämplig kvantitativ metodik och bör implementeras i de nationella resurs- och miljöövervakningsprogrammen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Bergquist, Björn
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Järvi, Torbjörn
    Dahlberg, Magnus
    Provfiskeresultat år 20012002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vattendragsdelen i Naturvårdsverkets nationella effektuppföljningsprogram för kalkade vatten (IKEU-programmet), som startade 1989,omfattar för närvarande 12 kalkade vattendrag och 11 referensvattendrag fördelade på 5 geografiska regioner. I båda vattendragstyperna genomförs integrerade undersökningar med identiska undersökningsprogram som omfattar både vattenkemiska och biologiska undersökningar (bottenfauna och fisk). Programmets mål är att studera och analysera de långsiktiga effekterna av kalkning i försurade vatten och att bedöma om den svenska kalkningsverksamheten återskapar ekosystem med en artsammansättning, funktion och biologisk mångfald liknande situationen innan försurning. Uppföljningen görs också i syfte att kunna avgöra om kalkningsverksamheten leder till oönskade effekter i sjöar och vattendrag.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Bergström, Lena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Florin, Ann-Britt
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Gårdmark, Anna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Söderberg, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kustfisk och Fiske: Analyser av tillståndet hos abborre, gädda, gös, piggvar, sik, siklöja och skrubbskädda år 20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna internrapport redovisas de analyser som utgjort underlag till Kustlaboratoriets bidragtill Fiskeriverkets gemensamma resurs- och miljööversikt år 2006. Analyserna häri byggerpå loggboksdata, provfi ske, journalföringsdata, samt i vissa fall även omgivningsdata, ochomfattar abborre, gädda, gös, piggvar, sik, siklöja och skrubbskädda. Syftet har varit attdokumentera analyserna för spridning inom laboratoriet, och de tillhörande texterna är därförkortfattade. Vidare information kan fås av Ann-Britt Florin, Kerstin Söderberg, Lena Bergströmeller Anna Gårdmark, som genomförde analyserna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Bergström, Ulf
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Sundblad, Göran
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Sandström, Alfred
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kartor över fiskrekryteringsområden: Ett viktigt underlag för kustfiskövervakningen2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket uppdrog 2006–01–26 åt Fiskeriverkets Kustlaboratorium att inom ramen förprogramområdet Kust och Hav genomföra ett specialprojekt för utveckling och utvärdering avmöjligheter för ett samordnat nationellt–regionalt kustfiskprogram för Östersjön och Västerhavet.Syftet med projektet är:• Att starta ett samarbete med marina centra, länsstyrelser och vattenmyndigheter kring en samordnadkustfiskövervakning.• Att genomföra en analys av pågående övervakningsprogram i de aktuella kustlänen. Analysen börresultera i ett förslag till hur pågående program kompletterar varandra och var eventuella bristerförekommer.• Att få till stånd ett samordnat nationellt – regionalt kustfiskprogram längs hela Sveriges kust. Nyaövervakningsprogram inleds om och där så anses vara nödvändigt. Pågående program kompletterasmed rekryteringsundersökningar (engångsinsats) om så anses nödvändigt.• Att vidareutveckla indikatorer och faktablad baserade på kustfiskövervakning.• Att öka kunskapen om fiskrekrytering i en eller flera övervakningslokaler genom inventering avrekryteringsmiljöer.Arbetet inleddes under 2006 och skulle enligt avtalet slutrapporteras 31 mars 2007. Efter godkännandeav uppdragsgivaren förlängdes tiden för slutlig rapportering till 30 juni 2007. Rapporteringen delashär upp i en del som omfattar en utredning av möjligheter till utveckling och samordning avkustfiskövervakning och indikatorer och en fristående del som beskriver resultaten frånrekryteringsutredningar och betydelsen av sådan för tolkning av övervakningens resultat (Bergströmet al. 2007).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Brandt, Maja
    et al.
    SMHI .
    Ejhed, Heléne
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Rapp, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Näringsbelastning på Östersjön ochVästerhavet 2006: Underlag till Sveriges PLC5-redovisning till HELCOM2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    HELCOM redovisade 2004 sin fjärde stora sammanställningav belastningen av övergödande ämnen och metaller på Östersjön – PLC4. Den avsåg situationen år 2000.Nu planeras den femte sammanställningen - PLC5 - med bidrag från alla länder kring Östersjön. I denna rapport redovisas Sveriges utsläpp till vattenav kväve och fosfor samt belastningen på havet år 2006. Den är ett av underlagen till PLC5, men också en del avuppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Resultaten kommer också att användas för vattenförvaltningeninom ramen för EU:s ramdirektiv för vatten. Rapporten är byggd på ett stort dataunderlag ommarkanvändning, jordbruk, utsläpp från reningsverkoch industrier, enskilda avlopp, atmosfäriskt nedfall, dagvatten och naturligt bakgrundsläckage i ca 13 000 delavrinningsområden i Sverige. Modellberäkningar haranvänts för läckage från jordbruk och för retention isjöar och vattendrag. Resultaten redovisas på havsbassängnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Dahlberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Resultat från provfisket 1999 - Miljökvaliteten i 39 sjöar med fisk som miljöindikator2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 1999 provfiskade Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium 39 geografiskt väl spridda sjöar runt om i landet, från Abiskojaure i norr till Brunnsjön i söder. Provfisket genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för nationell miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. I det nationella kalkeffektuppföljningsprogrammet (IKEU) ingår 13 kalkade och 8 okalkade, sura eller neutrala, sjöar. Syftet med undersökningarna är att följa kalkningens långsiktiga effekter och bedöma om sjöarnas fiskfauna återfår sin naturliga status. I det nationella miljöövervakningsprogrammet ingår 7 sjöar med årliga provfisken och 16 sjöar som provfiskas vart 3:e år. Programmet syftar till att följa utvecklingen i lokalt opåverkade sjöar för att bedöma övergripande förändringar i fiskfaunan. Utöver dessa program har provfiske skett i fem sjöar som utgör recipienter för lakvatten från kommunala avfallsdeponier för att bedöma fisksamhällenas status i dessa. I de flesta kalkade sjöarna, förutom Gyslättasjön, har fiskbestånden normaliserats efter kalkning och de avvikelser i provfiskefångsterna som observerats i några kalkade sjöar har sannolikt andra orsaker än försurning. I de okalkade sjöarna som sedan lång tid är försurade är fiskbestånden fortfarande starkt påverkade av försurning. I några av dessa finns vissa tecken på att en återhämtning har börjat ske, sannolikt beroende på den minskade depositionen av försurade ämnen. I en sjö har rekrytering av braxen och sarv skett under de senaste åren och i en annan sur sjö håller ett fiskbestånd möjligen på att återetableras. I några av sjöarna fångades även fiskarter som inte fångats i respektive sjö vid tidigare provfisken, bland annat fångades sutare i en sjö och lake i en sjö. Resultaten från provfiskena i de fem sjöarna som utgör recipienter för lakvatten från kommunala avfallsdeponier visade att fisksamhällena i åtminstone två av sjöarna är kraftigt påverkade av miljöstörningar. Båda sjöarna uppvisade gravt utarmade fisksamhällen med få arter och individer. Fisksamhällena i två ytterligare sjöar visade tecken på förhöjd närsaltbelastning och indikationer på att det kan föreligga perioder med låg syrgashalt. Fisksamhället i den femte provfiskade sjön avvek inte från förväntat. Fångsten var emellertid relativt liten vilket kan tyda på att sjön är näringsfattig. Analysen av provfiskeresultaten i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade att sjöar som är påverkade av någon miljöstörning ofta avvek från det förväntade. En utvärdering av bedömningsgrundernas förmåga att upptäcka förändringar i miljön visar att fisksamhällen som bioindikator fungerar väl för att upptäcka miljöförändringar i en sjö. Det finns emellertid några svagheter i bedömningsgrunderna som måste beaktas vid analysen för att undvika att resultatet av ett provfiske feltolkas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Dahlberg, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bergquist, Björn
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Provfiskeresultat År 2002 IKEU-programmets vattendrag och Miljöövervakningens referensvattendrag2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    År 2002 fick Sötvattenslaboratoriet uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra elfisken i vattendrag som ingår i nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) och den nationella miljöövervakningen. IKEU-programmet omfattar för närvarande 12 kalkade vattendrag och 11 referensvattendrag. Programmets mål är att studera och analysera de långsiktiga effekterna av kalkning i försurade vatten och att bedöma om den svenska kalkningsverksamheten återskapar ekosystem liknande situationen innan försurning. Elfisken inom det nationella miljöövervakningsprogrammet omfattar för närvarande unders ökningar i 15 referensvattendrag. Syftet med programmet är att följa mellanårsvariationer och förändringar över tiden i ett för landet representativt urval av vattendrag som inte direkt är påverkade av utsläpp eller intensiv markanvändning. Under år 2002 var fångsterna av årsungar generellt högre jämfört med år 2001. IKEUvattendragen (både kalkade och okalkade vattendrag)hade liksom tidigare år lägre täthet av öringungar än miljöövervakningens referensvattendrag. Till stor del beror detta på att öringbest ånden i de kalkade IKEU-vattendragen huvudsakligen är strömlevande medan flera av miljöövervakningens vattendrag har havsvandrande öringbestånd med höga tätheter av öringungar. Tätheten av äldre öring var dock ungefär lika stor i alla tre typerna av vattendrag. Klassificeringen utgående från bedömningsgrunderna för fisk och förekomsten av försurningskänsliga arter och stadier indikerade att IKEU-programmets referensvattendrag var mer påverkade av försurning än miljöövervakningens referensvattendrag och de kalkade IKEU-vattendragen. Detta var väntat eftersom IKEU-referenserna omfattar två kraftigt försurade och två vattendrag som troligen påverkas av sura episoder.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Dahlberg, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Järvi, Torbjörn
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken 20012002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2001 provfiskade Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium 37 geografisktspridda sjöar runt om i landet. Provfisketgenomfördes på uppdrag av Naturvårdsverketinom ramen för nationell miljöövervakningoch kalkeffektuppföljning. Ide flesta kalkade sjöarna, förutom Gyslättasjön,har fisksamhällena normaliserats efterkalkning. Fisksamhällena är dock inte heltjämställda med neutrala sjöar då artantaletär färre, diversiteten och antal fångade individerär lägre. I flera av de sjöar som regelbundetprovfiskas av Sötvattenlaboratoriethar fisksamhällena uppvisat tydliga försurningsskador.I några av dessa sjöar synsingen förbättring och fiskbestånden är fortfarandestarkt påverkade av försurning. Inågra sjöar finns vissa tecken på att en återhämtninghar börjat ske, sannolikt beroendepå den minskade depositionen av försuradeämnen. I en sjö där rekryteringen avden försurningskänsliga mörten var störd islutet av 1980-talet och början av 1990-talethar frekvensen av små mörtar varit god ifångsten sedan 1995 vilket tyder på att rekryteringennumera fungerar normalt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Dahlberg, Magnus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Järvi, Torbjörn
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 20022003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan mitten av 1940-talet har FiskeriverketsSötvattenlaboratorium provfiskat sjöar i olikadelar av Sverige. Sedan mitten av 1980-talethar provfiskena i första hand utförts i kalkadesjöar för att följa fiskbeståndens utveckling efterkalkning. I början 1990-talet utökades verksamhetentill att omfatta även referenssjöar somej skulle vara påverkade av någon lokal föroreningskälla.Detta för att detektera eventuellabiologiska förändringar som beror av mer diffusaorsaker som t ex klimatförändringar och en ändrad deposition av luftföroreningar. År2002 provfiskades sammanlagt 44 sjöar. Förutomde ordinarie programmen provfiskades fyrasjöar inom det biologiska återställningsprogrammet,två sjöar i programmet om miljöövervakningi skyddad natur och en sjö på uppdragav ett företag där provfiskeresultatet skaingå i en miljökonsekvensbeskrivning. Följanderapport redovisar resultaten från 2002 års provfiskenoch innehåller en övergripande del samten utvärdering av resultaten från varje sjö.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Duberg, Jon
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.
    • Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.
    • Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.
    • De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.
    • Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.
    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.
    • Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Duberg, Jon
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Landfors, Fredrik
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ericson, Ylva
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]
    • I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö.
    • Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen.
    • Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö.
    • Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö.
    • 2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ek, Helene
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sandström, Olof
    Utförare miljöövervakning, Företag, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Appelberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olsson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Integrated fish monitoring in Sweden2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The purpose of this report is to present a review and an evaluation of thestrategy of integrated fish monitoring included in the Swedish national marinemonitoring programme. As a background to the review an assessment is madeof some of the long-term changes observed in monitoring.The project is financed by the Environment Protection Agency (Contract no.212 0326) and the Faculty of Science, Göteborg University. The project leader isProf. Åke Larsson. Dr Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB, is contractedas external reviewer of the programme. Subproject leaders and participantsin the programme have contributed with results and comments on thepaper.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Eriksson, Marie
    et al.
    Naturvårdsverket.
    Erikson, Kristina
    Naturvårdsverket.
    Wihlke, Johan
    Naturvårdsverket.
    Kaspersson, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Lundin Unger, Margareta
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Rosenblom, Tove
    SCB.
    Svanström, Stefan
    SCB.
    Avloppsvatten: Rening av avloppsvatten i Sverige2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utvecklingen de senaste 200 åren har gått från nedgrävda latriner via underjordiska kloaker som släpptes ut i närmaste sjö eller kustvatten till avancerade avloppsreningsverk. Avloppsfrågan har förändrats från att vara lösningen på ett lokalt sanitärt problem till att bli en global miljöfråga.

    Rening av avloppsvatten i Sverige ges ut av Naturvårdsverket och beskriver hur reningen av avloppsvatten från tätorter utvecklats i Sverige under 1900- och 2000-talen. Skriften ges ut vartannat år och har uppdaterats med senaste statistiken från 2014 angående utsläpp och slam från reningsverk.

    Informationen presenteras enligt artikel 16 i avloppsdirektivet (91/271/EEG). Direktivet omfattar allt avloppsvatten som samlas upp i ledningsnät, men kvantitativa krav ställs bara för de reningsverk som betjänar mer är 2 000 personer. I Sverige motsvarar det drygt 400 anläggningar. De gamla medlemsländerna i EU (EU15) skulle ha uppfyllt alla åtgärder inom ramen för direktivet vid utgången av 2005. De 12 nya EU-länderna har olika övergångsregler.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Fagerholm, Björn
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Fiskeriverket.
    Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka: Årsrapport för 20022003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Resultaten från ryssjeprovfiskena år 2002 skilde sig från föregående år, sannoliktpå grund av den varma sommaren. Tre nya arter för fisket kunde noteras,oxsimpa, randig sjökock och tångspigg. Tånglake har sedan ett antal år uppvisatsjunkande fångster och sjönk i år ytterligare till den lägsta nivå som förekommit.Fångsterna av gulål var fortsatt låga i motsats till vitling, som efter några år medlåga fångster visade en starkt positiv förändring. Förekomsten av torsk gicktillbaka i jämförelse med 2001 års resultat till en förhållandevis normal nivå.Under höstprovtagningen var andelen tånglakehonor med döda yngel någotmindre än fjolåret, antalet döda yngel per hona var däremot något högre. Enökning av andelen honor med missbildade yngel kunde noteras, liksom av honormed yngel med lägre tillväxt. Tånglakehonor med döda yngel var något äldre iförhållande till övriga honor.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Franzén, Louise
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Pelagia Nature & Environment AB.
    Kiselalgsundersökning 2021 Jönköpings län2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under år 2021 undersöktes bentiska kiselalger vid 25 lokaler i Jönköpings län. Samtliga lookaler ingår i länsstyrelsens regionala miljöövervakning.Proverna analyserades av Pelagia Nature & Environment AB med avseende på IPS (näring) och ACID (surhet).Kiselalgsanalysen indikerade God status för lokalerna Kyrkesjön ned, Lillån Perstorp ochViskeån inlopp Draven och resterande lokaler uppvisade Hög status med avseende på näringsämnen och organisk förorening (IPS).Klassificeringen av vattendragens surhet visade på Måttligt sura förhållanden för lokalerna Kyrkbäcken, Sågån vägbron och Västerån Burseryd. Lokal Lillån Mo visade på Mycket suraförhållanden och resterande lokaler uppvisade Sura förhållanden.Samtliga lokaler, förutom Viskeån inlopp Draven och Kyrkesjön ned, uppvisade ett relativt lågt artantal på under 30 arter. Lokalerna Jonsbäcken, Belån Klockaregården, Flinterydsbäcken Spjuthult, Kinnebrobäcken Kinnebro, Kärraboån Barkansjö kvarn, Töllstorpaån Nordbäck, Västerån gångbron och Lillån Mo uppvisade alla på ett artantal <20 arter vilket ger upphov till riskflaggning. Låg diversitet (<1,5) noterades för lokalen Lillån Mo, vilket även det ger upphov till riskflaggning.Med hänseende till skaldeformationer uppvisade en lokal, Kärraboån Barkansjö kvarn, Svag miljöpåverkan, medan resterande lokaler uppvisade Försumbar miljöpåverkan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Gunnarsson, Jonas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Raymond, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Stjärnkvist, Nellie
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Svensson, Ola
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Honkanen, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Övervakning av sedimentlevande makrofauna, regionala kluster för Länsstyrelsen i Stockholms län2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Gårdmark, Anna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Modellering av fisklarvsspridning2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi har modellerat transporten av skarpsillslarver och deras individuella tillväxt i subdivision 27 under åren 1996-2005 med en hydrodynamisk cirkulationsmodell (baserad på drivdata från SMHI) kopplad med en individ-baserad tillväxtmodell. Syftet var att identifiera (i) säsongs- och mellanårsvariation i skarspsillslarvers spridningsmönster, (ii) åldersspecifik (50 dgr) och längdspecifik (25 mm) utbredning av skarpsillslarver, (iii) potentiella uppväxtområden för skarspillslarver, samt (iv) analysera huruvida skarpsillslarvernas utbredning överlappar med rekryteringsområden av abborre och gädda. Dessutom har vi studerat torsklarvers spridning från lekområden i de tre djupbassängerna in till subdivision 27. Våra resultat visar att i genomsnitt 65-100 % av skarpsillslarverna som kläcks i djupvattnen (>40m) i subdivision 27 hålls kvar inom subdivisionen. Variationen är stor mellan år, men generellt driver larver som kläcks sent på säsongen i högre grad ut ur området jämfört med tidigt kläckta larver. Det finns en skillnad i utbredning av 50 dgr gamla larver och larver som är 25 mm stora (motsvarande 8-25 dgr gamla). När larverna är större än 25 mm antas de kunna simma aktivt, och predikterade transportmönster är därför mindre tillförlitliga för larver >25 mm. På grund av den kortare spridningsperioden är de yngre larverna, som är 25 mm stora, inte lika utspridda som de som är 50 dgr, och de är mer koncentrerade till de norra delarna av västra Gotlandsbassängen. Andelen skarpsillslarver som transporteras in till grundare vatten (< 30m) längs kusten varierar mindre mellan år. På grund av den kortare drifttiden så når en lägre andel av 25 mm-larver grundare vatten än 50 dgr gamla larver. Då tillväxten (och därmed perioden av passiv transport) beror av temperaturen varierar andelen larver som når grundare vatten med säsong. Tidigt kläckta larver, som växer långsamt pga låga temperaturer, transporteras i högre grad in till grundområden än sent kläckta individer. I genomsnitt når omkring 15 % av skarpsillslarverna som kläcks i subdivision 27 de grundare vattnen längs kusten. Våra resultat indikerar att hela kuststräckan i subdivision 27 kan utgöra uppväxtområde för skarpsill, med en viss tyngdpunkt mot de nordligare delarna. Den genomsnittliga utbredningen av 25 mm-larver under 1996-2005 korrelerar endast svagt med potentiella rekryteringsområden (<6m djup) för abborre och gädda. Minskad rekryteringsframgång hos dessa arter kan därför inte förklaras med passivt transporterade skarpsillslarver. Det bör dock påpekas att vår studie inte omfattar prediktioner av aktivt simmande larver, vilka har en stor möjlighet att sprida sig från de häri modellerade utbredningsområdena vidare in på grunda kustvatten. Våra prediktioner för transport och settling av torsklarver visar att endast mycket låga andelar av torsk som kläcks i Bornholmbassängen, och som potentiellt skulle kunna kläckas i Gdansk- och Gotlandsbassängen, når kustområdena i subdivision 27. På grund av avsaknad av zooplankton data har vi antagit att födointag (och därmed tillväxt) begränsas enbart av temperatur. Individerna i modellen har därför maximal tillväxthastighet, och perioderna av passiv transport för 25 mm stora skarpsillslarver är därför kortast möjliga. Vårt resultat att omkring 15 % av skarpsillslarverna som kläcks i subdivision 27 transporteras in till de grundare vattnen längs kusten är därmed en konservativ skattning. Vid längre transporttider på grund av lägre födotillgång kan potentiellt en större andel av skarpsillslarverna spridas in till kusten. Projektet har visat att modellen kan generera typiska utbredningsmönster av skarpsill för områden från tidigare studier, och därför kan användas för att studera kopplingen mellan kust och utsjö på grund av larvtransport. Projektet har vidare visat att prediktioner av transport och utbredning av absoluta larvtätheter kräver data på såväl zooplankton som ägg och larver av skarpsill, liksom studier av hur vertikala rörelsemönster hos skarpsill påverkar dess horisontella driftmönster.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Hogdin, Susanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Dahlberg, Ann
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Jansson, Emil
    Naturvårdsverket.
    Karlsson, Magnus
    Naturvårdsverket.
    Thews, Björn
    Naturvårdsverket.
    Tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden: Vägledning för prövningen2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel innehåller bestämmelser som innebär att det är förbjudet att utan tillstånd från den kommunala nämnden använda växtskyddsmedel inom vattentäktzon, primär och sekundär skyddszon inom vattenskyddsområde. Tillståndsplikt för användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden kan också gälla enligt lokala vattenskyddsföreskrifter som beslutats med stöd av 7 kap. miljöbalken.

    Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har därmed ett gemensamt ansvar för vägledning i frågorna som rör tillståndsprövning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden. Myndigheterna har därför valt att utarbeta en gemensam vägledning för frågorna. Det är myndigheternas förhoppning att vägledningen ska bidra till att handläggningen av tillståndsansökningar inom vattenskyddsområden ska förenklas och bli mer enhetlig över landet.

    Innehållet i denna vägledning ersätter Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2000:7) för tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde, samt i relevanta delar Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) om tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel, vilka båda har upphört att gälla den 1 november 2015.

    Vägledningen har tagits fram gemensamt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten men har getts ut i Havs- och vattenmyndighetens rapportserie. (Havs- och vattenmyndigheten. ISBN 978-91-87967-15-3.)

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Hogfors, Hedvig
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Blomqvist, Mats
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Förvaltning av de okända och ohanterliga: Indikatorer för främmande arter i marin miljö – svårigheter och möjligheter2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den mänskliga introduktionen av främmande arter antas fortsätta accelerera på grund av den ökande globaliseringen. Detta utgör ett allvarligt hot mot biologisk mångfald och tillhörande produktion av ekosystemtjänster. I Europaparlamentet och rådets ramdirektiv om en marin strategi, också kallat havsmiljödirektivet, är främmande arter en av elva kvalitativa deskriptorer (deskriptor 2) för att fastställa en god miljöstatus. Definitionen på god miljöstatus för deskriptor 2 är att ”främmande arter som har införts genom mänsklig verksamhet håller sig på nivåer som inte förändrar ekosystemen negativt”. I rapporten diskuterar vi tillhörande kriterier och attribut, samt exempel på föreslagna indikatorer till de samma. Eftersom havsmiljödirektivet eftersträvar att säkerställa ekosystemens långsiktiga förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster och uppnå god miljöstatus till år 2020, ställer vi oss kritiska till nuvarande formulering för deskriptor 2 och tillhörande kriterier och attribut vars fokus är att mäta trender och effekter av invasiva främmande arter efter att de har introducerats till ett nytt område.

    Främmande arter är mycket svåra att utrota eller kontrollera i marin miljö när de väl anlänt. Därför behöver åtgärder mot främmande arter fokusera på att förhindra deras ankomst. För att kunna följa upp åtgärderna bör ett miljöövervakningsprogram vara utformat så att nya arter upptäcks så tidigt som möjligt för att ge en chans att sätta in åtgärder för att begränsa vidare spridning. Havsmiljödirektivets indikatorer skall vara operativa förvaltningsverktyg med tydlig målsättning, och bör som sådana vara utformade för att ge incitament till åtgärder som minskar och på sikt förhindra nya introduktioner. Sammanfattningsvis så rekommenderar vi en indikator för deskriptor 2 i havsmiljödirektivet som baseras på antalet nya introduktioner av främmande arter för ett bedömningsområde. Eftersom alla medlemsstater ska uppnå god miljöstatus ger en indikator som räknar antal nya introduktioner av främmande arter starka incitament att framgångsrika förvaltningsåtgärder utförs som just minskar nya introduktioner. Eftersom åtgärder mot främmande arter är mycket svåra efter de väl har anlänt och åtgärder därmed bör fokusera på att förhindra nya introduktioner, kommer resultatet av en sådan indikator vara hanterbart och långsiktigt säkra tillhandahållandet av ekosystemtjänster.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Holmqvist, Malin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Appelberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kustfiskövervakning2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2002 genomfördes pilotförsök med den nya Nordiska metodiken för provfiske, parallellt med att ordinarie fiskövervakning med Kustöversiktsnät genomfördes. En jämförelse mellan de bägge metoderna visar att den Nordiska metodiken ger en bättre täckning av artförekomst inom ett undersökningsområde, vilket i sin tur ökar möjligheterna att observera förändringar av den biologiska mångfalden. Även ett bredare storleksspektrum av fisk fångas, vilket ger en mer sann bild av hela fisksamhällets och enskilda bestånds storleksstruktur. Storleks- och åldersstrukturen kan i sin tur spegla effekter av omgivningspåverkan som t.ex. rekryteringsstörningar eller överfiske. Att även de minsta storleksklasserna fångas medger att säkrare beståndsprognoser kan göras, och att fiskrekryteringsstörningar observeras i ett tidigare skede.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Holmström, Cecilia
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ekologgruppen i Landskrona AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Holmström, Cecilia
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Pröjts, Jan
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    å uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län har Ekologigruppen undersökt bottenfaunan vid 16 lokaler i rinnande vatten inom ramen för kalkeffektuppföljningen och vattenförvaltningen. Bedömning har gjorts av försurningspåverkan, föroreningspåverkan samt naturvärde. En bedömning av ekologisk status avseende surhet, näringspåverkan och ekologisk kvalitet har också gjorts. Sommarhalvåret 2018 hade extremt varm och torrt väder och många vattendrag var uttorkade under sommaren. Faunan var förvånansvärt väl bibehållen,men i några vattendrag märktes ett lägre art- och individantal som troligen beror på uttorkning/lågt flöde.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Holmström, Cecilia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Pröjts, Jan
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Ekologigruppen Ekoplan AB.
    Bottenfauna i Jönköpings län 20192020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för kalkeffektuppföljningen i Jönköpings län har Ekologigruppen undersökt botten­faunan vid 32 lokaler i rinnande vatten (tabell 2), på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköping.

    Årets provpunkter ligger huvudsakligen inom Lagans vattensystem. Provtagningen genomfördes i oktober 2019. Sommaren hade låga flöden, men hösten var nederbördsrik och flödena var normala vid provtagningen.

    En omfattande kalkningsverksamhet bedrivs i länet sedan många år. En av målsättningarna med föreliggande undersökning har varit att utröna hur försurningspåverkade bottenfauna­samhällena är och hur kalknings­insatserna påverkat botten­faunan i vattendragen. Undersök­ningen kommer också att ligga till grund för bedömning av vattendragens ekologiska status samt framtida arbeten med biologisk återställning i vattendragen.

    Rapporten är upplagd på så sätt att resultatet med sammanfattande utvärdering presenteras först. En detaljerad beskrivning av provpunkterna och deras enskilda resultat inklusive artlista redovisas därefter med en provpunkt per uppslag. Metodik och redovisning av resultatbehandlingen med förklaring av indexen redovisas i bilaga 1 och 2, medan litteratur redovisas i bilaga 3. I bilaga 4 finns en sammanfattande tabell över rödlistade och ovanliga arter som noterats i årets undersökning.

    I tabell 1 redovisas försurningspåverkan och närings­påverkan grundat på Naturvårdsverkets rapport 4913. I påverkansbedömningen har även en expertbedömning av lokalens artsammansättning, övriga index och fakta om lokalen vägts in, detta kommenteras i den provpunktsvisa redovisningen i bilaga 4. I tabell 3 redovisas statusbedömningar enligt Havs- och Vattenmyndighetens bedömningsgrunder (Havs- och Vattenmyndigheten 2013), som endast avser ekologisk kvalitet (ASPT-index).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Kahlert, Maria
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Kiselalger i svenska vattendrag och sjöar: Utvärdering av det gemensamma delprogrammet 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar den tredje och sista gemensamma utvärderingen av regional och nationell miljöövervakning inom det gemensamma delprogrammet ”Kiselalger i vattendrag”. Delprogrammet startade 2009 och är ett frivilligt samarbete mellan ett stort antal länsstyrelser i Sverige. Rapporten omfattar en utvärdering av tidsseriedata för kiselalger i vattendrag från 2007–2020. Vidare omfattar uppdraget en första utvärdering av kiselalger i sjöar och en kort lägesrapport om aktuella projekt kring eDNA-teknik för kiselalgsanalys.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Lessmark, Olof
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Malövervakning i Möckelnområdet 2015 och strömhastighetens betydelse för beståndstäthet och storlek på mal2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Övervakning av mal i Möckelnområdet har skett på sju lokaler 24 augusti – 4 september med ryssjor. Övervakning har skett på samma sätt varje år sedan 2005. Årets resultat tyder på att reproduktionen varit god 2013 och 2014 och att det finns gott om mal inom området. Inget kan sägas om reproduktionen 2015, eftersom fiskar från detta år ännu var för små för att fångas i de ryssjor som användes.

    För första gången kunde konstateras att mal återetablerats i Lilla Helgeå ovanför Diö. Två tvåsomriga malar fångades, vilket visar att malen reproducerar sig. Detta är ett resultat av den återintroduktion av mal som gjordes 2008 då 53 stycken 20- 50 cm långa malar sattes ut. Dessa har nu vuxit och blivit så stora att de är könsmogna och reproducerat sig.

    Beståndstätheten av små, ett- och tvååriga malar, var störst på de mest strömmande områdena. På de mer lugnflytande områdena var malarna större än i de mer strömmande områdena.

    Rapporten innehåller även resonemang om strömhastighetens betydelse för beståndets täthet och malens storlek samt rensningens konsekvenser för malbeståndet samt konsekvenser av skyddsåtgärder.

    INLEDNING

    Malen (Silurus glanis Linné) är en av de hotade arter som ingår i Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram. Målsättningen är att följa hur beståndet förändras på lång sikt men även att följa variationer mellan olika år. Resultaten är viktiga för bevarande och skydd av malen och för att följa malens utveckling i Möckelnområdet.

    Malen är beroende av varma somrar för att reproduktionen ska lyckas och den står i direkt relation till julitemperaturen. Det är den faktor som mest kan förklara årsvariationer i beståndets storlek (Lessmark 2014).

    Under åren 2001-2014 har Länsstyrelsen i Kronobergs län gjort inventeringar av miljöer lämpliga för mal i Möckelnområdet och genomfört provfisken (Samuelsson 2001 och 2003, Lessmark 2003, 2005, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, Denward 2007). I dessa rapporter har redovisats hot mot malen, miljökrav, utbredning och förekomst i landet samt mycket annat. Detta upprepas inte här och årets rapport har gjorts mycket kortfattad med huvudsakligen fakta från årets undersökning utan djupare analys och jämförelse med andra års resultat. En sådan analys har gjorts för övervakningen fram till och med år 2013 (Lessmark 2014).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Lewander, Maria
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Karlsson, Malin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Lundberg, Karin
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Havet 2011 Om miljötillståndet i våra havsområden2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    2018:23 Nätprovfiske i Ören 20172017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ören är utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt klassad som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur och fiske (2006). Den har även bedömts ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2017 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Jönköpings och Aneby kommun samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik och ägde rum under tre nätter mellan den 14:e och 17:e augusti 2017. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län där medlemmar ur Örens fiskevårdsområdesförening bistod med hjälp i samband med fältarbetet. Under provfisket 2017 fångades abborre, bergsimpa, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, nors, sarv, sik och siklöja. I bottensatta nät fångades 1596 fiskar med en sammanlagd vikt av 103 kilo. Fångsten dominerades av abborre. Antalsmässigt var fångsten i bottensatta nät normalt jämfört med liknande regionala sjöar. Fångstvikten var hög och förklaras till stor del av den stora fångsten av abborre, där medelvikten var hög. I pelagiska nät fångades 216 fiskar med en sammanlagd vikt av sju kilo. Nors och siklöja dominerade fångsten, men även abborre, braxen, mört fångades. Antalsmässigt var fångsten per ansträngning liten medan fångstvikten var i underkant av vad som betraktas som normalt i regionala jämförelser. Det mest anmärkningsvärda i provfisket 2017 var att fångsten var så dominerad av fiskätande abborre, att det fångades flera gösar av olika åldrar och att fångsten av nors var stor. Jämfört med provfisket 2005 har abborrens medelstorlek ökat och fångsten av nors minskat. Jämfört med provfisket 1990, som förvisso har utförts med en äldre metodik, har norsen ökat markant. Möjligen kan detta vara en effekt av att rödingen gått tillbaka i Ören. Röding, sutare och stensimpa fångades inte under provfisket. Vid provfisket 2005 fångades en individ av respektive art. Att ingen röding fångades i provfisket 2017 betraktas som normalt utifrån den metodik som användes. Däremot är det alarmerande att lekprovfisken efter röding visar en hög andel återfångster och att rödingens medellängd och medelvikt ökat sedan 1990-talet. Stensimpa är upptagen som skyddsvärd enligt art- och habitatdirektivet. Ytterligare undersökningar är eftersträvansvärt för att stärka kunskapen om arten. Om simpor fångas vid fiske eller fiskeribiologiska undersökningar bör dessa undersökas av specialister på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm eller någon med likvärdig kompetens. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Det beräknade medelvärdet av de parametrar som ingår i EQR8 pekade på otillfredsställande status och påverkades av den stora fångsten av abborre. Sjöns samlade ekologiska status har tidigare bedömts vara måttlig, där undersökningar av fisksamhället varit avgörande. Att rödingen är akut hotad är ett viktigt tecken på att sjön är påverkad av någon eller flera störningar. Tillsammans med att sjön uppvisar flera introducerade arter, där gös är den senaste i raden, motiverar att sjön inte uppnår god status. De viktigaste åtgärderna framöver utöver att gå i mål med förstärkningsutsättningarna av röding bedöms vara att upprätthålla ett regelverk som förbjuder uttag och minimerar bifångst av röding. Dessutom är det mycket viktigt att se till att regleringen av Ören tar hänsyn till sjöns fiskarter, där rödingen sannolikt är sjöns allra mest känsliga fiskart.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Fegen 20142015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Fegen under fem nätter i mitten av augusti, 2014. Provfisket utfördes av medlemmar ur Fegens fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings län och frivilliga medhjälpare. Provfisket finansierades av fvof, Länsstyrelserna i Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län, Gislaved, Falkenberg och Svenljunga kommun. Syftet med provfisket 2014 var regional miljöövervakning Fisk i Värdefulla vatten. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av åtgärdsförslagen i fiskevårdsplanen för Fegen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Provfisket ligger även till grund för en statusbedömning för vattenförvaltningen. Sjön nätprovfiskades senast 2003 av Länsstyrelsen i Jönköpings län, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2014 utfördes enligt samma metod och samma nätpositioner som 2003. Man satte 56 bottensatta nät och 18 pelagiska nät. Fångsten 2014 bestod av abborre, benlöja, bergsimpa, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik, siklöja. Av de fångade siklöjorna var det minst två som var vårlekande siklöjor. Enligt Länsstyrelsen i Jönköpings läns fiskregister finns det även ruda, sarv, sutare och ål i sjön. Totalt fångades 2190 fiskar med en sammanlagd vikt av 74 kilo. Biomassan dominerades av abborre följt av mört, braxen, gös och siklöja. Fegen får anses vara dominerad av rovfisk då den totala biomassan av abborre, gädda, gös och lake överstiger den totala biomassan av benlöja, braxen och mört i bottensatta nät. Förutom rovfisk och karpfisk förekommer även en ansenlig mängd laxartad fisk (framförallt siklöja men även sik).

  • 34.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Jönköpings län 20152018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 25 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2015. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Resultatet kommer även ligga till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen. Provfisket kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården.

    Provfiskena har finansierats via kalkeffektuppföljningen. Samtliga sjöar utom Försjön, Hagasjön och Mossjön har kalkats. Av de provfiskade sjöarna har 18 provfiskats utifrån standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Övriga sju sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske med begränsad nätansträngning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket.
    Nätprovfiske i Kansjön 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kansjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2018 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Kansjöns fiskevårdsområdesförening, Nässjö kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik och ägde rum under två nätter mellan den 1:e och 3:e augusti 2018. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen. Vid provfisket 2018 fångades abborre, gädda, mört och siklöja. Både vikt och antal fångade individer dominerades av mört. Den totala fångsten per ansträngning i bottensatta nät kan betraktas som mycket stor och fångstvikten normal i jämförelse med regionala sjöar. Fisk fångades inte i de djupare delarna av sjön på grund av syrebrist. Antal fångade abborrar per ansträngning var stor i både bottensatta och pelagiska nät. Fångstvikten var stor i pelagiska nät men mer normal i bottensatta nät i jämförelse med andra regionala sjöar. Även mörten visade samma mönster där fångade mörtar per ansträngning var stor både i antal och vikt jämfört med andra regionala sjöar. Siklöja var mest framträdande i pelagiska nät där fångsten var nära normal jämfört med andra sjöar i regionen. På grund av den rikliga fångsten av mört var sjön karpfiskdominerad. Fångsten dominerades av små individer för abborre. Det var få individer som var stora nog för att gå över till fiskdiet. Det kan bero på hög konkurrens om föda med mörten. De får inte tillräckligt med mat för att växa sig stora nog att börja äta fisk. En minskad mängd mört skulle troligen gynna abborren som då kan växa sig större och övergå till fiskdiet och samtidigt hålla nere mörtbeståndet vilket skulle gynna sjön. Sjön var sommaren 2018 även helt syrefri från 4 meter och ner till botten på 14 meter. Det påverkar var fisken kan vara i vattenmassan. Även temperaturen var hög i den delen av vattnet där fisken kunde uppehålla sig. Att siklöjan tvingas att vistas i höga temperaturer där dessutom förekomsten av andra arter är stor påverkar siklöjan negativt genom ökad predation och konkurrens. Om förhållandena som rådde under sommaren 2018 blir återkommande framöver kan siklöjans existens i sjön vara hotad. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. För att gynna den ekologiska statusen med avseende på fisk bör man minska näringstillförseln. En minskad näringshalt skulle sannolikt medföra lägre individtäthet och lägre fångstvikter samtidigt som en bättre balans mellan abborre och mört skulle främjas. Sjön är idag karpfiskdominerad och inga fångade arter uppvisar rekryteringsstörningar. Det kan vara aktuellt att anlägga risvasar för att bidra till fler lekplatser för abborre och vara gynnsamt för produktion av bottenfauna. De bör placeras ut så att de inte ligger på djup som blir syrefria på varma somrar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket.
    Nätprovfiske i Mycklaflon 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mycklaflon är utpekad som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur och fiske. Sjön är även utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt bedömts ha ett mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom rovfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med det standardiserade nätprovfisket 2018 var regionalmiljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Undersökning och utvärdering finansierades av Mycklaflons iskevårdsområdesförening, Eksjö kommun, Eksjö Energi samt via Länsstyrelsen i Jönköpings läns provfiskeprogram ”Värdefulla Vatten” och arbete med uppföljning av skyddade områden. Fältarbetet utfördes under fyra nätter mellan den 13:e och 17:e augusti 2018 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Ralången 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ralången är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt värde-fullt vatten för fiske (2006), samt bedömts ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2021 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Aneby kommun, Ralångens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 9 och 12 augusti 2021 av personal från länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
    Nätprovfiske i Rusken 20172017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rusken är utpekad som regionalt särskilt värdefull för natur och nationellt värdefull för fiske (2006). Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2017 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Ruskens fiskevårdsområdesförening och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik och ägde rum under två nätter mellan den 9:e och 11:e augusti 2017. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen. Under provfisket 2017 fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört och sik. Fångstvikten dominerades av gös medan abborre var talrikast. I bottensatta nät var fångsten mycket stor jämfört med liknande regionala sjöar. Fisk fångades på samtliga djup, vilket var möjligt på grund av goda syreförhållanden i hela vattenmassan. Antalet abborrar betraktas i bottensatta nät som mycket högt medan fångstvikten var hög. Medelvikten av abborrarna var låg och förklaras till stor del av mängden årsyngel. Fångsten per ansträngning har ökat jämfört med 2004 och liknar fångsten 1996. Även tidigare har fångsten dominerats av årsyngel. Dominansen har dock inte varit lika tydlig som 2017. En förhållandevis liten del av årsynglen tycks överleva den första vintern. Till det andra levnadsåret ska abborren gå över från att äta djurplankton till bottenfauna. Konkurrensen med andra abborrar och övriga arter (exempelvis gers) är troligen hög och kan begränsa mängden abborrar som förmår växla över till att äta bottenfauna. Abborren skulle troligen påverkas positivt av en mer talrik bottenfauna. Om abborrarna överlever den första vintern tycks konkurrensen bli lägre och inte begränsa möjligheten att växla över till fiskdiet. Antalet mörtar i bottensatta nät betraktas som normalt medan fångstvikten var stor. Jämfört med 2004 har fångstvikten fördubblats medan andelen mört har minskat mellan provfisketillfällena. Äldre provfiskeundersökningar vittnar om ett fiskbestånd dominerat av mört. Att mörtbeståndet minskat över tid får ses som positivt då det är ett tecken på att sjön är på väg mot ett mer näringsfattigt tillstånd, vilket Rusken historiskt sett varit. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. Sjöns samlade ekologiska status har tidigare bedömts vara god, där undersökningar av fisksamhället varit avgörande. Resultatet från 2017 bedöms vara mer pålitligt än resultatet från 2004 till följd av en betydligt mindre fångst 2004 jämfört med 1996 och 2017. För att gynna den ekologiska statusen med avseende på fisk bör man minska näringstillförseln. En minskad näringshalt skulle sannolikt medföra lägre individtäthet och lägre fångstvikter samtidigt som en bättre balans mellan abborre, gädda och gös främjas. Sjön är idag rovfiskdominerad och inga fångade arter uppvisar rekryteringsstörningar. Gös är idag en viktig resurs och utgör ett stort värde för sjön. Gösbeståndet tycks tåla dagens fisketryck. Samtidigt kan man sannolikt öka tillgången på stor gös genom att begränsa uttaget av stor gös, över exempelvis 65-70 centimeter. Det kan vara aktuellt att anlägga risvasar i Rusken. Med tanke på den stora rekryteringen av årsyngel av abborre bör risvasarna i så fall inte ligga för grunt att de bidrar till ökade lekmöjligheter för abborre. Djupare belägna risvasar kan däremot vara gynnsamt för produktionen av bottenfauna. Detta leder i sin tur till mer mat för abborren och att fler abborrar överlever den första vintern, vilket tycks vara en flaskhals i Rusken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Södra Vixen 20172018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Södra Vixen är utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv, samt klassad som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt särskilt värdefullt vatten för fiske (2006). Den har även bedömts ha ett mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2017 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Södra Vixens fiskevårdsområdesförening, Eksjö kommun samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik och ägde rum under två nätter mellan den 7:e och 9:e augusti 2017. Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen och medlemmar ur Södra Vixens fiskevårdsområdesförening bistod med hjälp i samband med fältarbetet. Under provfisket 2017 fångades abborre, bergsimpa, braxen, gädda, mört, sarv, siklöja och sutare. I bottensatta nät fångades 2415 fiskar med en vikt av 56 kilo. I pelagiska nät fångades 678 fiskar med en vikt av fem kilo. Fångsten dominerades i både bottensatta och pelagiska nät av abborre och mört. Oavsett nättyp var fångsten antalsmässigt mycket stor jämfört med liknande regionala sjöar. Fångstvikten var däremot normal, vilket tyder att fångsten dominerades av små och unga individer. Vid de tre senaste provfisketillfällena har fler abborrar och mörtar fångats per bottensatt nät samtidigt som fångstvikten minskat. Sjön uppvisade under provfisket ett tydligt språngskikt där vattnet från språngskiktet var i princip syrefritt. Detta är ett återkommande problem i Södra Vixen och påverkar fiskens och kräftornas djupfördelning. Endast enstaka fiskar fångades djupare än språngskiktet. Kallvattensarter som lake och siklöja är sannolikt utsatta för hård konkurrens då de om sommaren inte kan uppehålla sig under språngskiktet, vilket de vanligtvis gör. Fångsten av abborre betraktas som hög antalsmässigt och normal viktmässigt. Medelvikten av fångade abborrar var låg. Den låga medelvikten förklaras till stor del av den stora fångsten av årsyngel. Jämfört med tidigare provfisketillfällen har antalet abborrar ökat samtidigt som fångstvikten per nät minskat. Fångsten av mört i bottensatta nät var mycket hög och har ökat jämfört med föregående provfisken, i synnerhet vad gäller antal mörtar. Detta är troligtvis en effekt av mer näringsrika förhållanden men kan också vara ett tecken på att uttaget av äldre mört ökat. För första gången var fångstvikten av karpfisk högre än för abborre. Andelen mört av den totala fångstvikten av karpfisk var högre 2017 än vid tidigare provfisken 1996 och 2006. Detta tyder på att balansen mellan framförallt abborre och mört har förändrats på senare år, även om fisksamhället fortfarande är tämligen välbalanserat. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Sänkningen från det beräknade värdet av EQR8 motiveras av att fisksamhället uppvisar tecken på mer näringsrika förhållanden där syrefritt vatten under språngskiktet är återkommande. Att begränsa tillförseln av näringsämnen (främst fosfor) är viktigt för sjön och dess fisksamhälle. Ytterligare åtgärder kan vara aktuella men kräver ett större regionalt samarbete med Länsstyrelsen, kommunen och andra aktörer. Detta kan handla om att syresätta vattnet under språngskiktet och/eller att dammsuga det översta lagret sediment i sjöns djuphålor. Ett riktat fiske efter mört kan också vara aktuellt för att pusha sjön till att bli rovfiskdominerad och därigenom minska problem med försämrat siktdjup och algblomning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Västra Lägern 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Västra Lägern är utpekad som nationellt värdefullt vatten för natur och fiske, samt bedöms ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2018 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Västra Lägerns fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Jönköpings och Östergötlands län, Sommens sjöregleringsfond och Aneby kommun. Fältarbetet utfördes under fyra nätter mellan den 6:e och 10:e augusti 2018 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen. Under provfisket 2018 fångades samtliga sjöns fiskarter förutom bergsimpa, sik och öring. Om sik överhuvudtaget fortfarande finns är oklart. Att ingen öring fångades var väntat dels på grund av att öring sällan fångas i nät, men också på grund av att statusen för beståndet är prekärt. Förutom fisk fångades även 14 kg signalkräftor i näten. Fångsten per ansträngning var i både bottensatta och pelagiska nät mycket liten i jämförelse med sjöar av liknande storlek och djup på sydsvenska höglandet. I bottensatta nät dominerade abborre fångsten och utgjorde mer än halva fångstvikten. I pelagiska nät dominerade siklöja. Att fångsten per ansträngning var låg förklaras till stor del av sjöns näringsfattiga och djupa karaktär. Några större förändringar jämfört med föregående nätprovfiske 2005 har inte skett. Antalet abborrar har visserligen halverats men förklaras främst av att färre årsyngel fångades 2018. Gers som kan uppehålla sig på samtliga djup står för den största minskningen jämfört med 2005. Sjön är idag rovfiskdominerad och inga fångade arter uppvisar rekryteringsstörningar. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig, trots att EQR8 indikerar god status. Motivet till sänkningen av ekologisk status är öringens negativa utveckling i sjön, vilket inte fångas upp nämnvärt med standardiserade nätprovfisken. För att gynna den ekologiska statusen med avseende på fisk bör man införa åtgärder som gynnar öringen. Dessa åtgärder innefattar både regleringar i sjön och tillrinnande vattendrag. Det är positivt att föreningen inför 2019 införde ett fångstförbud för öring. Skyddet kan ökas ytterligare med fredningsområden, i första hand utanför Bordsjöbäckens mynning. I dag fångas sällan öring i sjön, men risken för bifångster kommer öka när de cirka 4000 öringar som sattes ut i Bordsjöbäcken 2019 simmat ut i sjön. Arbetet med åtgärder i tillrinnande vattendrag skulle sannolikt underlättas om även dessa var en del av fiskevårdsområdet. Med anledning av sjöns näringsfattiga och karga karaktär kan produktionen av abborre sannolikt främjas av att fler risvasar anläggs i sjön. Detta kommer även gynna produktionen av bottenfauna, vilket också är en viktig föda för sjöns signalkräftor. Dessutom bidrar ofta risvasar till ett givande fiske efter i första hand abborre.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Linderfalk, Rasmus
    Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiske i Ylen 20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en utvärdering av det nätprovfiske som genomfördes i Ylen under fyra nätter mellan den 30 juli och 3 augusti 2018. Syftet med det standardiserade nätprovfisket 2018 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisketska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården och uppdatering av åtgärdsförslag i den lokala förvaltnings- och utvecklingsplanen som presenteras i detta dokument. Projektet har finansierats av Ylens fiskevårdsområdesförening, Jönköpings kommun, bygdemedel för Huskvarnaån samt via Länsstyrelsen i Jönköpings län.

    Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen.Nätprovfiske är en väl beprövad metodik för att undersöka fiskbestånd i sjöar. Provfisket ger oss en uppfattning om fisksamhällets storlek, artsammansättning och struktur, men även om enskilda arters täthet. Vi får också en uppfattning om populationsstrukturen inom enskilda arter och kan göra en uppskattning av vilka åldersklasser som varit svaga eller kanske saknas helt.

    Genom att använda den standardiserade metodiken (SIS, 2015) är det möjligt att jämföra resultatet med andra sjöar som fiskats med samma metodik. Det blir även möjligt att upptäcka förändringar i resultatet mellan olika år. Fiskbestånden fungerar som indikatorer på hur tillståndet i en sjö varit en längre tid och ger en mer rättvis bild än enstaka vattenprover som endast visar ett momentanvärde. Provfiske kan därför ge en bild av i vilken omfattning sjön är påverkad av försurning, eutrofiering (övergödning), giftiga substanser och fysiska miljöstörningar. Fisken intar en central plats i sjöekosystemet och utgör de övre trofiska nivåerna i sjöns näringsväv. Därför är det viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar, vilket i sin tur gör det möjligt att utvärdera sjöns allmänna tillstånd. Resultatet kan även användas till förvaltningsarbete och planering av fiskevårdsinsatser.

    För att bedöma fisksamhällets status används standardiserade bedömningsgrunder förnätprovfisken i sjöar, EQR8 (Holmgren med flera, 2007). Indexet är baserat på åtta indikatorer vilka man får ut från resultaten i standardiserade provfisken med bottensatta nät. Bedömningen av fisksamhällets status utgör en del av uppföljningen av arbetet med vattendirektivets mål; att skapa god ekologisk och kemisk status i våra vatten. Förutom en statusbedömning kan man genom att granska de olika delindexen i bedömningsgrunderna även få indikationer på vilken påverkan som ligger bakom en statusförsämring. Bedömningsgrunderna är konstruerade så att det främst kan ge indikationer på påverkan av försurning och/eller övergödning (Dahlberg 2007).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Linderfalk, Rasmus
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Nätprovfiskeutvärdering 20162018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 29 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2016. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Två sjöar (Kåvasjön och Vederydssjön) provfiskades på uppdrag av Jönköpings kommun. Resultatet kommer även ligga till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen. Provfisket kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården.

    27 av de provfiskade sjöarna har kalkats och provfisket har därmed finansierats via kalkeffektuppföljningen. Kåvasjön och Vederydssjön har finansierats av Jönköpings kommun. 23 av sjöarna har provfiskats utifrån standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Övriga sex sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske med begränsad nätansträngning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Lingman, Anna
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön. Lagnö 2002-20142014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    • Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

    tidsperioden 2002-2014, sett till antal fiskar, antal arter och trofisk struktur. Fisksamhällets

    artssammansättning har dock förändrats.

    • Fångsten av strömming har ökat medan björkna, braxen, gädda, gös, och id har minskat.

    • Fångsten av individer större än 30 centimeter har minskat.

    • I områden fångas tre arter som återfinns på Artdatabankens rödlista; torsk, tånglake

    och vimma.

    • En del av förändringarna skulle kunna förklaras av en sjunkande vattentemperatur

    vid fisket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Lingman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
    Kustfiskövervakning i Öresund, 2011 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999-2011 December2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Majoriteten av analyserna på art- och samhällsnivå tyder på ett relativt stabilt fisksamhälle under de analyserade åren. Stabila eller ökande fångster av fiskar av konsumtionsstorlek av kommersiellt viktiga arter som torsk, skrubbskädda och ål indikerar ett måttligt fisketryck och/eller goda förutsättningar för föryngring i bestånden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Malmén, Linda
    et al.
    JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.
    Book Emilsson, Karin
    JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.
    Palm, Ola
    JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.
    Åtgärder för att minska fosforutsläppen från befintliga enskilda avlopp2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Litteraturgenomgången i rapporten bygger på en tidigare gjord genomgång (Palm m.fl., 2002) där litteratur fram till ca. år 2001 sammanfattats och denna har kompletterats med nytillkommen litteratur. Främst har kompletterande lösningar till markbäddar och infiltrationsanläggningar som finns som färdiga produkter, alternativt har testats i pilotskala, beaktats. I litteraturgenomgången ingår även referenser som rör funktionen hos markbäddar och infiltrationsanläggningar. Två huvudprinciper på kompletterande teknik har identifierats: I) tillsats av fällningskemikalier i flytande eller fast form och II) filter med fosforsorberande förmåga. Tekniken med tillsats av fällningskemikalier till avloppsvattnet finns som färdiga produkter på marknaden. Tekniken kan ge upp till 90 % fosforreduktion över anläggningen. Påfyllnad av kemikalier samt en extra slamtömning per år förutsätts för att tekniken ska fungera. Filter med fosforsorberande förmåga är produkter som håller på att testas och utvärderas, och därför finns de ännu inte ute på den svenska marknaden. Fosforreduktionen över anläggningen verkar kunna bli i samma storleksordning som för tillsats av fällningskemikalier, dvs. ca. 90 %. Arbetet vid installation och byte av filtermaterial är mer omfattande än vid tillsats av fällningskemikalier. Däremot går det flera år innan filtermaterialet behöver bytas. Därför behöver en totalbedömning av arbetsinsats och ingrepp göras för att kunna jämföra de bägge systemen med varandra. Framställningen av många fosforsorberande filtermaterial är mycket energikrävande, och det är nödvändigt att livscykelanalyser utförs för dessa material, samt en bedömning av dess lämplighet för jordbruksanvändning. Vid litteraturgenomgången inom detta projekt har inga resultat från fullskaleförsök med exempelvis halm eller torv som filtermaterial påträffats. Litteraturgenomgången pekar mot att väl anlagda markbäddar och infiltrationsanläggningar har en långsiktig reduktionsförmåga av fosfor på i storleksordningen 50 %. För nyare anläggningar finns indikationer i litteraturen att fosforreduktionen kan vara större. Resultatvariationerna i undersökningar av markbäddars och infiltrationsanläggningars funktion är stora. Troligen beror detta på svårigheten att få representativa prover från en anläggning i drift, samt att funktionen hos olika anläggningar varierar beroende på hur anläggningen är byggd. Kunskap saknas om vilken livslängd man kan förvänta sig av en markbädd eller infiltrationsanläggning som är anlagd enligt anvisningarna, och i rapporten diskuteras behovet av ett uppföljningssystem för att möjliggöra värdering av livslängden hos en specifik anläggning. I rapporten diskuteras även behov av ett sammanhållande kunskapscentrum för enskilda avlopp. Kunskapscentrum skulle kunna bidra till att stärka både myndigheter och enskilda fastighetsägare när enskilda avloppsanläggningar ska anpassas till miljöbalkens krav. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Nellbring, Sture
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Aneer, Sture
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Löfgren, Susanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    ALGBLOMNING - Några frågor och svar2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna skrift presenterar det mesta du behöver veta om algblomning i Egentliga Östersjön, särskilt blomningar av cyanobakterier (även kända som "blågrönalger"). Materialet är baserat på en rapport från 1996 som gavs ut av Informationscentralen för Egentliga Östersjön, Länsstyrelsen i Stockholm. Materialet är något modifierat och utökat i den här versionen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Olsson, Jens
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bergström, Lena
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Lehikoinen, Annukka
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bergström, Ulf
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bryhn, Andreas
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Uusitalo, Laura
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Statusklassning inom MSFD i Östersjön: – kustfiskexemplet2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Införandet av EU’s Havsmiljödirektiv (MSFD) har lett till ett ökat fokus på en ekosystembaserad förvaltning, utförandet av tillståndsbedömningar och tydliga krav på uppföljning av åtgärder. Målet med direktivet är att uppnå god miljöstatus i alla Europas marina vatten senast år 2020. Tillvägagångssättet med vilket tillståndet i miljön utvärderas är att följa upp och utvärdera ett antal indikatorer som karaktäriserar de marina ekosystemen.

    Det finns ett flertal utmaningar med Havsmiljödirektivet. Två av dessa utmaningar är kunskap om drivkrafter bakom varför tillståndet i miljön förändras, och hur man ska övervaka detta på ett kostnadseffektivt sätt. En annan är hur man ska göra heltäckande tillståndsbedömningar när övervakning i vissa områden saknas, och en tredje är hur man ska skala upp bedömningar från ekosystemets delkomponenter till hela miljön.

    Fisk i kustområdet utgör en viktig del för bedömning av miljöstatus enligt Havsmiljödirektivet, och detta forskningsprojekt använder kustfisken i Östersjön som modell för att besvara frågeställningar kopplade till några av utmaningarna som direktivet medför. Projektets specifika frågeställningar var:

    1) hur kopplingen mellan två föreslagna (abundans av abborre och abundans av karpfisk) indikatorer för kustfisk och miljövariabler ser ut,

    2) om man kan använda data från det småskaliga yrkesfisket för att bedöma kustfiskens tillstånd,

    3) om man med hjälp av resultaten från frågeställning 1 och 2 kan bedöma tillståndet för fisken på kusten även i områden som idag saknar fiskerioberoende övervakning, och slutligen

    4) hur man på bästa sätt kan skala upp statusbedömningar från lokal till regional skala för olika indikatorer för kustfisk.

    För att besvara den första frågeställningen använde vi oss av Bayesianska nätverk, en modelleringsmetod som oss veterligen är tidigare obeprövad i detta sammanhang. Valet av denna metod tillät oss att studera möjliga interaktioner mellan ett stort urval av miljövariabler och även mellan dessa miljövariabler och en utvald indikator. Resultaten från projektet visar att båda de indikatorer som vi studerade (abundans av abborre och abundans av karpfisk) påverkades av naturlig variation i miljövariabler, men även av mänsklig påverkan. Indikatorn abundans av karpfisk hade en tydligare och starkare koppling till omgivande miljövariation än indikatorn abundans av abborre.

    I en annan del av projektet utvärderade vi hur data från det småskaliga kustnära svenska yrkesfisket skulle kunna användas som ett komplement och stöd för att bedöma miljöstatus hos kustfisk. Resultaten visade att för indikatorn stor abborre finns möjligheter att nyttja data från yrkesfisket. Annars är denna datakälla begränsad till ett fåtal arter med ekonomiskt värde, och ingen information finns att tillgå om storleken på den fångade fisken, eller förekomsten av viktiga funktionella grupper i fisksamhället såsom karpfisk.

    Vi utvärderade även om de Bayesianska modellerna kan användas för att prediktera tillståndet för fisken på kusten i områden som saknar fiskerioberoende övervakning. Modellerna saknade dock tillräcklig robusthet för att användas till detta, sannolikt på grund av att underlaget för att utveckla dem var för litet, så att modellerna blev starkt begränsade till den variation i miljödata för vilka de utvecklats.

    För att studera möjligheten att väga samman information från flera indikatorer och områden till en samlad bedömning av kustfiskens tillstånd använde vi all befintlig data från den svenska ostkusten. Analysen visade att säkerheten i bedömningen enligt de kriterier som utvärderades var något starkare när bedömningen gjorde per havsbassäng än per kustvattentyp. I den här studien gav denna skala (havsbassäng) för bedömning även upphov till en större andel bedömningsenheter med god status än bedömning på lägre geografisk skala (kustvattentyp). Aggregering genom medelvärdesbildning visade sig ha högst relevans, jämfört med One-Out-All-Outprincipen och majoritetsprincipen. Oavsett skala för bedömning så var säkerheten i bedömningen dock bristande när det gäller aspekter av rumslig täckning.

    Sammanfattningsvis så visar resultaten att många miljövariabler är potentiellt viktiga för att påverka tillståndet för fisken på kusten, och att man måste ta hänsyn till naturlig miljövariation när man bedömer tillståndet för fisken på kusten och behov av åtgärder. En annan slutsats är att den rumsliga täckningen av dagens kustfiskövervakning behöver ökas för att täcka kraven som ställs inom  Havsmiljödirektivet. De Bayesianska nätverksmodellerna visade sig vara ett kraftfullt verktyg för att studera ekologiska system med en stor mångfald av möjliga interagerande variabler. För att kunna använda informationen från det småskaliga kustnära yrkesfisket på ett tillförlitligt sätt måste det ske en djupare utvärdering av datakvalitet och möjliga felkällor. En väg framåt kunde vara att i pilotstudier kontraktera yrkesfiskare för fördjupad och mer detaljerad journalföring av deras fångster. Slutligen, för att på ett tillförlitligt sätt kunna skatta tillståndet för fisken på kusten genom prediktiva modeller utifrån den omgivande miljövariationen krävs en ytterligare utveckling av modellerna och deras dataunderlag.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Olsson, Mats
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Appelberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Andersson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Integrerad fiskövervakning2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet är att skapa en bättre förklaringsmodell för hur en mänskligt betingad miljöpåverkan påverkar känsliga och tidigt inducerade biologiska funktioner på låg och hög organisationsnivå. Fiskövervakningen omfattar mätningar på individnivå av koncentrationer av miljögifter och biokemiska, fysiologiska och patologiska variabler, samt mätningar av ekologiska variabler på individ-, bestånds- och samhällsnivå. Verksamheten ger oss möjligheter att tidigt spåra fysiologiska effekter av giftiga ämnen i miljön som antingen är okända eller inte ingår i övervakningsprogrammet för miljögifter. Studierna på individnivå kopplas sedan till ekologiska undersökningar av kustfiskens individtillväxt, populationernas täthet och struktur och andra ekologiska mått. De olika undersökningarna genomförs årligen vid samma årstid på de utvalda provtagningsområden vilket ökar jämförbarheten för de olika mätningarna mellan år och område. Här redovisas resultaten från Kvädöfjärden i Östergötland, den kustlokal som ligger i Egentliga Östersjön. Området är mycket lämpligt för långsiktig miljöövervakning eftersom det saknar större tillflöden och lokala större utsläpp från industri och samhälle. Härigenom är det ett unikt skärgårdsområde längs en i övrigt hårt industriellt belastad östersjökust. En annan stor fördel är att området sedan 1960-talet utnyttjats som referensområde vid fiskeribiologiska undersökningar, och sedan början av 1980-talet för miljögiftsövervakning. Det innebär att man har ett förhållandevis långt tidsperspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Otto, Saskia A.
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Kadin, Martina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Torres, Maria A.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Casini, Michele
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Huss, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Blenckner, Thorsten
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Gårdmark, Anna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Ekosystembaserad utveckling av indikatorer för pelagiska födovävar2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utveckling av indikatorer under EU:s ramdirektiv om en marin strategi, Havsmiljödirektivet, är en särskild utmaning när det gäller födovävar. Dessa indikatorer ska helst beskriva tillståndet i ett marint system, trots att sådana system är dynamiska och har komplexa interaktioner som ofta är icke-linjära. Havsområden som karaktäriseras av tydliga miljögradienter, som exempelvis Östersjön, medför ytterligare svårighet vid bedömningar av systemets tillstånd, eftersom det är nödvändigt att känna till hur pass relevanta indikatorerna är över hela spannet av miljöförhållanden som finns i området. Robusta tester och utvärderingar av indikatorerna är därför nödvändiga, särskilt för att undersöka hur de svarar på samtidiga påverkansvariabler och hur olika indikatorer är länkade genom artinteraktioner. I detta projekt använde vi flera olika metoder för att på ett robust sätt testa indikatorer för pelagiska födovävar i flera utsjöregioner i Östersjön: Bornholmsbassängen, Gotlandsbassängen, och Bottenhavet. Arbetet organiserades i tre delprojekt.

    I delprojekt 1 utvecklade vi ett modellbaserat ramverk där enskilda indikatorer testades mot enskilda påverkansvariabler, som till exempel koncentration av näringsämnen och fiskeintensitet. Detta möjliggjorde utvärdering av indikatorerna med avseende på deras sensitivitet, robusthet och specificitet. Med hjälp av ramverket kunde vi jämföra sex djurplanktonbaserade födovävsindikatorer och sju fiskbaserade födovävsindikatorer i två bassänger i Östersjön (Bornholmsbassängen och Gotlandsbassängen), medan i Bottenhavet jämfördes sex djurplanktonbaserade indikatorer (i detta område saknas längre tidsserier för fisk). De indikatorer som fick bäst resultat, inklusive de två tidigare föreslagna indikatorerna (’HELCOM core indicators’) baserade på djurplankton: Total djurplanktonförekomst (Total Zooplankton Abundance, TZA) och Medelstorlek av djurplankton (Mean Size, MS), analyserades vidare för att förstå eventuellt samspeloch påverkan mellan indikatorer.

    Två metoder för att testa indikatorer utvecklades för att kunna förstå och kvantifiera kopplingen mellan indikatorer orsakade av interaktioner (samspel) mellan olika arter, samt hur förhållandet mellan indikatorer och påverkansvariabler ser ut när hänsyns tas till indikatorernas koppling pga samspel mellan arter. Dessa metoder tillämpades sedan på olika typer av födovävsindikatorer på två samspelande nivåer i födoväven (delprojekt 2, storleksbaserade indikatorer samt mängd av fiskätande fisk och av bytesfiskar) och på tre samspelande nivåer (delprojekt 3, olika fisk och djurplanktonbaserade indikatorer) i Bornholmsbassängen och Gotlandsbassängen.

    Länkar mellan födovävsindikatorer från olika trofinivåer, som beror på de olika arternas samspel, var nödvändiga att ta hänsyn till för att kunna förklara hur dessa indikatorer varierade över tid. Detta visades i analyser av födovävsindikatorerna baserade på torsk Gadus morhua, en rovfisk, och i de indikatorer baserade på dess huvudsakliga bytesdjur skarpsill Sprattus sprattus och strömming Clupea harengus i Bornholmsbassängen, där både länkar (som motsvarar samspelet mellan rovdjur och byten) samt täthetsberoende effekter inom varje art behövde inkluderas för att förklara variationen i dessa pelagiska födovävsindikatorer från 1980-talet fram till 2012. Detta gällde för både abundans- och storleksbaserade indikatorer, men variationen över tid kunde förklaras bättre för de förstnämnda (testade 1979-2012) än de senare (testade 1984-2012). Vi lyckades inte anpassa någon statistiskt säkerställd modell för dessa två typer av indikatorer i Gotlandsbassängen, där mängden oförklarad variation förblev stor. När indikatorer testades på tre samspelande trofinivåer med en annan metod visade även dessa analyser att indikatorer på olika trofinivåer ofta påverkade varandra. Robusta modeller som förklarade variationen över tid kunde utvecklas för de djurplanktonbaserade indikatorerna (i båda bassängerna) och för indikatorn baserad på rovfisk (torsk) i Bornholmsbassängen. Utvecklingen över tid för storleksbaserade fiskindikatorerna förklarades sämre av modellerna än för de andra indikatorerna också i denna testmetod.

    Båda typerna av analyser i delprojekt 2 och 3 (två och tre samspelande nivåer i födoväven) visade att indikatorerna i allmänhet svarade mot ett flertal påverkansvariabler snarare än en enda, och att dessa var variabler kopplade till klimat, fiske och koncentration av näringsämnen eller primärproduktion. I studierna av två samspelande nivåer i födoväven, i detta fall de olika fiskbaserade indikatorerna, var salthalt, temperatur och syreförhållanden samt näringsämnen väsentliga för att kunna förklara utvecklingen av indikatorerna över tid. När tre samspelande nivåer i födoväven studerades – dvs. när djurplanktonbaserade indikatorer även var med i analysen – hade klimatvariabler ofta en starkare effekt på indikatorerna än fiske och primärproduktion. Detta belyser vikten av att ta hänsyn till klimatförändring när indikatorer tolkas och används till utvärdering av förvaltningsinsatser. Indikatorernas svar på externa påverkansvariabler var i många fall icke-linjära och berodde i vissa fall på nivån av en annan påverkansvariabel. Detta visar på nyttan med avancerade modellverktyg som kan fånga upp den relevanta dynamiken i system som karakteriseras av olika tillstånd (där olika orsakssamband kan gälla under olika tillstånd, s.k. ’alternativa regimer’).

    Projektets resultat utgör de första stegen mot en bedömning av födovävarnas nuvarande status, baserat på bassängspecifika uppsättningar av välfungerande fiskoch djurplanktonbaserade födovävsindikatorer. Våra resultat visar att (1) kopplingar mellan olika indikatorer, som uppkommer genom samspel mellan arter på olika nivåer i födoväven, bör beaktas i arbetet med att utveckla indikatorer för födovävar, (2) indikatorer för pelagiska födovävar som representerar djurplankton, planktonätande fisk och fiskätande fisk svarar alla mot flera samtidiga påverkansvariabler och (3) variationen över tid i variabler relaterade till fiske, övergödning (primärproduktion och näringsämnen) och klimatförändring förklarade indikatorernas historiska utveckling (1979/1984-2012).

    Det fanns ett fåtal skillnader mellan de olika metodernas resultat vad gäller de specifika sambanden mellan indikatorer och påverkansvariabler, men vi bedömer de samband som identifierats av minst två metoder som tillförlitliga. Dessa påverkansvariabler anses därför som de huvudsakliga. Det var dock inte alla indikatorer som hade statistiskt tillförlitliga samband till påverkansvariabler, varken inom en metod eller vid jämförelser mellan metoder. Därför är det ett urval av indikatorer som vi rekommenderar, givet det underliggande datamaterialet och provtagningsförfarandet.

    Vi rekommenderar att följande indikatorer används till riskanalyser eller utvärdering av förvaltningsalternativ för pelagiska födovävar i de studerade områdena, inom Havsmiljödirektivet:

    • För Bornholmsbassängen: Total djurplanktonförekomst (Total Zooplankton Abundance, TZA), förhållandet mellan hinnkräftor och hoppkräftor (Ratio Cladocerans to Copepods, RCC), skarpsill (Sprat), strömming (Herring), samt torsk (Cod).

    • För Gotlandsbassängen: Medelstorlek av djurplankton (Mean Size, MS), förhållandet mellan hinnkräftor och hoppkräftor (Ratio Cladocerans to Copepods, RCC), skarpsill (Sprat), strömming (Herring), samt torsk (Cod).

    • För Bottenhavet (där långsiktiga fiskdata saknas): Total djurplanktonförekomst (Total Zooplankton Abundance, TZA), Medelstorlek av djurplankton (Mean Size, MS) samt hoppkräftsbiomassa (Cops).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Philipson, Petra
    et al.
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Brockmann Geomatics, Stockholm.
    Pansar, Joakim
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Länsstyrelser, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
    Övervakning av vattenkvalitet med satellit i sjöar i Stockholm, Södermanlands och Östergötlands län: Operativ övervakning med hjälp av satelliterna Sentinel-3 och Sentinel-22023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2021–2022 har Brockmann Geomatics tillsammans med Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län utvärderat möjligheten använda satellitdata från Copernicusprogrammets satelliter Sentinel-2 och Sentinel-3 för operativ miljöövervakning av sjöar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) (HVMFS 2015:26).

    Projektet inleddes med en utvärdering av lågupplösta (300 m) Sentinel-3 data, som sedan låg till grund för till en nära-realtidsservice under juni-september 2022. För servicen implementerades en datakub med vattenkvalitetsinformation från 2016, då första Sentinel-3 satelliten sköts upp, till 2021. En datakub är en databas med samtliga data georefererade till samma referenssystem och med tidsinformation för varje dataskikt för lätt sökning av data i tid och rum. Historiska data i kuben utökades sedan på daglig basis under serviceperioden. För att kunna se vattenkvalitetsinformationen i kuben implementerades CyanoAlert®Viewer, ett visualiserings- och analysverktyg som alla projektdeltagare fick tillgång till. CyanoAlert® App har varit öppen och gratis för alla användare som är intresserad av uppdaterad vattenkvalitetsinformation.

    Efter avslutad säsong sammanställdes för 2022 kvalitetskontrollerade skattningar av klorofyll-a, en cyanobakterieindikator, turbiditet, siktdjup och humusabsorption (adg) för länens utvalda sjöstationer. Historiska data (2016–2021) levererades tidigare i projektet och kompletterades alltså i oktober 2022 med data från 2022. Sammanställda data levererades via e-post i Excel-format, med en fil per parameter. Leveransen innehöll samtliga månader för samtliga år och inte bara juni-september.

    Även mer högupplösta (30 m) Sentinel-2 data utvärderades för att få med mindre och/eller smalare sjöar. Utvärderingen omfattade huvudsakligen tre års satellitdata (2018–2020) och fältdata från motsvarande år. Parallellt med projektarbetet implementerade Brockmann även en datakub och viewer, en kartapplikation, för Sentinel-2. Brockmanns demonstrationskub för Sverige täcker nästan alla utvalda sjöar och stationer som inkluderats i det här projektet.

    Denna projektrapport är en data- och metodbeskrivning med en summering av utvärderingsresultaten samt exempel från övervakningsservicen, viewer och app.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
12 1 - 50 of 65
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf