Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 81
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agrenius, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Agrenius, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust: Rapport från verksamheten år 20032003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktigaförändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till vissdel även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, BohuslänsVattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. De lokaler som ska liggatill grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak provtas med fyrabottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö respektive kustnäralokaler. Jämförelserna mellan utsjö och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på tvåhugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet provtar 31 lokaler och länsstyrelsen iHalland två lokaler. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan ochpositionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid deinomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. Enöversikt över lokalernas fördelning längs kusten visas i figur 1. Deras exakta position, antalreplikat och när de tidigare är provtagna redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 huggvarav 86 provtas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i detvå lokaler som provtas av länsstyrelsen i Halland. Vid de lokaler som tillkom i det nyasamordnade programmet har prover för analys av sedimentets vattenhalt, glödförlust tagits. Djupoch sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grovuppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden somHåkansson & Hansson (2003) har klassificerat som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna iallmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2003 utfördes under perioden 6:e till 16:emaj.I föreliggande rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2002 årsredovisning samt, de lokaler som provtas med fyra replikat från 2003 års provtagning.För de 31 lokaler i programmet som provtas av Göteborgs universitet har totalt har 27.488individer tillhörande 248 olika taxa registrerats vid 2002 års provtagning.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivandeav medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och2taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (BenthicQuality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex ärframtaget för att bedöma miljökvaliteten enligt EU:s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQIbaseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, frånnationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist etal. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300allmänt förekommande arter.För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten ibottenvattnet inhämtats från SMHI:s monitoringsprogram, dels har sedimentets redox-statusanalyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramenför svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.

  • 3.
    Agrenius, Stefan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust: Rapport från verksamheten år 20052005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktiga förändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till viss del även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, Bohusläns Vattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Vid de lokaler som ska ligga till grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak tas fyra bottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö- respektive kustnära lokaler. Jämförelserna mellan utsjö- och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på två hugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet tar prover på 31 lokaler och länsstyrelsen i Halland två lokaler. Nedanstående metodbeskrivning gäller de lokaler som Göteborgs Universitet tar prover på. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan och positionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid de inomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. En översikt över lokalernas fördelning längs kusten visas ifigur 1. Deras exakta position, antal replikat och vilka år prover tidigare har tagits redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 hugg varav 86 prov tas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i de två lokaler från vilka prover tas av länsstyrelsen i Halland. Djup och sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grov uppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden som Håkansson & Hansson (2003) klassificerade som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna i allmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2005 utfördes under perioden 9: e till 25: e maj.I denna rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2004 års redovisning samt, de 16 lokaler av 2005 års provtagning som var rapporterade till NV: s datavärd i mars i år.Totalt inom hela programmet, inklusive Hallandslokalerna, var det totala antalet individer och taxa något högre 2004 än vid 2003 års provtagning. Antalet individer var 26 522 fördelade på 248 olika taxa vid 2004 års provtagning medan antalet var 24 832 fördelat på 231 taxa år 2003.För samtliga 33 lokaler i programmet har 335 olika taxa registrerats under perioden 2002 t.o.m. 2004.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivande av medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (Benthic Quality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex är framtaget för att bedöma2miljökvaliteten enligt EU: s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQI baseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, från nationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist et al. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300 allmänt förekommande arter. På bottnar djupare än 20 m längs svenska västkusten föreslås följande intervall för bedömning av miljökvaliteten på lokalen. Lokaler med BQI >16 betraktas ha en hög miljökvalitet, lokaler med BQI 16 >12 god kvalitet, 12 > 8 måttlig kvalitet, 8 > 4 fattig eller otillfredsställande kvalitet och < 4 dålig kvalitet (Rosenberg et. al. 2004).För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten i bottenvattnet inhämtats från SMHI: s monitoringsprogram SHARK, dels har sedimentets redox-status analyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramen för svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.

  • 4.
    Andersson, Pia
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Håkansson, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Håkansson, Johan
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Sahlsten, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Havenhand, Jonathan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Thorndyke, Mike
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Dupont, Sam
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Marine Acidification: On effects and monitoring of marine acidification in the seas surrounding Sweden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Surface waters in the world oceans have already experienced a pH reduction of about 0.1 units (OSPAR, 2006.) The trend indicates further decrease of pH and is most probably due to increased uptake of atmospheric CO2 and less buffering capacity of ocean waters. The trend is similar in the waters surrounding Sweden. RESEARCH NEEDS Since there is an alarming absence of information regarding the effects of near-future levels of ocean acidification on Swedish marine taxa, there is a clear research need on: • investigations of the effects of ocean acidification on the early life-history stages of key ecosystem-structuring species, and commercially important species of fish and shellfish • ecosystem-level mesocosm studies of the impacts of ocean acidification on Swedish marine systems • improved regional-scale modelling of acidification mechanisms in Swedish coastal waters • testable ecosystem-scale food-web models to articulate with regional acidification models • improved definition of chemical equilibrium constants between pH, AT and CO2 in low saline waters. ACTIONS TO IMPROVE MONITORING At present, pH and AT are monitored monthly at standard depths at 7 stations in Skagerrak, Kattegat and Baltic Proper within the national monitoring programme. Of these are 2 located in coastal waters (Halland and Småland; Type 5 and 9). We recommend that Sweden work to improve the status of pH and AT to be Core variables instead of Main variables in HELCOM COMBINE “High frequency Sampling” program taking into account the last 15 years negative trends in pH in waters surrounding Sweden as well as in the global oceans. We recommend that besides the standard para-meters monitored in the national monitoring program, pH, AT and DIC should be monitored. For completeness, primary production should also be monitored. Below are three monitoring recommendations, where the first is divided into a lowest level and a recommended level. 1. Lowest level: Within the national monitoring program, at least one station per open sea area and all costal stations measure acidification parameters on a monthly basis in the entire water column at standardized depths. The national and regional monitoring programmes should be upgraded in the Gulf of Bothnia so that pH and AT is monitored at standard depths at least monthly at one station each in the Bothnian Bay and Bothnian Sea. Also 2 coastal stations in the Gulf of Bothnia should be established. In addition, one coastal station should be established within Type 14 in the Baltic Proper. 1. Recommended level: the national monitoring program should have at least one station per open sea area and if the area is characterized by strong gradients or other features, there should be more than one station. Some of the stations in the regional monitoring programmes should be upgraded with acidification parameters, for a better geographical coverage. The acidification parameters should be measured on a monthly basis in the entire water column at standardized depths. 2. We recommend that an investigative monitoring is established by extending the parameters that are needed to firmly improve the chemical stability constants between pH, AT, DIC and pCO2 in low saline waters. This can be done by just extending the sampling program at selected monitoring stations. Sampling should cover a period of 2 to 3 years. 3. We recommend that direct water measurement of pCO2 for monitoring purposes should be assessed after the recommendation above is evaluated and that ongoing research projects on pCO2 measurements using ferryboxes are finalised. RECOGNISED PROBLEM AREAS • There are only few long time series of acidification parameters. The time period of measurements is rather short. • The geographical coverage of measurements is rather limited in the waters surrounding Sweden. • The chemical stability constants between pH, AT, DIC and pCO2 are not optimized in low saline waters. • pH budgets are difficult to calculate. • Models need to be improved in order to display present and future small and large scale scenarios. • Little is known of the biological, ecological and economical effects of the current and near future marine acidification. Further research is required.

  • 5.
    Barregård, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Sällsten, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Kadmium och kvicksilver i urin hos yngre män och kvinnor samt medelålders män2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Bergman, Åke
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Hovander, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Sundström, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Athanassiadis, Ioannis
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Athanasiadou, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för material- och miljökemi.
    Sällsten, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010: Rapport till Naturvårdsverket – 2010-11-24 2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projekten, såsom det först formulerades, avsåg insamling av mjölkprover från mödrar boende i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå. Redan första året visade det sig svårt att få in prover från samtliga platser varför provinsamlingen 2008 -2010 koncentrerades till Göteborg och Stockholm. Prover från dessa städer har levererats till Naturhistoriska riksmuseet för dokumentering, preparering och lagring. Såväl individuella prover som poolade sådana har analyserats med avsikt att särskilt studera prover från Göteborg på individuell basis. Proverna för 2008 inkluderade 10 individuella prover och fyra homogenat och för prover från 2009/2010, 19 individuella prover samt två homogenat. De kemiska ämnen som analyserades tillhör följande klasser av miljöföroreningar: organiska klorpesticider, polyklorerade bifenyler (PCB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Antalet enskilda analyter har i första hand avgjorts av ämnenas förekomst i proverna, men de som rapporteras är ett drygt 20-tal ämnen (se nedan).

    Den i särklass viktigaste miljöföroreningen bland de som här studeras är 4,4’-DDE. Den förekommer i halter mellan 20 och 130 ng/g fett, 2008-2010 i Göteborg medan halten i homogenat från 2007 låg på ca. 185 ng/g fett. I Stockholmsmödrarnas mjölk från 2008 låg halten på 70-80 ng/g fett men 2009/2010 var halten uppe i ca. 150 ng/g fett. De senare värdena ligger i paritet med observerade halter 2003, 2004 och 2007. Variationen är sådan att det inte ter sig finnas någon trend i haltutvecklingen mellan åren. Inte heller någon geografisk trend tycks förekomma, men fördjupade analyser av dessa data krävs för att säkerställa de statistiska observationerna. Övriga klororganiska bekämpningsmedel, inkl. hexaklorbensen (HCB) förekommer i halter som är <10% av 4,4’-DDE. De dominerande PCB-kongenerna är CB-138, -153 och -180 men dessa förekommer i halter som är lägre än 50% av det som 4,4’-DDE förekommer i. Flertalet PCB-kongener förekommer i sub-10 ng/g fett-halter i modersmjölken oavsett ursprungsstad (Göteborg eller Stockholm).

    ΣPCB-halten ligger i nivå med koncentrationen av 4,4’-DDE. Koncentrationerna av polybromerade difenyletrar (PBDE) är låga. De enskilda PBDE-kongenerna har mestadels halter på under 1 ng/g fett. BDE-209 förekommer mycket sällan i kvantifierbar halt i modersmjölken. Av lägre bromerade difenyletrar dominerar fortfarande BDE-47.

    Utanför kontraktet tillförs här också data för halter och trender av polyfluorerade kemikalier i modersmjölk från Stockholm 1972 till 2008. De ämnen som analyserats i modersmjölken är perfluorooktansulfonat (PFOS), perfluorohexansulfonat (PFHS) samt perfluorooktansyra (PFOA). Resultaten redovisar entydigt ämnenas uppåtgående trend fram till omkring 2000 varefter koncentrationerna faller.

  • 7.
    Dahl, Åslög
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Samverkar pollen och luftföroreningar i sin effekt på hälsan?2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Dahl, Åslög
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Grundström, Maria
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Janhäll, Sara
    Pleijel, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Olin, Anna-Carin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Upmanis, Hillevi
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Hur påverkar en samtidig exponering för pollen och luftföroreningar hälsan?: preliminär rapport2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Plejel, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn tagen till ozonets variation i landskapet: Resultat för 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I maj 2009 startade IVL Svenska Miljöinstitutet länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom programmet "Ozonmätnätet i södra Sverige" i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårds-förbund. Grundtanken med detta Gemensamma Delprogram är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både avseende miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och inom miljökvalitets-måletFrisk Luft. Inriktningen ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Ett mätår omfattar perioden 1 mars till 30 september.Då ozon är en gränsöverskridande luftförorening är mätstationerna inom Ozonmätnätet i södra Sverige indelade i zoner som baseras på klimatologi. De fem zonerna är en kustzon, en central zon som domineras av småländska höglandet samt en västlig, en ostlig och en nordlig zon.Övervakningen baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån enkla ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis i kombination med lufttemperaturmätningar på timbasis. Dessutom används ozonmätningar med instrument på timbasis. Metoden bygger på att det finns ett starkt samband mellan variationen i timvisa ozonhalter inom en mätperiod och variationen i lufttemperaturer under samma period. Resultaten från 2009-2012 bekräftar att denna metodik att uppskatta AOT40 fungerar väl.Liksom under 2011 präglades sommaren 2012 av lågtrycksbetonat väder. Våren var dock varm och relativt nederbördsfattig. Som helhet var sommaren och början på hösten dock kyligare och regnigare än normalt i nästan hela Sverige. Dygnets genomsnittliga temperaturvariation var under 2012, precis som för 2009-2011 minst vid de kustnära lokalerna. Detta beror framför allt på att nattemperaturerna var högre på dessa lokaler jämfört med vid de låglänta och höglänta lokalerna.De högsta ozonhalterna uppmättes vid de flesta platser under maj. Under juni-september var ozonhalterna låga beroende på det lågtrycksbetonade vädret. Under våren uppmättes de högsta ozonmedelhalterna vid de höglänta lokalerna och under resten av sommaren fram till och med september uppmättes de högsta halterna vid de kustnära lokalerna. De lägsta ozonmedelhalterna uppmättes vid de låglänta lokalerna. Under maj – juli var AOT40 vid de låglänta lokalerna högst i den centrala zonen och under april – september i kustzonen. För de höglänta lokalerna var AOT40 högst i den ostliga zonen under båda perioderna.Det miljömål som gäller till skydd för växtligheten att exponeringsmåttet AOT40 (april-september) inte får överskrida 10 000 μg m-3 timmar per år. Som genomsnitt för alla zoner och kategorier visar resultaten 2012 att miljömålet för skydd av växtligheten överskreds endast vid samtliga platser i kustzonen samt höglänta platser i den ostliga zonen.Miljökvalitetsnormen för ozon som gäller fram till och med 2019 anger att AOT40 (maj – juli) inte får överskrida 18 000 μg m-3 timmar beräknat som ett glidande femårsmedelvärde (om fem års data inte finns används data för tre år). Årets resultat visar att de beräknade AOT40-värdena under maj-juli, 2012, i genomsnitt låg klart under miljökvalitetsnormen vid samtliga platser i samtliga zoner, något som gällde även för åren 2009, 2010 och 2011 och som periodmedelvärde för 2010-2012. Dock, om den nya strängare normen2020 (AOT40 maj - juli 6 000 μg m-3 timmar), som skall gälla från och med 2020 hade gällt idag hade normen överskridits vid samtliga platser i kustzonen, låglänta platser i den centrala zonen samt höglänta plaster i den ostliga zonen.

  • 10.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Plejel, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet.2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mätningar inom "Ozonmätnätet i södra Sverige" genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även "Ozonmätnätet i södra Sverige" till den nationella ozonövervakningen, då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige.Mätprogrammet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på ozonhalternas variation under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september.Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror på utsläpp av ozonbildande ämnen lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).

  • 11.
    Danielsson, Helena
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Plejel, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Per Erik
    Naturvårdsverket. IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i södra Sverige –med beaktande av variationen i landskapet2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det ställs krav på att halter av marknära ozon skall övervakas i enlighet med direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. Mätningar inom "Ozonmätnätet i södra Sverige" genomförs med syfte att ge en förbättrad regional uppskattning av i vilka områden som det sker ett överskridande av de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Förutom regional information om överskridanden av ozonbelastningen bidrar även "Ozonmätnätet i södra Sverige" till den nationella ozonövervakningen då en mer detaljerad information ges av variationen av ozonhalterna i södra Sverige."Ozonmätnätet i södra Sverige" startades 2009 av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs Universitet, på uppdrag av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund i södra Sverige. Under 2015 startade ett nytt samarbetsprogram som avser tiden 2015-2020. Det nya mätprogrammet genomförs på uppdrag av länsstyrelser och luftvårdsförbund i följande län: Skåne, Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland samt Stockholm.Programmet baseras på en metodik att uppskatta ozonindex utifrån ozonmätningar med diffusionsprovtagare på månadsbasis samt utifrån temperaturmätningar på timbasis. Temperaturmätningarna ger ett mått på skillnader i luftens stabilitet under dygnet, vilket i sin tur ger ett mått på variationen i ozonhalter under dygnet. Utifrån resultaten från mätningarna görs skattningar av AOT40 med en relativt hög tillförlitlighet. En mätsäsong omfattar perioden 1 mars till 30 september.Förekomsten av ozon i landsbygdsmiljön är problem som beror av utsläpp av ozonbildande ämnen på lokal, regional, nationell och global nivå. Områden i södra Sverige påverkas i huvudsak av att förorenade luftmassor, med ursprung från olika delar av Europa, transporteras in över landet och ger upphov till ozonbildning. Ozonhalterna inom en region varierar beroende på lokalens topografi (höglänt eller låglänt) samt avståndet från havet. Tillsammans påverkar dessa regionala förutsättningar den lokala ozonförekomsten. Detta ligger till grund för att i detta mätprogram dela upp södra Sverige i fem olika geografiska zoner, baserat främst på geografisk position i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Ozonhalterna vid olika närliggande platser kan skilja sig åt relativt mycket, därför har varje zon även delats in i tre lokaltyper (höglänta, kustnära eller låglänta).

  • 12.
    Ek, Helene
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sandström, Olof
    Utförare miljöövervakning, Företag, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Appelberg, Magnus
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Olsson, Mats
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Integrated fish monitoring in Sweden2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    The purpose of this report is to present a review and an evaluation of thestrategy of integrated fish monitoring included in the Swedish national marinemonitoring programme. As a background to the review an assessment is madeof some of the long-term changes observed in monitoring.The project is financed by the Environment Protection Agency (Contract no.212 0326) and the Faculty of Science, Göteborg University. The project leader isProf. Åke Larsson. Dr Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB, is contractedas external reviewer of the programme. Subproject leaders and participantsin the programme have contributed with results and comments on thepaper.

  • 13.
    Ek, Helene
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Kustfisk hälsa2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det mesta tyder på att abborrarna vid Holmöarna är vid god hälsa. De flesta variabler uppvisar små eller obetydliga förändringar över tiden. Hittills har inga statistiskt säkerställda tidstrender kunnat påvisas. I belastade recipienter, däremot, har samma mätvariabler kunnat spåra hälsoeffekter hos fisk av både metaller och organiska ämnen. Ett par fysiologiska observationer, som gjorts hos abborre under mätperioden 1993–2003, bör dock bli föremål för vidare undersökningar eftersom de kan vara tidiga varningssignaler om en allvarlig miljöpåverkan.

  • 14.
    Ek, Helene
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Kustfisk hälsa2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att följa tillståndet i kustmiljön och spåra effekter av toxiska ämnen undersöks varje år hälsotillståndet hos abborre. Sedan tio år tillbaka undersöks hälsotillståndet hos abborre vid Holmöarna, utanför Umeå. Dessa studier ingår i ett integrerat fiskövervakningsprojekt, som även omfattar miljögiftsanalys och undersökningar av fiskbestånden (utförs av Naturhistoriska Riksmuseet respektive Fiskeriverket). Undersökningarna på abborre sker även i Kvädöfjärden i Östergötlands skärgård, och sedan hösten 2002 i Torhamn, Blekinge. Samtliga stationer ligger i områden som inte belastas av stora punktkällor och utgör på så vis goda referensområden som kan återspegla eventuella storskaliga förändringar i havsmiljön. Ett 20-tal fysiologiska, biokemiska och histologiska mätvariabler studeras, och en eventuell respons kan fungera som en tidig varningssignal för miljöstörning.

  • 15.
    Engström, Pia
    et al.
    Naturvårdsverket. KVA.
    Sundbäck, Kristina
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Alsterberg, Christian
    Naturvårdsverket. Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Sedimentens roll för näringsomsättningen grunda vikar i norra Stigfjorden, Orust2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ett flertal regeringsuppdrag under åren 2007-2009 gavs till Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt för att minska näringsämnestillförseln och därmed motverka övergödning av Västerhavet: "Finn de områden som göder havet mest" (regeringsbeslut 26, 2006), "Inventera behovet av och möjligheterna till restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar i Västerhavets vattendistrikt" (regeringsuppdrag 51b, 2007), "Minskad påverkan på havsmiljön från enskilda avlopp" (regeringsuppdrag 51c, 2007). Inom regeringsuppdragen pekades det ut områden med högst näringsämnesbelastning, men även övergödningskänslighet.

    Stigfjorden/Kalvöfjorden mellan Orust och Tjörn pekades ut som ett näringsämnesbelastat område med hög känslighet. Flera åtgärdsinsatser görs nu för att minska näringsämnesbelastningen från avlopp och jordbruk till Stigfjorden (Länsstyrelsen Rapport 2010: 46 "Åtgärdsprogram för näringsbegränsning inom Stigfjordens och Kalvöfjodens avrinningsområden"). I detta projekt har vi gjort en baslinjestudie av omsättningen av näringsämnen i norra Stigfjorden för att bättre kunna bedöma effekterna av planerade åtgärder för minskad tillförsel av kväve och fosfor till fjorden.

    Rapporten redovisar en studie om de grunda sedimentbottnarnas funktion för näringsomsättningen i norra Stigfjorden och gjordes i mars-september 2011, med tre mer omfattande mätningar i maj/juni, juli och september.

    Projektet har genomförts av Göteborgs Universitet, Institutionen för Marin Ekologi och Kungliga Vetenskapsakademin på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län

  • 16.
    Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1: Fjällbacka (Västerhavet) 1989-20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktober

    månad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.

    • Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.

    • Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.

    • Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.

    • Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.

    • Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.

  • 17.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2: Holmön (Bottniska viken)1989-20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit.

    • Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken.

    • Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

    • Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad rödablodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökning av leverstorleken (LSI) och en minskning av hematokritvärdet, samt minskad kloridkoncentration i blodet.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre, som planat ut respektive ökar under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmön

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 18.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson,, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014:

    • Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien.

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    • Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter och en minskad aktivitet av leverenzymet GST är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visar dock en signifikant uppåtgående trend under de senaste 10 åren och även halterna av PCB-kongenern CB-153 visar en tendens till ökning under senare år. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk, minskade fångster av tånglake, och ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, trots att de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 19.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Andersson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014:

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden.

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området.

    • Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck.

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könskörtlarnas storlek hos honabborrar visar en svag men signifikant ökning från den låga nivå som rådde vid periodens start 2002. Storleken ligger dock fortfarande på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Någon koppling till miljögiftsbelastning kan inte göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfisken

  • 20.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:1 Fjällbacka (Västerhavet) 1989-20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    Temperatur och siktdjup

    • Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.

    • Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.

    • Det har inte setts någon förändring under någon säsong varken i diversiteten i fisksamhället eller i den trofiska medelnivån. Den trofiska medelnivån är lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.

    • Fångsterna av tånglake har de senaste två åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.

    Yngelprovtagning tånglake

    • De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Fram tills år 2014 sågs även en ökande trend för andelen honor med döda yngel. År 2015 bröts dock den trenden, då nivån var lägre än den varit i området sedan mitten av 1990-talet. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.

    Hälsotillstånd

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är induceratavgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Fjällbacka

    Situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. En negativ utveckling ses också för gulål, trots positiva tendenser de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Eftersom effekterna hos tånglake bedöms som relativt omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner är det angeläget att kartlägga bakomliggande orsaker innan eventuella effekter uppkommer eller förstärker den negativa utvecklingen som nu kan ses på populationsnivå.

  • 21.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:2 Holmön (Bottniska viken)1989-20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmön har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen som mätts under provfisket i augusti.

    • Mört är den enda arten som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989-2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. Fångsterna av sik har dock under senare år ökat.

    • I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. Samma trend finns även i den längre tidsserien under perioden 2002-2014.

    • Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmön nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer utom karpfisk, som ligger på en för hög nivå.

    • Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

    • Det ses en ökande trend för andelen tånglakehonor med missbildade yngel. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem och förminskade könskörtlar med färre ägg. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant minskning av hemoglobinhalten i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre som planat ut under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmön

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.

  • 22.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Det har skett en minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1989-2015. Denna förändring ses även i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1989-2015. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien från 1965.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar, framför allt på grund av den minskade karpfiskfångsten. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. År 2015 var nivån högre i Kvädöfjärden än i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet, ett område som tidigare år som regel alltid legat över Kvädöfjärdens nivåer. Det har även skett en minskning i de undersökta honornas kondition åren 1994-2015.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014 indikerar att dessa ökningar har avstannat. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 23.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Karlsson, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hanson, Niklas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015:

    Temperatur och siktdjup

    • Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.

    • Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer.

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014 men visar på nytt höga värden år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar under mätperioden en svag ökning från den låga nivå som rådde vid starten 2002. 2014 och 2015 sker dock en tydlig minskning av GSI. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 24.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:12017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktober

    månad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:

    Temperatur och siktdjup

    • Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.

    • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta och gulål under oktoberfisket. Skärsnultra, oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.

    • Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.

    • Det har inte setts någon förändring under någon säsong i diversiteten i fisksamhället. Den trofiska medelnivån under augustifisket har varit oförändrad över tid, men i oktober ses en signifikant ökning av indikatorn. Den trofiska medelnivån är också lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.

    • Fångsterna av tånglake har de senaste åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.

    Yngelprovtagning tånglake

    • De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.

    Hälsotillstånd

    • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.

     

    3

    Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2017.

    • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Halterna av bly och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden medan det för kvicksilver ses en signifikant nedåtgång endast för de senaste 10 åren. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium indikerar en uppåtgåendetrend över hela tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön (där även en signifikant uppåtgående trend uppvisas för de senaste 10 åren). Nämnvärt är även den indikerade ökning av koppar över hela tidsperioden och signifikanta ökning av zink de 10 senaste åren som observerats för tånglake i Fjällbacka och som överensstämmer med de signifikanta uppåtgående trender som uppmättats för tånglake i Östersjön de 10 senaste åren. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, förutom halten kvicksilver som ligger strax över gränsvärdet.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Fjällbacka

    Situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. Vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. Överlag är fångsterna av de flesta arterna i fisksamhället stabila, men svart smörbult och skärsnultra har ökat i förekomst medan fångsterna av tånglake, rödspätta och gulål minskat över tid. Detta trots positiva tendenser för ålen under de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Halterna av majoriteten av de metaller och organiska miljögifter som mäts ligger dock på en relativt låg och stabil nivå. Eftersom dessa effekter hos tånglake bedöms som omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner kan det inte uteslutas att de speglar den negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

  • 25.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2: Holmöarna (Bottniska viken)1989-20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kustområdet vid Holmöarna i Västerbotten utgör sedan slutet av 1980-talet ett referensområde för Bottenviken inom den nationella miljöövervakningen. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmöarna under tidsperioden 1989- 2016:

    Temperatur och siktdjup

    • Det har inte skett någon signifikant förändring i siktdjup och temperatur vid Holmöarna sedan undersökningarna startade.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt under åren. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmöarna har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen eller siktdjupet som mätts under provfisket i augusti.

    • Mört och sik är de enda arterna som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989- 2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik.

    • I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år.

    • Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmöarna nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk, som ligger på en för hög nivå.

    • Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Vid Holmöarna uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.

     

    3

    • Andelen honor med döda yngel var rekordhög i Holmöarna år 2016. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmöarna. Missbildade eller döda tånglakeyngel förekommer mer sällan vid Holmöarna jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmöarna signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och minskande halter guleprotein i blodet. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökad aktivitet av enzymet glutationtransferas (GST) i levern, en signifikant minskning av hematokritvärdet i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.

    • Förändringarna hos abborrar vid Holmöarna stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre över hela tidsperioden. Undantag är koppar som ökat under hela tidsperioden samt PCB och HCB som planat ut de senaste tio åren

    • Till skillnad från i abborre ses i tånglake ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB samt metallen bly sett över hela tidsperioden, men övervakningen påbörjades senare (1995) och avslutades 2007. α-HCH och HCB minskar, medan kadmium ökar över hela tidsperioden.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmöarna

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Här ses ökad individuell tillväxt för abborre, ökande bestånd av karpfisk och ökning av stora fiskar sedan början av 2000-talet. Den ökade tillväxttakten hos abborre tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området, medan utveckling för karpfisk är oönskad. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmöarna bedöms som stabilt.

    4

    Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.

  • 26.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2016:

    Temperatur och siktdjup

    • En minskande trend för siktdjup och en ökande trend för temperatur ses i en tidsserie för säsongsmätningar i undersökningsområdet sedan 1965. Däremot ses ingen förändring för siktdjup eller temperatur i samband med mätningarna som utförts under provfisket 1989-2016.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden medan diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för karpfisk men inte för abborre och rovfisk.

    • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som en konsekvens av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.

    Yngelprovtagning tånglake

    • Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.

    • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, minskade halter av guleprotein i blodet (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden

     

    3

    pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.

    Metaller och organiska miljögifter

    • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014/2015 indikerar att dessa ökningar har avstannat. För kadmium, koppar och zink ses dock en signifikant ökning de senaste 10 åren för tånglake men inte för abborre. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden

    Den integrerade kustfiskövervakningen visar på god status för karpfiskar trots minskade fångster under senare år, icke önskvärd status för abborre och rovfisk, och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.

  • 27.
    Ericson, Ylva
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Olsson, Jens
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Faxneld, Suzanne
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Danielsson, Sara
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Ek, Caroline
    Utförare miljöövervakning, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-20162017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett referensområde inom den nationella miljöövervakningen för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2016:

    Temperatur och siktdjup

    • Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.

    Fisksamhällets struktur och funktion

    • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.

    • Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2016 fångades 55 individer, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.

    • Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske ses inte den trenden längre. Fångsterna av både sill, sik och gers har ökat under provfiskeperioden. Detta kan bero på den minskade temperaturen, vilket gynnar dessa arter. Fångsterna av sarv har minskat.

    • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och i Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer utom karpfisk, där nivåerna har minskat under den bedömningsperiod som använts (2005-2016).

    • Abborrarnas tillväxttakt är hög i området, men fångsterna av äldre individer är relativt låg.

    Hälsotillstånd

    • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.

    • Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2016 frånsett ett mycket högt värde år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar fram till år 2013 en signifikant ökning från den låga

     

    3

    nivå som rådde vid starten 2002. Åren 2014-2016 noteras dock något lägre GSI-värden. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.

    • Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.

    Metaller och organiska miljögifter

    • Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.

    Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Torhamn

    Resultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Fisksamhället i Torhamn har varit relativt stabilt under undersökningsperioden där de flesta indikatorer visar en stabil utveckling. Därtill har fångsterna av sik, gers och sill ökat. En något oönskad utveckling är att förekomsten av den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult ökat kraftigt under senare år och att karpfisken minskar till för låga nivåer. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.

  • 28.
    Förlin, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sturve, Joachim
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Hälsotillstånd hos tånglake i kustområden i Östersjön och Västerhavet2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tånglakens hälsotillstånd undersöks i syfte att ta reda på eventuella storskaliga förändringar i svenska kustområden. Provtagningar sker i skärgården utanför Fjällbacka på västkusten och i Kvädöfjärden i Östergötlands skärgård. Dessa lokaler är utvalda referensområden där det inte förekommer kända stora punktutsläpp till vattenmiljön. De tjänar därför som bakgrundsområden som ska återspegla så opåverkade miljöer som möjligt. I fiskundersökningarna följer fiske, provtagning och mätningar standardiserade rutiner. Ett stort antal prover tas för att mäta olika biokemiska, fysiologiska och morfologiska förändringar hos fisken. Förutom tånglake undersöks även hälsotillstånd hos kustlevande abborre i Bottniska Viken och egentliga Östersjön. Studierna av fiskarnas hälsotillstånd ingår i det nationella programmet för integrerad kustfiskövervakning, som även omfattar miljögiftsanalys (Naturhistoriska Riksmuseet) och undersökningar av fiskbestånden (Fiskeriverkets kustlaboratorium). Nyligen genomfördes en gemensam utvärdering av det integrerade fiskövervakningsprojektet med fokus på undersökningarna i Kvädöfjärden (Sandström et al., 2005). I rapporten belystes styrkor och svagheter i det integrerade programmet. I rapporten gjordes även en integrerad tolkning av de trender som observerats hos abborre i Kvädöfjärden (se även Hansson et al., 2006). I en annan internationell rapport redovisades hälsoundersökningar och trender som observerats hos tånglake från Fjällbackas skärgård (Ronisz et al., 2005). I föreliggande rapport redovisas några viktiga resultat och erfarenheter från undersökningarna på tånglake i Fjällbacka och Kvädöfjärden.

  • 29.
    Förlin, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Sundelin, Brita
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gorokhova, Elena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Bergkvist, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Företag, Marine Monitoring AB.
    Parkkonen, Jari
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Liewenborg, Birgitta
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Franzén, Fredrik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Effektscreening – Biologisk effektövervakning i förorenade områden längs Sveriges kust 2017–20182019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen.

    I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.

  • 30.
    Hanson, Niklas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Hanson, Niklas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap. Göteborgs universitet, Inst för Växt- och Miljövetenskaper.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Vad orsakar de observerade effekterna hos abborre i Kvädöfjärden? - Resultat från en fördjupad och integrerad statistisk bearbetning av abborrdata2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet har varit att utföra fördjupade och integrerade databearbetningar av tidseriematerial för kustfisk för att få fram bättre underlag för att förklara och bedöma de effekter som observerats hos abborre i kustreferensområden i Östersjön och Bottniska viken.

  • 32.
    Hanson, Niklas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Förlin, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Gränsvärden för biomarkörer och dess tillämpning i bedömningsgrunder för fiskhälsa2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Johannesson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft: Utvärderingsuppdrag2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Inom den hälsorelaterade miljöövervakningen Cancerframkallande ämnen i tätortsluft har sammanlagt 15 mätkampanjer genomförts, tre i vardera av de fem städer som deltar. Mätningar utförs personburet på slumpvis utvalda vuxna deltagare ur allmänbefolkningen.

    Den personliga exponeringen för bensen och 1,3-butadien visar tendens till att minska över tid men trenden är inte tydlig för alla städerna. Medianexponeringen för bensen vid den senaste mätningen i respektive stad låg omkring eller under lågrisknivån 1,3 μg/m3 respektive miljökvalitets-målets precisering på 1 μg/m3. Medianexponeringen för 1,3-butadien i respektive stad varierade mellan 0,2-0,5 μg/m3 vilket är i nivå med eller över miljökvalitetsmålets precisering (0,2 μg/m3). För kvävedioxid ses inga tydliga eller samstämmiga tidstrender, men medianhalterna för personlig exponering underskrider miljökvalitetsmålets precisering i samtliga städer. Formaldehyd som framförallt har inomhuskällor uppvisar inte heller några trender över tid. Medianhalterna för personlig exponering har legat mellan ca 10 till 20 μg/m3 med högre halter för boende i villa än i lägenheter. Medianhalter av PM2,5 som mätts inomhus i bostäder har underskridit WHO:s riktvärde och miljökvalitetsmålets precisering på 10 μg/m3 och inga direkta trender kan ses över tid. Halter av bens(a)pyren inomhus underskrider lågrisknivån och tillika miljökvalitetsmålets precisering på 0,1ng/m3, och uppmätta halter inomhus är lägre än utomhus.

    Möjligheten att jämföra personlig exponering med halter i utomhusluft begränsas av de få utomhus-mätningarna inom projektet. Det är dock tydligt i alla städer att den personliga exponeringen för 1,3-butadien är betydligt högre än halter i urban bakgrund. Även för bensen är den personliga exponeringen ofta högre än halter i urban bakgrund. Personlig exponering för kvävedioxid har varit lägre än i urban bakgrund för Göteborg, Umeå och Malmö, medan det varierat i Stockholm och Lindesberg. Sammanfattningsvis visar resultaten att personburna mätningar av luftföroreningar är viktigt för att kunna värdera människors exponering och göra adekvata hälsoriskbedömningar.

    Förslag och rekommendationer inför fortsatta mätningar är att metodiken med rekrytering av deltagare från ett slumpat urval ur befolkningsregister bör bibehållas. Mätningar av PM2,5 inomhus i bostaden föreslås ersättas av personburna mätningar av sot (black carbon). Black carbon har fördelen att det kan mätas personburet och är ett bättre mått på förbränningspartiklar. Nackdelen är att det saknas riktvärde att relatera exponeringen till. Personburna mätningar av de gasformiga ämnena föreslås fortsätta enligt nuvarande metodik. Ett förändrat studieupplägg, t ex ett uppehåll efter avslutade mätkampanjer i samtliga fem städer eller en utglesning av intervallen för mätningarna, skulle kunna frigöra resurser och möjliggöra utrymme för mer riktade och specifika undersökningar, mätningar för att studera olika variationer i exponering etc.

  • 34.
    Johannesson, Sandra
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Svedbom, Lisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Strandberg, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Sällsten,, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Hälsorelaterad miljöövervakning luftföroreningar Cancerframkallande ämnen i tätortsluft2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Allmänbefolkningens exponering för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid mättes på 40 slumpvis utvalda personer i Göteborg under hösten 2012. Upprepad mätning gjordes på 20 av deltagarna. Fina partiklar (PM

    2,5) mättes i bostaden hos 20 personer. Hälften av deltagarna var kvinnor och hälften män, medianåldern var 32 år, fem personer var rökare.

    Medianexponeringen för bensen var 0,7 μg/m

    3, vilket underskrider lågrisknivån. För 1,3-butadien var medianvärdet 0,3 μg/m3, vilket är inom riktvärdesintervallet för långtidsexponering. Personlig exponering för bensen och 1,3-butadien var korrelerade. Medianexponeringen för formaldehyd var 19 μg/m3, vilket är inom riktvärdet. Median-exponeringen för kvävedioxid, 13 μg/m3, underskrider riktvärdet. För deltagare med upprepad mätning fanns en korrelation mellan exponering i mätomgång ett och två för bensen och 1,3-butadien (rs=0,44), men inte för kvävedioxid. Det gick inte att påvisa någon skillnad i exponering mellan rökare och icke-rökare för bensen, 1-3-butadien eller kvävedioxid. För bensen var inom-individvariansen 48 %. Mellan-individvariansen dominerade för 1,3-butadien (85 %), medan inom-individvariansen (77 %) dominerade för kvävedioxid. För PM2,5 i bostaden var medianvärdet 7 μg/m3 och för bens(a)pyren i PM2,5 0,01 ng/m3. Båda dessa halter underskrider respektive riktvärde. Om en bostad där rökning skedde inomhus exkluderades var inomhushalterna av både PM2,5 och bens(a)pyren korrelerade till de parallella mätningarna i urban bakgrund

  • 35.
    Jönsson, Bo AG
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Barregård, Lars
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Lindh, Christian
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Lundh, Thomas
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin, AMM.
    Svedbom, Lisa
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Svensson, Staffan A
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Sällsten, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) regelbundet studier av halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår hos allmänbefolkningen. Syftet med denna studie var att kartlägga biologiska halter av miljöföroreningar i blod och urin hos yngre män i Göteborg med utomnordisk bakgrund. I studien ingick 87 unga män med en medelålder på 20 år (17-24 år) med föräldrar födda i utomnordiska länder. De flesta (N=52) är födda i Sverige och har bott här i genomsnitt 16 år.

    Vi fann högre halt av DDE men lägre halt av CB-153 jämfört med mönstrande unga män 2009/2010. Högre halter av CB-153 och DDE sågs hos ungdomar vars föräldrar var födda i Afrika. Halterna av perfluorerade ämnen var lägre för både PFOS, PFNA och PFDA men högre för PFHxS jämfört med studien 2009/2010. För flera av ämnena ses en skillnad beroende av föräldrarnas födelseland t.ex. PFOS, PFOA, PFNA.

    Medianhalterna av ftalatmetaboliter var högre för fyra ämnen, MEP, MBP, MBzP och 5-oxo-MEHP men klart lägre för 5-OH-MEHP, 5-cx-MEPP och 7-cx-MMeHP jämfört med studien 2009/2010. De som var födda i Sverige hade lägre genomsnittshalt för nonylfenol, bisfenol A, MEHP, 5-OH-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5-cx-MEHP jämfört med de utrikesfödda. Även föräldrarnas födelseområde var en faktor av betydelse. Rökning ökade halterna av MBP, 7-cx-MMeHP, 7-OH-MMeOP och 7-oxo-MMEHP. Rökning ökade även kadmium i blod och föräldrarnas födelseland var en viktig faktor för halten av bly och kvicksilver i blod samt kadmium i urin.

  • 36.
    Karlsson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper. Göteborgs universitet, Tjärnö marinbiologiska laboratorium..
    Övervakning av vegetationsklädda hårdbottnar vid svenska västkusten 1993-20062007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Provtagning, där fotografering av en given yta används för registerring av täckningsgrad av makroalger, har under perioden 1993-2006 utförts vid 4 lokaler (1993) respektive 6 lokaler (1994-2006) strax väster om Gullmaren i mellersta Bohuslän. Provtagningen görs inom ramarna för Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram och startade 1993. faktoriell variansanalys har använts för att jämföra algvegetationens och enskilda arters temporala och spatiala utveckling vid de olika lokalerna. Sommaren 2006 präglades vid västkusten av höga ytvattentemperaturer vilket innebar en snabb avklingning av vår- och försommarannueller och en relativt stor areell utbredning av fintrådiga rödalger. Totalt registrerades 51 taxa vid de undersökta lokalerna varav rödalger 27, brunalger 17 och grönalger 7 taxa. Under perioden 1993-2006 har totalt 91 arter eller artgrupper registrerats vilket motsvarar ca 26 % av de makroalger som är kända från västkusten. Av dessa förekommer 25 taxa i 5 % eller mer av det totala antalet provytor under denna tidsperiod. Makroalgsamhället är diverst med en tydlig mosaikartad förekomst av flertalet av arterna.

  • 37.
    Karlsson, Jan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper. Göteborgs universitet, Tjärnö marinbiologiska laboratorium..
    Övervakning av vegetationsklädda hårdbottnar vid svenska västkusten: Årsrapport 20002001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Provtagning, där fotografering av en given yta används för registrering av täckningsgrad av makroalger,har i juli 2000 utförts vid 6 lokaler strax väster om Gullmaren i mellersta Bohuslän. Provtagningen görsinom ramarna för Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram och startade 1993. Faktoriellvariansanalys har använts för att jämföra algvegetationens och enskilda arters temporala och spatialautveckling vid de olika lokalerna.De undersökta lokalerna kan grovt indelas i en exponerad och en mindre exponerad grupp. Sammansättningenav taxa, liksom enskilda taxas djuputbredning skiljer sig delvis åt mellan habitattyperna. Det påvisades ingenskillnad i det totala antalet funna taxa mellan respektive habitattyp.Sommaren 2000 karakteriserades av relativt blygsamma vattentemperaturer. Den ostadiga försommarenåterspeglas i en relativt låg förekomst av högsommarefemärer som Polysiphonia brodiaei (Rödslick), Nemalionhelminthoides (Röd slemtråd), Bonnemaisonia asparagoides (Sparrisalg), Chordaria flagelliformis (Piskalg),Spongomorpha sp. m fl.), undantaget en riklig förekomst av Brongniartella byssoides (Julgransalg).Totalt registrerades 60 taxa vid de undersökta lokalerna vilket motsvarar ca 17 % av de vid västkusten kändamakroalgerna. Av dessa förekom 36 i färre än 5 % av de undersökta ytorna. Flertalet taxa uppvisar variationeri utbredning mellan åren. En svag trend av minskad täckningsgrad kan urskiljas hos bland andra Chondruscrispus (Karragentång), Halidrys siliquosa (Ektång), Dilsea carnosa (Köttblad) samt Furcellaria lumbricalis(Kräkel), fintrådiga rödalger samt för mjuka rödalgkrustor. Delar av denna nedgång har skett mellan 1997 och1998 och kan troligen förklaras som en temperatureffekt av den varma sommaren 1997.För Halidrys siliquosa (Ektång), Laminaria saccharina (Skräppetare), Laminaria hyperborea (Stortare)och Chondrus crispus (Karragentång), samt för Phyllophora sp. har noterats en krympande djuputbredning,främst i form av ett upplyft av den nedre utbredningsgränsen. I rapporten ges en översikt av förekomsten ochutbredningen av de vanligaste arterna under 1993-2000.Totalt sett var inslaget av alggrupper förknippade med störda miljöer eller hög närsaltsbelastningmycket litet även 2000.Svavelbakterier (Beggiatoa sp.), normalt associerade till områden med syrebrist fanns endast i undantagsfallrepresenterade på provtagningslokalerna vid 2000 års provtagning.De bestånd av den introducerade brunalgen Sargassum muticum som registrerats sedan 1993, hade till 2000minskat både i vertikal utbredning och i täthet.

  • 38.
    Karlsson, Per Erik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Pleijel, Håkan
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, biologi och miljövetenskap.
    Marknära ozon och meteorologi i Västra Götaland 2010: För Länsstyrelsen i Västra Götaland och Naturvårdsverket2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas mätningarna av ozonhalter och meteorologi vid Östads Säteri för perioden 1 april – 30 september 2010. Mätningarna har sammanställts och xponeringsindex och målvärden har beräknats. Dessa är relevanta bl. a. för Sveriges nationella miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Förekomsten av ozon jämförs med mätstationen Råö, belägen på Onsalahalvön söder om Göteborg samt med mätningar vid Prestebakke, en mätstation i Norge strax över gränsen från Dalsland. Trender för ozonförekomst i Västra Götaland sedan 1993 har analyseras och diskuteras med avseende på förändrade emissioner av ozonbildande ämnen samt förändringar i klimatet.

    Ozonbelastningen i Västra Götaland fram till och med 2010 kan beskrivas enligt följande:

    Nu gällande miljökvalitetsnorm för ozon, som är ett "börvärde” till skydd för människors hälsa, överskreds under 2010 vid alla tre mätplatserna Råö, Prestebakke och Östads Säteri.

    Nu gällande miljökvalitetsnormen till skydd för växtligheten från 2010 överskreds den inte vid någon mätplats.

    Den miljökvalitetsnorm som gäller från 2020 till skydd för växtligheten överskreds vid Råö men ej vid Östad eller Prestebakke. Målvärdet från 2020 har överskridits nästan varje år sedan mätningarna startade vid Råö men mer sällan vid Östads Säteri och Prestebakke.

    De nya målvärden för ozon inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft, som skall uppnås till år 2020, överskreds kraftigt vid alla mätplatser 2010, liksom under flertalet tidigare år.

    Två viktiga ozonindex som avser att spegla ozonets inverkan på människors hälsa; det maximala 8-timmarsmedelvärdet respektive det maximala 1-timmesmedelvärdet, uppvisar en statistiskt säkerställd minskning vid Råö över perioden 1990-2010. Detta tyder på att människors exponering för ozon i kustnära områden inom Västra Götalands län, utanför de större tätorterna, har minskat under denna period.

    Ozonindex som avser att skydda växtligheten, AOT40, uppvisar ingen statistiskt säkerställd förändring över tiden vid någon av mätlokalerna. Den tidigare ökande skillnaden i månadsmedelvärden för ozonhalter dagtid mellan Östads Säteri och Råö har under 2000-talet reverserat och skillnaderna blir allt mindre.

    Vad gäller ozonhalter nattetid är dock skillnaden mellan Råö och Östad fortsatt stor. Lufttemperaturinversion nattetid under månaden juni (2002-2010) är den enda statistiskt säkerställda meteorologiska förändringen vid Östads Säteri under mätperioden.

    Eftersom meteorologiska mätningar ej bedrivs vid Råö är det svårt att dra slutsatser om hur detta har påverkat ozonförekomsten vid Östads Säteri jämfört med Råö.

  • 39.
    Karlsson, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Kärrman, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Rotander, Anna
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Örebro universitet, Örebro universitet, forskningscentrum människa teknik miljö, MTM.
    Hassellöv, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Provtagningsmetoder för mikroplast >300 μm i ytvatten: En jämförelsestudie mellan pump och trål2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mikroplast (MP) är en föroreningstyp som medför stora utmaningar för provtagning och analys. För att kunna förbättra framtida miljöövervakning så jämfördes här två vanliga metoder för provtagning av mikroplast >300 μm; mantatrål och pump. Sex provreplikat för vardera metod togs under vindstilla förhållanden på ett och samma område under en dag. Provtagningsvolymen för varje replikat var 20 m3 för pumpen och ca 60 m3 för trålen. Efterföljande analys gjordes med visuell bedömning av en och samma person där antropogena partiklar delades in i elva kategorier.

    I pumpproverna hittades mellan 0 och 8 MPs som i volym räknat gav ett medelvärde av 0,17 MP/m3. I trålproverna varierade antalet mellan 9 och 33 MP som i volym räknat gav en signifikant högre koncentration än i trålproverna med ett medelvärde av 0,32 MP/m3. Resultaten innebar även att för att uppnå en statistisk power på 60 % så skulle tio pumpreplikat behövas för att mäta skillnaden mellan det undersökta området och ett område utan mikroplast. För trålen skulle motsvarande kräva 2 replikat. Alternativt kan en större provvolym ge en ökad säkerhet i och med att fördelningsdata då närmar sig en normalfördelning. Variationerna i mätosäkerhet mellan metoderna bedöms framförallt vara relaterad till skillnad i provvolym och skulle också kunna kompenseras genom ökad pumpvolym, vilket skulle gå något snabbare jämfört med att göra fler replikat.

    Sammansättningen av MP varierade en del mellan replikaten men bestod främst av expanderad cellplast, filmer, filament, och fragment. I vartdera pumpprov var det i genomsnitt 1,3 filmer och 0,33 expanderade cellplastpartiklar medan trålen hade i genomsnitt 2,5 filmer och 9,2 expanderade cellplastpartiklar. Per volymenhet utgjorde filmer den största delen av MP i prover tagna med pump (40 %), medan cellplast dominerade i trålproverna (46 %). Cellplast tycks därmed provtas mer effektivt med trål vilket kan bero på att den flyter på det översta ytlagret som trålen provtar. Pumpen ligger något lägre i ytskiktet och jämförelsestudien indikerar att de båda provtagarna har en mer jämförbar provsammansättning för partiklar med en mer neutral flytkraft. I denna studie erhölls dock inte tillräckligt stort antal partiklar av olika plasttyper för att tillåta mer ingående statistiska jämförelser mellan provsammansättningarna.

    Sannolikheten för att få falska nollvärden ökar vid lägre partikelantal vilket börjar få en signifikant effekt under 5 partiklar per prov. Oavsett vilken metod som används är det viktigt att tillräckligt stor volym provtas för att besvara frågeställningar som skillnader mellan olika områden och skillnader mellan olika sorters plast.

    Bakgrund och syfte med rapporten

    Även om metoder för provtagning, extraktion och identifikation av mikroplast har utvecklats snabbt under senare år så återstår ännu flera utmaningar. Flertalet studier publicerar förekomst av mikroplast i sjöar och hav. En av de utmaningarna består i hur vi på ett representativt sätt ska kunna provta en förorening som är så pass heterogen, både till form och också utbredning. En annan frågeställning är huruvida det går att jämföra resultat från två olika provtagningsmetoder. Här jämför vi två metoder som ofta används för att provta mikroplast med storlek över 300 μm i ytvatten; en mantatrål och en pump. Under en dag (10 oktober 2017) togs 6 replikat per metod på samma plats i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. Genom att räkna mikroplast och annat mikroskräp i proverna var syftet att undersöka skillnader mellan replikat och skillnader mellan metoderna.

    Jämförelsen har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som ett led i arbetet med att utveckla övervakning av mikroskräp.

  • 40.
    Larsson, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Retrospektiv histopatologisk undersökning av gonader från abborre2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Leanderson, Per
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Graff, Pål
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Nosratabadi, Reza
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Karlsson, Helen
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Helmfrid, Ingela
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Ljungman, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Linköpings universitet, LiU.
    Nguyen, Hung N.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Bestämning av toxiska effekter hos respirabla partiklar insamlade med TEOM- instrument i svenska tätorter – ett möjligt verktyg vid hälsorelaterad miljöövervakning2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Levin, Jan-Olov
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Bergemalm-Rynell, Kerstin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Bohlin, Pernilla
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Johannesson, Sandra
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Lindahl, Roger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rhén, Margaret
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Strandberg, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Sundgren, Margit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sunesson, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Sällsten, Gerd
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, arbets- och miljömedicin.
    Delprogrammet cancerframkallande ämnen i tätortsluft, personlig exponering och bakgrundsmätningar.: Utveckling av metoder för personburen mätning av PAH.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie har olika metoder för analys av partikulära polycykliska aromatiska kolväten (PAH) efter provtagning på filter utvärderats. Två metoder för ultraljudsextraktion, ett traditionellt ultraljudsvattenbad samt en ultraljudsextraktor specialdesignad för PAH-extraktion (Sonicator) samt två olika analysmetoder gaskromatografi-masspektrometri (GC/MS) och vätskekromatografi med fluorescensdetaktion (LC/Fluo) har studerats. För testerna användes bl.a certifierade referensmaterial av typen Urban Dust och Fly Ash. Sonicatorn gav för Urban Dust en avvikelse på mellan 5-35 % med GC/MS-analys och med LC/Fluo-analys var avvikelsen endast 3 % från det certifierade värdet. För extraktion av Fly Ash med Sonicatorn var avvikeslen <10 % med GC/MS-metoden medan LC/Fluo-metoden endast var ca 30 % av det certifierade värdet, vilket inte är acceptabelt. Extraktion med traditionellt ultraljudsvattenbad följt av LC/Fluo-analys gav för Urban Dust en avvikelse på ca 32%. Filterprover tagna i stadsmiljö analyserade med bägge metoderna gav likvärdiga resultat för B[a]P oberoende av analysmetod. Studien visar att båda analysmetoderna är användbara för mätningar där dammet är av typen Urban Dust, dvs. från utomhus- och tätortsmiljöer. I denna studie har fokus legat på analys av högmolekylära, partikulära PAH-komponenter och då framför allt B[a]P. Förutom B[a]P kan flertalet andra PAH-komponenter analyseras med bägge metoderna, dock har i detta projekt endast B[a]P studerats med LC-fluo-metoden eftersom detta ämne är prioriterat i EU-direktiven. En stor fördel med LC/Fluo-metoden är att den inte kräver lika omfattande provupparbetning före analys. LC/Fluo-metoden har något bättre känslighet, men bägge metoderna är tillräckligt känsliga för dessa analyser. Det är viktigt att påpeka att PAH i allmänluften domineras av PAH med 3-4 ringar dvs PAH som finns i gasfas. PAH-komponenterna fenantren, pyren och fluoranten är till 80-90% i gas fas vid 20°C. Vill man mäta sanna halter av PAH i både gasfas och partikelfas måste någon form av denuder eller motsvarande provtagningsmetod användas. För att få en bra uppfattning om totala mängden gas + partiklar och en ungefärlig uppfattning om fördelning gas/partiklar kan en enkel uppsättning av 13-mm-filter av glasfiber i kombination med adsorbentrör med XAD-2 användas [9-10]. Denna provtagningsutrustning är lättanvänd för personburna mätningar där man inte specifikt behöver mäta PM2,5 och kan användas både för GC-MS-analys och LC-Fluo-analys [9-10]. Ett intressant alternativ för att mäta gasfas-PAH är passiva provtagningstekniker som PUF (polyurethane foam disks) och SPMDs (semipermeable membrane devices) som idag används som tidsintegrerade (2-6 veckor) semikvantitativa provtagare i olika miljöövervakningsprogram för gasfas PAH både i Europa och globalt [11-13]. Det är därför viktigt att också utveckla och validera enkla och billiga metoder och gärna diffusionsprovtagare för att kunna mäta gasfas-PAH både stationärt och personburet. Lagring av prover testades inte i denna studie. Vid långtidslagring kan det vara viktigt att lagra filtren i kylskåp. PAH-föreningar med 5 eller 6 ringar anses dock vara stabila även vid lagring i rumstemperatur [7]. Sammanfattningsvis har utvärderingen visat att det är möjligt att analysera 8 av de 16 PAH-föreningar som EPA anger på personburna teflonfilter provtagna med PM2.5cykloner. Inom HÄMI-luft programmet kan man därmed vid samma provtagningstillfälle få svar på partikelmassekoncentrationen och koncentrationen av ett flertal svårflyktiga PAH-föreningar, däribland benso(a)pyren.

  • 43.
    Lindberg, Patrik
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Svensson, Ola
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU. Utförare miljöövervakning, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Elfiske i Västra Götalands län 20112012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Lindegarth, Mats
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Analys av befintlig miljöövervakning – utvärdering av biologisk mångfald.: Makrofauna mjukbotten, trend- och områdesövervakning.2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport utvärderas i vilken mån övervakningsprogrammet för mjukbottensfauna kananvändas för att utvärdera förändringar i biodiversitet. Utvärderingen tar sin utgångspunkt ikraven som ställs i det 16:e miljömålet (”Ett rikt växt- och djurliv”) och innefattar variablersom artrikedom, Shannon-Wieners diversitetsindex och förekomst av rödlistade arter.Specifikt utvärderas i vilken mån programmet uppvisar långsiktiga trender och vilkenförmåga det har att påvisa rumsliga mönster, att ge precisa skattningar på medelvärden (= småstandardfel och konfidensintervall) och att upptäcka förändringar med en tillfredsställandesannolikhet (=god statistisk styrka). Rapporten omfattar data från början av 1970-talet till2005 från stationer i Västerhavet och Östersjön.Totalt sett har 781 taxa observerats i miljöövervakningen (Västerhavet: 689; egentligaÖstersjön 93 och Bottniska viken 71). Nya taxa observeras kontinuerligt i samtligahavsområden. Flera analyser antyder att artdiversiteten har genomgått förändringar både iVästerhavet och Östersjön under de senaste 20-30 åren. I Västerhavet kan man observera enminskande trend i artrikedom och Shannon-Wiener indexet, tendensen är den motsatta iegentliga Östersjön och i Bottniska viken. Orsaken till och tillförlitligheten hos dessa mönsterbör undersökas närmare.Analyserna visar också att faunan uppvisar variation på olika rumsskalor och attmjukbottensprogrammet har förmåga att upptäcka dessa både när det gäller artrikedom ochShannon-Wieners index. På grund av olikheter i faunans sammansättning och skillnader iprovtagningens utformning skiljer sig precision och statistisk styrka mellan havsområden.Precision och statistisk styrka skiljer sig mellan olika rumsliga skalor men generellt ökar demed ökad rumsskala. I absoluta tal är standardfel och konfidensintervall större i Västerhavetän i Östersjön men detta kan i stor utsträckning förklaras av att Västerhavet har en högrediversitet. Sett i relation till medelvärdet är precisionen i allmänhet 5-10% av medelvärdet isamtliga områden. Analyserna visar också att programmen i de olika områdena på 20 års sikthar goda möjligheter att upptäcka förändringar med en årlig takt på ≈ 1%. På 10 års siktmåste förändringarna i allmänhet vara 2 – 5%. Programmens utformning och omfattningförefaller i allmänhet adekvat förutsatt att dessa skattningar av precision och förändringstaktanses tillräckliga. Eftersom programmet i egentliga Östersjön nyligen omstruktureras finns en4i princip gemensam strategi i alla havsområden. I Västerhavet finns dock viss brist påintegrering eftersom existerande prover från Kattegats kustområden ej är tillgängliga i den ärgemensamma databasen. Vidare är övervakningen av Västerhavets utsjöområdenförhållandevis svag.Övervakningsprogrammet för mjukbottensfauna förefaller i vissa delar användbart för attövervaka uppfyllelsen av det 16:e miljömålet på nationell såväl som på regional skala.Porgrammet kan användas för att övervaka övergripande förändringar och medeltillstånd iartdiversitet. I vilken mån det kan användas för att bedöma andelen hotade arter (enligtArtadatabankens rödlista) är däremot mer osäkert och när det gäller diversiteten av naturtyperhar programmet mindre att erbjuda. Däremot är det tydligt att det existerande materialet ochnuvarande program bör ha en unik potential som underlag för kommande beslut om åtgärder iolika havsområden. För att denna potential skall realiseras krävs dock att det på ett meromfattande sätt än idag används för målmedvetna analyser på relevanta rums- och tidsskalor.

  • 45.
    M. Karlsson, Therese
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Ekstrand, Elisabet
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Threapleton, Max
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Mattsson, Karin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Nordberg, Kjell
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Hassellöv, Martin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Undersökning av mikroskräp längs bohuslänska stränder och i sediment2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mikroplast och andra mikroskräpspartiklar såsom paraffin hittas i miljöprover över hela världen. En stor del av provtagningarna sker i ytvatten och det har gett oss många insikter kring förekomst och transport. På grund av en snabb omsättning och ofta låga antal partiklar per prov är det dock svårt att använda ytvattenprov för analys av mikroskräpssammansättningen. Sammansättningen är dock en viktig komponent för att ge underlag till att utröna såväl källmönster som riskanalyser.Majoriteten av plasten förväntas sjunka eller hamna på stränder. Därför undersöker vi här prover från stränder och sediment på den svenska västkusten. I studien ingår prover från tre exponerade stränder; Tjällsö, Skaftö och Ramsvik, tre stadsnära stränder; Göteborg, Stenungssund och Uddevalla samt prover i sediment utanför Stenungssund.På stränderna provtogs två sorters prover. Ackumulationsprover; prover som togs där skräpet visuellt kunde konstateras ha samlats, och poolade prover; prover där mindre volymer togs över ett större område och lades ihop till ett prov. Ackumulationsproverna togs för att öka chansen att få tillräckligt högt partikelantal och de poolade proverna togs för att ge mer representativa prover för föroreningsnivån på de olika stränderna. Proverna storleksfraktionerades och analyser gjordes visuellt i ljusmikroskop av fraktionerna 1-5 mm, 0,5-1 mm och 0,3-0,5 mm. Vissa partikeltyper analyserades även i FTIR för att även ge materialtyp. Lågt partikelantal i vissa av proverna belyser vikten av att anpassa provvolymen, medan analys av större provvolymer emellertid kan kräva extraktionsmetoder för att analyserna sak bli kostnadseffektiva. På grund av källornas komplexitet ges en så fullständig bild som om miljöanalyser av mikro och makroskräp, geografiska föroreningsmönster samt massbalansberäkningar kombineras. Vid mer specifika frågeställningar om särskilda källor så bör provtagning och analysmetod anpassas specifikt, utifrån storleksfördelning, partikeldensitet och polymertyper. Extraktion av mikroskräp från sedimentproverna är relativt väl utvecklat för miljöövervakning men analysen på mindre storleksfördelningar behöver utvecklas för att bryta ner naturligt material för att underlätta analysen.Resultaten indikerar att strandprover kan vara lämpliga för analys av sammansättningen av flytande mikroskräp, medan sediment är lämpliga för sjunkande partiklar, framförallt de polymerer som har en högre densitet i polymeren men även material som initialt flyter men som sedan på grund av degradationsprocesser och biofilm sjunker.Resultaten från strandproverna visade på höga koncentrationer av mikroskräp; i de poolade proverna låg de mellan 4 000 och 100 000 partiklar över 300 μm per kg torrvikt och koncentrationerna i ackumulationsproverna var upp till 70 gånger högre. Vanligast i samtliga prover var olika typer av plastfragment. Bland dessa var transparanta och semitransparenta fragment de allra vanligaste. De är svåra att spåra till specifika källor, vissa ledtrådar kan dock ges genom att undersöka sammansättningen av större skräp och återkommande resultat av strandinventeringar visar att en stor mängd av skräpet som hittas på svenska stränder är förpackningsplast.På stränderna var expanderad cellplast också en viktig kategori bland fragmenten. Framförallt på de urbana stränderna där de utgjorde en stor del av den identifierade mikroplasten. Åtgärder mot användningen av expanderad polystyren (EPS) i vissa engångartiklar har redan diskuterats på EU-nivå. Merparten av den expanderade polystyrenen som används i Europa används dock till byggmaterial. Det kan därför vara meningsfullt att se över regler om emballage och hantering av EPS och rutiner vid byggnadsarbeten för att säkerhetsställa att minimalt spill sker vid transport, lagring och bearbetning.8Bland de mikroplaster på stränder som inte tycktes vara fragmenterade så var plasttyper kopplat till produktion av plast en betydande del. Antalskoncentrationerna var högre i mindre storleksfraktioner. Den sortens mindre partiklar kan antas vara svårare att undvika spill utav än pellets. Det visar på vikten av att inkludera implementeringen av goda rutiner, miljötillsyn och uppföljning vid produktion, transport och lagring av plastmaterial.En annan återkommande kategori var mikrosfärer. Flera partiklar identifierades som polymetylmetacrylat medan vissa gav liknande spektra som glas. Tidigare studier har även hittat mikrosfärer av polystyren. Mikrosfärer kan därför antas förekomma i olika material med olika sammansättningar. Flera sorter tycks dock hamna i miljön vilket innebär att en översyn av användningsområden kan ge utökad kunskap kring vilka preventiva åtgärder som kan tas för att begränsa spill under produktion, transport, lagring och även användning. Referens bör även ges till det regelverksrevision av primär mikroplast som ECHA arbetar med.Paraffin var också en viktig skräpkategori som utgjorde 21 % av mikroskräpspartiklarna. Det kan därför vara värt att överväga de risker som paraffin kan utgöra samt undersöka möjligheter till att begränsa läckaget av paraffin till miljön.Mikroskräpskategorierna i sediment som gav kompletterade bild av viktiga källor var däckslitagepartiklar, fibrer, industrispill av PVC, samt färgade partiklar som till viss del kan vara färgpartiklar. Men även i sedimenten var de semitransparenta fragmenten av huvudsakligen PP och PE betydande.En litteraturjämförelse mellan sedimentmätningar i denna studie med övriga globala mätningar, visar att dessa svenska, med närliggande urbana-industriella källor, är bland de högsta förekomster som rapporterats från marina sediment. En jämförelse med kunskapsläget kring preliminär riskbedömning är inkluderad.Således sammantaget var majoriteten av partiklarna i sedimentproverna och på stränderna plastfragment. Det innebär att åtgärdsprogram utformade för att minska mängden mikroskräp i miljön bör inkludera åtgärder mot makroskräp med fokus på i) minskning av viss användning, ii) minimering av hantering utomhus, iii) barriärer för läckage och spridning, iv) uppstädningsåtgärder, ej endast på stränder utan även mer nära källorna eller spridningspunkterna.

  • 46.
    Magnusson, Marina
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Pilotstudie inför biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar i Östersjön2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Borgegren, Anders
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Granmo, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Cato, Ingmar
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Eventuellt samband mellan haltentennföreningar i vävnaden hosnätsnäckan Nassarius nitidus ochhalten tennföreningar i sedimentet.2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Eventuellt samband mellan halten

    tennföreningar i vävnaden hos

    nätsnäckan

    Nassarius nitidus och

    halten tennföreningar i sedimentet.

  • 48.
    Magnusson, Marina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Granmo, Åke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Investigation of Imposex on the Swedish west coast using Nassarius reticulatus as a bioindicator species2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The survey here described was carried out by Department of Marine ecology and founded by the Swedish Environmental Protection Agency in 2003, as a part of the monitoring process established by the OSPAR program in 1987 to monitor certain marine regions for TBT contamination. The present survey has focused mainly on point sources as recommended in OSPAR guidelines.

    Nassarius reticulatus were collected from two harbours (Brofjorden and Göteborg harbour), were tributyltin (TBT) contamination was suspected, and three bays that served as reference sites (Burholmarna, Kalvhagefjorden and Malö hamn). Observations of imposex and analyses of tissue samples were used to assess the degree of TBT contamination. Results show that no location is unaffected and effects were found in areas expected to be free from imposex.

  • 49.
    Modig, Lars
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Forsberg, Bertil
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Järvholm, Bengt
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, medicinska fakulteten, folkhälsa och klinisk medicin.
    Levin, Jan-Olof
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Lindahl, Roger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Rhén, Margaret
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Segerstedt, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sundgren, Margit
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Sunesson, Anna-Lena
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Brorström-Lunden, Eva
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU.
    Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 20012002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt

    urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes

    från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på

    totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt

    med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära

    platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-

    butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt

    kvävedioxid (NO

    2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag

    för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.

    Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet

    1,5 μg/m

    3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1μg/m3)

    och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3μg/m

    3.

    Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats

    inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det

    var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna

    halten (1,6 μg/m

    3 och 1,5 μg/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0

    μg/m

    3).

    Medianvärdet för butadien var 0,4 μg/m

    3, vilket är samma som halten uppmätt vid

    E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 μg/m

    3). Det var

    signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i

    rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.

    Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart

    resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.

    Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd

    15 μg/m

    3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året

    (19 μg/m

    3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,

    12-60 μg/m

    3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika

    (3,5 μg/m

    3 och 3,0 μg/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som

    uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda

    variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.

    PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur

    befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till

    forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08

    ng/m

    3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna

    från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07

    ng/m

    3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt

    högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m

    3).

    Kvävedioxid (NO

    2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan

    NO

    2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som

    gjordes personburet var 8 μg/m

    3 medan resultaten från de stationära mätningarna var

    betydligt högre. NO

    2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta

    personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

  • 50.
    Nilsson, Hans C
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Leonardsson, Kjell
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Umeå universitet, UmU, Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum.
    Rosenberg, Rutger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Göteborgs universitet, GU, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Bedömning av kvaliteten av bottenmiljön i Sundsvallsbukten: En jämförande analys mellan fotografier från sedimentprofiler och data från bottenfauna2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning med analys av sedimentprofilsbilder i några olika typer av bottenmiljöer i Bottenhavet. Totalt besöktes 17 stationer i Sundsvallsbukten. Avsikten med uppläggningen var att provta lokaler dominerade av östersjömusslan (Macoma balthica), lokaler dominerade av vitmärlan (Monoporeia affinis), lokaler med riklig förekomst av både östersjömusslor och vitmärlor, samt lokaler med utarmad makroskopisk fauna, detta för att inkludera en så varierande bottenmiljö som möjligt. Bilderna tagna med sedimentprofilskameran tolkades enligt ett kvalitetsindex för att klassificera bottenmiljön, BHQ-index, vilket jämfördes med det från bottenfaunadata kalkylerade AAB-indexet som är framtaget för Östersjön. De stationer som saknade eller hade kraftigt reducerad makrofauna återfanns på djup som motsvaras av djupet av den nedre delen av sommartermoklinen på cirka 20m djup. Dessa stationer tillhörande tillståndklass 4 och 5 enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder, det vill säga tydligt till kraftigt påverkade bottenmiljöer och sammanföll med de två olika bedömningsindexen AAB och BHQ. Fyra stationer klassades som opåverkade till obetydligt påverkade enligt AAB-indexet, tillståndsklass 1. Inga stationer klassades så högt enligt BHQ-indexet. Frånvaron av större strukturer såsom födofi ckor och djupa djurgångar i sediment-vatten-gränsskiktet kan förklara varför det högst uppmätta BHQ-indexet inte nådde upp till tillstånds klass 1 enligt Naturvårdsverkets förslag till bedömningsgrunder. Vi föreslår hur BHQ-indexet kan revideras för att ge en fullgodmiljöklassificering av bottnarna i Bottenhavet.

12 1 - 50 of 81
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf