Publications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 81
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ageheim, Sofia
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Nordin, Hans
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sundin, Sara
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2014-20152015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

     

    Länsstyrelsen ansvarar för att årliga rovdjursinventeringar genomförs i Gävleborgs län. Syftet är att

    övervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklas

    över tiden.

     

    I den här rapporten redovisas resultaten från inventeringar av lodjur, varg, järv och kungsörn, samt

    länsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn i Gävleborg under inventeringssäsongen

    2014/2015.

     

    Vid lodjursinventeringen 2014/2015 kvalitetssäkrades 15 familjegrupper, det vill säga 15 honor som

    fött ungar 2014. Lodjursstammen i Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 83 individer vintern

    2014/2015. Fyra av familjegrupperna delades med angränsande län.

     

    Gävleborg berördes av tio vargrevir vintern 2014/2015: Prästskogen/Haverö, Naggen, Kukumäki,

    Sjösveden, Tandsjön, Lingbo, Åmot/Ockelbo, Bondskog, Björnås och Glamsen. I sju av reviren

    bekräftades att föryngring skett våren 2014. Sex av reviren delades med andra län. Det innebär att

    Gävleborg anses ha haft 4,7 familjegrupper vintern 2014/2015, enligt Viltskadecenters fördelning.

    Vargarna i Korsåreviret, som tidigare delades mellan Gävleborg och Dalarna, har denna säsong vistats

    väster om länsgränsen och har inte spårats i Gävleborg. Tandsjö-reviret försvann under

    inventeringssäsongen genom skyddsjakt i februari 2015.

     

    Ingen inventering av björn har genomförts denna säsong. Länsstyrelsen bedömer att björnstammens

    storlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från 2012 års spillningsinventering. Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län.

     

    En riktad järvinventering har för första gången på många år genomförts i Gävleborgs län vintern

    2014/2015. Med hjälp av fotostationer har bilder på järv erhållits på flera ställen i hela norra delen av

    Gävleborg och en föryngring 2014 har kvalitetssäkrats.

     

    Vid inventeringen av kungsörn i Gävleborg 2014 konstaterades totalt 25 revir, varav 8 hade lyckade

    häckningar och 3 av dessa var dubbelkullar, det vill säga kullar med två ungar. Storleken på länets

    fasta kungsörnspopulation 2014 uppskattas till 50-65 individer.

     

    Inventeringarna av lo, järv och varg utfördes av länsstyrelsens personal, medan kungsörn

    inventerades av Kungsörnsgruppen Gävleborg på uppdrag av länsstyrelsen. Allmänhetens

    rapportering av rovdjursobservationer har varit till stor hjälp i arbetet med att göra så bra

    inventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns.

  • 2.
    Ahlen, Ingemar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.

    De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.

  • 3.
    Arvidsson, Mia
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Naturvatten i Roslagen AB.
    Gustafsson, Anna
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Naturvatten i Roslagen AB.
    Yngelinventering i Långvinds- och Harkskärsområdet - Gävleborgs län 20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redogör för resultat av inventering av fiskyngel i sex grunda

    vikar i Långvinds- och Harkskärsområdet, Gävleborgs län 2013.

    Inventeringen utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Gävleborgs län. Syfte var att undersöka fiskyngelförekomsten.

     

    Inventeringen utfördes under perioden 7-9 augusti i Yttra Storhamn,

    Åskärsviken, Mjölkviken och Fågelviken i Långvindsområdet samt i viken

    syd S:t Olofs sten och Näsviken i Harkskärsområdet. Provtagningen

    utfördes med 10-gram sprängladdningar enligt metodik framtagen av

    Fiskeriverket. Åskärsviken inventerades för första gången vid

    föreliggande undersökning medan övriga vikar inventerats ett flertal

    gånger sedan 2002.

     

    Inventeringen 2013 visar på mycket låg förekomst av yngel, framförallt

    när det gäller gädda men även av övriga varmvattensarter i flera av

    vikarna. I Yttre Storhamn dominerades yngelfångsten av storspigg och

    endast ett fåtal abborrar och ett gäddyngel noterades. I Åskärsviken

    dominerades fångsten av abborre men även gädda och mört noterades.

    Fångsten i Mjölkviken dominerades av storspigg men även abborre och

    mört noterades. I Fågelviken utgjordes hela fångsten av storspigg.

    Fångsten i viken syd S:t Olofs sten dominerades av karpfisk men även ett

    fåtal abborrar noterades samt både små- och storspigg. Även i Näsviken

    dominerades fångsten av storspigg och endast ett par abborrar och en

    björkna/braxen noterades.

     

    Resultaten visar på allvarliga rekryteringsproblem för flera av de

    varmvattenskrävande arterna i de flesta vikarna. Generellt sett tyder

    inventeringen 2013 på en fungerande om än svag rekrytering av abborre

    och mört i Mjölkviken och Åskärsviken samt av björkna/braxen och löja i

    viken syd S:t Olofs sten.

     

    Under perioden 2002-2013 har rekryteringen av abborre och mört minskat

    i Långvindsvikarna. Samtidigt syns en uppgång i antalet storspigg under

    de senaste åren. Samma trend kan ses i Harkskärsvikarna. Här är dock

    mellanårsvariationerna betydande för abborre och mört och trenden är inte

    statistiskt signifikant. Trenderna måste dock tolkas med försiktighet på

    grund av osäkerheter i och med konvertering av äldre resultat.

     

    I Mjölkviken (Långsvindsområdet) ses sedan 2008 en uppåtgående trend i

    abborrens förekomst, troligtvis tack vare ökad utbredning av

    undervattensvegetation.

  • 4.
    Aspenberg, Per
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Förekomst av trutsjuka och onormal fågeldöd i Gävlebukten sommaren 20172017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Besök har sommaren 2017 skett vid samtliga kända kolonierna i landskapets kustområde. Undersökningen har gjorts på så sätt att antalet par gråtrut som inleder häckning först bedömts genom ett eller flera tidiga besök. Vid ett senare tillfälle längre fram i häckningscykeln har eventuella döda fåglar räknats.

    Vid besöken på häckningslokalerna 2017 hittades bara en enda död gammal gråtrut med riktigt typiska symptom på den tidigare grasserande trutsjukan. Fågeln hittades döende på östra delen av Eggegrund. Inte heller hittades särskilt många individer av andra skärgårdsfågelarter som uppvisade sjukdomssymptom utan predation. Ännu sommaren 2017 kunde Gävlebukten därmed i stort sett friskförklaras med avseende på förlamningsepidemier. Inte sedan 2006 har trutsjukan grasserat i större omfattning i området.

    Summering av totalpopulationen i undersökningsområdet visade på ett ökande bestånd av gråtrut. Efter tre år av nedgång från toppnivån på 720 par 2013 kom nu en ökning på 8% jämfört med 2016 upp till 633 par.

    Ejdern har fortfarande en gynnsam utveckling med ökningar i antal och god förekomst av kullar med ungar. Situationen är därmed mer positiv vid Bottenhavet än i skärgårdarna från Roslagen och längre söderut.

  • 5.
    Aspenberg, Per
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Ingen trutdöd i Gävlebukten sommaren 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Massdöd hos gråtrutar, kopplad till karaktäristiska förlamningssymptom, upptäcktes år 2000 i

    södra Sveriges kusttrakter. Denna onormala sjöfågeldöd med oklar orsak har varit föremål för

    flera speciella studier i landet. För Gävleborgs läns del har fältstudier gjorts under alla år från

    och med 2002. Detta år dog så mycket som ca 35% av de adulta gråtrutarna vid södra delen av

    länets kust. Fortsatta kontroller har visat att andelen döda gråtrutar vid gästrikekusten under

    åren 2003-2006 minskade till en lägre nivå på ca 7-8%. Denna andel klingade av ytterligare

    till nära 0% under åren 2007-2008 och har hållit sig kvar på denna harmlösa nivå även

    sistlidna sommar 2009.

     

    Efter utbrottet 2002 minskade antalet häckande par gråtrut efter gästrikekusten påtagligt

    (antalet kolonihäckande minskade från uppskattningsvis 715 par till 595 par år 2003). Denna

    nedgång fortsatte ytterligare till sommaren 2004 (då 483 par räknades in). Därefter har de

    skattade totalerna från räkningar i kolonierna pendlat i storleksordningen 500 till 600 par.

    Båda åren 2007 och 2008 låg siffran på runt 550 par, men 2009 hade den sjunkit med ca 40

    par. En generell minskning av den lokala gråtrutstammen har alltså nu kunnat dokumenteras.

    Trutsjukans roll i dessa sammanhang är svår att bedöma. Populationsutvecklingen bestäms

    naturligtvis också av många andra faktorer, som t ex tillgången till föda, inte minst under höst

    och vinter i övervintringsområdena i södra Östersjön, vilket i sin tur är kopplat till samhällets

    avfallshantering samt omfattningen av yrkesfiske.

     

    Liksom 2008 hittades inte en enda förlamad (levande) trut under sommarens fältarbete 2009.

    Ett i sammanhanget obetydligt antal om två sedan länge döda adulta gråtrutar påträffades

    under alla besök i kolonierna. Någon hypotes beträffande dödsorsak var inte möjlig att ange

    för dessa fåglar. Därmed måste man sammanfatta läget med att den observerade dödligheten i

    trutsjukan stannade på i princip 0% av den häckande populationen.

     

    Tre nyligen döda fåglar av andra arter (en vardera av havstrut, grågås och knölsvan) verkade

    emellertid ha kunnat drabbats av trutsjukan. Den slutsatsen var näraliggande genom att de var

    nersmetade med rester av gulgrön spillning runt kloaköppningen.

  • 6.
    Aspenberg, Per
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Minimal trutdöd i Gävlebukten sommaren 20102010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flera kustfågelarter har under 2000-talet drabbats av vad som betraktas som överdödlighet

    under normal häckningstid. En art som särskilt uppmärksammats i detta avseende är gråtruten.

    Stora mängder av gråtrutar har hittats döda vid häckplats och många har påträffats i

    förlamningstillstånd. Sedan 2002 har gråtrutarna årligen undersökts i Gävlebukten. Efter

    konstaterad massdöd i detta område 2002 avklingade andelen döda adulta åren 2003-2006 för

    att 2007-2009 hamna nära noll.

     

    Uppföljningarna har gjorts på så sätt att samtliga kända kolonier i Gävlebukten har besökts

    först i ett tidigt skede för att bedöma antalet par gråtrut som inleder häckning. Vid ett senare

    besök i slutfasen av häckningscykeln har eventuella döda fåglar räknats. Med tillgång till

    detta material kan dels totalpopulationen kolonihäckande bestämmas och dels även andelen

    av de adulta fåglarna som drabbats av ”trutdöden”.

     

    Från alla besök 2010 har endast registrerats tre döda gamla gråtrutar där man kan

    misstänka den tidigare grasserande trutsjukan som orsak. Detta motsvarar en obetydlig

    andel på ca 0,3% av de häckande adulta. En summering av totalpopulationen i

    undersökningsområdet hamnar på 529 par jämfört med 512 par 2009. I stort sett låg

    populationen alltså på oförändrad nivå.

     

    Man kan dock se tendenser till en liten men mer tydlig ökning i kolonierna i söder (+13%)

    och en tydlig minskning i de nordliga kolonierna (-20%). Materialet är litet men inbjuder ändå

    till spekulationer om att mink kan förklara en del geografisk omfördelning. De nordliga

    kolonierna ligger nämligen på minkbesökta skär och flera av de sydliga på minkfria öar.

  • 7.
    Aspenberg, Per
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Gävleborgs läns ornitologiska förening.
    Örngruppens verksamhet 1978-2017: Rapport till Länsstyrelsen augusti 2017 2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en ny årsrapport från GLOF:s örngrupp. Här redogörs för det regionala arbetet inom projekt Havsörn i Gävleborgs län fram till och med sommaren 2017.

    Beräkningen av totalt antal besökande havsörnar (inklusive omärkta) vid de två kontinuerligt drivna vinterutfodringarna landar på 400 individer, betydligt lägre än förra säsongens 656.

    Under våren-sommaren 2017 undersöktes 62 olika kända havsörnsrevir inom örngruppens traditionella område (Hälsingland-Gästrikland-Nedre Dalälven samt Älvkarleby kommun). Inom kärnområdet kunde häckningsförsök konstateras i 45 av reviren av vilka hela 37 (66%) ledde till lyckade häckningar. I dessa producerade örnarna 59 flygga ungar, varav 45 kunde ringmärkas.

    Räknat på häckningarna i kärnområdet utföll alltså andelen lyckade till höga 82% (jämfört med fjolårets mycket låga 66% och åren innan dess 87% 2015, 74% 2014, rekorddåliga 54% 2013, 75% 2012, 67% 2011, och 72% 2009). Antalet ungar per lyckad häckning blev för regionen det nära normala 1,6 (mot 1,45 ifjol,1,5 år 2015, 1,7 år 2014, 1,6 år 2013, 1,7 år 2012 och bara 1,3 år 2011).

  • 8.
    Aspenberg, Per
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Axbrink, Mats
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kustfåglar i Gävleborg 20072009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det främsta syftet med inventeringen 2007 var att kartlägga förekomsten av häckande

    kustfåglar detta år, för att genom jämförelse med motsvarande siffror från tidigare

    inventeringar få en uppfattning om populationsutvecklingen. Andra syften var att samla in

    data om onormal fågeldöd och om olika aspekter på skötsel av skyddade områden, t ex status

    för skyltning.

     

    De kustfåglar som inventerats är främst fågelarter som är knutna till vattenmiljön, dvs

    sjöfåglar, måsar, tärnor och vadare. Därutöver inkluderades andra arter utanför dessa

    kategorier som har sin regionala utbredning begränsad till just skärgårdsmiljö (t ex

    skärpiplärka) samt gråhäger och ängspiplärka som är relativt lättinventerade arter med en

    faunistiskt intressant förekomst i skärgården.

     

    För storskarv och häger skedde (liksom 1997) en systematisk boräkning. I övrigt användes

    antalet närvarande fåglar som underlag för uppskattningar av antalet häckande par.

     

    För att tillfredsställa möjligheterna till goda jämförelser tio år bakåt i tiden användes nu,

    liksom 1997, en metodik innebärande tre räkningstillfällen. Den första räkningen var inriktad

    på sjöfåglar (men noteringar gjordes för alla observerade fåglar) och genomfördes

    tidsperioden 28 april – 13 maj. Den andra räkningen genomfördes i huvudsak 31 maj – 16

    juni. Vid båda dessa taxeringsomgångar genomkorsades länets skärgård av de två författarna

    tillsammans i en öppen båt från länsgränsen mot Uppland i söder till gränsen mot Medelpad i

    norr. Den tredje taxeringsomgången genomfördes under perioden 18 juni – 22 juli. Vid denna

    omgång, som huvudsakligen syftade till att studera reproduktion, minkpredation och onormal

    sjöfågeldöd, arbetade författarna parallellt på olika håll.

     

    En jämförelse av resultatet för 2007 med tidigare inventeringar visar exempel på arter med en

    uppseendeväckande populationsökning såväl som arter med en lika kraftig minskning inom

    länets gränser.

     

    Populationsökningarna kan bero på en ökad födotillgång till följd av eutrofiering. Även en

    förbättrad miljögiftssituation och minskad jakt kan spela in. Minskningar av populationer

    beror sannolikt på predation från framför allt mink.

     

    Resultatet kan sammanfattas i nedanstående tabell, där förändringar mellan 1997 och 2007

    samt möjliga orsaker till dessa redovisas för olika artgrupper.

     

    Artgrupp

    Trend

    Möjlig orsak

    Doppingar

    Stark ökning

    Eutrofiering

    Storskarv

    Explosionsartad ökning

    Minskad jakt, ökad   födotillgång

     

    Svanar & gäss

    Ökning

    Minskad jakt

    Simänder

    Ökning

    Eutrofiering

     

    Dykänder

    Splittrad bild

    Olika påverkan av mink

    Vadare

    Minskning (dock ej f.

    strandskata

    Eutrofiering? Mink?   Flyttning – övervintring?

    Labb

    Viss ökning

    Fler tärnor

    Skrattmås

    Ökning

    Omflyttning från   insjöar till skärgård,

    eutrofiering

    Övriga måsfåglar

    Tämligen oförändrat

     

    Fisk- och silvertärna

    Ökning

    Ökad födotillgång

    Alkfåglar

    Ökad födotillgång

    Predation från mink   och ökad födotillgång

     

    Återgivning av tabell 2 från avsnitt 6.1.2 i rapporten.

     

    Ett intryck som förstärktes under fältarbetet våren-sommaren 2007 var skillnaden mellan

    fågelrika och fågelfattiga skärgårdsavsnitt. I stort sett tycks samma geografiska skillnader som

    noterades under inventeringen 1997-1998 kvarstå.

    Resultaten visar att onormal sjöfågeldöd betingat av sjukdom och/eller toxiner endast

    förekom i mycket ringa omfattning denna sommar. Betydande ungförluster förorsakade av

    mink kunde dock dokumenteras för de markhäckande kustfåglarna och det kan konstateras att

    problemet kvarstår i tämligen oförminskad omfattning.

     

    Förslag på åtgärder för att minska hoten mot kustfåglarna inkluderar fortsatt övervakning av

    skärgårdens toppkonsumenter och miljögifter, skapa säkrare farleder och navigationssystem

    för att minska risken för oljeolyckor, fortsatt uppföljning av trutsjukan samt stimulera

    decimeringen av mink. Även hänsyn vid planering och exploatering längs kusten anses

    angeläget, liksom aktiva åtgärder för att minska igenväxningen av öppna strandängar och

    vissa fågelskär utan högre vegetation. Slutligen bör häckfågellivet i skärgårdarna undersökas

    även framöver med tanke på den förväntade klimatförändringen.

  • 9.
    Aspenberg, Per
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Keller, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Metodjämförelse av undersökningstyper för kustfåglar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sommaren 2008 genomfördes jämförande studier mellan två olika inventeringsmetoder för

    kustfågeltaxering. Fältarbetet skedde efter en elva kilometer lång skärgårdssträcka i södra

    Gävleborgs län. Syftet med studien var att studera skillnaden i utfall med att taxera kustfåglar

    genom dels den s.k. Anderssons metod och dels en senare av länsstyrelsen i Gävleborg

    beskriven förenklad metod. Båda metoderna innehåller en tidig andfågelräkning som inte

    behandlades. Jämförelsen skedde bara mellan metodernas utfall i den senare inventeringsfasen,vilket för Anderssons metod innebar två inventeringstillfällen och för den nya metoden ett samlat inventeringstillfälle.

     

    De arter som var föremål för räkning i Anderssons första inventeringstillfälle fick sammantaget en högre numerär där än i den nya metoden med en enda integrerad räkning (ca 25 % högre). Hela skillnaden kunde förklaras av en stor diskrepans för småskrak. De arter som var föremål för räkning i Anderssons andra inventeringstillfälle fick omvänt en högre sammanlagd numerär i den nya metoden (också ca 25 % skillnad).

     

    Studien var upplagd med jämförande taxeringar med ganska stora tidsmellanrum. Det bedöms

    som att båda de ovan beskrivna skillnaderna huvudsakligen kunde förklaras av säsongsmässiga

    skillnader. Tidpunkten för inventeringen skulle alltså vara viktigare än vilken av de

    två metoderna som väljs.

     

    Även behovet av landstigning undersöktes genom jämförelser mellan observationer från båt

    före landstigning på ön och efter landstigning. De arter som då främst studerades var

    måsfåglar, tärnor och vadare. För samtliga dessa grupper gav landstigning inte oväntat något

    högre numerärer än räkningar från båt. För måsfåglar och tärnor sågs dock från närgången båt

    så mycket som 80-90% av antalet inräknade efter landstigning. För vadare indikerade

    undersökningen ett lägre utfall från båt på runt 60%.

  • 10.
    Aspenberg, Per
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Metodstudie Kustfågelinventering 20072009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid kustfågelinventering kan ingen inventerare se alla häckande fåglar vid ett enda besök.

    Den andel av de häckande fåglarna som en viss inventerare noterar vid ett visst tillfälle kan

    kallas inventeringseffektivitet. Inventeringseffektiviteten skiljer sig mellan olika inventerare

    och varierar under säsongen och mellan arter. Dessutom finns ett inslag av slumpmässiga

    faktorer som tillfällig frånvaro av fåglar, inventerarens ”dagsform”, väder m.m.

     

    Inventeringseffektiviteten undersöktes våren-sommaren 2007 genom en serie inventeringsbesök av sju olika observatörer vid tre fågelöar i Gävlebukten, huvudsakligen under perioden 23 maj – 2 juli. Sex av observatörerna saknade direkt erfarenhet av kustfågelinventering men hade alla mycket stora erfarenheter av fältornitologi och var därmed genomgående skickliga på artbestämning.

     

    Rent generellt kan man säga att ca 70 % var ett vanligt värde på inventeringseffektiviteten.

    För de mest lättinventerade arterna (t.ex. knölsvan, roskarl, rödbena) nåddes regelmässigt ca

    90 % inventeringseffektivitet, medan det för svårinventerade arter (t.ex. gräsand, drillsnäppa)

    snarare låg på 20-30 %.

     

    Inventeringseffektiviteten minskade under studieperioden, särskilt mot slutet. Dessutom var

    det en påtaglig slumpmässig variation mellan olika inventeringsdagar under samma vecka,

    särskilt för kolonihäckande fåglar som kunde variera 10-20 procentenheter inom några dagar,

    för de tre öarna i testet. Man kan dock anta att denna korttidsvariation spelar mindre roll i en

    större inventering som sträcker sig över flera inventeringsdagar.

     

    Skillnaderna mellan de olika inventerarna var som regel 5-10 procentenheter. När det fanns

    risk för sammanblandning av arter var dock skillnaden större, särskilt för blandade fisksilvertärnekolonier. Även för änderna som är generellt svårinventerade blev det stora

    personskillnader. Skillnaderna var också mycket större för en ”ringrostig” inventerare som

    varit mindre aktiv under några år. Personskillnaderna var delvis systematiska. Det beror

    troligen dels på ovana att räkna kolonihäckande fåglar (systematisk underskattning) samt

    skillnader i bedömning av fåglarnas uppträdande (häckar anden här eller är den bara tillfällig

    gäst vid ön). Dessa skillnader accentuerar värdet av att:

     

    • använda samma inventerare helt eller delvis i manskapet mellan olika år
    • introducera nya inventerare i problematiken med att särskilja förväxlingsarter
    • koncentrera sig på ett urval av vissa arter vid ett inventeringsbesök
    • använda fotografering som dokumentationsmetod vid större vitfågelkolonier
    • styra upp fältanteckningarna med t ex strikt användning av protokoll

    Slutsatser:

    • Inventeringsresultat underskattar de verkliga populationsstorlekarna
    • Det är viktigt att inventerarna är tränade i just kustfågelinventering, och nya

    inventerare bör samkalibrera sig med mer erfarna.

    • Även med tränad personal kommer ett visst fel att kvarstå, och små

    populationsförändringar (10-20 %) är mycket svåra att säkert skilja från metodfel. För

    svårinventerade arter är metodfelet ofta avsevärt större.

  • 11.
    Aspenberg, Per
    et al.
    Lantbrukshögskolan.
    Lundin, Lars
    Lantbrukshögskolan.
    Mellanljusnans Djurliv.1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som ett i de zoologiska undersökningarna för den s k Sehlstedtska utredningen 1) insamlades uppgifter om djurlivet vid Mellanljusnan. Det fanns ett särskilt intresse för denna del av Ljusnas mellan Laforsen och Karsjö (söder om Järvsö),  eftersom man här planerar att uppföra fyra nya kraftverk.

    Inom den här presenterade Mellanjusnan -utredningens ram har i första hand samlats uppgifter från lokala naturintresserade, men också från biologisk expertis. Tillgänglig faunistisk litteratur har läts medan studier i fält bedrivits bara i liten omfattning. Arbete begränsades till ryggradsdjur utom fiskar, dvs däggdjur, fåglar, groddjur och kräldjur. För dem skapades en så detaljerad förekomstbild som möjligt genom att för fåglarna uppskatta antal häckande par 1973 och för övriga djurgrupper ange kvalitativa förekomsttal.

    Vid sidan av en beskrivning av befintligt djurliv ingick som under sökningens mål att göra skyddsvärdesbedömningar samt diskutera tänkbara faunaförändringar efter en exploatering.

    Den särskilt skyddsvärda faunan befanns huvudsakligen utgöras av fåglar. Här häckar den i inlandet för övrigt så sällsynta silltruten. Andra företrädesvis kusthäckande fåglar återfinns här, av vilka åtminstone småskraken bör nämnas. Bläsand, jorduggla och strömstare är ytterligare några anmärkningsvärda fågelarter, som förhöjer områdets skyddsvärde. Också för att numera så sällsynta uttern finns kvar vid Mellanljusnan är älvsträckan värdefull.

    • Forsarna, och över huvud taget det strömmande vattnet, erbjuder den unika biotop som utgör en av grundvalarna för det säregna djurlivet.
    • I övre delen av Mellanljusnan är niporna och en del fuktiga strandområden betydelsefulla avbrott i det torra hedlandskapet.
    • En tredje egenart är att Ljusnans till stor del uppodlade dalgång ur ett större perspektiv bryter av mot omkringliggande land.Sådana fåglar som hornuggla tycks ha ett säkert fäste i kulturbygden. En bedömning av faunaförändringar efter en utbyggnad är vansklig att göra, men klart är att den unika älvbiotopen försvinner till förmån för en zoologiskt vida mer trivial miljö. Tillsammans med den genuina älvbiotopen försvinner säkert utter och strömstare, troligen även silltrut och småskrak.

    Sådana faktorer som att grunda vatten blir sällsynta, holmarna i älven minskar i antal och att flera värdefulla strandområden spolieras bidrar sannolikt till att Mellanljusnans i dag mycket intressanta djurliv fördärvas. Det vore stor skada för såväl forskningen.

  • 12.
    Aspenberg, Per
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Risberg, E Lennart
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Gävle Skärgård Naturvårdsinventering 1971-72 avseende RÖRLIGT FRILUFTSLIV och FÅGELLIV1972Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av länsstyrelsen i Gävleborgs län utfördes en naturvårdsinventering, som syftade till att samla beslutsunderlag i frågor om rörligt friluftsliv och fågelliv.

    Inventeringen gällde kustområdet från länsgränsen i söder t.o.m. I ggön inorr och genomfördes somrarna 1971 och 1972 . fältarbetet bestod dels av en taxering av häckande fågla, dels av en intervjuundersökning jämte kompletterande iakttagelser i syfte att samla material om det  rörliga friluftslivet .

    Den ornitologiska inventeringen avslöjade inte några anmärkningsvärda fågelförekomster i Gävle skärgård, med undantag för ett par av landets större kolonier av silver tärna. I området häckade dock arter som skräntärna (1971) ock labb. Av änder dominerade vigg med ca 170 par, följd av svärta och småskrake. Bland vadarna var strandskata, roskarl och rödbena särskilt väl representerade. Anmärkningsvärt mycket vitfågel häckade i området, mest fiskmås (ca 1000 par) men också en hel del silltrut och gråtrut. Den begränsade övärlden är i jämförelse med innanför liggande strand relativt

  • 13.
    Bergner, Adam
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Gezelius, Lars
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Östergötland.
    Häckande fåglar på strandängar i Östergötland: inventeringar 1996-20132013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14.
    Bergström, Tomas
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency .
    Råghall, Johan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency .
    Utterinventering 2013: Jämtlands län.2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att se spår eller lämningar efter utter är i dag inte en unik företeelse. Den som är uppmärksam och har kunskapen kan se spår lite varstans utmed vattendragen i länet. Det har under de senaste tio åren genomförts inventeringar och registreringar av observationer av utterspår och dessa visar att uttern finns spridd över så gott som hela länet.

    I syfte att kunna upptäcka eventuella förändringar i utbredningen och att få kunskap om förekomsten i nuläget genomfördes en mer systematisk inventering i länet under hösten 2013. Inventeringen genomfördes på barmark och inriktades på att finna markeringar från utter i anslutning till broar. Inventeringen omfattade såväl tidigare besökta lokaler som nya.

    Rapporten är inriktad på att redovisa resultaten från denna inventering. För den som vill veta mer om utterns biologi och levnadssätt hänvisas till annan litteratur.

  • 15.
    Bottacin-Busolin, Andrea
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH.
    Wörman, Anders
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH.
    Reducing  the risk of floods in lower Dalälven by optimal reseroir operation2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Reducing  the risk of floods in lower Dalälven by optimal reseroir operation

  • 16.
    Delin, Anders
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Gävleborg Botaniska sällskap.
    Naturvärden vid VOXNAN: Från Klucksjön till Vallhaga1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen gav ifebruari 1984 Gävleborgs Botaniska Sällskap i uppdrag att inventera den 12 millånga outbyggda delen av VOXNAN mellan klucksjön och Vallhagaforsens kraftverk.Inventeringen skulle omfatta naturvärdena i stort, och framför allt debotaniska. Inventeringen utfördes under maj-september av fyrauniversitetsstuderande i botanik och åtta medlemmar i sällskapet, under ledningav Anders Delin. Denna rapport redogör för resultaten.

  • 17.
    Ericson, Gunnar
    et al.
    Lantbrukshögskolan.
    Lundin, Lars
    Lantbrukshögskolan.
    Kungsbergets naturreservat1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt uppdraget från Sandvikens kommun skall detta arbete omfatta: ”en sammanställning av klimatologiska topografiska, geologiska, zoologiska, botaniska och kulturella data och på grundval av detta skall planeringen ge förslag till skötselplan grundad på naturvårdsmässiga principer.”

  • 18.
    Eriksson, Ann-Kristin
    Ockelbo kraft AB 1990.
    Naturinventering Testboån: Gammelfäbodströmmen1990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna naturinventering av gammelfäbodströmmen i Testeboån är utförd på uppdrag av Ockelbo kraft AB.

    Inventeringen har haft som syfte att utreda konsekvenserna av en utbyggnad framför allt för flora och bottenfauna, men uppgifter om fisk och fiske har också samlats in. Fältarbetet utfördes under juli och augusti 1990. Bottenfauna och fisk är de som drabbas hårdast av en utbyggnad. Hur allvarliga konsekvenserna för dessa blir beror till stor del på vilken minimitappning det skulle bli. På de växtlokaler som skulle dränkas vid en dämning har inga rara växter påträffas. En utbyggnad av gammelfäbodströmmen skulle även vara negativ för fiske och friluftsliv samt de närboendes rekreationsmöjligheter.

  • 19.
    Eriksson, Lars
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Lundin, Lars
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Översiktlig naturinventering av Orarna med arkipelag, Gävle kommun1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Orarna med omkringliggande övärld har sådana kvaliteter från naturvetenskaplig synpunkt, att området bedöms vara av riksintresse från den naturvetenskapliga naturvårdens synpunkt.

    Det gäller följande:

    1) stränder

    2) kärrvegetationen

    3) Havtornsnåren

    4) Ädellövskogen

    5) Barrskogsvegetationen, i de kustnära områdena.

  • 20.
    Eriksson-Lindgren, Gudrun
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Där ingen kunde tro att någon kunde bo2016Report (Other academic)
  • 21.
    Färlin, Johan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Utterinventering 2014 Gävleborgs län2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efter att ha minskat kraftigt under mitten av 1900 talet är nu uttern på väg att återetablera sigi hela landet. Den här rapporten visar att utterförekomsten på provlokalerna i Gävleborgs länhar statistiskt signifikant ökat, jämfört med den inventering som gjordes 2009. Även om detinte är testat statistiskt så har utterförekomsten på provlokalerna ökat vid varje inventeringsedan 1987. Samtidigt har förekomsten av mink minskat vid varje inventering.

  • 22.
    Grundberg, Mats
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. VFK- Vatten och Fiskevårdskonsult.
    Elfiskeinventering Gävleborgs län 89-911991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Gävleborgs Länsstyrelse, miljövårdsenheten har under sommarsäsongen 1989–91 en inventering av fiskfauna ägt rum i utvalda vattendrag inom länt. Projektledare har varit Gunilla lindgren.

    Målet med inventeringen är framförallt att få en uppskattning på försurningens eventuella effekter på fiskfaunan samt hur kalkningen påverkar denna.

    Vattendragen har inventerats med elström. Vid fisket har s. k batteriaggregat använts.

    En sammanställning från respektive år redovisas i rapporten. En bedömning av fångstresultatet av öring(0+) i förhållande till den elfiskade lokalens biotop redovisas. I denna bedömning tas även hänsyn till antalet fångade öringar (>0+). Fältarbetet och sammanställningen av  elfiskedata har utförts av VFK vatten & Fiskevårdskonsult där Mats Grundberg varit huvudansvarig konsult.

  • 23.
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Fjällfågelinventeringen i Dalarna 2006–20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fjällfågelinventeringen i Dalarna har pågått sedan 2006 och har utförts i

    hela Dalafjällen. Tills idag ingår totalt 24 inventeringsrutter. I denna rapport

    beskrivs de olika rutterna, resultat från sammanställningen av data från de

    inledande årens inventeringar redovisas och dessutom rapporteras trender

    för hur det går för de vanligaste arterna.

    Totalt under inventeringen har drygt hundra arter observerats. Flest arter

    har setts i områdena i de västra delarna av Dalafjällen med områdena runt

    Drevsjön/Drevdalen och Härjehågna som de artrikaste rutterna. De sex

    vanligast observerade fågelarterna i fjällfågelinventeringen var lövsångare,

    ängspiplärka, bergfink, rödstjärt, ljungpipare och småspov.

    För de vanligare arterna har vi kunnat räkna ut trender för fåglarnas

    utveckling i Dalafjällen. För att få ett så bra dataunderlag som möjligt för

    uträkning av trenderna har också de standardrutter som gjorts i Dalafjällen

    inkluderats. Flera signifikanta trender har kunnat räknas fram. Följande

    arter har uppvisat signifikant negativa trender för perioden 2002 till 2014:

    kricka, fiskmås, rödvingetrast, grönsiska, gråsiska, sävsparv och bergfink.

    Arterna har alltså minskat i förekomst under perioden. Ingen art hade ökat

    signifikant.

    Utöver arttrenderna har trender för miljömålsindikatorerna för Storslagen

    fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan beräknats. De två indikatorerna för

    fjällmålet (kalfjäll och fjällbjörkskog) har varit stabila för Dalafjällen under

    perioden, även om de på nationell nivå har visat signifikanta och tydliga

    negativa trender för båda indikatorerna. Indikatorn för Begränsad

    klimatpåverkan har inte heller den någon signifikant trend, även om den på

    nationell nivå visat på en tydligt varmare indikation.

    Fjällfågelinventeringen är en viktig undersökning som bidrar till att öka

    kunskapen om fjällens fåglar och hur utvecklingen av miljömålsindikatorerna

    för Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan framskrider.

    Fåglar reagerar generellt sett snabbt på förändringar i miljön och framtida

    klimat- och markanvändningsförändringar, som påverkar vegetationen, kan

    därför komma att ge tydliga förändringar i fågellivet.

  • 24.
    Haas, Fredrik
    et al.
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Green, Martin
    Executive, Universitet, Lunds universitet, LU, Lunds universitet, biologiska institutionen.
    Häckande strandängsfåglar i Blekinge län 2009 – 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 2009 har 14 havsstrandängsområden inventerats på strandängsfåglar inom ramen för Blekinge läns regionala miljöövervakning. Inventeringarna har skett med glesa mellanrum, den lokal som inventerats vid flest tillfällen har endast inventerats under tre av de åtta år som programmet pågått. Fem lokaler har inventerats under två olika år, medan resterade åtta endast har täckts under ett enda år. Inventeringarna ingår i det Gemensamma Delprogrammet för övervakning av strandängsfåglar (GDP). Baserat på de senaste räkningarna från respektive lokal häckar det 655 par fåglar av de arter som listas som inventeringsarter inom GDP på de 14 strandängarna. Vadare var med 233 par den talrikaste gruppen följd av änder (213 par) och måsfåglar (74 par). Rödbena med 76 par var den enskilt talrikaste arten. Av de elva arter som listas som typiska för N2000-habitatet Havsstrandängar av Östersjötyp (Östersjöstrandäng) har sju påträffats som revirhållande under inventeringarna. Fem arter upptagna i den svenska rödlistan har konstaterats hålla revir.

     

    Av de 14 lokalerna är det fyra som kvalitetsmässigt höjer sig över de andra: Torhamns udde, Stolp, Utlängan och Långaskär/Gräsör. Dessa fyra hyser mer än 65 % av det skattade totalantalet par vadare inom inventeringsområdena. Tillsammans med Torsö är de även de artrikaste. De fåtal områden som har inventerats vid mer än ett tillfälle ger i princip möjlighet till att studera förändringar över tid. Skillnader mellan åren i när på våren  som inventeringarna har genomförts försvårar dessvärre detta. Oavsett hur de kommande inventeringarna av strandängsfåglar i Blekinge län läggs upp när det gäller vilka områden som inventeras vilket år eller hur många områden som inventeras årligen, så är det av största vikt att inventeringarna genomförs på samma sätt och under samma tidsperioder varje år.

     

    Fågelförekomsterna i de 14 inventeringsområdena i Blekinge står sig väl i jämförelse med andra havsstrandängsområden i södra Sverige. De ytor som inventerats i Blekinge utgör ca 2 % av den totala arealen som inventerats i ett antal storskaliga inventeringar av havsstrandängar i södra Sverige. Andelen registrerade par på de Blekingska strandängarna står i proportion till detta, exempelvis noterades 3,1 % av totalantalet simänder (exkl. gräsand & kricka) och 2,1 % av vadarna i Blekinge.

     

    Havsstrandängarna har under lång tid minskat i areal på grund av ändrad markanvändning. Ett sentida hot är den havsnivåhöjning som det allt varmare klimatet förväntas medföra. En tidigare studie har visat att endast 16 av Blekinge läns nuvarande 753 ha  av Natura2000-habitatet Östersjöstrandäng (1630) kommer att återstå vid en havsnivåhöjning på 1m. Samtidigt förutsägs att 480 ha av samma miljö kommer att nyskapas. Det förefaller sannolikt att antalet strandängsfåglar kommer att minska i proportion till detta.

  • 25.
    Hake, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Svensk naturförvaltning AB.
    Övervakning av fiskgjusepopulationen i Färnebofjärdens nationalpark 1998-20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning av fiskgjusepopulationen i färnebofjärdens Nationalpark 1998-2009

  • 26.
    Hedgren, Olof
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Insektsuppföljning efter stormen Dagmar: Flerårig studie av grandbarkborre och rödlistade vedinsekter i fem naturreservat i Hälsingland2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fem naturreservat i Hälsingland inspekterades årligen 2012-2015 med avseende på

    granbarkborre i vindfällen och angrepp på stående träd sedan stormen Dagmar drabbat

    södra Norrland i december 2011. Även omgivande äldre granskog inom ungefär en km

    utanför naturreservaten inspekterades. Alla vindfällen lämnades orörda kvar i

    naturreservaten utom i ett (Gussjövallsberget) där man 2012 och 2013 manuellt barkade en

    del vindfällen med granbarkborre som låg i anslutning till kvarvarande granskog.

    Granbarkborren förökade sig i fallna granar under 2012 och 2013 i reservaten, därefter var

    vindfällena alltför gamla för granbarkborren som behöver färsk bark. Det var stora

    skillnader mellan reservaten i andelen utnyttjade vindfällen (från 5 till 89%). Vid

    Gussjövallsberget sänktes andelen tack vare barkningen men stora arealer med vindfällen

    förblev ändå obehandlade. Under 2013 och 2014 noterades en del angrepp på stående

    granskog inom naturreservaten nära ytorna med vindfällen, men antalet döda träd var lågt

    (från 0 till 114 per reservat). Utanför reservaten kunde inga angrepp med koppling till

    vindfällen efter Dagmar noteras.

     

    En ny storm i december 2013 (stormen Ivar) i södra Norrland resulterade i nya mängder

    vindfällen över stora områden, dock ej i de fem naturreservaten som bara påverkades

    marginellt. I både Medelpad och norra Hälsingland förblev många granvindfällen inte

    omhändertagna, och granbarkborren hade god förökningsframgång under sommaren 2014.

    Inför 2015 uppskattade Skogsstyrelsen att nivån granbarkborre i norra Gävleborg var ca nio

    gånger högre jämfört med 2013. Denna allmänna ökning av granbarkborre i

    skogslandskapet avspeglades i flera av naturreservaten med förnyade angrepp sommaren

    2015. Angreppen underlättades troligen av att naturreservatens granskog var gammal och

    därmed känslig för insektsangrepp. Främst påverkades Gussjövallsberget, Taskberget och

    Boda, men Svartviksberget kom lindrigt undan och Sillerberget påverkades knappt alls.

     

    Inom ett av reservaten (Gussjövallsberget) gjordes en fördjupad insektsinventering. Ungefär

    240 skalbaggsarter noterades, varav åtta rödlistade och 18 tidigare rödlistade arter. Ett 30-

    tal kan betraktas som signalarter för skyddsvärd boreal skog. De är knutna till döda barreller

    lövträd i olika nedbrytningsstadier, och är därmed mycket gynnade under många år

    framöver. Detsamma gäller troligen vedinsektsfaunan i övriga fyra reservat. Dessutom

    främjas lövföryngringen tack vare utglesningen av äldre gran och att brötar med fallna träd

    hindrar älgens bete av unga lövträd. Därmed kommer flera av naturreservaten, särskilt

    Gussjövallsberget och Taskberget, att radikalt ändra karaktär från äldre, skuggig granskog

    till en lövrik och varierad blandskog med mera asp, björk, rönn och sälg

  • 27.
    Hoffsten, Per-Ola
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU. Bollnäs kommun.
    Galvån: Ett riksintresseområde för naturvården, X 1051992Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Riksintresset
    • Rikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.
    • Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.
    • Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
  • 28.
    Holmberg et al, Thomas
    Executive. Ånnsjöns fågelstation.
    Fåglar i Jämtland-Härjedalen, Årg 36, 2-2016, Rapporter från Ånnsjöns fågelstation 20162016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Årsrapport för verksamheten vid Ånnsjöns fågelstation för 2016. Rapporter från myrfågelinventering, fågelinventering på Ånnsjön, kungsörn och jaktfalk i Härjedalen, dubbelbeckasininventering, jaktfalk i Jämtlands län, fjällrutter.

  • 29.
    Holmstedt, Stig
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av tjäder i Färnebofjärdens nationalpark 2009-20112013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering av tjäder i Färnebofjärdens nationalpark 2009-2011

  • 30. Höjer, Jan
    Om zoologiska skyddsvärden vid Klarälven, Dalälven, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven: Rapport november 1973 till statens naturvårdsverk för utredningen rörande vattenkraftutbyggnad i södra Norrland och Norra Svealand1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapport november 1973 till statensnaturvårdsverk för utredningen rörande vattenkraftutbyggnad i södra Norrlandoch norra Svealand

  • 31.
    Isaksson, David
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sahlin, Erik
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av skalbaggsfaunan i Färnebofjärdens Nationalpark 2009-20102012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar dels en sammanfattning av de observationer av skalbaggar som gjorts i Färnebofjärdens Nationalpark från 1930-talet och fram till 2010 och dels redovisas resultatet av inventeringar av skalbaggsfaunan utförda åren 2009 och 2010.

     

    Ett stort antal skalbaggar påträffades under inventeringen,5589 individer; 517 arter, och det totala antalet skalbaggsarter som rapporterats någonsin i parken uppgår till 773 st. Ett mindre antal av dessa har inte kunnat återfinnas sedan år 2000. Antalet kända rödlistade arter uppgår till 75 st. Inom denna grupp finns 25 arter som inte återfunnits efter år 2000, men de flesta av dessa bedöms ändå kunna leva kvar. Bland de intressantare arterna som har populationer i parken kan nämnas tickgnagaren Dorcatoma minor, svartoxe, större flatbagge och skrovlig flatbagge. Reliktbock och grön aspvedbock, två arter som börjar bli sällsynta i övriga landet,har i parken mycket starka populationer

  • 32.
    Jacobson, Anders
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Artdatabanken- SLU.
    Bjelke, Ulf
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Artdatabanken- SLU.
    Sandström, Jonas
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Artdatabanken- SLU.
    Konsekvenserna av hävd på biologiska värden vid nedre Dalälven2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Konsekvenserna av hävd på biologiska värden vid nedre  Dalälven 

  • 33.
    Johansson, Ulf
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskbestånden i Gavleån och Testeboån: Utvärdering av inventeringsfiske 2012-20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringsfiske med strömöversiktsnät utfördes i vattendragen Gavleån (MQ 21 m3/s) och

    Testeboån (MQ 11,7 m3/s) från Juni till Oktober 2012 samt Februari till September 2013.

    Fisket utfördes som en del inom projektet återställande av fiskvandring i Gästrikland. Totalt

    gjordes i Gavleån 337 nätansträngningar på åtta olika lokaler och i Testeboån 103

    nätansträngningar på sex lokaler. Näten sattes från båt eller med hjälp av vadning, från 7 m

    till 0,3 m djup. Under fisket fångades 18 arter och totalt 5680 individer. Av det totala antalet

    arter som fångades under inventeringen fångades arterna vimma, nors, sutare, gös, id samt

    sarv endast i Gavleån ocht arterna harr och lax endast i Testeboån

  • 34.
    Jonsson, Fredrik
    Ovanåkers kommun.
    Sässmanområdets fåglar1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sässmanområdet ligger strax norr och nordöst om Edsbyn tätort i sydvästra Hälsingland.

    Området består i huvudsak av flak jordbruksmark på älv sediment. Älven (ån) Voxnan slingrar sig genom området och delar det i en nordlig och en sydlig del. Längs Voxnan går Gamla landsvägen, en grusväg där motorfordonstrafik är förbjuden. Det finns 16 små eller medelstora tjärnar området. Den största är Sässsman med en yta på drygt 50 ha. Många av tjärnarna har ett rikt fågelliv, hela 195 fågelarter har påträffats i området.

  • 35.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Länsprogram för regional miljöövervakning i Gävleborgs län 2015-20202014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsprogram för regional miljöövervakning i Gävleborgs län 2015-2020

  • 36.
    Kihlström, Leif
    Svenska Naturskyddsföreningar, Sandviken.
    Naturinventering vid Körsjön1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Köröns flora är unik. Endast på mycket få specifika platser i Norrland kan man påträffa med likande sammansättning av arter.

    Flera arter förekommer ej på annan plats i kommunen och en del arter har märkliga nordliga utposter inom landet.

    Körön som är områdets, ur botanisk synpunkt, intressantaste plats har bl.a. Sveriges tredje nordligaste spontana bestånd av ek (Querqus robur).

  • 37.
    Kirppu, Sebastian
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Gunnarsson, Urban
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Hur går det för fåglarna i Dalarna?2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljöövervakningen av fåglar i Sverige påbörjades 1996 då fågeltaxering med

    standardrutter lanserades. Standardrutterna lades ut i ett rutnät på kartan

    med en inventeringsrutt vid varje 25 km avstånd från varandra i alla

    väderstreck. Detta gav en total mängd av 716 rutter i landet, varav 44 av

    dessa rutor hamnade i Dalarnas län.

    Till en början var intresset att inventera relativt svalt hos ideella

    fågelskådare och knappt en tredjedel av rutterna inventerades inledningsvis.

    Men efter millennieskiftet har intresset tagit fart och numera inventeras

    minst 60 % av rutterna årligen. Under ett av åren som förlöpt har faktiskt

    alla rutter i länet inventerats, år 2009.

    Trender för fåglarnas utveckling finns från år 1998 men eftersom de första

    årens fåtal inventerade rutter kan bli missvisande så visar vi trender och

    utvecklingen för fågelfaunan för Dalarnas län från och med år 2002 då ett

    större och bättre inventeringsunderlag finns tillgängligt. Inventeringarnas

    resultat kan idag påvisa trender för 94 olika fågelarter för Dalarnas län.

    Resultatet av beräkningen av trenderna visar att 26 fågelarter har minskat

    och 11 arter har ökat. För de övriga fågelarterna har det inte kunnat

    beräknas några signifikanta trender, eller så har de varit stabila under den

    korta tidsperiod som beräknats.

  • 38. Landgren, Thomas
    et al.
    Pettersson, Thomas
    Gezelius, Lars
    Måsar och tärnor i Vänern, Mälaren och Vättern 2013: En undersökning av solitärhäckare2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med de ordinarie inventeringarna av fågelskär i Vänern, Mälaren och Vättern 2013, gjordes en parallell studie som syftade till att ge ett mått på hur stor andel av respektive sjös häckande måsar och tärnor som täcks in av den ordinarie fågelskärs-inventeringen. Resultatet blev att solitärhäckare, det vill säga ensamt häckande måsar och tärnor, är en marginell företeelse i Vänern medan det åtminstone lokalt är relativt vanligt för fiskmås i Mälaren och även i Vättern. Studien har finansierats av miljöövervakningsmedel från Naturvårdsverket.

  • 39. Lessmark, Olof
    Malens (Siluris glanis L.) tillväxt och ålder vid könsmognad i Möckelnområdet, Helgeåns vattensystem, Kronobergs län2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Provfisken har gjorts efter mal med ryssjor i Möckelnområdet, Kronobergs län, under 2005-2013. Storleksfördelningen av fångade malar har använts för att avgöra olika årsklassers storleksvariation och medellängd. Medellängden de olika åren av tvåsomriga malar låg i intervallet 18-22 cm och för tresomriga 25-31 cm.

    Åldersbestämning av en drygt 100 cm lång mal visade att denna längd uppnåddes vid 9 års ålder. Jämförelse med tillväxtuppgifter från sydligare områden visar på att längdtillväxten i Möckelnområdet är ungefär hälften av vad den är där.

    Malen i Möckelnområdet blir könsmogen och leker första gången då den är ca 1 meter lång och är då 8-10 år.

  • 40. Lessmark, Olof
    Malövervakning i Möckelnområdet 20142014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Övervakning av mal i Möckelnområdet har skett med ryssjor på sex lokaler under tiden 26 augusti- 5 september. Övervakning har skett på samma sätt varje år sedan 2005. Årets resultat tyder på att reproduktionen är god och att det finns gott om mal inom området. Antalet fångade malar per ryssja var dock något lägre än medelvärdet under hela undersökningsperioden. Beståndet kan betraktas som tryggat och inte akut hotat inom Möckelnområdet.

  • 41. Lessmark, Olof
    Sommartemperaturens betydelse för malens reproduktion och årsklassernas storlek i Möckelnområdet, Kronobergs län2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Åren 2003-2013 har Länsstyrelsen i Kronobergs län övervakat malbeståndet i Möckelnområdet, södra Småland. Främst har det gällt reproduktionen och två- och tresomriga fiskar som fångats med samma metodik och på tre olika lokaler under flera år. Variationerna i mängden malar har varierat stort mellan åren. I detta arbete har gjorts en sammanfattning av resultaten från hela undersök-ningsperioden och en analys har gjorts av sommartemperaturens betydelse för reproduktion och årsklasstorlek. Temperaturdata gäller lufttemperatur vid en SMHI-station ca 20 km från undersökningslokalerna. Mängden malar av olika årsklasser har testats mot medeltemperaturen under juni-augusti och juli det år de kläckts. Bäst samband har funnits med medeltemperaturen i juli. Detta var sam-stämmigt på de tre undersökta lokalerna. Sambandet beskrivs av ekvationen y=0,0509X -0,7479 (R2=0,6497), där y är den relativa storleken av årsklassen och x är medeltemperaturen i juli det år fiskarna kläckts. Det betyder, att när tempe-raturen är 15 grader eller lägre, sker ingen reproduktion. Denna ökar sedan rät-linjigt med temperatur upp till 20 grader, som var den högsta temperatur som uppmättes under undersökningsperioden. Det är sannolikt att reproduktionen fortsätter att öka vid högre temperaturer, vilket dock sällan inträffar i södra Sverige.

  • 42.
    Lindgren, Gunilla
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bottenfauna inventering i Gävleborg 1986-19881992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bottenfauna inventering i Gävleborg 1986-1988

  • 43.
    Lindgren, Gunilla
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bottenfaunan i några sjöar med varierande PH i Delsboområdet1986Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försurningen av sjöar och vattendrag är ett miljöproblem som orsakar stora biologiska skador i Sverige (Joansson m fl. 1981, Naturvårdsverket 1981 och 1982).

    Effekterna av försurning är flera och inbegriper bl. a att bottenfaunans sammanfattning ändras (Johannson m fl. 1981, Mossberg 1979) och att vissa djur slås ut och försvinner från systemet (Grahn och Hultberg 1974). Djurgrupper som man vet påverkas är t ex Chironomidae ( fjädermyggor)

    (Mossberg1979), Ephemeroptera (dagsländor) ( Engblom och Lingdell 1983), Gastropoda ( snäckor)    ( Jokland 1980). Och Lamelliberanchiata( musslor) ( K A okland 1980). Genom att studera bl a dessa gruppers sammansättning kan man bedöma försurningsläget i en sjö.

    I denna rapport beskrivs bottenfaunan i ett antal sjöar med varierande ph i Delsboområdet. Sjöarna ingår i ett kalkningsprogram där två av sjöarna utgör okalkade referenssjöar. PÅ kort sikt är målsättningen med detta arbete att dokumentera bottenfaunan i dessa sjöar samt att göra en översiktlig bedömning av PH- situationen i sjöarna utifrån bottenfaunan.

    PÅ längre sikt är avsikten med undersökningen även att studera bottenfaunan i sjöarna i minst 3 år för att följa effekterna av de olika kalkningsåtgärderna som utförts i eller i anslutning till dem.

  • 44.
    Lindgren, Gunilla
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bottenfaunaundersökning i Skärjån 19901990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ljusnans- Voxnans Vattenvårdsförbund utförde 1987 en undersökning av bottenfaunan i Skärjån (LV- lab 1988) Syftet var att undersöka faunans kvalitativa sammansättning för att kartlägga eventuella försurningsskador. Undersökningen utgör också referensmaterial för den kalkning som inleddes 1988.

    Våren 1988 togs en kalknings doserar i drift i skärjån. Dosera en är placerad mellan station 1 och station 2. 1990 gjorde Länsstyrelsen miljövårdsenhet en ny bottenfaunan undersökning i syfte att följa upp de biologiska effekterna av kalkningen.

  • 45.
    Lindström, Åke
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Caplat, Paul
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Wittwer, Torben
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Smith, Henrik G.
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
    Jordbruksfåglar och småbiotoper: en pilotstudie2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2009 startade åtta länsstyrelser (i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Skåne, Örebro och Västmanlands län) miljöövervakning av småbiotoper i och i anslutning till åkermark med Sveriges lantbruksuniversitet som utförare. Övervakningen har utförts i ett stickprov inom 3x3 km stora landskapsrutor. Stickprovet sammanfaller med fågelinventeringar inom Svensk fågeltaxering som koordineras av Lunds universitet.

    Sedan länge har många av jordbruksfåglarna minskat, både i Sverige och i Europa. Resultaten från Svensk fågeltaxering visar att det gått extra dåligt för de fåglar som är knutna till småbiotoper.

    Den regionala miljöövervakningen av småbiotoper ger värdefulla möjligheter att följa förändringar i mängden småbiotoper parallellt med förändringar i antalet fåglar.

    I denna storskaliga pilotstudie har sammanlagt 100 fågelrutter inom Svensk fågeltaxering, så kallade standardrutter, jämförts med detaljerade uppgifter om viktiga habitatkaraktärer från den regionala miljöövervakningen av småbiotoper. Hypotesen har varit att antalet arter och individer av typiska jordbruksfåglar generellt ökar med mängden biotoper i jordbrukslandskapet, samt att antalet individer av arter beroende av småbiotoper specifikt ökar med mängden tillgängliga småbiotoper.

    Resultaten från projektet visar glädjande att det är flera småbiotopsvariabler som utöver mängden åkermark hjälper till att förklara de olika arternas förekomst. Det skulle dock behövas mer analyser för att detaljerna i resultaten, särskilt detaljerna för varje art, kan diskuteras riktigt grundligt. Det viktigaste framöver kommer också vara att förklara hur förändringar i biotopförekomster påverkar förändringar i fågelförekomsten, något som det kommer att finnas utmärkta data för inom några år om fågeltaxeringen och småbiotopsövervakningen fortsätter.

  • 46.
    Ljunggren, Lars
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
    Rekrytering av kustfisk i Gävleborgs län – En sammanställning av provfisken efter årsyngel 2002-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Gävleborg har inom den regionala miljöövervakningen noterat rekryteringsproblem för flera av de vanligen förekommande kustfiskarterna. Senare års inventeringar visar på mycket låg förekomst av yngel, framförallt när det gäller gädda. Denna rapport utgör en samlad utvärdering av fiskyngeldata för åren 2002-2015, i Gävleborgs län. Rekryteringen ser relativt god ut för abborre, vilket också nätprovfisken i Långvind tyder på. Rekryteringen av mört ser tämligen stabil ut om än något svag. Däremot så kan man konstatera att rekryteringen av gädda varit alarmerande svag de senaste tio åren. Med vissa undantag av mycket avsnörda vikar så verkar det vara ett mönster som gäller hela länet. Under samma period så har tätheterna av storspigg och skarv ökat påtagligt, båda dessa arter har potential att avsevärt påverka gäddbestånden negativt.

  • 47.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bedöming av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av   övervämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bedöming  av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av   övervämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet

  • 48.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Brandplan för Färnebofjärdens nationalpark: Mål och prioriteringar vid naturvårdsbränning2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Brandplan för färnebofjärdens nationalpark. Brandplan för färnebofjärdens nationalpark

  • 49.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kvicksilver i svenska sjöar1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kvicksilver i svenska sjöar

  • 50.
    Länsstyrelsen i Gävleborgs län,
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturvårdsplan för Ljusdals kommun1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsplan för Ljusdals kommun 1991.

12 1 - 50 of 81
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf