Reducing  the risk of floods in lower Dalälven by optimal reseroir operation

Svartån och dess omgivning- En beskrivning och sammanställning av befintligt material

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län genomfört en sedimentkartering och provtagning inom det kustområde i Söderhamns- och Ljusnefjärdarna där Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund bedriver recipientkontroll.

Arbetet syftat till att kartlägga bottnens sammansättning och uppbyggnad, fördelningen mellan erosions- transport- och ackumulationsbottnar och eventuellt förekommande fiberbankar, samt att ta sedimentprov för miljökemiska analyser och föreslå lämpliga lokaler för kommande recipientkontroll.

Fältarbetet har genomförts   under tiden 2001-10-18 till 2001-10-13

Länsstyrelsen gav ifebruari 1984 Gävleborgs Botaniska Sällskap i uppdrag att inventera den 12 millånga outbyggda delen av VOXNAN mellan klucksjön och Vallhagaforsens kraftverk.Inventeringen skulle omfatta naturvärdena i stort, och framför allt debotaniska. Inventeringen utfördes under maj-september av fyrauniversitetsstuderande i botanik och åtta medlemmar i sällskapet, under ledningav Anders Delin. Denna rapport redogör för resultaten.

Fältarbetet utfördes under tiden 8/4 - 10/4, 2/5 – 6/7 1974 samt vid ett flertal tillfällen under hösten 1974. Under tiden 5/5 – 6/7 bodde vi i Bergvik och Ala:s stuga vid Gröntjärn.

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Det undersökta området är beläget i ett mäktigt stråk av isälvsavlagringar norr om Ljusdal.  Gröntjärn och Strå sjö-Långtjärn utgörs av dödisgravar på ömse sidor om en hög brant ås. Gröntjärn saknar både ytligt tillopp och ytligt avlopp.

En ytvattenförbindelse mellan Gröntjärn och Benbergsbäcken kan uppstå vid mycket höga vattenstånd i tjärnen väster om Gröntjärn. En fåra i den rygg som avskiljer från varandra tyder på att så har varit fallet någon gång.

Undersökningens syfte är att ge ett underlag som belyser förhållandena i Inre fjärden med avseende på vatten- och bottendynamik, flora,fauna samt belastning av tungmetaller i ytsediment. 

Denna undersökning av metaller i Yttre Fjärdens ytsediment bör ses som ett komplement till undersökningen som utfördes i oktober 1998 (Hansson, Wijnbladh, 1998) i syfte att se eventuella samband mellan bottendynamik, bottenfauna och sedimentinnehåll.

• Riksintresset
• Rikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.
• Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.
• Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.

Gävleborgs regionala miljömål

8.6 Godtagbar minimivattenföring,

lyder

”2010 ska 50 % av alla kraftverk och regleringsdammar ha en, ur biologisk

mångfald, godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning”.

Målet

syftar till att främja den biologiska mångfalden genom att förbättra vandringsmöjligheter och

livsmiljöer för fisk och övriga vattenlevande växter och djur.

Vattenkraft är en ren och förnybar energikälla med låga utsläpp och mycket liten

klimatpåverkan men konsekvenserna för landskapet och organismerna i och kring ett utbyggt

vattendrag är stora. Vissa områden torrläggs, medan andra överdäms, forsar försvinner och

det blir svårare för fiskar och andra djur och växter att överleva. De flesta stora svenska

kraftverken byggdes under en tid då samhället inte prioriterade naturvårdsfrågor.

Länsstyrelsens uppföljning av miljömålet visar att situationen för länets vattendrag är mycket

allvarlig. Resultatet visar att det vid endast 16 av 142 kraftverksdammar finns en godtagbar

minimivattenföring. Det motsvarar 11 % vilket är långt ifrån det uppsatta målet om 50 %.

Vi har i den här studien definierat att en damm har en biologiskt godtagbar

minimivattenföring när dammens minimitappning är större än eller lika stor som vattendragets

lågvattenföring. För att urskilja de dammar som har en godtagbar minimivattenföring, har

studien gjorts i två steg utifrån länets 142 regleringsdammar. I det första steget bedömdes de

dammar som har nolltappning

inte ha en biologiskt godtagbar vattenföring. Nolltappning

betyder att inget vatten alls behöver tappas förbi anläggningen. De 65 urskiljda

regleringsdammarna bedömdes sedan utifrån dess minimitappning i jämförelse med

vattendragets normala lågvattenföring. Minimitappning är den minsta vattenföring som

regleringsdammen måste släppa förbi.

För att på sikt nå målet krävs ett aktivt arbete från Länsstyrelsen, kommuner och

Kammarkollegiet för att ta fram underlag och att driva omprövningar av gamla vattendomar i

syfte att få till stånd ökade minimitappningar förbi dammar och kraftverk. Arbetet bör ske i

dialog med kraftbolagen. Berörda myndigheter bör också tillsammans med kraftbolagen

identifiera de dammar som idag inte ger någon större nytta för kraftproduktion och åtgärda

dessa, t.ex. genom utrivning, så att vattenföringen kan återgå till det ursprungliga flödet.

I Norrland har vi överlag god tillgång på grundvatten och det är oftast av god kvalitet. Det är en av anledningarna till att regional grundvattenövervakning inte varit någon prioriterad fråga för länsstyrelserna. Genom EU:s vattendirektiv ställs nu högre krav på all övervakning av vatten.

För att få en ändamålsenlig och kostnadseffektiv grundvattenövervakning arbetade Norrlandslänen under 2009-2011 fram en gemensam övervakningsstrategi. I anslutning till strategin utvecklades också gemensamma delprogram för grundvattenövervakning i Norrland. Tillsammans med genomförd påverkansriskanalys och verifierande analyser av grundvattenkemi i grundvattenförekomster har strategin gett underlag till ett gemensamt delprogram för övervakning av grundvatten i Norrland (Grundvattenkemi i Norrland) och det innehåller ett första urval av stationer för kontrollerande övervakning enligt Vattendirektivet. Kraven för kontrollerande övervakning definieras i föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2014:1) och innebär bland annat att övervakningsstationerna ska provtas minst en gång vart sjätte år.

Med en god övervakning av grundvatten får vi även bättre möjligheter att föreslå åtgärder för att nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet samt att följa upp effekterna av de olika åtgärder som genomförs.

I denna rapport redovisas resultat från påverkansriskanalys, verifierande undersökningar och regional övervakning av grundvattenkemi. Här finns även en sammanställning av data från Vattentäktsarkivet, lagret för kommunala råvattenanalysdata. Utifrån resultaten diskuteras kring möjligheterna till förbättrad övervakning men också vilka framtida behov av övervakning som finns. Utifrån redovisningen kan det vara möjligt att ta fram fler indikatorer och uppföljningsmått för miljömålet.

Rapporten har tagits fram inom ramen för det gemensamma delprogrammet och finansieras huvudsakligen av medel för utveckling och utvärdering av regional miljöövervakning. Arbetet har genomförts i samarbete mellan länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län.

Application of the Building block Metodology to the Dalälven Project

Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

Färnebofjärdens högvattentoppar- kan de kapas?

Föreliggande arbete gäller naturinventering vid Sandviksmoarna inom Ljusdals och Hudiksvalls kommuner. Fältarbetet har utförts i sep-okt 1975 och sammanställningen under vintern 1975-76.

Uppdragsgivare har varit länsstyrelsen i Gävleborgs län och syftet med inventeringen att skapa underlag för ett säkerställande av området enligt naturvårdslagen. Området har klassificerats som objekt av riksintresse i programarbetet för den fysiska riksplaneringen.

Målsättningen vid inventeringsarbetet har främst varit att ge en detaljerad sammanställning av områdets geologiska, geomorfologiska och hydrologiska förhållanden samt på grundval av detta ge förslag till åtgärder och lämplig form för säkerställande.

Hydrologiavsnittet utgör inventeringens tyngdpunkt eftersom de geologiska förhållandena gör hydrologin ovanligt komplicerad och det främst är hydrologiska företeelser som har gjort området känt. Framställningen är inte, som det från början var tänkt, enbart beskrivande utan innehåller även tolkning av bildningsförlopp och olika samband. Det senare har tillkommit därför att en ren beskrivning inte är tillräcklig för att belysa området särart.

Framställningen är uppdelad i inventeringsdel, förslagsdel, fotobilaga och kartbilagorna är främst ett komplement till inventeringsdelen och bilderna i fotobilagan är med för att illustrera olika detaljer av intresse inom området.

Mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi har bedrivits inom Krondroppsnätet i Kronobergs län sedan 1996. Under det hydrologiska året 2018/19 gjordes mätningar på fyra platser i länet, vid granytorna i Fälleshult, Angelstad och Tagel, samt vid tallskogen i Attsjö i östra delen av länet.

Mycket kväve i markerna ger höga markvattenhalter vid störningar

Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har beräknats till mellan 8 och 14 kg per hektar för det hydrologiska året 2018/19, med högst nedfall i länets västra delar. Detta överskrider den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Det länsvisa totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har minskat med 27 % under perioden 2001–2018. Vid Tagel, den enda mätplats i länet där mätningar på öppet fält görs, har kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält minskat med 48 % (1996/97–2018/19). Samtidigt har nederbörden minskat i samma storleks-ordning, vilket kan vara en av förklaringarna till det minskade kvävenedfallet.

Halterna av nitrat i markvatten har under de senaste åren varit mycket låga i ostörd växande skog i länet. Stormskador kan dock leda till tillfälliga perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet och risk för utlakning till grund- och ytvatten. Att skogen mår bra och fortsätter ta upp kväve är viktigt, inte bara för miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning, utan även för Bara naturlig försurning.

Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurning

Försurning utgör fortsatt ett stort miljöproblem i Kronobergs län. Svavelnedfallet till skog i länet har dock minskat kraftigt under de senaste drygt två decennierna, med mellan 78 och 93 %. Numera ligger svavel-nedfallet på omkring 1 kg per hektar jämfört med 5 till 8 kg per hektar i slutet av 1990-talet. Trots detta går återhämtningen från försurning i markvattnet i länets skogar långsamt, med stora variationer mellan de olika mätplatserna.

Ett historiskt högt försurande nedfall under många år återspeglas i bestående surt markvatten, med pH runt eller under 5 och utan buffringskapacitet. Den återupptagna mätserien vid Fälleshult i länets västra del upp-visar dock mindre sura förhållanden jämfört med de tre övriga mätplatserna i länet. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste det ha ett värde på den syraneutrali-serande förmågan (ANC) som är klart högre än noll. Vid länets ytor ligger ANC i markvattnet kring eller under noll, och särskilt Angelstad uppvisar kraftigt negativa värden. Vid Angelstad förekommer också för-höjda halter av toxiskt oorganiskt aluminium.

En analys av trenderna på samtliga mätplatser i södra Sverige visar att det finns många ytor utan signifikant återhämtning från försurning, och i de fall där återhämtning kan påvisas är den långsam. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp, och att skogsbrukets för-surningspåverkan hålls på en låg nivå.

I Södermanlands län undersöktes vattenkvaliteten med hjälp av kiselalger på 14 vattendragslokaler år 2023. För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (påverkan av näring) och %PT (påverkan av organisk förorening) har beaktats vid bedömningen tillsammans med eventuell riskflaggning. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet.

IPS-indexet visade god status i D1:2 Kilaån, D8 Torshällaån-Eskilstunaån, D16 Trosaån mellan Klämmingen och Frösjön, D25 Örboholmsån och D29 Laketorpsån. För samtliga, utom Kilaån, hamnade dock indexvärdet mer eller mindre nära gränsen mot måttlig status. Kilaån verkar i stället vara påverkad av surhet. Klassningen kan vara osäker i Torshällaån-Eskilstunaån eftersom lokalen riskflaggades för mycket låg diversitet och i Örboholmsån som riksflaggades för stark miljögiftspåverkan.

Måttlig status konstaterades D0 Nyköpingsån, D15 Sigtunaån, D17 Trosaån, D18 Mölnboån, D28 Slytån och D30 Gammelstabäcken. IPS-indexet låg dock mycket nära respektive nära gränsen mot god status i Sigtunaån och Slytån. Slytån riskflaggades vidare för betydande miljögiftspåverkan, liksom Nyköpingsån. I Trosaån utfärdades en riskflaggning på grund av mycket låg diversitet.

IPS-indexet motsvarade otillfredsställande status i D2 Svärtaån, D26 Norrtunabäcken och D27 Enarenån. Klassningarna styrks av att stödparametern %PT visade mycket stark påverkan av organisk förorening. Indexvärdet var lägst i Svärtaån och det hamnade nära gränsen mot dålig status.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska (årsmedel-värde för pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3) förhållanden på alla lokaler, utom D1:2 Kilaån där indexvärdet motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

VÅG, Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse, är Länsstyrelsen Gävleborgs plan enligt åtgärd 5 i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Enligt åtgärd 5 ska Länsstyrelserna årligen aktualisera sina åtgärdsplaner för att säkerställa att åtgärderna i planerna genomförs och följs upp. Detta dokument utgör 2019 års revidering av Länsstyrelsen Gävleborgs åtgärdsplan.De årliga uppföljningarna och revideringarna omfattar inte hela VÅG, utan fokuserar i första hand på aktivitetsplanerna. Här presenteras uppföljning av planerade aktiviteter samt reviderade aktivitetsplaner för respektive åtgärd. Bilagorna med prioriterade vatten revideras först 2020 och därefter vart tredje år.Under 2018 beslutades om tillägg till åtgärdsprogrammet för vissa miljögifter. Dessa tillägg beskrivs inom respektive berörd åtgärd i detta dokument.Denna reviderade version av VÅG har beslutats av länsledningen den 28 januari 2019.

Hydrodynamisk- hydrologisk analys av översvämingar nedströms om Näs kraftverk

Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 2

Under fältkurserna utfördes ett antal kemiska undersökningar inom Skalens tillrinningsområde. Alkalinitet, konduktivitet, PH och syrgashalt mättes (Figur 5.1 och 5.2). Observera att PH- värdena är osäker(se avsnitt 5.2.3).

Sjön Över Skalen och Bornasen Lodades och djupkartor gjordes.

GÄVLEKUSTEN UNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN

sammanfattning av ett utvecklingsarbete.