Publications
Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bottacin-Busolin, Andrea
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH.
    Wörman, Anders
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH.
    Reducing  the risk of floods in lower Dalälven by optimal reseroir operation2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Reducing  the risk of floods in lower Dalälven by optimal reseroir operation

  • 2.
    Brage, Markus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Svartån och dess omgivning: En beskrivning och sammanställning av befintligt material2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svartån och dess omgivning- En beskrivning och sammanställning av befintligt material

  • 3.
    Cato, Ingemar
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. SGU.
    Sedimentkartering i Söderhamnsfjärden2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges geologiska undersökning (SGU) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län genomfört en sedimentkartering och provtagning inom det kustområde i Söderhamns- och Ljusnefjärdarna där Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund bedriver recipientkontroll.

    Arbetet syftat till att kartlägga bottnens sammansättning och uppbyggnad, fördelningen mellan erosions- transport- och ackumulationsbottnar och eventuellt förekommande fiberbankar, samt att ta sedimentprov för miljökemiska analyser och föreslå lämpliga lokaler för kommande recipientkontroll.

    Fältarbetet har genomförts   under tiden 2001-10-18 till 2001-10-13

  • 4.
    Delin, Anders
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Gävleborg Botaniska sällskap.
    Naturvärden vid VOXNAN: Från Klucksjön till Vallhaga1988Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen gav ifebruari 1984 Gävleborgs Botaniska Sällskap i uppdrag att inventera den 12 millånga outbyggda delen av VOXNAN mellan klucksjön och Vallhagaforsens kraftverk.Inventeringen skulle omfatta naturvärdena i stort, och framför allt debotaniska. Inventeringen utfördes under maj-september av fyrauniversitetsstuderande i botanik och åtta medlemmar i sällskapet, under ledningav Anders Delin. Denna rapport redogör för resultaten.

  • 5.
    Hansson, Kenth
    et al.
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Wikström, Gunnar
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Gröntjärn- ett Naturfenomen eller...1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fältarbetet utfördes under tiden 8/4 - 10/4, 2/5 – 6/7 1974 samt vid ett flertal tillfällen under hösten 1974. Under tiden 5/5 – 6/7 bodde vi i Bergvik och Ala:s stuga vid Gröntjärn.

    SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

    Det undersökta området är beläget i ett mäktigt stråk av isälvsavlagringar norr om Ljusdal.  Gröntjärn och Strå sjö-Långtjärn utgörs av dödisgravar på ömse sidor om en hög brant ås. Gröntjärn saknar både ytligt tillopp och ytligt avlopp.

    En ytvattenförbindelse mellan Gröntjärn och Benbergsbäcken kan uppstå vid mycket höga vattenstånd i tjärnen väster om Gröntjärn. En fåra i den rygg som avskiljer från varandra tyder på att så har varit fallet någon gång.

  • 6.
    Hansson, Peter
    Hillevik Marina fältstation.
    Metaller i ytsediment Inre Fjärden Gävle 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att ge ett underlag som belyser förhållandena i Inre fjärden med avseende på vatten- och bottendynamik, flora,fauna samt belastning av tungmetaller i ytsediment. 

  • 7.
    Hansson, Peter
    Hillevik Marina Fältstation.
    Metaller i ytsediment Yttre Fjärden Gävle 19991999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning av metaller i Yttre Fjärdens ytsediment bör ses som ett komplement till undersökningen som utfördes i oktober 1998 (Hansson, Wijnbladh, 1998) i syfte att se eventuella samband mellan bottendynamik, bottenfauna och sedimentinnehåll.

  • 8.
    Hoffsten, Per-Ola
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU. Bollnäs kommun.
    Galvån: Ett riksintresseområde för naturvården, X 1051992Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Riksintresset
    • Rikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.
    • Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.
    • Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
  • 9.
    Hultman, Elin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Hartzell, Gustav
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sjöberg, Hans
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Örn, Christer
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Bristande vattenföring förbi Gävleborgs regleringsdammar2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gävleborgs regionala miljömål

    8.6 Godtagbar minimivattenföring,

    lyder

    ”2010 ska 50 % av alla kraftverk och regleringsdammar ha en, ur biologisk

    mångfald, godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning”.

    Målet

    syftar till att främja den biologiska mångfalden genom att förbättra vandringsmöjligheter och

    livsmiljöer för fisk och övriga vattenlevande växter och djur.

    Vattenkraft är en ren och förnybar energikälla med låga utsläpp och mycket liten

    klimatpåverkan men konsekvenserna för landskapet och organismerna i och kring ett utbyggt

    vattendrag är stora. Vissa områden torrläggs, medan andra överdäms, forsar försvinner och

    det blir svårare för fiskar och andra djur och växter att överleva. De flesta stora svenska

    kraftverken byggdes under en tid då samhället inte prioriterade naturvårdsfrågor.

    Länsstyrelsens uppföljning av miljömålet visar att situationen för länets vattendrag är mycket

    allvarlig. Resultatet visar att det vid endast 16 av 142 kraftverksdammar finns en godtagbar

    minimivattenföring. Det motsvarar 11 % vilket är långt ifrån det uppsatta målet om 50 %.

    Vi har i den här studien definierat att en damm har en biologiskt godtagbar

    minimivattenföring när dammens minimitappning är större än eller lika stor som vattendragets

    lågvattenföring. För att urskilja de dammar som har en godtagbar minimivattenföring, har

    studien gjorts i två steg utifrån länets 142 regleringsdammar. I det första steget bedömdes de

    dammar som har nolltappning

    inte ha en biologiskt godtagbar vattenföring. Nolltappning

    betyder att inget vatten alls behöver tappas förbi anläggningen. De 65 urskiljda

    regleringsdammarna bedömdes sedan utifrån dess minimitappning i jämförelse med

    vattendragets normala lågvattenföring. Minimitappning är den minsta vattenföring som

    regleringsdammen måste släppa förbi.

    För att på sikt nå målet krävs ett aktivt arbete från Länsstyrelsen, kommuner och

    Kammarkollegiet för att ta fram underlag och att driva omprövningar av gamla vattendomar i

    syfte att få till stånd ökade minimitappningar förbi dammar och kraftverk. Arbetet bör ske i

    dialog med kraftbolagen. Berörda myndigheter bör också tillsammans med kraftbolagen

    identifiera de dammar som idag inte ger någon större nytta för kraftproduktion och åtgärda

    dessa, t.ex. genom utrivning, så att vattenföringen kan återgå till det ursprungliga flödet.

  • 10. Lundmark, Annika
    et al.
    Strömberg, Christina
    Kumpula, Tiina
    Övervakning av grundvatten i Norrland 2008-2012: Redovisning av resultatfrån övervakningoch råvattenkontroll i de fem Norrlandslänen2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I Norrland har vi överlag god tillgång på grundvatten och det är oftast av god kvalitet. Det är en av anledningarna till att regional grundvattenövervakning inte varit någon prioriterad fråga för länsstyrelserna. Genom EU:s vattendirektiv ställs nu högre krav på all övervakning av vatten.

    För att få en ändamålsenlig och kostnadseffektiv grundvattenövervakning arbetade Norrlandslänen under 2009-2011 fram en gemensam övervakningsstrategi. I anslutning till strategin utvecklades också gemensamma delprogram för grundvattenövervakning i Norrland. Tillsammans med genomförd påverkansriskanalys och verifierande analyser av grundvattenkemi i grundvattenförekomster har strategin gett underlag till ett gemensamt delprogram för övervakning av grundvatten i Norrland (Grundvattenkemi i Norrland) och det innehåller ett första urval av stationer för kontrollerande övervakning enligt Vattendirektivet. Kraven för kontrollerande övervakning definieras i föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2014:1) och innebär bland annat att övervakningsstationerna ska provtas minst en gång vart sjätte år.

    Med en god övervakning av grundvatten får vi även bättre möjligheter att föreslå åtgärder för att nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet samt att följa upp effekterna av de olika åtgärder som genomförs.

    I denna rapport redovisas resultat från påverkansriskanalys, verifierande undersökningar och regional övervakning av grundvattenkemi. Här finns även en sammanställning av data från Vattentäktsarkivet, lagret för kommunala råvattenanalysdata. Utifrån resultaten diskuteras kring möjligheterna till förbättrad övervakning men också vilka framtida behov av övervakning som finns. Utifrån redovisningen kan det vara möjligt att ta fram fler indikatorer och uppföljningsmått för miljömålet.

    Rapporten har tagits fram inom ramen för det gemensamma delprogrammet och finansieras huvudsakligen av medel för utveckling och utvärdering av regional miljöövervakning. Arbetet har genomförts i samarbete mellan länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län.

  • 11.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. SINTEF.
    Application of the Building block Metodology to the Dalälven Project2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Application of the Building block Metodology to the Dalälven Project

  • 12.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län

  • 13.
    Melin, Sigurd
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. terra firma.
    Brandt, Anders
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. terra firma.
    Färnebofjärdens högvattentoppar- kan de kapas?2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Färnebofjärdens högvattentoppar- kan de kapas?

  • 14.
    Persson, Lars
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sandviksmoarna - Gröntjärn1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete gäller naturinventering vid Sandviksmoarna inom Ljusdals och Hudiksvalls kommuner. Fältarbetet har utförts i sep-okt 1975 och sammanställningen under vintern 1975-76.

    Uppdragsgivare har varit länsstyrelsen i Gävleborgs län och syftet med inventeringen att skapa underlag för ett säkerställande av området enligt naturvårdslagen. Området har klassificerats som objekt av riksintresse i programarbetet för den fysiska riksplaneringen.

    Målsättningen vid inventeringsarbetet har främst varit att ge en detaljerad sammanställning av områdets geologiska, geomorfologiska och hydrologiska förhållanden samt på grundval av detta ge förslag till åtgärder och lämplig form för säkerställande.

    Hydrologiavsnittet utgör inventeringens tyngdpunkt eftersom de geologiska förhållandena gör hydrologin ovanligt komplicerad och det främst är hydrologiska företeelser som har gjort området känt. Framställningen är inte, som det från början var tänkt, enbart beskrivande utan innehåller även tolkning av bildningsförlopp och olika samband. Det senare har tillkommit därför att en ren beskrivning inte är tillräcklig för att belysa området särart.

    Framställningen är uppdelad i inventeringsdel, förslagsdel, fotobilaga och kartbilagorna är främst ett komplement till inventeringsdelen och bilderna i fotobilagan är med för att illustrera olika detaljer av intresse inom området.

  • 15.
    von Hofsten, Maria
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse (VÅG): Länsstyrelsen Gävleborgs genomförandeplan enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram 2016-2021, åtgärd 5Reviderade aktivitetsplaner 20192019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    VÅG, Vattenförvaltningsåtgärder för Gävleborgs länsstyrelse, är Länsstyrelsen Gävleborgs plan enligt åtgärd 5 i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Enligt åtgärd 5 ska Länsstyrelserna årligen aktualisera sina åtgärdsplaner för att säkerställa att åtgärderna i planerna genomförs och följs upp. Detta dokument utgör 2019 års revidering av Länsstyrelsen Gävleborgs åtgärdsplan.De årliga uppföljningarna och revideringarna omfattar inte hela VÅG, utan fokuserar i första hand på aktivitetsplanerna. Här presenteras uppföljning av planerade aktiviteter samt reviderade aktivitetsplaner för respektive åtgärd. Bilagorna med prioriterade vatten revideras först 2020 och därefter vart tredje år.Under 2018 beslutades om tillägg till åtgärdsprogrammet för vissa miljögifter. Dessa tillägg beskrivs inom respektive berörd åtgärd i detta dokument.Denna reviderade version av VÅG har beslutats av länsledningen den 28 januari 2019.

  • 16.
    Wörman, Anders
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Dargahi, Bijan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Hydrodynamisk- hydrologisk analys av översvämningar nedströms om Näs kraftverk2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hydrodynamisk- hydrologisk analys av översvämingar nedströms om Näs kraftverk

  • 17.
    Östman, Örjan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Universitet, Uppsala University.
    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 22013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet- del 2

  • 18.
    Fältkursrapport från sjön Skalen 6-9 mars och 29-31 maj 19891990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under fältkurserna utfördes ett antal kemiska undersökningar inom Skalens tillrinningsområde. Alkalinitet, konduktivitet, PH och syrgashalt mättes (Figur 5.1 och 5.2). Observera att PH- värdena är osäker(se avsnitt 5.2.3).

    Sjön Över Skalen och Bornasen Lodades och djupkartor gjordes.

  • 19.
    Gävlekusten, underlag för översiktsplan: Sammanfattning av ett utvecklingsarbete1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    GÄVLEKUSTEN UNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN

    sammanfattning av ett utvecklingsarbete.

1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf