Publications
Change search
Refine search result
1 - 29 of 29
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Brage, Markus
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Svartån och dess omgivning: En beskrivning och sammanställning av befintligt material2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svartån och dess omgivning- En beskrivning och sammanställning av befintligt material

  • 2.
    Delin, Anders
    Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län, Bollnäs Fågelklubb,Bollnäs naturskyddsförenining, .
    Grossjöberget - utmarksskog med stora naturskogskvaliteer1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grossjöberget är ett 3,8 kvadratkilometer stort område med stora naturskogskvalitteer i Arbrå sockens gränstrakter mot Rengsjö och Enånger. Berget är inte brant, reser sig bara 100 m över Grossjöns yta, som ligger 223 över havet, och är nästan hell täckt av grovblocklig morän. Marken tillhörde bönderna i flästa, huvuddelen i form av en allmänning. Större delen förvärvades 1972 av korsnäs& Marma. Området har berörts av avverkningar i flera omgånga, men genom sitt läge längst bort från byn har det ändå fått behålla jämförelsevis mycket skog. Det har nu ett sammsnhängande skogtäcke med hög ålder, stora mängder död ved och stor andel löv.

  • 3.
    Ericson, Gunnar
    et al.
    Lantbrukshögskolan.
    Lundin, Lars
    Lantbrukshögskolan.
    Kungsbergets naturreservat1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt uppdraget från Sandvikens kommun skall detta arbete omfatta: ”en sammanställning av klimatologiska topografiska, geologiska, zoologiska, botaniska och kulturella data och på grundval av detta skall planeringen ge förslag till skötselplan grundad på naturvårdsmässiga principer.”

  • 4.
    Gretener, Barbro
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Näsbergsfältet: Beskrivning av ett litet område med stora geovetenskapliga värden1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Näsbergsfältet är en mycket intressant dalutfyllnad ovanför och strax under högsta kustlinjen. Det innehåller många formelement på en liten yta vilket visarhändelseförloppet i samband med landisens avsmältning.

    Området är landskapsmässigt mycket tilltalande och inbjuder till strövtåg och rekreation.

    Näsbergsfältet är av riksintresse för naturvården främst från geovetenskaplig synpunkt. 

  • 5.
    Hoffsten, Per-Ola
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU. Bollnäs kommun.
    Galvån: Ett riksintresseområde för naturvården, X 1051992Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    • Riksintresset
    • Rikedom av forsar och strömmar i kombination med vattendragets storlek utgör en ovanlig och därför värdefull miljö.
    • Området utgör även en värdefull biotop för sårbart djurliv bl. a utter, nedströmsvandrande insjööring.
    • Översvämningsbetingade våtmarksmiljöer med rik flora, bl. a Kung Karls spira, intressant strandflora invid sidofåror, samt en unik svampflora invid biflödet Nybobäcken.
  • 6.
    Järnefors, Björn
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Inventering för naturvårdsändamål av grusförekomster inom Gävleborgs län1968Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventering för naturvårdsändamål av grusförekomster inom Gävleborgs län. Delrapport 1.

  • 7.
    Kihlström, Leif
    Svenska Naturskyddsföreningar, Sandviken.
    Naturinventering vid Körsjön1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Köröns flora är unik. Endast på mycket få specifika platser i Norrland kan man påträffa med likande sammansättning av arter.

    Flera arter förekommer ej på annan plats i kommunen och en del arter har märkliga nordliga utposter inom landet.

    Körön som är områdets, ur botanisk synpunkt, intressantaste plats har bl.a. Sveriges tredje nordligaste spontana bestånd av ek (Querqus robur).

  • 8. Larsson, Nils-Åke
    En morfologisk studie över ett mynningsområde vid Tyttbo i Dalälvens nedre lopp1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det undersökta deltat har som alla deltan i Sverige byggts upp under en relativt kort tidsperiod (efter den senaste inlandsisens av smältning). En faktor särskiljer emellertid detta delta från många andra, nämligen att Dalälvens framflytande här är lika ungt som deltabildningen. Älven har alltså ännu inte hunnit uterodera någon markant dal som motsvarar dess vattenföring (se Sandegren och Asklund, 1946).

  • 9.
    Lindberg, Tom
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturinventering Nordanstigs kommun1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

    1-Registrering av redan kände naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.

    2-Uppspårande av eventuella nya sådana områden.

    3-Kontroller i fält av noterade objekt och översiktlig beskrivning av dessa.

    4-Gradering av objekten enligt SNV: ´´Råd och anvisningar för naturinventering och naturvårdsplanering ´´. Graderingen leder fram till en klassning i riks -, läns- och lokalintresse för varje objekt.   

  • 10.
    Lindberg, Tom
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Preliminär rapport om översiktlig naturinventering utförd 1974 i Ovanåkers kommun1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]
    1. Målsättning

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

    1. Registrering av redan kända naturområden son komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.
    2. Uppspårande av eventuella nya sådana områden.
    3. Kontroller i fält av noterade objekt och översiktlig beskrivning av dessa.
    4. Gradering av objekten enligt SNV:” Graderingen leder fram till en klassificering i riks-, Läns-och Lokalintresse för varje objekt.
  • 11.
    Lindberg, Tom
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Wikberg, Tommy
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Översiktlig naturinventering utförd år 1975 av Söderhamns kommun1975Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringens målsättning kan sammanfattas i följande punkter:

    1) Registrering av redan kända naturområden som kan komma att bli föremål för naturvårdande åtgärder.

    2) uppspårande av eventuella nya sådana områden.

    3) kontroller i fäll av noterade objekt och översiktlig beskrivning av dessa.

    4) Gardering av objekten enligt SNV: ”Råd och anvisningar för naturvårdsplanering”. Gardering leder fram till en klassificering i riks-, läns- och lokalintresse för varje objekt.

  • 12.
    Linder, Folke
    Svenska naturskyddsföreningen.
    Redogörelse för naturinventering i södra delen av Gävleborgs län1957Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Redogörelsen omfattar södra hälften av länet upp till en linje Söderhamn – Bollnäs.

        Uppspårandet av fridlysningsobjekt har skett med ledning av tidigare publicerade undersökningar, egen kännedom om trakten samt uppgifter från åtskilliga med arbetare både inom och utom länet.

  • 13.
    Länsstyrelsen i Gävleborgs län,
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Naturvårdsplan för Ljusdals kommun1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsplan för Ljusdals kommun 1991.

  • 14.
    Mårs, Annika
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU.
    Gässön - en Ö i nedre Dalälven1997Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Min uppgift i detta examensarbete var att titta på den äldre markanvändningen på en ö vid namn Gässön, vilken ligger någon kilometer nedströms Bredforsen i nedre Dalälven. Den södra delen av Gässön som tillhör Uppsala län ligger inom det område som pga sina fina naturvärden avgränsats som förslag till naturreservat.

    Den äldre markanvändningen i form av slåtter och bete har betydelse för den säregna naturmiljön som finns här. Upphörande av den tidigare hävden bidrar till att älvängar och svämskogar växer igen vilket leder till en utarmning av den biologiska mångfalden. Andra faktorer som också bidrar är reglering av vattenflödena. Förhoppningsvis kan mitt arbet hjälpa till att bringa klarhet i den tidigare hävdens betydelse för nuvarande och framtida naturvärden.

    Kunskapar om tidigare markanvändning ger en bättre grund för beslut om skötselformer inom det eventuella naturreservatet, såsom tex uthuggning av gran och återupptagen hävd.

    I arbets första hälft ges en allmän beskrivning av området vid nedre Dalälven samt vilken betydelse hävden kan ha för tex floran. Det senare är dock inte direkt applicerbart på den aktuella ön. Till sist kommer jag in på den äldre markanvändningen på Gässön

  • 15.
    Nilsson, Gunnar
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Strandstudier vid Gästrikekusten: 17 bilagor+ fotobilaga1961Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen avser att beskriva , och om möjligt söka förklara utbredning och bildningssätt för de strandtyper och speciella strandbildningar som föreligger mellan Utvalnäs, beläget 1,5 mil nordost om Gävle, och Dömanskär, 3km nordost om Norrsundet.

  • 16.
    Olsson, Anders
    et al.
    Skogshögskolan.
    Olofsson, Leif
    Skogshögskolan.
    Hemlingby friluftsområde Skötselplan1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under våren 1974 påbörjades detta arbete på uppdrag av Gävle kommun, fritidsnämnden. Syftet med arbetet är att efter ett grundläggande inventeringsarbete utforma en plan för Hemlingby friluftsområdes skötsel. Planen är anpassad till områdets karaktär av närströvområde, men även intressen av vetenskapligkulturell betydelse har beaktats.

    Hemlingbyanläggningen är av stor betydelse för motionsverksamheten i Gävle med ca 290000  besök per år. Anläggningen drivs av SKid- och friluftsfrämjandet. Det planlagda området omfattar ca 1 500 ha. Arbetet bygger på litteraturstudier, personkontakter och fältarbete. Området har indelats i skötselenheter med hjälp av flygbilder. Under fältarbetet har varje enhet beskrivits och skötselförslag upprättats.

    För att underlätta det praktiska handhavandet av planen har speciella målsättnings- och åtgärdsmallar konstruerats för skogsmark och impediment. Dessa har utnyttjats för flertalet skogsmarksenheter. Separata skötselförslag har gjorts för området närmast stigarna.

    Åtgärdsförslagen för jordbruksmarken gäller främst ett öppethållande av denna. För flera enheter har betning föreslagits.

    Arbetet har presenterats i fyra huvudavdelningar: inventering, analys, planläggning, kostnader.

    I inventeringsdelen har b1 a tagits upp anläggningens tillkomst och utveckling, organisation av driften och vissa data rörande friluftslivet. Vidare har här behandlats kulturhistoria, klimat, topografi, geologi, botanik, zoologi samt skogstillstånd. Av stort kulturhistoriskt intresse är de vikingagravar som finns i området.

    Analysdelen behandlar konflikter mellan ett rationellt ekonomiskt skogsbruk och friluftslivet. Möjligheterna att hålla jordbruksmarken öppen diskuteras, liksom frågor angående besökarantal, jakt m m.

    Inom området finns vissa slitagekänsliga hällpartier som bör skyddas. Orienteringar bör inte läggas över dessa. I övrigt torde inte slitaget vara något problem.

    Södra delen av inventeringsområdet består i stor utsträckning av dikade torvmarker, bevuxna med tät, homogen yngre skog. Dessa marker är mindre attraktiva ur friluftssynpunkt. Ett öppethållande av jordbruksmarken och motionsslingorna sker mest rationellt med användande av entransportabel flishugg.

    I planläggningsdelen ges skötselförslag för samtliga åtgärdsenheter.

    Kostnadsdelen omfattar b1 a kostnader för att hålla jordbruksmarken öppen. Ett par exempel på inoptimalförluster för skogsbruket presenteras.

     

    Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.

    Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig, sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner.m. ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgångar,som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.

    Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till, kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.

    Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.

  • 17.
    Persson, Lars
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Grusinventering i Gävleborg1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringen omfattar i princip länets samtliga isälvsavlagringar. 1 inventeringsarbetet har ingått b1 a följande delmoment: förberedelser, kartstudier, insamlande och bearbetning av uppgifter, fältbesiktningar, analys, sammanställning och redovisning.

    Isälvsavlagringarna redovisas på kartklipp av topografiska kartan. Avlagringarnas omfattning är i huvudsak baserad på befintliga jordartskartor med vissa mindre justeringar. Förekomsternas volymer har uppskattas genom olika beräkningsmetoder. Alla förekomster har värderats i tre naturvärdesklasser.

    Avlagringarna är indelade i avsnitt och för varje avsnitt finns en beskrivning redovisade. En sammanställning med kortfattade uppgifter om samtliga undersökta förekomster redovisas i tabellform för varje kommun.

    Antalet avsnitt för hela länet är totalt 266. Den uppskattade totala volymen av länets isälvsavlagringar är 2,429 miljoner m³, varav 189 miljoner m³ bedöms vara uttagbara. Det bör dock påpekas att stora delar av denna senare volym är sandigt material, som det inte finns någon större efterfrågan på, eller som ligger så att det inte är exploateringsbart med hänsyn till transportkostnaderna. Indelat i de tre olika naturvårdsklasserna finns i länet 1,328 miljoner m³ i klass 1,960 miljoner m³ i klass 11 och 141 miljoner m³ i klass111.

    Inventeringen skall förhoppningsvis medverka till att mer medvetna beslut kan fattas om hur tillgångarna bäst bör nyttjas och att man kan finns en lämplig balans mellan bevarandeintressen och materielbehov. Inventeringens uppgifter och rekommendationer bör även kunna användas och bidra till, att  riksdagens och naturvårdsverkets intentioner om att kommunala grushushållningsplaner upprättas, främjas. En annan förhoppning är att inventeringen kan ge branschens producenter och konsumenter en ledning i sin verksamhet.

    Slutligen bör hänsyn tas till att vi lever i en föränderlig värld och detta bör beaktas även när denna inventerings uppgifter och planeringsrekommendationer används. Under de senast åren har materialkonsumtionen tenderat att gå över mot utnyttjandet av berg och grova moräner. Denna tendens torde bli ännu mer märkbar under de kommande åren. Bland de faktorer som påverkar en större användning av berg ät t ex Vägverkets högre krav på vägbyggnadsmaterial och upphandling av större vägbyggen med funktionsgaranti. Detta  ligger också i linje med nuvarande inriktning mot en bättre hushållning med befintliga naturresurser. Därmed ökar förutsättningarna för att bevara nu orörda isälvsstråk.

  • 18.
    Roos, Åke
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Detaljstudie av Ljusnanåsen i Rengsjö socken, Gävleborgs län1974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Berggrunden i Gävleborgs län präglas av tre morfologiska formelement.

    I öster utbreder sig en kustslätt, i söder cirka 30 Km bred, som i norr löper utanför den nuvarande kustlinjen. Denna slätt utgör sannolikt en denudationsyta, ett S.K. peneplan, med låg topografi och med berget rikligt  exponerat mellan sedimenten. Slätten utgör troligen en utlöpare av det subkambriska peneplanet, i söder väl utbildat i bl. a. uppland. Detta peneplan övergår inåt landet i ett höjdområde med bergsmassiv av ganska enhetlig toppkonstans, med vissa toppar överstigande denna nivå. Gränsen mellan slätten i söder och inlandets berg är utbildad som en brant, vars genes är omtvistad. Marin abrasion i kombination med andra morfologiska processer är närmast att förmoda.

    Gnejsgranit med stora fältspatsögon utgör den mest representerade bergarten i länt. Denna bergart uppträder i stora massiv. Ett bälte av kvartsit utgör berggrund vid gränsen till Västernorrland. I länets södra förekommer yngre granit, liksom i Orsa Finnmark i NW. Lågmetamorfa sedimentbergarter och massformiga, ibland skiffriga vulkanbergarter, S. K. Losgrönstenar finns inom samma område. Porfyrer sträcker sig in i flikar i detta område från Dalarna och Härjedalen. Jonisk sandsten finns Orsa Finnmark, liksom i Gävlesänkan i söder. Kambrosilurbergarter finns bara representerade som lösa block i de kvartära avlagringarna. Länets yngsta bergart är Dellenit, en andesit, som finns mellan Dellensjöarna i norr.

    Länets mest representerade jordart är, som i stort landet i övrigt, morän. Dess sammansättning är varierande, vad beträffar blockhalt och matrix. Normalblockig , sandig morän är vanligast. Moränens former är ofta i samstämmighet med den underliggande berggrundens former. Egenformer, i form av ändmoräner .m . ärsparsamt representerade. Isälvsavlagringarna är talrikt, i form av väl markerade åsryggar och deltan i HK-nivå. Under HK-nivå förekommer i åsarna ett antal sandfält med hittills ganska okänd genes. Svallmaterial förekommer ofta i de dalgånga, som i NW riktning drar inåt höglandet. Klapperfält omgärdar de höjder inom kustslätten, som har varit kraftigt exponerade, liksom öarna i det nuvarande kustbandet, Lera och främst mjäla utfyller de lägre liggande delarna av dalgångarna på kustslätten, liksom mindre områden längre in i landet. Mo blir rikligare representerad i sedimenten inom höglandet. Eoliska avlagringar är utbredda främst i södra delen av länet och i höglandet i nordväst. Sedimentslätterna är, med få undantag, torvfattiga.

    Isrörelsen har inom länet övergått från en i söder, kring Gävletrakten, mycket nordlig ritning till , kring Söderhamn, en tydlig avböjning mot NW och W. Räfflor vittnar om flera isrörelseriktningar, inalles tre , en första från WNW, en något senare från NW och en ung, främst representerad i kustzonen, från N och NE . Denna kuströrelse ställs i samband med en förmodad isoscillation i Gävletrakten.

    Den lokala undersökningen tillsammans med övriga resultat ger vid handen, att isen från en nordlig riktning i höjd med Söderhamn, ganska snabbt drar mot väster, samtidigt som iskanten dröjer i norra delen av länet. I höjd med kustslättens övergång i höglandet i W utjämnas denna rörelse, genom att recessionen hejdas i W av över HK uppdykande bergsområden. Isbrämet erhåller nu en jämnare linje i riktning SW-NE, och uppbrytningen tilltar krig kustöarna i NE. Isen ligger kvar i dalarna inåt, och i sprickor mellan bergshöjderna ansamlas stora material mängder. Isavsmältningen med dödisrester inom stora områden. Och med lateral dränering längs sprickor och tunnlar i dalsidorna.

     

  • 19. Rune, Sven
    Naturvårdsinventering inom Storsidan,Järvsö, utförd i oktober 1973 av lektor Sven Rune, Gävle.: Textbilagor och inventeringskartor1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den Naturvårdsinventering som här presenteras har utförts sammanlagt under 9 dagar i slutet av september och början av oktober 1973. Arbetet planlades i samråd med lantmäteriets specialenhet nr 2 i Gävleborgs län. Därvid begränsades området till att gälla bygden längs dalgångarna på Storsidan. Arbetet skulle utföras och redovisas som inventeringen inom Lillsidan, daterad 71-11-01. Vid fältarbetet har flygbilder i skala 1:20 000 använts. Avgränsningen av delområden har gjorts på dessa, men redovisningen har skett på karta i skal 1:50 000.

  • 20.
    Rydstern, Nils Olof
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Utredning rörande grusfyndigheternas värde ur ersättningssynpunkt till stöd för översiktlig grustäktsplanerling inom Gävleborgs län1969Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Gävleborgs län avser att för den framtida täktplanringen inventera och Klassificera grustillgångarna med hänsyn till deras värde ur b1 a naturvårds-, fornminnes- samt vattenförsörjningssynpunkt . Vid inventeringen skall även utredas fyndigheternas volym, läge och betydelse ur exploateringssynpunkt.

  • 21.
    Sahlander, Gisela
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Högberg, Fred
    Vägverket.
    Ny E4 Enånger- Hudiksvall Naturinventering: Biologisk konskvensbeskrivning1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en naturinventering av planerade sträckningen av den planerade sträckningen av ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall och kommer att ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av området. Jag har av vägverket fått i uppdrag at undersöka tre alternativ för vägens sträckning: A, B och D. Denna undersökning har tre syften: TT bedöma de tänkta vägsträckningarnas inverkan på naturen i området, att visa Vägverket vilket alternativ som till sist kommer till utförande.

    Generellt bedömer jag att den landskapstyp som de föreslagna vägsträckningarna berör är vanligt förekommande i trakten. Alternativ B har jag förkastat då det skulle medföra att en biologisk intressant gransumpskog skulle ödeläggas. De två övriga alternativ är lika varandra vid första påseendet. Längs båda sträckningarna finns det värdefulla naturtyper. Vid en granskning fann jag dock att det längs vägsträcka A finns fler ”fasta” naturtyper, såsom bäckraviner, myrmarker, åkanter och hällmarker, d.v.s bestående strukturer i naturen. Dessa ” fasta” naturtyper skulle komma att förstöras av en ny väg. Slutsatsen blir att jag förordar alternativ D som ny E4 mellan Enånger och Hudiksvall. När det gäller valet av vägtyp tror jag att det inte har någon större betydelse för naturen vare sig det blir en motorväg eller en motortrafikled.

  • 22.
    Snäll, Sven
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Inventering av krossberg i kustregionen i Gävleborg1994Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten av en inventering av berggrunden i kustregionen av Gävleborgs län.Syftet med inventeringen har varit att bedöma bergarternas lämplighet som råvara till ballast efter krossning. Ekonomiska resurser har styrt dess  omfattning av vilken anledning inventeringen inte har kunnat bli heltäckande . Valet av inventeringsområden har skett utifrån tillgänglig geologisk information. 79 förekomster finns beskrivna i rapporten.  Resultatredovisningen sker kommunvis

  • 23.
    Sundborg, Åke
    Executive, Universitet, Uppsala University.
    Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven klarälven Geovetenskapliga naturvärden1973Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den regionala beskrivningen upptar större delen av utrymmet i rapporten.

    Den inleds för varje älv med en kort översikt över hydrologi, geologi och landformer. Därefter följer för varje älvavsnitt en deskriptiv del med efterföljande bedömning av sannolika verkningar av planerade utbyggnads-och regleringsåtgärder.

  • 24. Svenska Naturskyddsföreningen, Sandvikenkretsen
    Områden av intresse för den vetenskapliga och kulturella naturvården: Sammanställd av svenska Naturskyddsföreningen Sandvikenkretsen Arbetsgruppen för naturinventeringar1972Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    1972:7 Områden av intresse för den vetenskapliga och kulturella naturvården

    Följande sammanställning avser att presentera de viktigare områden/objekt som framkommit vid en översiktlig naturinventering i Gävleborgs län.

    Vi utfört endast en detaljinventering av det material som omnämns i denna sammanställning. Detta område är körsjön i Sandviken kommun.

  • 25.
    Öster, Johannes
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    En kvartärmorfologisk studie Järvsö och Färila socknar i Hälsingland1930Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En Kvartärmorfolgisk studie i Järvsö och Färila socknar i Hälsingland.

  • 26.
    Fältkursrapport från sjön Skalen 6-9 mars och 29-31 maj 19891990Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under fältkurserna utfördes ett antal kemiska undersökningar inom Skalens tillrinningsområde. Alkalinitet, konduktivitet, PH och syrgashalt mättes (Figur 5.1 och 5.2). Observera att PH- värdena är osäker(se avsnitt 5.2.3).

    Sjön Över Skalen och Bornasen Lodades och djupkartor gjordes.

  • 27.
    Gävlekusten, underlag för översiktsplan: Sammanfattning av ett utvecklingsarbete1991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    GÄVLEKUSTEN UNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN

    sammanfattning av ett utvecklingsarbete.

  • 28.
    Riksintressen i Gävleborgs län2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Riksintressen i Gävleborgs län

  • 29.
    Värdefull natur i Bomhus: Natur- och kulturinventering Holmsundsskogen och Rudsjöområdet 19961996Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Holmsundsskogen och Rudsjöområdet

    Holmsundsskogen är ett skogsområde beläget mellan Bomhus kyrka och furuviksvägen. Tillsammans med Rudsjön är arealen ca 75 ha. SE karta sida 4.

    Efter stormfällningen 1954, då ca 5ha av den äldre skogen föll, har ingen egentlig avverkning skett. På stormfällningsytorna finns nu orörda ungskogar, i övrigt är skogen äldre, delvis mycket gammal.

    Kalkpåverkan är påtaglig med rik markflora och många krävande växter och ädla lövträd. En gång- och cykelväg anlagd på en värmekulvert skär igenom området i öst-västlig riktning. Här finns också en elbelyst motionsslinga och en naturstig, som hembygdsföreningen märkt ut med skyltar.

    Skötseln bör anpassas till de stora naturvärden och de fritidsaktiviteterna som finns inom området.

    Delen norr om kulvertvägen bör skötas för att förstärka befintliga naturvärden. Söder om kulvertvägen kan normala skogliga ingrepp utföras i undervisningssyfte. Områdets närhet och behov av undervisningsobjekt gör skogen lämplig som s k skolskog.

    Området runt Rudsjön har delvis en annan karaktär. Motionsslingan fortsätter här runt sjön. Delarna mellan Rudsjön och bebyggelsen har delvis parkkaraktär med äldre skog. Men här finns även alkärr och ren björkskog samt ett unikt mindre område med gamla grova vårtbjörkar.

    Sjön är mycket näringsrik och vid stranden och vattnet finns många krävande växter. Rudsjön är även en rik och känd fågelbiotop.

1 - 29 of 29
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf