Publications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 6029
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Aastrup Lotta, Mats
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Lewin-Pihlblad, Lotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Gierup, Jonas
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    McCarthy, Jenny
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Åsman, Magnus
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Förslag till nytt nationellt miljöövervakningsprogram för grundvatten inom Sötvattenprogrammet2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har utrett i vilken utsträckning en kombination av trendstationer och omdrevsstationerkan svara upp till ramdirektivets krav avseende den kontrollerande övervakningen avförekomster som inte bedömts vara utsatta för risk att inte nå målen.

  • 2.
    Aastrup, Mats
    et al.
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Lewin Pihlblad, Lotta
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    McCarthy, Jenny
    Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Screening av miljögifter i grundvatten - sammanställning av undersökningar gjorda 2003-20092010Report (Other academic)
  • 3.
    Aastrup, Mats
    et al.
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Lång, Lars-Ove
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Thunholm, Bo
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Åsman, Magnus
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Blekinge län.
    Utvärdering av grundvattendata från den regionalamiljöövervakningen i Blekinge: Rapport till Länsstyrelsen Blekinge län2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge

    län att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmet

    omfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privata

    brunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedöma

    grundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet –

    Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtida

    övervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlag

    har legat mätdata tillgängliga i mars 2001.

    Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge en

    tillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning av

    försurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabb

    omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både

    långtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av att

    den genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l.

    Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regioner

    representerade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B –

    Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljö

    och djup hamnade 20 av lokalerna i

    B3g = ”grunda brunnar (<4 m) i öppna akviferer i

    morän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls för

    övriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet med

    referensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilket

    visar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga.

    Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olika

    undersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i första

    hand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. De

    övriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att i

    jonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna av

    kalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikanta

    trenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid och

    konduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler.

    Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom hela

    övervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium,

    magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanser

    skall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktlig

    prioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmets

    framtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med en

    hydrogeologisk dokumentation i fält.

  • 4. Abenius, Johan
    Gaddsteklar på sandmarker i Jönköpings län2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2005 genomfördes en inventering av tre sandiga områden i Jönköpings län. Baskarp och Fagerhult är belägna i Habo kommun nära Vätterstranden medan Skillingaryds skjutfält ligger vid E4:an uppe på småländska höglandet. De undersökta områdena var sinsemellan mycket olika med avseende på gaddstekelfaunan och sandfälten i Habo kommun uppvisar större faunistisk likhet med östersjökusten än med småländska höglandet.Totalt har 5 602 exemplar tillhörande 162 arter gaddsteklar bestämts till art under inventeringen. Antalet rödlistade gaddsteklar är 8 och rödlistade flugor 2. 16 arter av gaddsteklar är nya landskapsfynd för Västergötland och 1 art är ny för Småland.Alla undersökta områden hyser en värdefull marklevande gaddstekelfauna med höga raritetsvärden. Skillingaryds skjutfält visar dock upp särskilt stora kvalitativa värden, som gör att skjutfältet även i ett nationellt perspektiv tillhör de mest skyddsvärda områdena för gaddsteklar. Fynden av vägsteklarna Evagetes subglaber och Priocnemis gracilis samt silversandbiet Andrena argentata, liksom anmärkningsvärt stora populationer av en rad exklusiva arter, bidrar till det samlade omdömet.Den exklusiva gaddstekelfaunan i de undersökta områdena är för sitt fortbestånd helt beroende av att det även fortsättningsvis sker en omfattande skötsel och kraftig markstörning. Skötselinsatserna för sandödla och marklevande gaddsteklar kan med fördel samordnas. Det mest akuta skötselbehovet föreligger på de minsta och mest isolerade lokalerna som i dagsläget utgörs av sandfälten vid Fagerhult.Metodiken med vita färgskålar har fungerat bra under denna inventering, men det är inte aktuellt att bedriva löpande uppföljning i samma omfattning med denna relativt resurskrävande inventeringsmetod. I stället föreslås att löpande övervakning till att börja med baseras på att populationerna av Andrena argentata och om möjligt även Lasioglossum sexmaculatum följs upp genom transekträkning. På Skillingaryds skjutfält bör även räkning av bon av silversandbiet prövas eftersom det troligen är en ännu effektivare och mindre resurskrävande metod än transekträkning.

  • 5. Abenius, Johan
    Vedlevande gaddsteklar i Halland2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gaddsteklar har samlats in i huvudsak med flygbarriärer ("fönsterfällor") på högstubbar och andra strukturer av lövträd i skogsreservat i Hallands län under perioden 1997-2002. Inventeringsresultatet utvärderas i relation till tidigare kunskap om den vedlevande faunan i Halland och jämförs med några andra insamlingar av liknande omfattning. Inventeringarna resulterade i fynd av en rödlistad art (på tre lokaler) och 17 nya landskapsfynd.Delar av en samling av gaddsteklar från Enslövstrakten, insamlad av Hugo Andersson 1951-83 och därefter överlämnad till Entomologiska museet i Lund, har tidigare bearbetats av författaren och resultatet redovisas för första gången i denna rapport. Genomgången av Hugo Anderssons samling resulterade i ytterligare fynd av en rödlistad art och 8 landskapsfynd.

  • 6. Abenius, Johan
    et al.
    Carlsson, Anna Lena
    Edgren, Jen
    Ejdung, Gunilla
    Inghe, Ola
    Skog & mark: – om tillståndet i svensk landmiljö2011Report (Other academic)
  • 7. Abenius, Johan
    et al.
    Larsson, Krister
    Gaddsteklar och andra insekter i fyra halländska hedområden: Fjärås bräcka, Ringenäs, Tönnersjömålet och Mästocka ljunghed2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gaddsteklar och vissa andra insekter har inventerats inom fyra naturskyddade ljunghedar i Halland med syftet att få bättre kunskaper om hedarnas insektsliv samt att vara ett underlag för den framtida skötseln av västsvenska hedar. Sammantaget har 279 arter insekter artbestämts, varav gaddsteklarna utgör 169 arter. En ny art för landet hittades, rovstekeln Crossocerus exiguus på Fjärås bräcka, och 36 arter är nya för Halland (landskapsfynd), varav hälften gaddsteklar och hälften flugor. Sexton rödlistade insekter påträffades.Resultaten visar att ljunghedarna är en mycket artrik och mångformig naturtyp med ett stort antal sällsynta och rödlistade insekter. Samtidigt är ljunghedarna idag starkt fragmenterade och man kan på goda grunder förutsätta att det finns en så kallad utdöendeskuld för hedarnas arter som innebär att arter och populationer riskerar att försvinna framöver. De viktigaste redskapen för att förhindra detta är storskaliga hedrestaureringar, vilket redan pågår på några håll i Halland, och en reviderad skötsel av vissa hedområden så att de blir mer gynnsamma för gaddsteklar och andra insekter.Variationerna i artinnehåll var stora mellan de fyra hedarna och drygt hälften av gaddsteklarna påträffades bara på en av lokalerna. Fjärås bräcka var den mest artrika heden, men även Tönnersjömålet och Ringenäs har en mycket rik gaddstekelfauna. Däremot var Mästocka ljunghed anmärkningsvärt artfattig, förmodligen på grund av en alltför intensiv och storskalig skötsel som missgynnar gaddsteklar och många andra insekter. För att gynna hedarnas insektsliv bör målbilden för skötseln vara en mosaik med alla successionsstadier alltifrån yngre successionsstadier med blottad grus och sand och nybrända ytor till områden med grov ljung och kråkris samt mer buskiga och trädbevuxna partier.

  • 8. Abenius, Johan
    et al.
    Larsson, Krister
    Gaddsteklar och andra insekter i halländska sanddynsreservat2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gaddsteklar och vissa andra insekter har inventerats inom sex sanddynsreservat utmed Hallandskusten. Totalt insamlades och artbestämdes 1 418 insekter fördelade på 236 arter, varav 103 arter gaddsteklar. Tio rödlistade arter påträffades och tretton arter har tidigare inte noterats i Halland. Inventeringen ger en översiktlig bild av gaddstekelfaunan i dynreservaten och det finns med all säkerhet betydligt fler rödlistade och andra intressanta arter kvar att upptäcka. Många gaddsteklar och andra insekter knutna till öppna, solexponerade sandmarker hade en guldålder under det gamla bondesamhällets tid före 1800 talets agrara revolution. Numera finns bara några få procent av kusttrakternas öppna sandmarker kvar och de blomsterrika slåtterängarna och ljunghedarna som omgav flygsandfälten har i det närmaste utplånats på stora delar av den halländska kustslätten. Mot den bakgrunden är det lätt att förstå att många växter och djur, bland annat gaddsteklar, knutna till öppna, blomsterrika sandmarker idag är utrotningshotade. Huvudsyftet med inventeringen är att vara ett underlag för den framtida skötseln av dynreservaten. Resultaten visar tydligt att en mer aktiv skötsel är angelägen med kontinuerlig markstörning som skapar sandblottor och hävd genom röjning, bete, slåtter och/eller bränning. Dessutom behövs omfattande restaureringsåtgärder för att återskapa öppna sandmiljöer. Stora arealer täta och närmast ogenomträngliga bergtallskogar inom kustreservaten bör omföras till mer öppna sandmarker till förmån för biologisk mångfald och friluftsliv.

  • 9. Abrahamsson, Ingemar
    Referenssjöar i Västra Götalands län - beskrivning och trender2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar resultaten från den vattenkemiska övervakningen i 15 referenssjöar inom Västra Götalands län. Syftet med rapporten är att utvärdera tidsserierna och beskriva tillstånden för ett antal utvalda parametrar. Det huvudsakliga syftet med referenssjöarna är att följa vattenkemiska förändringar över tiden i ett urval av landets sjöar. Övervakningen påbörjades 1983 och bedrivs i Naturvårdsverkets regi. Det nationella programmet omfattar för närvarande ca 95 sjöar i landet. Dessutom sker övervakning i ett antal regionala referenssjöar som administreras av länsstyrelserna. Denna rapport behandlar de 15 referenssjöar som är belägna i Västra Götaland län.

  • 10. Abrahamsson, Ingemar
    Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material, vattenfärg och grumlighet. De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika. Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.

  • 11.
    Abrahamsson, Ingemar
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Gotlands län.
    Vattenkemiska tillstånd och trender ivattendrag på Gotland: En utvärdering av resultat från den samordnade recipientkontrollen2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet

    med uppdraget var att utvärdera de vattenkemiska tillstånden och trenderna i gotländska

    vattendrag samt belysa några specifika frågeställningar med avseende på belastning av

    näringsämnen.

    Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts

    vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på

    Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning

    och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av

    tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material,

    vattenfärg och grumlighet.

    De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika.

    Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande

    eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt

    höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till

    betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De

    provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.

    I hälften av provpunkterna uppvisar fosforhalterna en tydligt sjunkande trend sedan

    mätningarna påbörjades i slutet av 1980-talet. För kvävehalterna finns inga tydliga trender

    i merparten av vattendragen. Färgtalen, grumligheten, alkaliniteten och halterna av

    organiskt material har inte förändrats nämnvärt under de senaste 20 åren.

    I den nedre delen av Halorån minskade halterna av fosfor med 40 % från åren 1988-94

    till tidsperioden 2004-2009. Sannolikt har de förbättringar av enskilda avlopp som inleddes

    2003 i Haloråns avrinningsområde varit en starkt bidragande orsak till denna

    förändring.

    Vid Roma och Stånga finns bevattningsdammar med renat avloppsvatten. Resultaten

    från recipientkontrollen tyder på att avloppsdammarna vid Roma endast obetydligt har

    tillfört näringsämnen till den närliggande Gothemsån i samband med de provtagningar

    som utfördes under åren 2000-2009. Vad gäller avloppsdammarna vid Stånga ger resultaten

    från provtagningarna inte något bra underlag för en bedömning av eventuell tillförsel

    av näringsämnen till den närliggande Närkån.

    De gotländska miljömålen med avseende på övergödning anger att utsläppen av fosfor

    skall minska från 1995 till 2010 medan utsläppen av kväve skall minska med 30 % under

    samma tidsperiod. En sammanvägd beräkning av de flödesvägda halterna av fosfor

    och kväve under åren 1994-2009 vid åtta åmynningar ger ett underlag för att bedöma

    om dessa miljömål kommer att uppfyllas. Åmynningarna representerar utvecklingen i

    ett sammanlagt avrinningsområde som utgör 40 % av Gotlands yta. Baserat på haltförändringarna

    från 1994 till 2009 beräknas belastningen av fosfor ha minskat med knappt

    30 % i de åtta provpunkterna sedan mitten av 1990-talet. Belastningen av kväve har

    däremot varit oförändrad. Resultaten visar att miljömålet för fosfor, men inte för kväve,

    kommer att uppnås till 2010.

  • 12. Abrahamsson, Ingemar
    et al.
    Ericsson, Ulf
    Försurningssituationen i rinnande vatten: Västra Götaland2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar försurningsläget i Västra Götalands rinnande vatten baserat på en vattenkemisk undersökning av 220 vattendrag hösten 2001. Syftet är att beskriva dagens situation och diskutera den närmaste framtiden i förhållande till det nationella miljömålet att högst 15% av sträckan rinnande vatten skall vara drabbad av antropogen (onaturlig) försurning år 2010. Rapporten skall dessutom utgöra ett underlag för regionala anpassningar och preciseringar av miljömålet samt ligga till grund för åtgärdsstrategiska överväganden.

  • 13.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Graaf, Sarah
    Andersson, Melle
    Kreuger, Jenny
    Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar resultaten från övervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment och regnvatten i Sverige under åren 2002-2008. Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (Jordbruksmark och Luft). Tidigare resultat har sammanställts i enskilda årsrapporter. Detta är första gången som resultaten har sammanställts för en längre tidsperiod (7 år), vilket ger ett underlag för att spegla utvecklingen över tiden. Övervakningen av ytvatten omfattas av provtagningar i fyra typområden (Västergötland, Figur 2; Östergötland, Figur 5; Halland, Figur 8; Skåne, Figur 11) och två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å). Ytvattenprovtagningen står för den största andelen av alla enskilda analyser under perioden (ca 60 000). Provtagningarna i typområdena sker tidsintegrerat med hjälp av automatiska provtagare och i åarna tas manuella momentanprov. I typområdena har även provtagning av grundvatten och sediment genomförts. Regnvatten undersöks vid en lokal på Söderåsen i Skåne. Antalet substanser som har analyserats varierar mellan provtyperna och i viss mån även mellan åren. Detta som en följd av att vissa substanser försvinner från marknaden och nya tillkommer. Även analysgränsen har förändrats under åren, främst för några substanser där den sänkts för att bättre motsvara de riktvärden som introducerats under tidsperioden. Inom varje typområde samlas det varje år in omfattande informaion om grödval och vilka växtskyddsmedel som används. Även information om nederbörd och avrinning samlas in kontinuerligt. Denna information utgör ett värdefullt underlag vid tolkningen av resultaten.

  • 14.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20072008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel år

    2007. Under året har ytvattenprover, grundvattenprover och sedimentprover tagits i fyra små

    jordbruksdominerade avrinningsområden, s.k. typområden. Dessa är belägna i Östergötland,

    Västergötland, Halland och Skåne. Det ingår också ytvatten- och sedimentprovtagning i två

    åar i Skåne, och dessutom samlas regnvatten in från en plats på Söderåsen. Provtagningen

    fungerade bra under året och totalt togs 112 ytvattenprover, 64 grundvattenprover, sex

    sedimentprover och 12 regnvattenprover. Dessa analyserades på 46-82 olika

    växtskyddsmedel. Inom typområdena intervjuades lantbrukarna för att samla in information

    om grödor och användning av växtskyddsmedel.

    I ytvatten från typområdena hittades mellan 30 och 45 % av de substanser som analyserades.

    Varje prov innehöll minst två olika ämnen och som mest påträffades 23 ämnen i ett och

    samma prov. Den högsta halt som påträffades i ett veckoprov var 12,8 μg/l och hittades i

    Skåneområdet. Under den vecka som provet representerar kom det mycket nederbörd. De

    flesta veckoprov hade en sammanlagd halt på under 4 μg/l. Transporten av växtskyddsmedel

    från typområdena var i samtliga fall högre än år 2006. Det förklaras av att säsongen 2007 var

    ovanligt nederbördsrik.

    Växtskyddsmedel påträffades i grunvattnet från tre av de fyra typområdena. Östergötland var

    det område där inga västdkyddsmedel detekterades. Flest ämnen hittades i Skåne, vilket följer

    samma mönster som tidigare år. Metalaxyl påträffades i en halt över 0,1 μg/l vid ett tillfälle i

    typområdet i Halland. Det var det enda tillfället då EU:s kvalitetsnorm för grundvatten

    överskreds.

    I vattenproverna från de två skånska åarna påträffades nära 50 % av de analyserade

    substanserna. Den högsta sammanlagda halten var 4,7 μg/l.

    Överskridanden av riktvärden skedde i 35 % av de analyserade ytvattenproverna (typområden

    och åar sammantaget). Flest överskridanden uppmättes för ämnena diflufenikan och MCPA.

    En av indikatorerna inom miljömålet ”Giftfri miljö” bygger på halter av bekämpningsmedel i

    förhållande till sitt respektive riktvärde, beräkning av indikatorn för perioden 2002-2007 finns

    i rapporten.

    Regnvattenprovtagningen visade att 33 substanser påträffats under säsongen, vilket är något

    färre än föregående år. Prosulfokarb var den substans som oftast påvisats i förhöjda halter i

    nederbörd under perioden 2002-2007, ämnet har påträffats i en maxhalt på 1,6 μg/l under

    årets provtagning.

  • 15.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Törnquist, Mirja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultaten från 2005 års miljöövervakning av bekämpningsmedel.

    Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k.

    typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland, Skåne, i två åar i Skåne samt

    regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks

    också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för det nationella

    programmet för miljöövervakning av jordbruksmark och luft.

    Varje vattenprov har analyserats på 76-86 enskilda substanser och varje sedimentprov har

    analyserats på 55 enskilda substanser. Totalt har 102 olika substanser analyserats varav 14 bioch

    nedbrytningsprodukter. Av de undersökta substanserna var 62 substanser registrerade för

    försäljning under 2005. Dessa utgjorde 87% av den totala försäljningen av ogräs-, svamp-,

    insekts- och betningsmedel inom jordbruk och trädgård. I analyserna ingår de tio

    växtskyddsmedel som finns upptagna på Bilaga 10 i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG),

    varav tre fortfarande är registrerade för användning i Sverige. Totalt har 15 108 enskilda

    mätningar genomförts.

    Säsongen 2005 hade Västergötland och Östergötland en regnig försommar. September var en

    torr månad i samtliga typområden och i övrigt låg nederbörden nära det normala. I

    Skåneområdet var flödet i bäcken lågt under hela hösten, vilket gav en viss förskjutning i

    provtagningen.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor

    och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in.

    I jordbruksbäckarna i de fyra typområdena återfanns sammanlagt 57 substanser varav 6

    nedbrytnings- och biprodukter vid ett eller flera tillfällen. Det är något fler än tidigare år.

    Alla prover innehöll minst två substanser. Högsta koncentrationen av en enskild substans

    (bentazon) var 7,4

    μg/l som medelhalten under en vecka. Den sammanlagda halten i

    bäckarna varierade mellan 0,02 och 17,3

    μg/l.

    I de två skånska åarna återfanns 33 substanser varav 3 nedbrytningsprodukter. Högsta

    koncentrationen av en enskild substans var 2,0

    μg/l (AMPA). I åarna hittades 10-22

    substanser per provtillfälle och generellt var det fler substanser i Vege å än i Skivarpsån.

    Vege å avvattnar ett större avrinningsområde än Skivarpsån och har därmed sannolikt

    också en bredare användning av olika bekämpningsmedel.

    De vanligast förekommande substanserna i ytvatten i halter över 0,1 μg/l var bentazon och

    glyfosat, samma substanser som under tidigare år. Bentazon påvisades i samtliga

    ytvattenprover och glyfosat i 88 av 106 prover.

    Under 2005 överskred 21 bekämpningsmedel vid ett eller flera tillfällen de svenska

    riktvärdena för ytvatten. Det är fler än tidigare år men samtidigt utökades antalet

    substanser med riktvärde som inkluderas i undersökning med 17 stycken år 2005.

    Isoproturon var, liksom tidigare år, den substans som överskred sitt riktvärde flest gånger

    och återfanns i en majoritet av de undersökta vattendragen.

    Rester av bekämpningsmedel påträffades i grundvatten från alla typområdena. Totalt

    återfanns spår av elva substanser inklusive två nedbrytningsprodukter. Högst halt

    7

    påträffades av ogräsmedlet kvinmerak (0,15

    μg/l) i februariprovet från området i

    Västergötland. Den fortsatta provtagningen av lokalen under året visade på sjunkande

    halter kvinmerak. Liksom tidigare år återfanns låga halter av atrazin och lindan samt två

    nedbrytningsprodukter till dessa i grundvatten från en av lokalerna i Skåne, vilket tyder på

    en långvarig förorening av grundvattnet i lokalens närområde. Glyfosat påträffades endast

    som spår vid två tillfällen, från olika lokaler.

    I sedimentprover som togs från bäckar och åar i slutet av augusti återfanns spår av nio

    bekämpningsmedel och två nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Skåneområdet där

    alla elva substanserna detekterades. På fem av provplatserna påträffades glyfosat, med en

    högsta halt av 400 μg/kg. Glyfosat är det mest använda bekämpningsmedlet i Sverige och

    används bl.a. under sommaren för att bryta träda. I sedimentprovet från Skåneområdet

    påträffades pyretrioden permetrin, 120 μg/kg, trots att substanen inte används inom

    jordbruket.

    I nederbörd från en lokal i Skåne återfanns 36 bekämpningsmedel och 2

    nedbrytningsprodukter varav totalt 13 (inklusive två nedbrytningsprodukter) som inte är

    registrerade för användning i Sverige. I samtliga prover detekterades minst tolv

    substanser. Högst halt uppmättes av herbiciden prosulfokarb, 0,8 μg/l, det är den högsta

    uppmätta halten av någon substans sedan undersökningen inleddes 2002. Depositionen

    blev följaktligen också högst för prosulfokarb, sammanlagt 41,3 μg/m

    2 under

    provtagningsperioden. Fjorton procent av den beräknade depositionen kom från

    substanser som inte längre används i Sverige.

    Transportförluster av bekämpningsmedel i jordbruksbäckarna (som procent av använd

    mängd på åkrar inom områdena) varierade mellan 0,01% och 0,63%. För enskilda

    substanser varierade transportförlusten mellan noll och 2,25%. Området i Västergötland

    hade en större transport än normalt pga. kraftigt regn kort efter att stora arealer besprutats.

    Övriga områden hade transportförluster i samma storleksordning som föregående år, eller

    lägre.

    Halterna av bekämpningsmedel i vatten från Skåneområdet som undersökts sedan början

    av 90-talet har minskat kraftigt sedan undersökningarna inleddes. Även under 2005 låg

    medelhalten på samma låga nivå som under de senaste åren.

  • 16.
    Adielsson, Stina
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Törnquist, Mirja
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Kreuger, Jenny
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 20062007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultat från nationell miljöövervakning av växtskyddsmedel år 2006. Programmet omfattar vatten- och sedimentprovtagning i fyra jordbruksbäckar i s.k. typområden belägna i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne, i två åar i Skåne samt regnvattenprovtagning från ett skogsparti i nordvästra Skåne. Inom typområdena undersöks också det ytliga grundvattnet. All provtagning skedde inom ramen för de nationella programmen för miljöövervakning av jordbruksmark och luft. Provtagningen fungerade bra under säsongen, det samlades in totalt 188 prov som analyserades på 48-81 substanser.

    Lantbrukare verksamma inom de fyra typområdena har intervjuats och information om grödor och bekämpningsmedelsanvändning har samlats in. Odlingen utgörs till minst 50 % av spannmål i samtliga områden. Vårspridning av bekämpningsmedel dominerar i alla fyra områdena men spridningsperioden sträcker sig från maj till oktober.

    • I typområdena hittades 62 % av de substanser som analyserades, av dessa var fyra stycken nedbrytningsprodukter. De flesta fynden utgjordes av herbicider (ogräsmedel). Fyndfrekvensen över 0,1 μg/l var endast nåra fåprocent, vilket innebä att halterna oftast lå under denna nivå Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA var de enda substanser som åerfanns öer 0,1 μg/l i alla fyra områena.

    •Den hösta uppmäta halten i ytvatten frå typområena detekterades i ett prov taget i Ötergöland i böjan av september. Den sammanlagda koncentrationen bekäpningsmedel var då22 μg/l. Tvåav substanserna som bidrog mest till den höa koncentrationen ingick i ett preparat som spreds strax innan det föl 25 mm regn. Eftersom regnet kom samma dygn som spridningen hann inte änena bindas fast i marken eller brytas ner utan transporterades med vattnet ut i bäken. I öriga typområen lå den sammanlagda halten generellt läre ä 2 μg/l under hela säongen.

    •De vanligast föekommande substanserna i typområena ä de samma som tidigare å. Bentazon detekterades i alla ytvattenprov, inklusive de frå årna. De andra substanserna som hittas i de flesta proverna frå typområena ä herbicider som anväds i stor omfattning båe inom typområena och i landet som helhet.

    •Utvecklingen i Skåe sedan böjan av 90-talet visar att koncentrationen av vätskyddsmedel ligger kvar påsamma relativt låa nivåsom de senaste åen, vilket ä en 90 %-ig minskning av koncentrationerna sedan mäningarna böjade 1990.

    •Enstaka spå av bekäpningsmedel påräfades i grundvattnet i typområena. Flest substanser detekterades i Skåeområet, 13 stycken. Sex av dessa kommer frå preparat som ä föbjudna att anväda sedan flera å, substanserna har äen hittats tidigare å. Inte i nåot av proven öerskred halten 0,1 μg/l (gräsvädet fö dricksvatten).

    •I de tvåskåska årna åerfanns 33 substanser, dvs. 49% av dem som analyserades. Hösta koncentrationen av en enskild substans var 2,3

    μg/l (bentazon). Tre gåger var det nåon substans som öerskred sitt riktväde i årna, vilket ä färe ä föegånde å.

    •I sedimentprover som togs frå bäkar och år i september åerfanns spå av sju bekäpningsmedel och tre nedbrytningsprodukt. Flest fynd gjordes i Vege å dä sju av substanserna detekterades. Glyfosat påräfades i fem av provlokalerna, och var dämed

    6

    den vanligaste substansen i sedimenten. Glyfosat ä det mest anväda bekäpningsmedlet i Sverige och anväds bl.a. under sommaren fö att bryta träan.

    •Regnvattenproverna frå en lokal i Skåe innehöl mellan 14 och 31 substanser, totalt åerfanns 38 substanser. Tolv fynd gjordes i koncentrationer öer 0,1 μg/l. Vid ett tillfäle uppmätes 2 μg/l av MCPA, vilket kan tyda påen viss inverkan frå spridning i näområet. Depositionen fö de fyra måader som provtagningen påick var 1630 mg/ha, vilket ä den hösta siffran sedan mäningarna inleddes 2002. Ett flertal substanser som inte anväds i Sverige påräfades, vilket visar att en lågväa transport av bekäpningsmedel föekommer.

    •Alla typområen hade en uttransport av bekäpningsmedel påunder 1,5 kg fö provtagningsperioden. Den procentuella fölusten (transporterad mägd i föhålande till anväda mägder påårar inom områena) varierade mellan 0,04 % och 0,14 %.

    •I ytvatten påräfades 14 substanser nåon gåg under 2006 öer sitt riktväde, det ä färe ä föegånde å. Flest fynd öer riktvädet gjordes av metazaklor. Å 2006 var fösta ået som varken terbutylazin eller dess nedbrytningsprodukt DETA påräfades i koncentrationer öer sina respektive riktväden. Det tyder påatt halterna nu klingar av efter att substansen föbjös å 2003.

    •Flöesproportionell provtagningen gjordes parallellt med ordinarie provtagning under höten 2006. Syftet var att studera hur halterna varierar under en vecka. Resultatet visade att det föekom variationer påupp till en tiopotens under en vecka. Isoproturon t.ex. hade en medelkoncentration på0,2 μgl/l under sista veckan av september, den flöesproportionella provtagningen visade att koncentrationen varierade mellan noll och 1,0 μg/l. Isoproturon har ett riktväde på0,3 μg/l och detta väde båe underskreds och öerskreds under veckan.

  • 17. Adolfsson, Mats
    et al.
    Cronvall, Erik
    Vegetationskartering Högarp Vetlanda kommun, Jönköpings län2002Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    "Inför en eventuell utvidgning av det nuvarande naturreservatet i Högarp utfördes denna vegetationskartering under sommaren 2001. Syftet med arbetet är att ge en kortfattad och sammanhållen bild av byn Högarp och dess natur. Ambitionen med karteringen har varit att ge en bild av de olika växtsamhällen som finns samt att peka på ett antal arter som på något vis är intressanta, till exempel hävdgynnade eller rödlistade arter. I fält noterades samtliga arter i trädskiktet samt de vanligaste arterna i busk- och fältskikt. Utöver detta noterades även förekomst av hävdgynnade arter, mindre vanliga arter samt arter speciella för det aktuella delområdet. De olika delområdena är sedan i första hand klassade enligt ""Vegetationstyper i Norden"" . För områden där dessa vegetationstyper inte var tillämpbara (vallodling etcetra) användes ""Markanvändning och vegetation i nordiska odlingslandskap"". I vissa områden ansåg vi att inga av ovanstående standarder var tillämpliga. För att kunna följa förändringar i vegetationen lades det i ett antal delområden ut provrutor. Två olika typer av provrutor har använts, storrutor på 10x10 meter och 2x5 meters rutor. Jämfört med tidigare inventeringar har vissa arter minskat eller försvunnit på grund av bristande hävd."

  • 18. Adolfsson, Rolf
    A review of Swedish crop residue statistics used in the greenhouse gas inventory2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Factors for recalculating primary crops into the nitrogen content of crop residues for different arable crops are compiled and summarised here. The data is included in the calculation of nitrous oxide from the turnover in crop residues and was used in the inventory of greenhouse gases in the 2006 Submission. The data is compared to data for both Denmark and Finland. In addition, sources of uncertainty are discussed. The suggested revision decreases the estimated emissions from crop residues by 18 % in 2003. The emissions from crop residues correspond to 6 % of the N2O emissions from agriculture in this year.

  • 19.
    Adolfsson, Rolf
    SCB.
    Documentation of data on landfills2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this report some vital data on landfills, used in Sweden’s greenhouse gas inventory to the UNFCCC, are controlled according to current guidelines. Quality aspects of historic surveys on deposited wastes are considered and compared over time. Plant specific data on recovered methane gas from landfills have been scanned into a database, which has been used as a tool for quality control.

    Despite of some minor differences, the historic quantities of deposited wastes seem to be consistently estimated. There seem to be no systematic differences between the surveys with data on deposited waste amounts, but the variability in the earliest surveys is probably greater.

    Data on recovered methane are accurate in general, since they mainly depend on sold energy; information that is well documented at the plants. Some unexplained deviations are however identified, when comparing the plant specific values over time. In some cases, it may be possible to increase the quality of the data by renewed contacts with the respondents. Much data were however collected some years back in time, which probably will make a systematic revision of the data unrealistic. A revision of a few values would probably only have minor impacts on the total amount of recovered methane. In the future, the quality of data input could be improved, by immediate consistency checks with older data. The collected data could be stored in a waste database, such as DIA (a database created within the project Data om hushållsavfall), to simplify this procedure.

  • 20.
    Adolfsson-Erici, Margaretha
    et al.
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM. Stockholms Universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM).
    Alsberg, Tomas
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Breitholtz, Magnus
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Ek, Caroline
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Eriksson Wiklund, Ann-Kristin
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Minten, Johanna
    Executive, Universitet, Stockholms universitet, SU, Stockholms universitet, institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM.
    Undersökning av det syntetiska sötningsmedlet sukralos med avseende på eventuella ekotoxikologiska effekter2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Två släkten av kräftdjur: Nitocra spinipes och Gammarus oceanicus resp zaddachiexponerades för sukralos i ekotoxikologiskt relevanta koncentrationer i kroniska tester. Viarbetade utifrån följande hypoteser: skalömsning hos kräftdjur störs av höga halter sukralos iomgivande vatten samt att sukralos inte biokoncentreras i exponerade organismer.Långtidsexponering resulterade i högre dödlighet hos juvenila gammarider. Sukralos syntesinte påverka skalömsningstiden för de adulta honorna i ett pre-copula experiment. Inga teckenpå biokoncentrering kunde märkas. Exponeringen av Nitocra resulterade i att de djur somexponerats för de lägre koncentrationerna av sukralos var längre jämfört med kontrolldjurenmedan för individer exponerade för de högre koncentrationerna minskade längden medökande sukraloskoncentration. De kortaste individerna återfanns i den positiva kontrollen ochhade exponerats för 50 μg/L lindan. RNA-innehållet varierade mellan exponeringarna och denvar lägst i 500μg/L och högst i 5000 μg/L exponeringen Vi fann däremot inget signifikantsamband mellan RNA-innehåll och tillväxthastighet hos Nitocra. Detta kan möjligen vara eneffekt av sukralosexponering, eftersom linjära responser från tidigare experiment har noterats.Inga skillnader avseende medelutvecklingstiden var signifikanta. Renat avloppsvatten frånHenriksalsverken innehöll relativt höga koncentrationer sukralos liksom ytvatten från trereningsverksrecipienter.

  • 21. af Geijerstam, Lena
    et al.
    Otmalm, Anna
    Tillsynsrapport 2009 - Tillsynen inom miljöbalkens område bedriven inom avdelningen för Miljö och Natur2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under året har arbete med att hitta former för utveckling av samordning mellan miljömålsarbete, tillsynsarbete och miljöövervakning prioriterats. Metodutvecklingsarbete har genomförts vilket inneburit utveckling av processer, arbetssätt, metoder och metodstöd för tillsynsarbetet. Arbetet har bland annat resulterat i metodbeskrivningar och att prioriteringsstrategier och prioriteringsgrunder har tydliggjorts i behovsutredningen i syfte att genom tillsynen bidra till att miljökvalitetsmålen kan nås och att uppkomsten av miljöskador kan motverkas. I metodutvecklingen ingår att skapa en systematisk kunskapsuppbyggnad om tillsynsobjekten och tillsynsområdena inom organisationen för att därigenom upprätthålla en god kvalité i tillsynen. Metodutvecklingsarbetet har påbörjats och behöver fortsätta under 2010. Dokumentationen av tillsynsinsatser och av bedömningar behöver öka och systematiseras och göras mer enhetlig i syfte att öka transparensen i handläggningen samt för att förbättra förutsättningarna för att följa upp verksamheten och effekterna av tillsynen. Potential att utveckla arbetet mot än mer likvärdig tillsyn finns, och kommer att fortsätta under 2010.

  • 22.
    Ageheim, Sofia
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2012-20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Gävleborgs län finns fasta stammar av Sveriges samtliga stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för rovdjursinventeringar, det vill säga att kartlägga rovdjursförekomsten i länet. I den här rapporten redovisas resultaten från rovdjurs-inventeringar samt länsstyrelsens bedömning av järvförekomst i Gävleborg inventeringssäsongen 2012/2013.

     

    Syftet med inventeringarna är att övervaka rovdjursstammarnas storlek, status och utveckling. Inventeringsresultaten utgör ett viktigt underlag i länsstyrelsens arbete med att förvalta rovdjuren utifrån uppsatta nationella och regionala mål. Kunskap om rovdjursstammarnas utveckling kan också vara av betydelse inom övrig viltförvaltning.

     

     Jägares och allmänhetens rapportering av rovdjursobservationer till länsstyrelsen är till stor hjälp i arbetet med att göra så bra inventeringar som möjligt utifrån de resurser som finns. Rapporteringen gör enklast via hemsidorna www.rovobs.se och www.skandobs.se. Länsstyrelsens fältpersonal följer löpande upp inrapporterade observationer.

     

    Inventeringsmetoderna i fält efter lo och varg är huvudsakligen snoking och mindre områdesinventeringar utförda av länsstyrelsens personal. Vid lodjursinventeringen 2012/2013 kvalitetssäkrades 21 lodjursföryngringar, det vill säga 21 honor som fött ungar 2012. Antalet lodjur i Gävleborg kan därmed uppskattas till cirka 137 vintern 2012/2013. Två av föryngringarna delades med Uppsala län och en med Dalarnas län.

     

     Gävleborg berördes av fem vargrevir vintern 2012/2013: Haverö, Prästskogen, Kukumäki, Sjösveden och Korså. I två av reviren, Prästskogen och Korså, bekräftades föryngringar 2012. Länsstyrelsen bedömer att föryngring också kan ha skett i Sjösvedenreviret, men det har inte kunnat bekräftas. Utifrån inventeringsresultatet kan länets vargpopulation vintern 2012/2013 uppskattas till 20-30 vargar.

     

    Björn inventerades hösten 2012 genom en spillningsinventering genomförd av länsstyrelsen och Jägareförbundet. Det preliminära resultatet visar att björnstammen i Gävleborg och Dalarna uppgår till 700-800 björnar, jämt fördelade över de två länen. Inventeringen visar också att björnarna finns i hela Gävleborg med kärnområden i Ljusdals, Ovanåkers, Bollnäs och Ockelbo kommuner, och att stammen är glesare vid kusten och i de södra länsdelarna.

     

    Ingen riktad järvinventering har gjorts i länet de senaste åren, men järvspår dokumenteras av länsstyrelsen under lodjurs- och varginventeringen. Vintern 2012/2013 dokumenterades järv och järvspår framför allt i länets nordliga och nordvästra delar. Länsstyrelsens bedömning är att järven ökar något i dessa områden och det finns indikationer på att stammen sprider sig söderut i länet.

     Kungsörn inventeras av Kungsörnsgruppen, på uppdrag av länsstyrelsen, genom besök vid kända boplatser under häckningstiden. Tre lyckade häckningar konstaterades i Gävleborg 2012.

  • 23.
    Agrenius, Stefan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust2001Report (Other academic)
  • 24.
    Agrenius, Stefan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust: Rapport från verksamheten år 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktigaförändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till vissdel även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, BohuslänsVattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. De lokaler som ska liggatill grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak provtas med fyrabottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö respektive kustnäralokaler. Jämförelserna mellan utsjö och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på tvåhugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet provtar 31 lokaler och länsstyrelsen iHalland två lokaler. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan ochpositionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid deinomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. Enöversikt över lokalernas fördelning längs kusten visas i figur 1. Deras exakta position, antalreplikat och när de tidigare är provtagna redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 huggvarav 86 provtas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i detvå lokaler som provtas av länsstyrelsen i Halland. Vid de lokaler som tillkom i det nyasamordnade programmet har prover för analys av sedimentets vattenhalt, glödförlust tagits. Djupoch sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grovuppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden somHåkansson & Hansson (2003) har klassificerat som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna iallmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2003 utfördes under perioden 6:e till 16:emaj.I föreliggande rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2002 årsredovisning samt, de lokaler som provtas med fyra replikat från 2003 års provtagning.För de 31 lokaler i programmet som provtas av Göteborgs universitet har totalt har 27.488individer tillhörande 248 olika taxa registrerats vid 2002 års provtagning.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivandeav medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och2taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (BenthicQuality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex ärframtaget för att bedöma miljökvaliteten enligt EU:s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQIbaseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, frånnationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist etal. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300allmänt förekommande arter.För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten ibottenvattnet inhämtats från SMHI:s monitoringsprogram, dels har sedimentets redox-statusanalyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramenför svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.

  • 25.
    Agrenius, Stefan
    Executive, Universitet, Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
    Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust: Rapport från verksamheten år 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakningsprogrammet för bottenfaunan i Västerhavet har till syfte att påvisa långsiktiga förändringar i den marina miljön som en effekt av främst övergödning och syrebrist samt till viss del även kartlägga förändringar i den biologiska mångfalden på sublittorala sedimentbottnar.Lokalerna inom programmet ska också tjäna som referenslokaler inom olika lokala program.Programmet är från och med år 2002 ett samordnat program mellan Naturvårdsverket, Bohusläns Vattenvårdsförbund samt länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Vid de lokaler som ska ligga till grund för jämförelser mellan havsområdena Kattegatt och Skagerrak tas fyra bottenhugg per lokal. Lokalerna inom varje havsområde indelas i utsjö- respektive kustnära lokaler. Jämförelserna mellan utsjö- och kustnära lokaler inom varje havsområde baseras på två hugg per lokal (Lindegarth 2000).Programmet omfattar 33 lokaler varav Göteborgs universitet tar prover på 31 lokaler och länsstyrelsen i Halland två lokaler. Nedanstående metodbeskrivning gäller de lokaler som Göteborgs Universitet tar prover på. Djupet på lokalen är mätt med ekolod som är kalibrerat till havsytan och positionen har bestämts med GPS i enlighet med koordinatsystem VGS 84. Vid de inomskärslokaler som tidigare ingått i PMK kontrolleras positionen även med enslinjer. En översikt över lokalernas fördelning längs kusten visas ifigur 1. Deras exakta position, antal replikat och vilka år prover tidigare har tagits redovisas i tabell 1. Totalt omfattar programmet 96 hugg varav 86 prov tas, analyseras och redovisas av Göteborgs universitet och resterande 10 ingår i de två lokaler från vilka prover tas av länsstyrelsen i Halland. Djup och sedimentkaraktäristik för samtliga lokaler återges i tabell 2. I tabellen anges även en grov uppskattning av hur exponerat lokalerna är belägna. Kustlokaler är belägna i de typområden som Håkansson & Hansson (2003) klassificerade som yttre och mellan skärgård, fjordlokalerna i allmänhet i inneskärgård och fjordar. Provtagningarna 2005 utfördes under perioden 9: e till 25: e maj.I denna rapport redovisas data för de lokaler som ej var färdiganalyserade vid 2004 års redovisning samt, de 16 lokaler av 2005 års provtagning som var rapporterade till NV: s datavärd i mars i år.Totalt inom hela programmet, inklusive Hallandslokalerna, var det totala antalet individer och taxa något högre 2004 än vid 2003 års provtagning. Antalet individer var 26 522 fördelade på 248 olika taxa vid 2004 års provtagning medan antalet var 24 832 fördelat på 231 taxa år 2003.För samtliga 33 lokaler i programmet har 335 olika taxa registrerats under perioden 2002 t.o.m. 2004.Samtliga faunadata som analyserats under året redovisas stationsvis i appendix med angivande av medelvärden och standardavvikelser. Varje art är också kategoriserad efter födostrategisk och taxonomisk tillhörighet. För varje lokal har ett sammanfattande miljökvalitetsindex (Benthic Quality Index) beräknats (Blomqvist et al. 2004 och Rosenberg et al. 2004). Detta miljöindex är framtaget för att bedöma2miljökvaliteten enligt EU: s vattendirektiv längs Sveriges kuster. BQI baseras på de på lokalen förekommande arternas känslighet eller tolerans mot miljöstörningar.Klassificeringen av arternas tolerans mot störning har beräknats ur alla tillgängliga data, från nationella och lokala program, som kunnat uppbringas från Kattegatt och Skagerrak (Blomqvist et al. 2004). Totalt har det funnits underlag för att bedöma toleransen mot störning för ca 300 allmänt förekommande arter. På bottnar djupare än 20 m längs svenska västkusten föreslås följande intervall för bedömning av miljökvaliteten på lokalen. Lokaler med BQI >16 betraktas ha en hög miljökvalitet, lokaler med BQI 16 >12 god kvalitet, 12 > 8 måttlig kvalitet, 8 > 4 fattig eller otillfredsställande kvalitet och < 4 dålig kvalitet (Rosenberg et. al. 2004).För att bedöma hur syresituationen i området har varit under året har dels data på syrehalten i bottenvattnet inhämtats från SMHI: s monitoringsprogram SHARK, dels har sedimentets redox-status analyserats vid varje lokal i samband med provtagning. Mätningar av syrehalten sker inom ramen för svensk samordnad miljöövervakning mellan Bohuskustens Vattenvårdsförbund och SMHI.

  • 26.
    Ahlcrona, Eva
    Executive, Myndigheter, Lantmäteriet.
    Förändringskartering av busk- och trädtäckning med satellitdata2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett av de 15 miljömålen är ett rikt odlingslandskap. Ett delmål inom detta miljömål är att senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker skötas på ett sätt att deras värden bevaras. Natura 2000 är ett nätverk som byggs upp inom EU för att skydda värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt. Flera hävdberoende habitat ingår i nätverket. Öland med dess öppna odlingslandskap är unikt och flera aktiviteter pågår för att hålla landskapet på Öland öppet. Inom LIFE projektet ”Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet” (2000-2004) som Länsstyrelsen i Kalmar driver är ett behov att få ett mått på hotbilden för markers förbuskning. Grad av förändringen skall vara 30% skillnad eller bättre i täckningsgrad av buskar och träd. Målet är att med satellitdata kartera förändrad täckningsgrad av buskar och träd med en metod tillämpbar för hela Sverige.

  • 27.
    Ahlcrona, Eva
    et al.
    Executive, Företag, Metria AB.
    Johansson, Thomas
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Lännstyrelsen Kalmar län.
    Ädellövskogskartering med satellitdata i Kalmar län: Test av operativ metod2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ädellövskogar är ofta skyddsvärda skogar med avseende på biologisk mångfald,kulturmiljövärden och sociala värden. Kännedomen om ädellövskogens läge,skogstyp, areal, hur pass värdefull ädellövskogen är samt trender/förändringar avoch inom ädellövskog är idag bristfälliga. Denna studie är inriktad på att ta framett underlag för att avgränsa var ädellövskogen finns genom en heltäckande,aktuell och homogen kartering baserat på satellitdata.Målet är att med aktuell satellitdata identifiera och avgränsa ädellövskog inom enstörre region i Kalmar län med en operativ metod tillämpbar för hela ädellövskogsområdeti Sverige. Karteringen skall resultera i klasserna ”säker”ädellövskog/-hagmark (enligt skogsvårdslagen) och potentiell ädellövskog/-hagmark.

  • 28.
    Ahlen, Ingemar
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, skoglig resurshållning.
    Skydd av biotoper för bevarande av vitryggig hackspett i nedre Dalälven1976Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos, som ursprungligen förekommit över nästan hela landet, har under de senaste hundra åren blivit allt sällsyntare och finns nu, förutom i några spridda förekomster av enstaka par eller ensamma fåglar, i landet endast kvar med en fast population i nedre Dalälvsområdet mellan Avesta och Älvkarleby.

    De hotade hackspettarterna har sedan 1974 varit föremål för ekologisk forskning och inventeringsarbete. I bilagda ”information om projekt hackspettars ekologi” 1976-01-18 redovisas projektets syfte och kortfattad redogörelse för arbetet under 1975 ges. Hänvisning kan också göras till tidskriften Vår Fågelvärlds första nummer 1976 där resultat av 1973 års riksinventering av gråspett och vitryggig hackspett redovisas.

  • 29. Ahlström, Helen
    Kräftförekomster i Hallands län 2002/2003 samt förslag på skyddsområden för bevarande av flodkräfta2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flodkräftan (Astacus astacus) är en rödlistad art som är hotad inom hela sitt naturliga utbredningsområde i Sverige. Det är framförallt kräftpesten som står för det största hotet då den kan slå ut hela flodkräftsbestånd om den når ett vattendrag. Kräftpestsvampen sprids i huvudsak med den amerikanska signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) som breder ut sig allt mer över landet.Under 2002 genomfördes ett provfiske i ett urval sjöar där man förväntade sig en flodkräftsförekomst. Dessutom sammanställdes samtliga utsättningstillstånd som tillsammans med provfisket skulle ge en bild över den totala kräftförekomsten i Hallands län. Det visade sig att signalkräftan helt klart dominerar och ökar allt mer i antal på bekostnad av flodkräftan. För att försöka bevara de få flodkräftslokaler som trots allt finns har förlsag till skydssområdetn tagits fram. I Hallands län blev det endast fem stycken och bara i tre av dessa bedöms flodkräftorna ha goda möjligheter att klara sig på lång sikt.

  • 30. Ahlström, Ingemar
    Friluftsliv i tätort. Del 1, Friluftsliv i fysisk planering: bakgrund-utvecklingstendenser-exempel2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tanken är att rapporten, liksom återstående delar av projektet, ska kunna bidra med underlag inför framtida planering av friluftsliv i tätorter. Studien belyser också friluftsfrågornas hantering i den fysiska planeringen och ser hur mål och intentioner på friluftslivets områdehar omsatts i handling. Järvafältets naturreservat med omgivningar har valts som utgångspunkt för studien.

  • 31. Ahlström, Ingemar
    Friluftsliv i tätort. Del 2, Underlag för friluftsplan: exempel Järvafältet2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att visa hur friluftsplanering kan ingå som en naturlig del i den fysiska planeringen. Järvafältet har valts som studieexempel såsom exempel på att tätortsnära friluftsområde. Rapporten ger bl.a. åtgärdsförslag på hur man kan utveckla förutsättningarna för friluftsliv i naturreservaten.

  • 32.
    Ahlström, Johan
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län: Årsrapport 20152016Report (Other academic)
  • 33.
    Ahlström, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västerbotten.
    Förändring av vattenkemi, bottendjur och fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 2010: Förändring av vattenkemi, bottendjuroch fisk i Västerbottens vattendrag från 1993 till 20102010Report (Other academic)
  • 34. Ahlén, Ingemar
    Gotlands fladdermusfauna 19971998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sommaren 1997 inventerades fladdermusfaunan på Gotland inkl. Fårö (22 juli-2 augusti) och Gotska sandön (1-4 juni). Använd metod var artkartering och linjetaxering. Dessutom kunde åtskilliga kolonier i hus kontrolleras genom att upprop spreds i tidningar. Insatsen 1997 gjordes mer omfattande än vad som krävs i en fortlöpande övervakning, detta för att lägga en bättre grund för kommande års inventeringar, tex. i fråga om val av lokaler och linjetaxeringsrutter. Totalt observerades under inventeringen 1524 fladdermöss fördelade på 10 arter. Den dominerande arten var nordisk fladdermus vilken utgjorde 60 % av observationerna och förekom på 85 % av de undersökta lokalerna.

  • 35. Ahlén, Ingemar
    Gotlands fladdermusfauna 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gotlands fladdermusfauna har inventerats 4 gånger, 1980-81, 1993, 1997 och 2005. Detta är rapporten från 2005 års inventering. Artkartering utfördes på 139 lokaler och linjetaxering med bil omfattade 788 km av vägnätet. Sammanlagt 1860 fladdermöss observerades, 975 vid lokalerna och 885 vid linjetaxeringen. 12 olika arter anträffades under 2005 och därmed är det nu totalt 14 arter påvisade på Gotland. Tre av dessa har troligen inte reproducerande populationer på ön. Den vanligaste arten, nordisk fladdermus, observerades med 1284 individer och var närvarande vid 75% av alla artkarterade lokaler och vid linjetaxeringen räknades i medeltal 11 individer/km, vilket är mycket mer än vad som är normalt på fastlandet. Populationen tycks vara stabil. Trollfladdermus observerades med några få individer på en lokal 1980 och har sedan dess ökat gradvis. Under 2005 observerades 89 individer på 39 platser. Den är nu väl spridd över ön och flera kolonier påvisades. Myotis-arterna är vanligare på Gotland än vad de vanligen är på fastlandet. En möjlig förklaring är att Gotland saknar populationer av dvärgfladdermus, en situation som även råder på Bornholm. Barbastell som tidigare endast var funnen på sydligaste Gotland hittades nu även på norra Gotland. Från naturvårdssynpunkt är läget för fladdermössen ungefär som tidigare. Det finns dock klart negativa faktorer som kräver ökad uppmärksamhet. Skogs- och utmarksbete av kor och hästar avvecklas och leder till försämrade vegetationsstrukturer och sämre insekttillgång för fladdermössen. Vid skötsel av ängen och lövskog är det vanligt att man öppnar för mycket och inte bevarar de täta partier av hässlen och fullskiktade lövbestånd som är värdefulla för flera arter t.ex. fransfladdermus. Placering av nya vindkraftverk sker ofta utan tillräcklig hänsyn till viktiga födosöksbiotoper för fladdermöss.

  • 36.
    Ahlén, Ingemar
    Institutionen för ekologi, SLU.
    Åtgärdsprogram för barbastell, 2015–2019: Barbastell (Barbastella barbastellus)2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Barbastell (Barbastella barbastellus) finns sällsynt i södra Sverige upp till Östergötland och Västergötland och med enstaka fynd norr därom. Barbastellen har i norr de flesta kolonierna i byarinnehålla en artrikedom i träd-, busk- och fältskikten. Hoten i norr är först och främst att mycket avtill att mer bevara åldrande lövträdsbestånd. De föreslagna åtgärderna inriktas huvudsakligen på att återskapa och sköta värdefulla livsmiljöer. 

  • 37. Ahlén, Ingemar
    et al.
    Ahlén, Johan
    Gotlands fladdermusfauna 2014: Arternas status och förändringar2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fladdermusfaunan på Gotland har tidigare undersökts fyra gånger, 1980-81, 1993, 1997 och 2005. Därtill har fladdermössens beteenden vid vindkraftverk och under migrationen studerats på Gotland flera år på 2000-talet. För att fladdermusprojektet inom LifeELMIAS, Gotland 2014, som omfattade tio Natura 2000-områden, skulle kunna jämföras med de tidigare inventeringarna bestämde vi i samråd med Länsstyrelsen att komplettera med linjetaxeringar och artkarteringar i flera för faunan värdefulla områden. Hela materialet från alla undersökningarna skulle då kunna användas med syftet övervakning, dvs. för att påvisa förändringar i faunan och beskriva arternas status.

     

    Under juli 2014 då det huvudsakliga arbetet ägnades åt Natura 2000-områdena kunde vi påbörja linjetaxeringarna på natten sedan artkarteringen i de utvalda områdena avslutats. Under augusti gjordes artkartering i områden som vid tidigare inventeringar visat sig artrika eller på annat sätt var intressanta. Från dessa gjordes då också linjetaxeringar efter avslutade artkarteringar. Hela materialet från 2014 baseras på 7291 observationer av fladdermöss.

     

    Förslag om ändrade svenska artnamn på fladdermöss som publicerats under arbetet med denna artikel (de Jong m.fl. 2015) gör att vi i avsnittet om arternas status tillfogat de ändrade nya namnen inom parentes efter de gamla namnen.

  • 38. Ahlén, Johan
    Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004.2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna inventering av fladdermöss bidrager till kunnandet om hur den biologiska mångfalden för fladdermusfaunan ser ut i länet. En liknande inventering gjordes år 2003 i några kommuner i länets nordöstra del. Fladdermusfaunan ser i stort sett likadan ut i länets nordöstra del och dess centrala del ( Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner), som denna rapport redovisar. Här finns fransfladdermus men inte barbastell. Här hittades mer gråskimlig fladdermus och stor fladdermus än i den nordöstra delen av länet. Totalt hittades åtta fladdermusarter. Johan Ahlén, Naturcentrum AB, har genomfört inventeringen. Johan Ahlén är själv ansvarig för rapportens innehåll, varför detta inte kan åberopas som representerande Länsstyrelsens ståndpunkt.

  • 39.
    Ahlén, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Götene, Skara, Skövde, Falköpings,Ulricehamns och Marks kommuner 20092010Report (Other academic)
  • 40. Ahlén, Johan
    Fladdermöss i Orusts, Strömstads och Tanums kommuner sommaren 20072008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Redovisning av fladdermusfynd i kommunerna Orust, Strömstad och Tanum sommaren 2007.

  • 41. Ahlén, Johan
    Fladdermöss i Svenljunga och Tranemo kommuner sommaren 20052006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en redogörelse för den inventering av fladdermöss som utfördes på lokaler i Svenljunga och Tranemo kommuner under sommaren 2006, 8/8 till 12/8. Inventering utfördes under dessa fem nätter av två inventerare vilket innebär att totalt tio man-nätters arbete utfördes.

  • 42.
    Ahlén, Johan
    Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västra Götalands län.
    Fladdermöss i Vänersborgs, Melleruds och Färgelanda kommuner sommaren 20062006Report (Other academic)
  • 43. Ahlén, Johan
    et al.
    Stenström, Jonas
    Hultengren, Svante
    Blom, Erika
    Miljöövervakning av ängar i Västra Götalands län 20002001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Av fältinventeringen framgår att 24 stycken objekt (50%) under de tio år som gått mellan inventeringstillfällena förändrats till det sämre. Fortsätter denna utveckling kommer det inte att dröja många decennier innan det endast finns ängar i naturreservat och på de ställen där de brukas och bevakas av ideella föreningar och särskilt intresserade brukare. Ungefär en tredjedel av de inventerade ängs- och hagmarksobjekten är sådana, vilket, extrapolerat, skulle innebära ca 90 stycken i hela länet. Om arealen antas vara jämnt fördelad skulle detta innebära en minskning från nulägets ca 320 ha till drygt 100 ha.

  • 44.
    Ahrens,, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Hedlund, Johanna
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Dürig, Wiebke
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Tröger, Rikard
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening av PFAS i grund- och ytvatten2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Levels of 26 per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) were measured in 502 water samples originat-ing from Swedish groundwater, surface water, sewage treatment plant (STP) effluents and landfill leachates. In drinking water source areas, the average Σ26PFAS concentration was 8.4 ng L-1. The national drinking water guideline value of 90 ng L-1 for Σ7PFASs was exceeded in 2% of these samples. In water not used for drinking water, Σ26PFASs average concentration was 142 ng L-1. PFOS concentra-tions exceeded the Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water Frame-work Directive in 42% of the surface water samples. Among the different water categories, the landfill leachates had the highest average concentration of Σ26PFAS with 487 ng L-1, followed by surface water (average 112 ng L-1), groundwater (49 ng L-1), STP effluents (35 ng L-1) and background screening lakes (3.4 ng L-1). The composition profile of the PFASs differed between the types of waters showing an even distribution of ΣPFCAs, ΣPFSAs and ΣPFAS precursors in groundwater, whereas in all other water categories, ΣPFCAs were dominant. As FOSA, PFNA, PFDA, and 6:2 FTSA were frequently detected in drinking water source areas (constituted 20%, 7.3%, 5.9%, and 4.4% of the Σ26PFASs, respectively), it is reasonable to consider the inclusion of these in the Swedish drinking water guideline.

  • 45.
    Ahrens, Lutz
    et al.
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Ribéli, Erik
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Josefsson, Sarah
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Gustavsson, Jakob
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nguyen, Minh Anh
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Wiberg, Karin
    Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Screening of perfluoroalkyl substances and organic flame retardants in Swedish Rivers: Screening av perfluoralkylerade ämnen och flamskyddsmedel i svenska vattendrag2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The occurrence and effects of ubiquitously present persistent organic pollutants (POPs) in the environment is one of the challenges the society is facing today. Two categories of chemicals that have gained increased public attention during the last decades are organic flame retardants (FRs) and perfluoroalkyl substances (PFASs). Many representatives from these compound groups have bioaccumulative, persistent and toxic properties. This has led to a ban of some of these compounds based on international agreements.

    FRs and PFASs end up in surface waters and sometimes also in ground water due to their widespread distribution, disinclination of getting removed at wastewater treatment plants (WWTPs), and persistence. However, the knowledge of the occurrence, fate, and effect in the environment of FRs and PFASs is still in great need of research, especially for recently introduced compounds (such as novel FRs). The objective of this project was to provide a snapshot of the current pollution situation of PFASs and selected novel FRs in Swedish surface waters. We sampled at 44 sites (representing 41 rivers and streams) along the whole coastline of Sweden and analysed their content of PFASs (all sites) and FRs (25 sites representing 23 rivers).

    Among the 12 target FRs, 3 could be quantified (2,4,6-TBP, TCIPP, and TPHP). TCIPP was the predominant compound with a level up to 3 900 ng L

    -1. The 2,4,6-TBP showed higher levels in southern rivers. The river with highest levels of ΣFRs was Fyrisån, and the total riverine input of the targeted FRs into the Baltic Sea was estimated to 38 kg day-1 with Ångermanlandsälven and Norrström as major contributors. It should be noted that these values only include the targeted, relatively novel FRs, while historically more important FRs such as the polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), are not included.

    In total 13 PFASs were detected (PFBA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA, FOSA, PFBS, PFHxS, PFOS) among the 25 target compounds. The mean ΣPFAS level of all sampled rivers was 9.5 ng L

    -1 and the median 4.2 ng L-1, and the highest mean values were found for PFBS and PFHxS (~2 ng L-1 for each compound). Streams in the north (e.g. Alterälven, Öre älv, Gide älv, Lögde älv and Ljungan) showed generally higher fractions of the longer chained perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs; i.e. PFNA, PFDA, PFUnDA, PFDoDA, PFTeDA) whereas in the south the fractions of PFHpA and PFOA were higher. The total riverine input of all PFASs into recipient seas was estimated to 3.2 kg day-1 (1150 kg yr-1).

    PFOS exceeded the annual average Environmental Quality Standard (AA-EQS; 2013/39/EU) of 0.65 ng L

    -1 at 12 of 44 sampling sites, which are located in all parts of Sweden (Ume älv at Gubböle, Ångermanälven, Delångersån, Fyrisån, Norrström, Nyköpingsån, Emån, Lyckebyån, Rönneån, Nissan, Viskan and Göta älv at Alelyckan).

    As this study was a one-time grab sampling campaign for screening purposes, all values should be interpreted with care. A screening study like the current may, however, reveal hot spots. Verification and more detailed studies over a longer time period are recommended for sites with elevated levels. Our study also suggests that upstream monitoring is necessary to reveal important pollution sources.

     

  • 46.
    Akselsson, Cecilia
    et al.
    Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Ferm, Martin
    Hallgren Larsson, Eva
    Knulst, Johan
    Lövblad, Gun
    Malm, Gunnar
    Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar:   2000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.

  • 47. Akselsson, Cecilia
    et al.
    Westling, Olle
    Nedfall av luftföroreningar i fjällområden i Jämtlands län 1995 till 19992000Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under vintern 1994/95 påbörjades depositionsmätningar i sex olika fjällområden Jämtland, med syftet att kvantifiera depositionen (nedfallet) av främst försurande luftföroreningar (svavel och kväve). På varje lokal finns en mätstation för nederbördsinsamling på öppen mark på hög höjd (935-1410 m.ö.h) och en på låg höjd (420-820 m.ö.h.). På tre lokaler finns även krondroppsmätningar i trädgränsen för granskog (620-780 m.ö.h.). Mätningarna har visat att nederbördskemiska undersökningar på kalfjället medför betydande osäkerheter i både uppmätta nederbördsmängder och halter av olika ämnen på grund av hård vind och hög dimfrekvens. Det gör att uppmätt deposition i form av nederbörd på hög höjd måste korrigeras och beräknas med hjälp av mätningarna på lägre höjd, samt uppskattad nederbördsökning med höjden. Den högsta depositionen av luftföroreningar under perioden 1995 till 1999 uppmättes under granar vid trädgränsen. Träden tar emot både våtdeposition, i form av nederbördens föroreningar, och torrdeposition, främst föroreningar i molndimma. Generellt beräknades nederbörden öka med höjden i denna studie, men halten av föroreningar i nederbörden antogs vara konstant. Det gör att den beräknade depositionen på kalfjället var högre än på öppna områden på lägre höjd. Under den korta period (fyra år) som mätningar pågått, var det främst vädermässiga olikheter som gav upphov till skillnader i deposition mellan åren. Nederbördsmängden i fjällnära skog, uppmätt som krondropp, samvarierade mellan fjällen och även med närliggande stationer i mätprogram i skogsytor utanför fjällregionen. Även svavelhalten samvarierade, men halten var högre i den fjällnära skogen än i skog på lägre höjd, vilket troligen beror på en större mängd dimdeposition. Det var över lag högre halter av luftföroreningar i nederbörd och krondropp under vinterperioden än under sommarperioden, såväl på hög och låg höjd som i den fjällnära skogen. Hög nederbörd på sommaren kan dock göra att depositionen är störst den årstiden, även om halterna är lägre. I de flesta fall var halterna av luftföroreningar högst i krondropp i fjällnära skog, jämfört med nederbörd på öppna ytor. Den uppmätta och beräknade årliga depositionen av svavel och kväve i fjällnära skog och på kalfjället i Jämtland var 50 till 100 % högre än i områden utanför fjällkedjan. Mätningarna kunde inte visa någon gradient på de olika fjällen från söder till norr i länet. Nivån på depositionen var måttlig jämfört med områden i södra Sverige, men fjällområdena i norra Sverige är i många fall mycket känsliga för tillförsel av försurande luftföroreningar. Det kan göra att även måttlig deposition kan leda till att kritiska belastningsgränser överskrids.

  • 48.
    Albin, Maria; Björk, Jonas; Lövkvist, Håkan,
    Universitetssjukhuset i Lund, arbets- och miljömedicin.
    Exponering för omgivningsbuller i Skåne: Omfattning och miljömedicinsk bedömning2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kartläggning av exponering för omgivningsbuller i Skåne och en miljömedicinsk bedömning av dess effekter har genomförts. Som underlag har använts trafik på statliga vägar, med beräkningar baserade på GIS-metodik, samt modeller för vägbullerbelastning i tätorter av olika storlek från såväl statliga som kommunala vägar. Uppgifter om störning och hälsotillstånd har hämtats från Folkhälsoenkät Skåne 2000. Den övervägande delen av befolkningen (3 av 4) bor i områden som inte är tysta (ekvivalentnivå över 40 dB(A). Nära var femte person i Skåne beräknas vara utsatt för omgivningsbuller från vägtrafik överskridande 55 dB(A) ekvivalentnivå över dygnet. I Malmö och Burlöv beräknas minst var fjärde invånare ha sådan exponering. För tåg- och flygtrafik saknas underlag för motsvarande beräkningar. Det fanns bland personer som beräknades vara exponerade över dessa nivåer en tendens till att oftare rapportera koncentrationsstörning. För personer som i större utsträckning kan antas vistas och arbeta hemma dagtid (hemarbetande, pensionärer, studerande, arbetslösa) var ökningen statistiskt signifikant (Oddskvot=3,5, 95% konfidensintervall 1,3-8.9), medan ingen effekt sågs hos de förvärvsarbetande. Inga statistiskt säkerställda samband sågs med sömnstörning eller blodtrycksmedicinering. Trafikbuller i bostaden upplevs som ganska mycket, eller mycket störande av var femtonde person i Skåne (7%). Flertalet av dessa, motsvarande 5% i hela befolkningen, anger att det är vägtrafiken som stör dem. Motsvarande 2-3% av befolkningen anger att trafikbullret ofta ger störd vila/avkoppling, insomning, respektive väckning. Kartläggningen visar att underlaget för hälsorelaterad miljöövervakning av exponering för trafikbuller är bristfälligt i flera avseenden. Trots detta visar kartläggningen att exponeringen för trafikbuller är ett betydande problem för befolkningen i Skåne. Problemet är särskilt uttalat i vissa kommuner där riktade insatser är befogade. Det är ur miljömedicinsk synpunkt angeläget att underlaget för fortsatt miljöövervakning av exponering för trafikbuller förbättras och därefter fortsatt uppdateras, med god tillgänglighet för olika samhällsinstanser.

  • 49. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Bolmen 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bolmen provfiskades sju nätter i början på augusti 2012 av medlemmar ur Bolmens fiskevårdsområdesförening. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen, men framförallt att följa utvecklingen av fiskbestånden i sjön för att kunna förvalta fisken på ett hållbart sätt. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av fiskevårdsplanen i Bolmen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med.

    Sjön nätprovfiskades senast 2004 av medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2012 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 103 bottensatta nät och 16 pelagiska nät. Fångsten bestod av abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik och siklöja. Enligt uppgift finns det även bergsimpa, elritsa, sutare, öring, ål och eventuellt sarv i sjön. Biomassan dominerades av gös, följt av abborre och fisksamhället i Bolmen får anses som rovfiskdominerat.

    Fångsten per ansträngning var jämförelsevis låg, ungefär hälften så stor som jämförvärdena både vad gäller antal och vikt per nät. Detta indikerar att sjön hyser förhållandevis lite fisk i förhållande till dess förutsättningar. Även i sjöns grundområden fångades förvånansvärt lite fisk. Fångsten per ansträngning var lägre än jämförvärdena för samtliga arter utom gös, där både antal och vikt per nät låg nära de nationella jämförvärdena.

    Gös är den art som tycks ha gynnats mest av förhållandena i sjön de senaste åren. Antal fångade individer per nät var cirka 50% större 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vikten per nät var nära dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vattnet i sjön har blivit brunare de senaste decennierna och siktdjupet har minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Gädda är svår att övervaka med hjälp av nätprovfiske, då den sällan fångas i översiktsnät. För abborre var vikten per nät betydligt lägre vid provfisket 2012 jämfört med 1997-2004. Motsvarande trend kan även ses hos mört. Fångsten per ansträngning var ungefär hälften så stor 2012 jämfört med tidigare provfisken. Rekryteringen ser inte ut att ha varit stark de senaste åren.

    Även sikfångsterna var lägre 2012 jämfört med 2004 och betydligt lägre jämfört med 1997. Vid provfisket 1998 fångades däremot mindre sik än 2012. Endast 11 sikar fångades vid provfisket 2012 och beståndet får anses som svagt. En liknande beståndsutveckling kan ses hos siklöjan. Ökat predationstryck från gös, ökat färgtal och ökad temperatur är troligtvis faktorer som påverkar sik och siklöja negativt. Dessa arter är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten i sjöns djupa delar.

    Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Bolmen får anses, efter en expertbedömning, som måttlig. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning. Däremot syns tydliga förändringar hos fisksamhället de senaste 10-15 åren. Framförallt har totalfångsterna minskat och tätheterna av abborre och mört var mycket låga vid provfisket 2012. En annan parameter som förändrats mycket sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten och den ringa fångsten av vitfisk gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Bolmens karaktär. Flera av dessa förändringar har troligtvis en koppling till det ökade färgtalet i Bolmen under tidsperioden.

  • 50. Alenius, Beatrice
    Nätprovfiske i Bolmen 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bolmen provfiskades sju nätter i början på augusti 2012 av medlemmar ur Bolmens fiskevårdsområdesförening. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen, men framförallt att följa utvecklingen av fiskbestånden i sjön för att kunna förvalta fisken på ett hållbart sätt. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av fiskevårdsplanen i Bolmen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med. Sjön nätprovfiskades senast 2004 av medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2012 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 103 bottensatta nät och 16 pelagiska nät. Fångsten bestod av abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik och siklöja. Enligt uppgift finns det även bergsimpa, elritsa, sutare, öring, ål och eventuellt sarv i sjön. Biomassan dominerades av gös, följt av abborre och fisksamhället i Bolmen får anses som rovfiskdominerat. Fångsten per ansträngning var jämförelsevis låg, ungefär hälften så stor som jämförvärdena både vad gäller antal och vikt per nät. Detta indikerar att sjön hyser förhållandevis lite fisk i förhållande till dess förutsättningar. Även i sjöns grundområden fångades förvånansvärt lite fisk. Fångsten per ansträngning var lägre än jämförvärdena för samtliga arter utom gös, där både antal och vikt per nät låg nära de nationella jämförvärdena. Gös är den art som tycks ha gynnats mest av förhållandena i sjön de senaste åren. Antal fångade individer per nät var cirka 50% större 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vikten per nät var nära dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vattnet i sjön har blivit brunare de senaste decennierna och siktdjupet har minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Gädda är svår att övervaka med hjälp av nätprovfiske, då den sällan fångas i översiktsnät. För abborre var vikten per nät betydligt lägre vid provfisket 2012 jämfört med 1997-2004. Motsvarande trend kan även ses hos mört. Fångsten per ansträngning var ungefär hälften så stor 2012 jämfört med tidigare provfisken. Rekryteringen ser inte ut att ha varit stark de senaste åren. Även sikfångsterna var lägre 2012 jämfört med 2004 och betydligt lägre jämfört med 1997. Vid provfisket 1998 fångades däremot mindre sik än 2012. Endast 11 sikar fångades vid provfisket 2012 och beståndet får anses som svagt. En liknande beståndsutveckling kan ses hos siklöjan. Ökat predationstryck från gös, ökat färgtal och ökad temperatur är troligtvis faktorer som påverkar sik och siklöja negativt. Dessa arter är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten i sjöns djupa delar. Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Bolmen får anses, efter en expertbedömning, som måttlig. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning. Däremot syns tydliga förändringar hos fisksamhället de senaste 10-15 åren. Framförallt har totalfångsterna minskat och tätheterna av abborre och mört var mycket låga vid provfisket 2012. En annan parameter som förändrats mycket sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten och den ringa fångsten av vitfisk gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Bolmens karaktär. Flera av dessa förändringar har troligtvis en koppling till det ökade färgtalet i Bolmen under tidsperioden.

1234567 1 - 50 of 6029
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf