Publications
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Carlsson, Bengt-Göran
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Limo Natur.
    Klimatövervakning på Åreskutan: En jämförande studie av vegetationens sammansättning vid två inventeringstillfällen med fem års intervall (2006 och 2011). FjällNILS-projektet (Vegetation)2011Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Åreskutans vegetation ovanför subalpin zon har inom samma provytor studerats vid två tillfällen med

    5 års mellanrum (2006 och 2011) med hjälp av en inventeringsmetodik som är hämtad och utvecklad

    från NILS‐projektet. En jämförelse mellan åren visar att fältskiktets täckning totalt sett minskade

    något framförallt beroende på ett omfattande sorkbete 2011. Gräsväxterna minskade i fem av de sex

    undersökta transekterna, medan en svag ökning skedde i en transekt (C). Sorkbetets betydelse för

    nedgången 2011 visas av en kraftig ökning av förna detta år. På provytor med karg vegetation, som

    visar få eller inga tecken på sorkbete, har istället gräs‐ och ljungväxter ökat mellan åren.

    Genomgående för alla transekter är en tydlig ökning av dvärgviden. Denna ökning blir speciellt tydlig

    i provytor ovanför 1100 meter över havet. Fältskiktets täckning minskade generellt mellan åren i ytor

    under 1100 meter, men ökade ovanför denna nivå. I bottenskiktet minskade andelen övriga mossor,

    speciellt på låg höjd, troligen som en följd av att mossorna överlagrats av förna från sorkbetade

    växter. På karga ytor med svagt utvecklat fältskikt, och därmed lite påverkat av sorkbete, har

    mossorna istället ökat sin täckning mellan åren. Busklavarna minskade tydligt i alla transekter och

    speciellt i provytor under 1250 meter över havet. Antalet provytor med trädförekomst ökade med

    två ytor (4%) mellan åren. Gran tillkom i en yta 2011 jämfört med 2006, medan glasbjörk försvann

    från en yta under samma period. Totalt sett hittades fler kärlväxtarter 2011 än 2006 i alla transekter

    (lika antal i en transekt) och i alla höjdintervall. Den vanligaste arten 2006 var kråkbär, medan

    styvstarr var vanligast 2011.

    Vid bearbetningen av data från de båda åren har det framgått hur svårt det är för inventeraren att

    hålla samma bedömningsnivå för täckningsgrad vid olika inventeringstillfällen separerade i tid. Detta

    medför svårigheter att utvärdera eventuella skillnader mellan olika år. I rapportern föreslås att

    täckningsgradsbedömningar utesluts för fält‐ och bottenskikt i de större, och därmed mer

    svårbedömda provytorna (10m‐ytorna), vid framtida inventeringar. Istället föreslås att antalet

    småytor utökas eftersom dessa är mer lättbedömda och där det också kommer att finnas ett bra

    bildmaterial som gör det möjligt att verifiera täckningsgradsbedömningar bakåt i tiden, åtminstone

    gäller detta för fältskiktet.

  • 2.
    Carlsson, Bengt-Göran
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Limo Natur.
    Övervakning av fjällvegetation på Hundshögen: Förändringar mellan åren 2007 och 20122013Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att studera vegetationens utveckling i höjdgradienter ovanför subalpin zon på Hundshögen (1 372 meter över havet) i Jämtland, för att se eventuella klimatrelaterade effekter på floran. Från fjällets topp utplacerades 49 provytor fördelade i fem transekter i ett stjärnsystem med 250 meters mellanrum mellan provytorna. De permanent markerade provytorna inventerades vid två tillfällen med fem års mellanrum (2007 och 2012). Fältskiktets totala täckningsgrad skilde sig obetydligt mellan åren, men förändringar hade skett i några av dess komponenter.

    Graminidernas täckning visade en tydligt minskande trend mellan åren, till skillnad från ljungväxterna, framförallt kråkbär, och dvärgvide som ökade sin täckning. Förändringarna kan i första hand relateras till en mycket omfattande sorktopp under åren 2010–2011. I bottenskiktet ökade andelen förna/humus mellan åren, medan mossor och busklavar minskade något, framförallt beroende på en överlagring av förna. I buskskiktet har dvärgbjörk och enbuskar spritt sig till nya ytor under femårsperioden, i synnerhet för dvärgbjörk har spridningen skett i dess övre utbredningsområde.

    För träden (glasbjörk och tall) har det skett en markant nyetablering av plantor i höga lägen. Plantor av glasbjörk hittades 2012 på drygt 300 meter högre höjd än 2007, tall saknades helt i provytorna 2007. Den biologiska mångfalden har ökat, fler arter har tillkommit, än de som försvunnit under perioden.

    Flera av de befintliga arterna 2007 har spridit sig till nya provytor 2012. Några arter visar en negativ trend till exempel lopplummer och axfryle. Framförallt förändringar i busk- och trädskikt, samt förändringar i biologisk mångfald, bör kunna relateras till de pågående klimatförändringarna som leder till en förlängd växtsäsong.

  • 3.
    Hallstan, Simon
    et al.
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Grandin, Ulf
    Swedish Environmental Protection Agency. Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, vatten och miljö.
    Analyser av resultat från övervakningsprogram fjällvegetation - vägledning samt analys av Åreskutans vegetation 2006-2017.2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport utgör rapportering av ett projekt med syfte att utföra olika analyser

    av vegetationsdata på Åreskutan, från det regionala miljöövervakningsprogrammet

    Fjällvegetation, och beskriva metodiken så analyserna kan upprepas

    när mer data finns tillgängligt för Åreskutan, och för andra fjäll inom övervakningsprogrammet.

    Projektet har utförts av SLU på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Jämtlands län, enligt överenskommelse med diarienummer 502-6782-2017 och

    med Tomas Bergström som länsstyrelsens kontaktperson.

  • 4.
    Holmgren, Torbjörn
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Ryd, Charlotta
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Gustafsson, Susanne
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Klimat- och Energistrategi för Gävleborgs län2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimat- och Energistrategi för Gävleborgs län

  • 5.
    Jonsson, Fredrik
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Nordin, Ulrika
    Övervakning av fjällvegetation på Buarkantjahke: Förändringar mellan åren 2010 och 20162017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fjället Buarkantjahke i Jämtlands län har övervakats med sex års mellanrum, år 2010 och år 2016, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är delvis hämtad och utvecklad från NILS-projektet.

    Jämförelser mellan åren 2010 och 2016 visar på små skillnader för de flesta variabler. Störst förändringar i bottenskiktet uppvisar renlavarna, som har minskat från 5,1 procent täckningsgrad till 2,8 procent. För övriga dominerande variabler i bottenskiktet var förändringarna mycket små. Fältskiktet uppvisar små skillnader. I buskskiktet kan en ökning av dvärgvidets täckningsgrad konstateras, från till 4,7 till 7,4 procent (gäller diffus täckning i 10-metersprovytorna).

  • 6.
    Jonsson, Fredrik
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency .
    Nordin, Ulrika
    Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Övervakning av fjällvegetation på Lill-Skarven: Förändringar mellan åren 2009 och 20142015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Fjället Lillskarven i Härjedalen i Jämtlands län har övervakats med fem års mellanrum, år 2009 och år 2014, med avseende på fjällvegetationen och resultaten presenteras i denna rapport. Metodiken går i korthet ut på att provytor i sex transekter i olika riktningar med utgångspunkt från fjällets topp inventeras där variabler inom bottenskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt noteras. Metoden är delvis hämtad och utvecklad från NILS-projektet.

    Resultatet för bottenskiktet visar att täckningsgraden av mossor har ökat med 17 procent och andelen humus/torv minskat med 24 procent. Förändringarna är likartade i alla transekterna utom i A som visar motsatt resultat. Täckningsgraden av busklavar har minskat något medan andelen sten, block och häll är relativt lika mellan åren.

    Fältskiktet har ökat i samtliga transekter. Den grupp som ökat mest i täckningsgrad är ljungväxter följt av graminider, medan örterna har minskat något. Den största procentuella ökningen har skett närmast toppen.

    Det totala antalet arter som påträffades i 10-metersprovytorna var 182 arter år 2009 och 196 arter år 2014. Det motsvarar en ökning med 14 procent. Ökningar i artantal har skett i samtliga transekter. Den vanligaste artgruppen år 2014 var örter med 97 arter. De vanligaste kärlväxtarterna på Lill-Skarven år 2014 var lappljung och kråkbär, som påträffades i samtliga 60 provytor.

    Alla de fyra trädslag som påträffades, gran, tall, glasbjörk och rönn, har ökat i höjdled.

  • 7.
    Kullman, Leif
    et al.
    Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
    Öberg, Lisa
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län.
    Trädgräns i fjällen: Sammanställning och utvärdering av en metodstudie för klimatrelaterad miljöövervakning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatet påverkar våra ekosystem i olika grad och fjällen är ett område där klimatförändringar skulle kunna orsaka stora och snabba förändringar. Genom att studera de övre träden på fjällsluttningar kan man följa hur klimatet bidrar till en förändrad trädgräns. Med trädgräns menas på vilken höjd över havet som träd kan finnas utifrån rådande klimat på platsen. I denna rapport redovisas förändringar i trädgränsen i Dalarna, Härjedalen och Jämtland mellan perioderna 2006-2007 och 2010-2013. Resultaten sammanfattas och utvärderas översiktligt i relation till meteorologiska data under samma tidsintervall. Dessutom diskuteras hur man kan utveckla projektets inriktning och metodik i framtida miljöövervakning.

    Rapporten visar att inga förändringar av trädgränsens position kan påvisas under det studerade tidsintervallet, även om tidigare studier över ett längre intervall visat på en stigning av trädgränsen. Orsaken till denna uteblivna ökning under det senaste tidsintervallet diskuteras i rapporten.

    Trädgräns i fjällen är ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen mellan Länsstyrelserna i Dalarna och Jämtland. Programet påbörjades 2006 som ett utvecklingsprojekt i syftet att utveckla en metod för övervakning av den alpina trädgränsen för att indikera klimatförändringar i fjällen. Uppföljningen av förändringar i trädgränsens position grundar sig på äldre data (från 1915) och tidigare studier av trädgränsernas läge och förändringar i olika tidsskalor genomförda av Leif Kullman vid Umeå universitet från 1970-talet och framåt. De alpina trädgränserna är viktiga i avseende att tidigt upptäcka förändringar i det biologiska fjällandskapet och för att förstå de klimatberoende ekologiska processer som på sikt kan påverka den biologiska mångfalden. Resultaten bidrar till att följa upp miljömålet Storslagen fjällmiljö.

  • 8.
    Larsson, Per
    et al.
    Larsons Natur.
    Bergström, Tomas
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency .
    Etablering av ett GLORIA-område i Jämtlands län: Långstiktig övervakning av kärlväxtfloran på fjälltoppar2011Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Gävleborgs län inför klimatförändringarna: Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys med fokus på samhällsplanering2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gävleborgs   län inför klimatförändringarna- Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys med fokus på samhällsplanering

  • 10.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Sjökvist, Elin
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Lokala avrinningsförhållanden i orter i Gävleborgs län2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att underlätta arbetet med att förebygga vattenskador till följd av extrem nederbörd är det

    fördelaktigt att ha tillgång till ett generellt och enhetligt material för diskussion och åtgärdsarbete.

    Nationell Höjdmodell har visat sig användbar för att kostnadseffektivt analysera lokal ytavrinning

    för stora områden. Totalt sett har 11 orter analyserats och i kartor redovisas möjliga flödesvägar för

    ytavrinning samt låga områden där vatten kan ansamlas.

    För att analysera den extrema korttidsnederbördens intensitet i Gävleborgs län har en analys

    genomförts utifrån uppmätt nederbörd vid utvalda mätstationer. Nederbörd med varaktigheterna 15

    minuter, 1 timme, 6 timmar och 24 timmar och återkomsttiderna är 2, 10, 20, 50 och 100 år

    presenteras för dagens klimat samt för beräknat klimatet i slutet av seklet.

  • 11.
    Winkler et al, Manuela
    Executive, Universitet.
    The rich sides of mountain summits – a pan-European view on aspect preferences of alpine plants2016In: Journal of Biogeography, ISSN 0305-0270, E-ISSN 1365-2699Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim In the alpine life zone, plant diversity is strongly determined by localtopography and microclimate. We assessed the extent to which aspect and itsrelatedness to temperature affect plant species diversity, and the colonizationand disappearance of species on alpine summits on a pan-European scale.

    Location Mountain summits in Europe’s alpine life zone.

    Methods Vascular plant species and their percentage cover were recorded inpermanent plots in each cardinal direction on 123 summits in 32 regionsacross Europe. For a subset from 17 regions, resurvey data and 6-year soil temperatureseries were available. Differences in temperature sum and Shannonindex as well as species richness, colonization and disappearance of speciesamong cardinal directions were analysed using linear mixed-effects and generalisedmixed-effects models, respectively.

    Results Temperature sums were higher in east- and south-facing aspects thanin the north-facing ones, while the west-facing ones were intermediate; differenceswere smallest in northern Europe. The patterns of temperature sumsamong aspects were consistent among years. In temperate regions, thermal differenceswere reflected by plant diversity, whereas this relationship was weakeror absent on Mediterranean and boreal mountains. Colonization of species waspositively related to temperature on Mediterranean and temperate mountains,whereas disappearance of species was not related to temperature.

    Main conclusions Thermal differences caused by solar radiation determineplant species diversity on temperate mountains. Advantages for plants on easternslopes may result from the combined effects of a longer diurnal period ofradiation due to convection cloud effects in the afternoon and the shelteredposition against the prevailing westerly winds. In northern Europe, long summerdays and low sun angles can even out differences among aspects. On Mediterranean summits, summer drought may limit species numbers on thewarmer slopes. Warmer aspects support a higher number of colonization events. Hence, aspect can be a principal determinant of the pace of climateinduced migration processes.

1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf