Publications
Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Löfgren, Hannes
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Miljögifter i Gävleborg, resultat från verifieringar 2009-20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna rapport var att sammanställa verifieringsdata från vatten- och

    sedimentprovtagningar utförda under 2009-2011 av miljögifter i Gävleborgs län.

    Rapporten hade även som syfte att informera om förekomsten av miljögifter, prioriterade

    vattendirektivsämnen (PRIO – ämnen) och särskilt förorenande ämnen (SFÄ),

    miljökvalitetsnormer samt om läkemedelsrester i länet.

     

    Under 2009 års provtagning, med passiva provtagare, detekterades PAHer, PBDEer,

    bekämpningsmedel, läkemedelssubstanser och metaller vid samtliga provtagningslokaler

    inklusive referenspunkterna. Passiva provtagare visar de biotillgängliga halterna och därmed

    en indikation på vilka ämnen som finns i vatten. Resultaten kan således inte direkt jämföras

    med aktuella EQS (Environmental Quality Standards) dvs. miljökvalitetsnormer (MKN) för

    PRIO – ämnena eller Naturvårdsverkets gränsvärden (GV) för SFÄ (särskilt förorenade

    ämnen).

     

    Under 2010 års provtagning av kust- och inlandsvatten och sediment detekterades följande

    ämnen bland ytvattenproverna vilka överskred eller låg i nivå med sitt EQS: di-(2-etylhexyl)-

    ftalat (DEHP), nonylfenol (NP) och TBT (tributyltenn). Bland sedimentproverna överskred

    följande ämnen sitt RVsediment (riktvärde för sediment): klorparaffiner (SCCP), klorfenvinfos,

    Cd, endosulfan, fluoranten, hexaklorcyklohexan (HCH), NP, TBT och trifluoralin.

    Under 2011 års provtagning överskred inget, av de undersökta PRIO – ämnena, bland

    vattenproverna (inlands- och kust) sitt EQS. Dock detekterades metallerna Zn och Cu i halter

    vilka överskred sitt GV för SFÄ. Ämnen som påträffades i ytvattenproverna var: DEHP samt

    metallerna As, Zn, Cd, Cr, Cu och Ni. Bland sedimentproverna (inlands- och kust) överskred

    följande ämnen sitt RVsediment: antracen, benso(b+k)fluoranten,

    benso(g,h,i)perylen+indeno(1,2,3-cd)pyren, DEHP, fluoranten, TBT, oktylfenol, Cd och Pb.

     

    Resultaten från 2009 – 2011 års verifieringar påvisar att förekomsten av miljögifter i länet är

    påtaglig och att de ibland förekommer i nivåer som kan påverka växt- och djurlivet i kust- och

    vattenförekomsterna negativt. Resultatet bör följas upp i de vattenförekomster där EQS eller

    RVsediment överskreds samt att i vissa fall utökas med ytterligare provlokaler och då i huvudsak

    fokusera på de kust- och vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god kemisk status till

    2015. Resultaten från verifieringarna är viktiga för att kunna driva åtgärder som ska minska

    spridning, av de utpekade ämnena, från och läckage till sediment och ytvatten

  • 2.
    Löfholm, Anna
    et al.
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency .
    Lundmark, Annika
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län. Swedish Environmental Protection Agency .
    Screening av miljögifter i Storsjön 2012-20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2012-2013 har Länsstyrelsen i Jämtlands län undersökt förekomsten av ett stort antal miljögifter i totalt 4 provpunkter i Storsjön. Syftet med undersökningen var att förbättra kunskapen om vilka miljögifter som förekommer i Storsjön och genera mätdata inom den regionala miljögiftsövervakningen och för vattenförvaltningsarbetet med statusklassning av vattenförekomster. Undersökningen utgör ett led inom miljömålsarbetet inom Giftfri miljö. Undersökningen har utgjorts av passiv provtagning under tre veckor och stickprovtagning vid ett tillfälle i ytvatten. Även aborre provtogs och analyserades för ett antal ämnen utanför Gövikens avloppreningsverk

  • 3.
    Miller, Aroha
    et al.
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Bignert, Anders
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Nyberg, Elisabeth
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
    Cantillana, Tatiana
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Aune, Marie
    Executive, Myndigheter, Livsmedelsverket, SLV.
    Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?2012Report (Other academic)
  • 4.
    Roos, Anna
    Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM. Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Jämtlands län.
    Miljögifter i utter från Jämtlands län: Analyser av klor- och bromorganiska föreningar, perfluorerade ämnen samt metaller 1970-20152016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas data över antalet undersökta uttrar, dödsorsaker samt resultat av miljögiftsanalyser i utter från Jämtlands län. Det gäller metallanalyser (muskel), klorerade ämnen som PCB, DDT, DDE, HCH och HCB i muskel, bromerade flamskyddsmedel (PBDE och HBCDD) i muskel samt perfluorerade ämnen (PFC) inklusive det omdiskuterade ämnet PFOS i lever. Miljöövervakningen vid Länsstyrelsen i Jämtlands län har stått för kostnaderna för de kemiska analyserna och rapporten är en uppdatering av den rapport som skrevs år 2005 [1].

    Uttern tillhör lagparagrafen Statens vilt (JL §25, JF §33,36). Påträffas en död utter ska det rapporteras till polisen, som skickar den till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) i Stockholm. Om dödsorsaken är okänd skickas utter istället till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala, och efter obduktion till NRM. Antalet döda uttrar som skickats in till myndigheterna har ökat sedan 1990, även från Jämtlands län, något som indikerar en ökning av populationen. Inventeringar visar på samma positiva trend [2]. 86 uttrar som dött mellan 1972 och 2015 har skickats in från länet. Troligen har inte alla uttrar som dött 2015 (eller tidigare) ännu skickats till museet då rapporten skrevs (oktober, 2016), siffrorna kan därför komma att ändras något. Av de uttrar som skickats in till museet har 69 uttrar dött i trafiken (80%), två har bifångats i fiskeredskap och femton har dött av andra orsaker. Flera av dessa har svultit ihjäl, och några har funnits döda där trafik inte kan uteslutas. Trafikdödade uttrar har naturligtvis en större chans att bli inrapporterade till myndigheterna, och återspeglar inte de verkliga proportionerna av dödsorsaker hos utter. Generellt är de flesta uttrarna i god kondition, och en stor andel av de vuxna honorna visar tecken på reproduktion.

    Halterna av PCB och DDE, som är en trolig orsak till den tidigare populationsnedgången hos utter, har inte förändrats över tid i utter från länet insamlade mellan 1992-2014. Det är lite förvånansvärt eftersom dessa ämnen minskar i övrig biota från Sverige, men en förklaring kan vara att tidsserien börjar sent (1992) och att den största minskningen i skedde innan 1990-talets början efter förbuden som kom på 1970-talet samt att det är relativt få djur som analyserats från ett stort område. Fortfarande, på 2000-talet har enstaka uttrar halter av PCB som ger reproduktionsnedsättning hos mink [3] och halterna generellt är avsevärt mycket högre än t.ex. PBDE trots att PCB varit förbjudet sedan 1970-talet (det gäller inte bara i utter från Jämtland). Bromerade flamskyddmedel som har analyserats i 37 uttrar från 1992 och 2014 visar inte heller på någon trend, varken ökande eller minskande.

    Ingen av metallerna visade någon förändring i halt över tid i muskel (kadmium, total-kvicksilver, bly, selen och zink). I denna studie har den totala halten kvicksilver mätts i utter. Halterna av kvicksilver låg under det värde som visat sig ge toxiska effekter hos flodutter (Lontra canadensis) i laboratorieförsök. Femton av uttrarna från Jämtlands län har analyserats för både kvicksilver och selen. Selen binds till kvicksilver i levern och kan därmed göra kvicksilvret oskadligt. De binds 1:1 på molviktsbasis. Dock överskreds kvoten Hg:Se på molviktsbasis 1 i de flesta uttrarna (13 av 15 uttrar), det vill säga att det att det är ett överskott av kvicksilver i muskel hos uttrarna, jämfört med selen. Det är okänt vad det har för eventuella komplikationer, men halterna är låga i utter och djuren är i god kondition så antagligen har det ingen allvarlig negativ konsekvens vid dessa halter. Liknande höga halter kvicksilver jämfört med selen har setts i utter från andra områden i Sverige också [4,5]. Selen är ett viktigt essensiellt ämne som behövs till annat. Halterna av kadmium och bly är mycket låga i utter (muskel) från länet, ofta under detektionsgränsen.

    Nio uttrar från länet insamlade mellan 2005 och 2014 har analyserats för PFCs i lever. Det ämne som fanns i de högsta halterna var PFOS. Halterna varierade stort, mellan 81-1676 ng/g våtvikt (vv, medlevärde 462). Snittet för PFOS i utter från södra Sverige de senaste tio åren (2006-2015) var 1000 ng/g vv, och för utter i norra Sverige 313 ng/g vv [6]. I Jämtlands uttrar låg fem av nio uttrar 5

    över snittet för norra Sverige. Högst halt PFOS (1676 ng/g vv) hade en hane från 2012 som trafikdödades på E14 vid Gimån, i Bräcke kommun.

    Halterna av summa 7PFCA (PFOA+PFNA+PFDA+PFUnDA+PFDoDA+PFTrDA+PFTeDA) låg mellan 115-1073 ng/g vv i Jämtlands uttrar, med en medelhalt på 474 ng/g vv, dvs högre än för övriga landet (som är för de senaste tio åren 286 ng/g vv). Tre av uttrarna hade bland de högsta halterna av perfluorerade karboxylater (summa 7PFC) uppmätta i utter från hela Sverige. Högst halt 7PFC i hela Sverige (1037 ng/g vv) hade en utter från Hackås (år 2006), näst högst hade uttern som trafikdödades på E14 Gimån, i Bräcke kommun (986 ng/g vv år 2112). En tredje utter med höga halter kom från från Mörsil, år 2011 (760 ng/g vv).

  • 5.
    Försurningsundersökningar och kalkningar av sjöar och vattendrag i Hudiksvalls kommun juni 19841984Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljö- och hälsoskyddskontoret har sedan 1979 utfört provtagningar med avseende på försurningssituationen i Bollnäs kommun, både sjöar och vattendrag provtas och analyseras.

1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf