En satellitbildsbaserad analys är av ett stort värde för att kunna kartlägga värdekärnor i barrskogslandskapet på landskapsnivå, dessutom på ett kostnadseffektivt sätt. Att använda satellitbilder för identifikation av vegetationstyper och habitatklasser medför att landskapsutvecklingen kan följas över tid och över stora områden. Den satellitbildsbaserade metod som har vidareutvecklas i detta projekt är relevant för att ta fram information för miljöövervakning, miljömåls- och Natura 2000-uppföljning, samt för utvärdering av grön infrastruktur och ekosystemtjänster. Den kan också användas för att identifiera habitat för andra skyddsvärda och rödlistade arter eller för planering och uppföljning av naturvårds- och skogsbruksåtgärder med syfte att bevara den biologiska mångfalden. 

I den framtagna modellen har tjädern använts som en modellart för att få fram barrskogslandskapets värdekärnor. Länsstyrelsen i Jönköpings län har publicerat en metodbeskrivning och hittills uppnådda resultat för två tidigare tidpunkter, år 1985 och år 1999, i sin meddelandeserie (Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:20). 

Denna rapport redovisar en modifiering av metoden som dels omfattar habitatmodellering och resultat baserade på satellitdata från en tredje tidpunkt (Landsat 5 från 2011 i Jönköping och Landsat 8 från 2014 i Kolmården) och som dels införlivar information om myrkantslängd och förekomst av störningar. 

Resultaten från den senaste tidpunkten visar, i likhet med de två tidigare tidpunkterna, god samstämmighet med de områden där aktiva tjäderlekplatser återfinns i skogslandskapet. Den senaste tidpunkten kompletterar därmed tidsserierna för Jönköpings län (för åren 1985, 1999 och 2011) respektive Kolmården (för åren 1989, 2005 och 2014). 

Genom att inkludera ett index för myrkantslängd och ett index för störning så förbättras habitatmodellens resultat. Ett index för myrkantslängd antas höja ett områdes värde medan ett index för störning antas sänka värdet i närheten av vägar, järnvägar och vindkraftverk. Dessa modifikationer har utvecklats med hjälp av stöd från projektets referensgrupp. 

Resultatet från projektet medför att habitatmodellens funktion som övervaknings- och uppföljningsverktyg är anpassat till användarnas behov och kan införas i Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas miljöövervakningsarbete. 

Den tillämpning av metod som gjorts visar att mängden tjäderlämplig skog tenderade att minska från första till andra mättillfället. Den negativa utvecklingen bröts på 2000-talet och i Jönköpings län är tendensen snarare positiv. Utvecklingen av tjäderlämplig mark överensstämmer i stora drag med tjäderbeståndens utveckling för de studerade områdena.