En satellitbildsbaserad metod som på ett kostnadseffektivt sätt kan identifiera lämpliga tjäderhabitat skulle vara av stort värde för att kartlägga biologiska värden i skogslandskapet och följa deras utveckling. Ett sådant redskap skulle också kunna användas för planering och uppföljning av effekter av naturvård och skogsbruk med syfte att upprätthålla den bio-logiska mångfalden och skogslandskapets ekosystemtjänster och ge information för både miljömåls- och Natura 2000-uppföljningen. Tjädern kan betraktas som en paraplyart, vilket innebär att dess bevarande anses garantera också andra arters fortlevnad. Anledningen till denna funktion är tjäderns behov av stora områden av relativt öppen mogen tallskog i en mosaik med myrstråk som överlappar habi-tat för ett antal andra signalarter. Metoden är därmed relevant (i andra tillämpningar för att identifiera habitat för ytterligare skyddsvärda och rödlistade arter) för att ta fram informat-ion för utvärdering och uppföljning av hur skogslandskapets värdekärnor kan fungera som grön infrastruktur. Den här rapporten redovisar resultat från en pilotstudie genomförd i Jönköpings län som är ett test av en satellitbildsbaserad metod för att kartlägga skogslandskapets lämplighet för tjäder och indirekt skogens funktionalitet på landskapsnivå. Resultatet är en anpassad modell och kartor (GIS-skikt) som beskriver de habitat som utgör tjäderlämpliga marker i form av HSI-värden, samt statistiska analysresultat. Läget vid två olika tidpunkter, 1985 och 1999 har undersökts och korrelerats med tjäderinventeringsdata. Den tjäderlämpliga mark i Jönköpings län som har identifierats stämmer väl överens med var tjäderlekplatser återfinns i skogslandskapet. Förändringar i habitatklasser och lämplig mark mellan en bastidpunkt (~1985) och en senare tidpunkt (~1999), återspeglas i invente-ringsresultaten genom färre antal spelande tjädrar på lekplatserna.