Mosippans (Pulsatilla vernalis) vackra och stora blomma som man finner redan innan snön helt smält bort har väckt förundran och beundran hos många under lång tid. Mosippa växer oftast i öppna brand- eller betespåverkade hedtallskogar, men förekommer även i många andra miljöer som torrbackar, ljunghedar, magra betesmarker och sällsynt även i fäbodvallar, kalkhälltallskogar, hällmarker, kalkbrott, lövbrännor, kalkbarrskogar, översilad fjällgranskog, slåtterängar, rishedar, strandkanter, bergbranter och kalfjäll.

På grund av storskaliga förändringar i artens livsmiljö är den på stark tillbakagång i Sverige och i huvuddelen av sitt europeiska utbredningsområde. Mosippa gynnas av störning såsom brand och extensivt bete, vilket håller tillbaka konkurrerande växtlighet samt skapar de markblottor som behövs för en framgångsrik föryngring.

Viktiga åtgärder för att gynna mosippa är bränning, träd- och buskröjning. Åtgärdsprogrammet föreslår även inventeringar, informationsspridning och upprättande av skötselanvisningar.

Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter.

- - -