Projektet undersökte om halterna av 13 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i blodserum förändrats med tiden bland 4-, 8- och 12-åriga barn från Uppsala provtagna under perioden 2008-2015. PFAS är kemikalier som har stor användning i konsument- och kemikalieprodukter. Barnen rekryterades och provtogs i en uppföljning av PFAS-exponeringen 4, 8 eller 12 år efter att de fötts. Barnens mammor deltog, vid barnens födelse, i en undersökning av gravida och ammande kvinnors exponering för miljöföroreningar som genomförs av Livsmedelsverket, med finansiering av Naturvårdsverkets Hälsorelaterade miljööövervakning. Uppföljningen av barnen har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och barnens mammor har gett skriftligt samtycke gällande barnens deltagande. De undersökta PFAS kan delas upp i två grupper: karboxylsyror och sulfonsyror. Resultaten visar att tidstrenderna varierar beroende på vilken substans som undersökts. Bland karboxylsyrorna minskade halterna av PFHpA (7,6 %/år), PFOA (7,2 %/år) och PFDA (4,1 %/år), medan halterna av PFUnDA ökade (3,4 %/år). Bland sulfonsyrorna minskade PFOS (5,6 %/år) medan PFHxS ökade (8,1 %/år). För vissa substanser varierade trenden beroende på var barnen bodde vid provtagning. Vissa delar av Uppsala har haft förorenat dricksvatten fram till 2012. En uppdelning av barnen gjordes beroende på om de bodde i ett område som fått eller inte fått förorenat vatten. Denna uppdelning visade att PFHpA sjönk bland barn som inte fått förorenat vatten men var oförändrad hos barn som fått förorenat vatten. Minskningen av PFOS gick snabbare bland barn som inte fått förorenat vatten och ökningen av PFHxS gick snabbare bland barn som fått förorenat vatten. Detta visar att exponeringen från dricksvatten påverkade hur halterna av dessa PFAS förändrades bland barn under studieperioden.