Den koncentrerade förekomsten av kronhjort leder till en hög koncentration av skador, vilket drabbar enskilda markägare hårt. Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att göra en analys av föreskrifterna om kronhjortsskötselområden, hur dessa tillämpas av länsstyrelserna samt ge förslag till åtgärder där så behövs. Syftet är att öka samordningen med älgskötsel områden samt förhindra uppkomst av för stora tätheter av kronhjort. Detta för att minska skador på skog och gröda.

Utvärderingen finner att kronhjortsförvaltningen saknar tillräcklig helhetssyn och styrning, vilket begränsar möjligheterna att kontrollera kronhjortstammen. Det saknas nästan helt data för populationsstorlek och skador vad beträffande kronhjort. Detsamma gäller angående kunskap kring inventeringsmetoder och effekten av skadeförebyggande åtgärder.

Trots att de ekologiska förutsättningar skiljer sig åt mellan älg och kronhjort visar utvärderingen att de flesta intervju personer inte bara vill ha ett regelverk liknande det som numera existerar för älg, utan till och med använda sig av samma administrativa enheter (älgskötsel- och älgförvaltningsområden).

Utvärderingens slutsats är att detta skulle vara en god idé, med viss modifiering, åtminstone ifall "lokal förankring" är en lika viktig målsättning inom kronhjortsförvaltning som den är inom älgförvaltning. Om lokal förankring inte är lika viktigt inom kronhjortsförvaltning, vilket vissa intervjupersoner påstår, skulle man dock eventuellt kunna ha kronhjortsförvaltning som är mer separerad från älgförvaltningen.