Följande arbete ingår i Länsstyrelsens löpande miljöövervakningsarbete och utgör en del av delprogrammet kryptogamer i ädellövskog under miljömålet Levande skogar. Arbetet med inventering av kryptogamer i bokskogar i Skåne mellan 2011 och 2014 har genomförts av Pro Natura på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län.
30 stycken bokskogsområden – skyddade eller avsatta som nyckelbiotop eller objekt med naturvärde – valdes slumpmässigt ut i länet. I områden mindre än tre hektar inventerades hela området men i de områden som var större än tre hektar slumpades ett antal inventeringsytor ut vars areal tillsammans uppgick till tre hektar. I de ytor som undersöktes inventerades sedan samtliga ädellövträd med en stamomkrets större än 60 cm (eller för avenbok större än 50 cm). Varje träd mättes in med handhållen GPS, försågs med uppgifter avseende omkrets, trädslag och trädtyp. På varje trädstam eftersöktes dessutom de lavar och mossor som listas i bilaga 1.
De inventerade bokskogsobjekt är utspridda över större delen av Skåne. Objektens läge framgår av översiktskarta i samband med objektsbeskrivningarna nedan. Sammanlagt undersöktes 70,7 hektar och på denna areal inventerades 12 203 träd. Genomsnittlig täthet av träd i de inventerade bokskogarna blir då 172,6 träd/hektar. På inventerade träd gjordes sammanlagt 3166 artnoteringar. De vanligaste arterna var glansfläck Arthonia spadicea, havstulpanlav Thelotrema lepadinum, platt fjädermossa Neckera complanata och bokvårtlav Pyrenula nitida.
Arterna uppvisar ett hierarkiskt förekomstmönster där vissa arter förekommer på i stort sett alla lokaler medan andra, mer ovanliga arter endast förekommer på de allra artrikaste lokalerna. Glansfläck förekommer på alla utom tre av lokalerna medan arter som lunglav Lobaria pulmonaria, bokfjädermossa Necekera pumila eller rosa lundlav Bacidia rosellabara noterats på de artrikare lokalerna.
Noterade arter uppvisar också ett geografiskt förekomst mönster. Med hjälp av en så kallad IDW-analys konstruerades en länskarta med totalt antal noterade arter per undersökt områdena som underlag. Denna karta visar tydligt den nordöstra delen av länet som ett mycket viktigt område för bokskogsanknutna mossor och lavar. Även Romeleåsen och regionen öster om Hörby faller ut som sådana områden. Andra regioner med intressant moss- och lavflora finns i länet men faller inte ut i den gjorda analysen på grund av slumpmässiga effekter.
De inventerade objekten bedömdes under den beskrivande delen med avseende på lämplighet att hysa de utvalda bokarterna samt lämplighet för att ingå i framtida övervakningsinsatser. Arton av de trettio undersökta objekten bedömdes hysa lämpliga förutsättningar för de utvalda arterna. För nio objekt där förutsättningarna inte bedömdes lämpliga var anledningen i första hand en artfattig artpool i landskapet och/eller hög belastning av luftburet kväve. Tre objekt bedömdes som tveksamma. I dessa fanns som regel en lämplig beståndsstruktur men artpool i landskapet eller grad av isolering kan här påverka förutsättningarna. Tjugoen av trettio objekt bedömdes lämpliga för framtida övervakning. För de sju objekt som bedömdes som mindre lämpliga grundades bedömningen dels på framtida förutsättningar för att hysa utvalda arter. Två objekt bedömdes som tveksamma antingen på grund av problem vid inmätning av träd eller tveksamma förutsättningar för utvalda bokarter.
Malmö: Länsstyrelsen , 2016. , p. 46