Inledning

Hur kan fångster och tätheter mellan olika sjöar och

vattendrag skilja sig så markant åt och vad är skillnaden

mellan bra och dåliga kräftsjöar? Vad gör en

sjö till en bra kräftsjö? Tillgången och kvalitén på

lämplig livsmiljö, är helt avgörande för hur många

kräftor som kan produceras. Ju fler kvadratmeter med

lämplig miljö desto fler kräftor och därmed ett bättre

kräftfiske. I en optimal miljö för flodkräftor finns det

gott om lämplig föda, god tillgång på hårdbottnar med

rikligt med gömslen, god vattenkemi och det bör inte

finnas sjukdomar eller fiender.

Att ett flodkräftbestånd med åren har blivit ”klent” beror

vanligen på att livsmiljön förändrats och inte av att

flodkräftorna är av ”dålig kvalité”. Flodkräftans livsmiljöer

kan under många år ha försämrats t.ex. av utdikning

av skog- och jordbruksmarker och övergödning mm.

som bidragit till kraftig igenslamning av lämpliga livsmiljöer.

Fiskar, fåglar, mink och andra rovdjur påverkar

bestånden om skyddsmöjligheterna för kräftor minskar.

En metod för att återskapa tidigare bra flodkräftbestånd

är att återställa flodkräftans livsnödvändiga

miljöer genom biotopvård. På enkla sätt kan man

förbättra de faktorer som är positiva för flodkräftan

och därmed minska möjliga hot. Denna beskrivande

manual skall förhoppningsvis ge en ökande förståelse

av flodkräftans känslighet mot miljöförändringar samt

att fiskerättsägare ska bli mer aktiva i att utveckla sina

egna kräftbestånd genom att skapa gynnsamma miljöer

för flodkräftor. På så sätt kan man påverka sitt eget

kräftfiske. Kostnaderna är oftast inte höga men arbetet

kräver engagemang, muskelkraft och ansträngning.

Faktorer som påverkar ett bestånd negativt, är t.ex.

försurning, övergödning, reglering av sjöar och vattendrag,

miljögifter och inte minst kräftpest. Dessa

faktorer behandlas inte manualen men är viktiga

att ha i åtanke när man bevarar och utvecklar sitt

bestånd med flodkräfta.