Dåvarande Miljömålsrådet gav 2010 Länsstyrelsen i Gotlands län medel för att genomför ett miljömålsprojekt med fokus på målkonflikter i skogen i samband med uttag av bioenergi. Projektet har genomförts under hösten och koncentrerats kring miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar och de intressekonflikter som kan uppkomma mellan uppsatta klimatmål och bevarandet av den biologiska mångfalden.
Skogen har en viktig roll för många delar av samhället och dess resurser efterfrågas av allt fler. Förutom att erbjuda skogsråvara till industrin ses den även som en självklar källa till naturupplevelser, rekreation och hälsa. När en och samma resurs ska tillgodose flera intressen uppkommer ibland konflikter. Ett exempel på detta är den målkonflikt som uppkommer mellan klimatmål och målet att bevara den biologiska mångfalden i samband med att uttag av bioenergi i skogen. Intresset för skogens möjligheter att producera bioenergi ökar i takt med att fossila bränslen fasas ut. Samtidigt kan ett oförsiktigt uttag av bioenergi riskera att minska populationerna av de arter som är beroende av skogen till kritiska nivåer.
Många konflikter kan undvikas genom samråd, ett tydligt regelverk och god planering. Genom samverkan och öppen dialog mellan samtliga aktörer är det möjligt att hitta en balans mellan berörda miljökvalitetsmål och på så sätt även underlätta arbetet med att uppnå dem. Projektet har haft två tydliga delar. En del där syftet var att identifiera de målkonflikter som är av störst betydelse för dem som har intresse i skogen. Den andra var rent kommunikativ, där huvudmålet var att etablera en dialog mellan aktörerna och på så vis öka de olika gruppernas insyn och förståelse för varandras värderingar och mål.
Under projektets gång har en arbetsgrupp bestående av tre personer med kompetens inom områdena svenska miljömålssystemet, miljökommunikation och skogliga sakfrågor. Gruppen har genomfört två soppluncher med syftet att samla aktörer från alla intresseområden i skogen och genom diskussion identifiera de konflikter som ur deras perspektiv är de viktigaste att arbeta vidare med. Luncherna ledde fram till att flertalet målkonflikter identifierades, men även åtgärder som gav en samlad, antingen positiv eller negativ, effekt på båda målen, så kallade synergier. Särskilt nämndes fyra åtgärder, ökat uttag av biomassa, nyttjande av svåravverkade områden, stubbskörd och ökad intensitet i skogsbruket som möjliga konfliktområden.
Projektet har varit uppskattat bland deltagarna och mötesmetoderna som använts under soppluncherna har i stor utsträckning bidragit till det lyckade resultatet. Viktiga målkonflikter har identifierats men ännu kvarstår hanteringen och i viss mån prioritering av dem, något som inte ryms inom ramen för det här projektet. För att arbetet ska kunna leda framåt och diskussionen som nu tagit fart ska leva vidare krävs att en permanent mötesforum bildas. Detta bör ske på initiativ av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen men mötena i sig bör hållas utifrån deltagarnas perspektiv. De bör också utformas så att alla deltagare får möjlighet att komma till tals och att alla ingående parters åsikter är lika mycket värde oavsett roll, ålder, kön eller annat.
Trots att det ibland uppstår konflikter när skogens olika roller ska förenas är det viktigt att diskussionen fortsätter, inte minst för att uppsatta miljökvalitetsmål ska kunna nås. Förhoppningen är att det här projektet ska kunna bidra med uppslag och verktyg för fortsatt arbete, men också skapa förutsättningar för att vi i framtiden ska kunna nyttja skogens resurser på ett hållbart sätt.
Visby: Länsstyrelsen , 2011. , p. 40