Kransalger är relativt vanligt förekommande längs Gotlands kuster. Vid den första inventeringen av kransalger längs Gotlands kust (Petersson, 1999) hittades kransalger vid 32 av de 41 undersökta lokalerna. 19 av dessa återbesöktes 2009 tillsammans med ytterligare en lokal, totalt 20 lokaler. 2012 och 2015 återbesöktes 17 av dessa på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län med avseende att kartlägga förekomst och utbredning av kransalger.

I gotländska kustvatten representeras kransalgerna av fem arter fördelade på två släkten. De förekommande arterna är Chara canescens, C. aspera, C. baltica, Tolypella. nidifica och C. horrida. C. horrida förs till de rödlistade arterna i Sverige och är föremål för åtgärdsprogram för hotade arter.

Förekomsten av kransalgsarterna varierar både temporärt och spatiellt. Vid de 17 lokalerna hittades 2015 följande arter:

 C. aspera hittades vid 15 (16, 13, 14) lokaler

 C. baltica hittades vid 12 (13, 15, 13) lokaler

 C. canescens hittades vid 16 (16, 16, 15) lokaler

 C. horrida hittades vid 3 (5, 4, 2) lokaler

 T. nidifica hittades vid 13 (16, 11, 14) lokaler

Siffror inom parantes anger antalet lokaler av de besökta lokalerna 2015 (17 stycken) där respektive art hittades 2012, 2009, 1998. 1998 besöktes dock inte lokalen Marviken vilket ger 16 lokaler istället för 17.

En jämförelse mellan 2015 års inventering med 2012 års inventering visar att vid de 17 besökta lokalerna 2015:

 Har artantalet ökat vid 1 (7, 2) lokal(er)

 Har artantalet minskat vid 7 (3, 4) lokaler

 Har utbredningen ökat vid 3 (5, 2) lokaler

 Har utbredningen minskat vid 7 (5, 6) lokaler

Siffror inom parantes anger antalet lokaler 2012 respektive 2009 jämfört med tidigare inventeringar. Endast besökta lokaler 2015 inkluderas.

En sammanvägd bedömning av kransalgsbeståndens status och hot 2015 i respektive området visar att:

 Vid 1 (2) lokal(er) råder goda förutsättningar för livskraftiga kransalgsbestånd

 Vid 9 (10) lokaler råder osäkra förutsättningar för livskraftiga kransalgsbestånd

 Vid 7 (5) lokaler råder dåliga förutsättningar för livskraftiga kransalgsbestånd

Siffror inom parantes anger antalet lokaler 2012.

Gällande förekomsten av Chara horrida i gotländska kustvatten kan det konstateras att:

 Arten hittades vid 3 lokaler 2015 jämfört med 5 lokaler 2012

 Nyetablering av arten har skett vid den tidigare kända lokalen Bandlundaviken

 Utbredningen har minskat vid en lokal (Marviken)

 Arten saknas vid 2 lokaler (Burgsviken, Petesviken)

 Tillståndet är generellt kritiskt för arten, ofta med kraftig påväxt av fintrådiga alger

 Övergångsformen som mellan C. baltica och C. horrida som tidigare hittats vid lokalen Furilden Norr återfanns inte 2015, troligtvis på grund av de anläggningsarbeten som utförts i området

Orsakerna till förändringar i utbredning och artförekomst är svåra att härleda. Det är svårt att säga vad som beror på antropogen påverkan och vad som speglar naturliga mellanårsvariationer.

Tydligt är att trenden för kransalgsbestånden i gotländska kustvatten är negativ. Både artantalet och utbredningen av kransalger minskade vid 7 lokaler mellan åren 2012-2015. Denna minskning har inte varit så omfattande tidigare. 2015 förs endast en lokal till kategorin goda förutsättningar för livskraftiga kransalgsbestånd medan sju lokaler för till kategorin dåliga förutsättningar.

Med fortsatt antropogen påverkan kommer troligtvis kransalgsbestånden att marginaliseras ytterligare. En utarmning av artantalet kan förväntas och utbredningsområdena koncentrera sig till de allra grundaste bottnarna i våra skyddade vikar eftersom växtgruppen är relativt tålig mot tillfällig uttorkning och ofta gynnas av mekanisk störning såsom isrörelser.

Det enskilt största hotet mot kransalgernas fortlevnad är övergödningen med påföljande påväxt av fintrådiga alger och överlagring av sediment samt förlust av lämpliga bottnar för kransalgsvegetation. Orsakssambanden är ofta komplicerade och några generella åtgärder annat än en fortsatt strävan att minska tillflödena av närsalter till våra vatten, är svåra att ange. Däremot finns goda möjligheter att lokalt påverka och förbättra förutsättningarna för kransalger i våra kustområden genom specifika och lokalanpassade åtgärder. Detta är ett omfattande och kostsamt arbete som kräver grundliga utredningar med ett helhetsperspektiv för att bli kostnadseffektiva och framgångsrika. Under åren 2012-2015 har ett pilotförsök genomförts i Haugrönan och Marviken, med syfte att undersöka möjligheterna till återetablering av den hotade kransalgen C. horrida. Metoden som undersökts bygger på att genom mekanisk störning av bottenvegetationen skapa vegetationsfria ytor i närheten till befintliga plantor av målarten. Förhoppningen är att nyetablering av målarten skall ske på de frilagda ytorna. Resultaten från undersökningen (Författaren, opubl. data) är intressanta och kan utgöra grund för åtgärder i syfte att gynna även andra kransalgsarter.