På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har Jönköpings Fiskeribiologi AB genomfört en

utvärdering av elfiskena inom det regionala miljöövervakningsprogrammet på Gotland under

perioden 2007-2011. Totalt omfattar utvärderingen 73 elfisken genomförda på 21 lokaler

fördelat på 16 huvudvattendrag. Utvärderingen avser både programmet som helhet och de

enskilda undersökta lokalerna.

Elfiskena var inte jämnt fördelade under perioden utan fler elfisken genomfördes udda år

jämfört med jämna år, vilket berodde på att alla lokaler inte undersöktes årligen. De lokaler

som elfiskades årligen uppvisade signifikant högre öringtätheter och VIX-värden jämfört med

de lokaler som elfiskades vartannat år. Troligen var detta inte en effekt av elfiskefrekvensen

utan snarare lokalförutsättningarna. En förklaring till att de lokaler som elfiskades årligen

uppvisade ”bätre” resultat kan vara att dessa valts ut för en tätare provtagning på grund av till

exempel höga naturvärden.

Totalt fångades det elva olika fiskarter, samt flodkräfta i samband med elfiskena under

perioden 2007-2011. Det genomsnittliga artantalet per elfiske uppgick emellertid endast till

två arter per elfiske, vilket anses vara ”normalt”. Vidare var det bara på två lokaler som fler än

tre arter fångades vid ett och samma elfiske. Öring var den art som dominerade i fångsterna

och fångades vid samtliga 73 elfisketillfällen, följt av småspigg som fångades vid hela 29

elfisken. Värt att notera är även förekomsten av den rödlistade (nära hotad) och

kallvattenälskande arten lake på två lokaler.

Några tydliga trender för programmet som helhet avseende de observerade öringtätheterna var

svåra att urskilja. Snarare förelåg ett sågtandsmönster med högre värden jämna år och lägre

värden udda år, vilket förklaras av nämnda skillnader mellan lokaler med olika

provtagningsfrekvens. Samma mönster förelåg även för de beräknade VIX-värdena under

perioden 2007-2011. Sett till de enskilda lokalerna rådde det generellt sett stora variationer

inom respektive mellan lokalerna med avseende på de observerade öringtätheterna och de

beräknade VIX-värdena. För ett fåtal lokaler förelåg dock signifikanta trender över tid, både

positiva och negativa, och på ytterligare några lokaler kunde även icke signifikanta trender

urskiljas. Vidare indikerade avvikande elfiskeresultat på vissa av lokalerna någon form av

yttre påverkan. Sammantaget anses det regionala miljöövervakningsprogrammet på Gotland

under perioden 2007-2011 ha fungerat väl på lokalnivå.

På totalt sex lokaler i fem vattendrag saknades en eller flera årsklasser av öring vid elfiskena

under perioden 2007-2011 (öring 0+: två lokaler och tre elfisken respektive Öring >0+: fem

lokaler och åtta elfisken). Avsaknaden av en eller flera årsklasser kan bero på låga

vattenföringar och/eller höga vattentemperaturer sommartid samt en hög andel öringungar

som lämnar vattendraget redan som 1-åriga smolt, men även någon form av yttre påverkan

såsom återkommande rensningar. Orsakerna till detta har inte utretts närmare i denna

utvärdering, men fördjupade undersökningar bör genomföras så att lämpliga åtgärder kan

vidtas. Vissa av dessa lokaler uppvisar även negativa trender (dock inte alltid signifikanta)

_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

avseende både de observerade öringtätheterna och de beräknade VIX-värdena, vilket innebär

att det finns en risk för att den ekologiska statusen kommer att försämras vid fastställandet av

miljökvalitetsnormerna inför nästa vattenförvaltningscykel.

Generellt sett kännetecknades elfiskena inom det regionala miljöövervakningsprogrammet på

Gotland under perioden 2007-2011 av att de genomförts på ett sådant sätt att de skapat ett bra

underlag för att till exempel klassificera ekologisk status i de provfiskade vattendragen, följa

öringpopulationernas utveckling, samt upptäcka yttre påverkan på lokalnivå. Trots detta finns

ett visst utrymme för öka säkerheten i resultaten. Framförallt föreslås att samtliga lokaler

provtas årligen, vilket förväntas öka kostnaderna med knappt 25 000 kr per år. Det föreslås

även att provtagningen utökas med totalt nio lokaler i de större vattendragen, vilket motsvarar

en årlig kostnad på drygt 30 000 kr. Vidare föreslås att det regionala

miljöövervakningsprogrammet utökas med något eller några vattendrag i den sydöstra delen

av Gotland för att ge en mer heltäckande bild.