Som ett led i regional miljöövervakning av rikkärr och uppföljning av rikkärr i skyddade områden, genomfördes under sommaren 2011 inventeringar enligt fastställd metodik i 8 utvalda rikkärr. För ett av rikkärren gjordes bedömningen att det bör utgå som naturtyp rikkärr. Ytterligare ett rikkärrsobjekt inventerades endast översiktligt.

Totalt inventerades rikkärren för 246 småytor à 50 × 50 cm och 35 storytor à 5 × 5 m. Parametrar som skattades under inventeringen var vegetationshöjd, täckningsgrad av torv, spjutmossa och brunmossor i småytorna samt träd- och buskskikt i storytorna. I småytorna noterades även rikkärrsindikatorer av mossor och kärlväxter samt högvuxna, negativa kärlväxter. För alla inventerade rikkärr togs översiktsfoton och gjordes bedömningar av rikkärrens bevarandestatus.

Resultaten för de enskilda rikkärren presenteras i detalj och visar på varierande, alltifrån otillräcklig till gynnsam, bevarandestatus. Inom miljöövervakningen inventerades 7 rikkärrsobjekt och 92 småytor. Den genomsnittliga vegetationshöjden i småytorna var 28,2 cm och många ytor var tydligt påverkade av högvuxna, negativa arter som blåtåtel, kärrfräken och vass. Även de negativa indikatorerna täckningsgrad av spjutmossa och täckningsgrad av bar torv skattades till i genomsnitt 9 % resp. 15 %. Som positiva indikatorer användes täckningsgrad av brunmossor, vilken i genomsnitt var 18 %, samt förekomsten av indikatorarter för rikkärr, där antalet arter varierade mellan 0 och 7 st per småyta ( = 1,7).

Inom uppföljningen i skyddade områden inventerades 3 rikkärrsobjekt för 192 småytor. Resultaten från dessa småytor är mycket snarlika resultaten från miljöövervakningen, med de genomsnittliga värdena 27,8 cm för vegetationshöjd och 9 % resp. 8 % för täckningsgrad av spjutmossa respektive av bar torv. För de positiva indikatorerna var täckningsgraden av brunmossor i genomsnitt 21 % och antalet rikkärrsindikatorer varierade mellan 0 och 5 st per småyta ( = 1,6). Både inom miljöövervakningen och inom uppföljningen noterades att variationen i de skattade parametrarna var mycket hög.

Trots det stora antalet inventerade småytor hittas endast ett tydligt samband mellan antalet indikatorarter per småyta och andelen av dessa ytor med hög täckningsgrad av brunmossa (p << 0,001***). Ett svagare samband noterades även mellan antalet indikatorarter och andelen ytor med hög täckningsgrad av torv (p < 0,05*). Orsakerna till de skattade parametrarnas stora variation och till de svaga sambanden mellan de olika parametrarna diskuteras i detalj och i relation till den använda inventeringsmetodiken.