I Skåne finns stora grundvattenresurser men även många olika verksamheter som kan påverka vattenkvaliteten negativt. Länsstyrelsen i Skåne har provtagit grundvatten i 141 provpunkter under åren 2007-2010, den första regionala övervakningen av grundvatten i länet. Syftet med undersökningen har varit att få en överblick av grundvattenkvaliteten i Skåne med fokus på bekämpningsmedel. Resultaten har också använts för att statusklassa grundvattenförekomster inom ramen för arbetet med vattendirektivet samt för att utvärdera miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.

De provpunkter som ingått i undersökningen har främst varit kommunala dricksvattentäkter men även samfälligheter, vattenfabriker m.m. I de punkter där halten av något ämne har varit onaturligt hög har provet följts upp med ytterligare provtagning nästföljande år. Ambitionen har dock varit att hitta så många provpunkter som möjligt för att kunna kartlägga fler grundvattenförekomster. Ett antal basparametrar har analyserats i samtliga provpunkter. Utöver detta har bekämpningsmedel analyserats samt i vissa punkter även klorerade lösningsmedel. Resultaten har redovisats efter tillståndsklasserna i de nya bedömningsgrunderna för grundvatten (SGU, 2012).

I en tredjedel av proven hittades en eller flera bekämpningsmedelssubstanser, varav 40 % av fynden är substanser som används idag. Av 33 undersökta substanser återfanns 18 substanser i ett eller flera prov, hälften av dessa är förbjudna idag. De vanligaste substanserna var BAM, bentazon och atrazin med nedbrytningsprodukter. Bentazon används idag inom jordbruket. Bekämpningsmedel hittades i 23 av 51 undersökta grundvattenförekomster. I en fjärdedel av alla prov med fynd, totalt 11 provpunkter, överskreds riktvärdet för minst en enskild substans (>0,1 μg/l). I 2 provpunkter överskreds riktvärdet för den totala halten bekämpningsmedel (>0,5 μg/l).

Fyndfrekvensen av bekämpningsmedel var marginellt större i brunnar i jord än i berg. Av de prov där fynd gjordes av tillåtna bekämpningsmedel innehöll en större andel även förhöjda nitrathalter (> 2mg/l) än de prov där endast förbjudna substanser hittades. Omvänt så innehöll nästan hälften av de prov med förhöjda nitrathalter inga bekämpningsmedel alls eller främst bekämpningsmedel som är förbjudna idag. Andelen fynd av idag tillåtna bekämpningsmedel var störst i provpunkter i jordbruksmark.

Sett till både halten nitrat och ammonium i varje prov så visar 86 % av alla prov på kvävepåverkan (prov med antingen nitrathalt >2 mg/l eller ammoniumhalt >0,05 mg/l eller både och). Det är oroväckande att så pass många prov innehåller onaturligt höga halter kväve och/eller ammonium. Ungefär 40 % av alla prov visade på nitratpåverkan, d.v.s. halten nitrat översteg 2 mg/l. Mer än hälften av alla prov hade dock en låg eller mycket låg nitrathalt. Tre fjärdedelar av fynden med förhöjda halter gjordes i brunnar i jord där den stora majoriteten låg i högpermeabla jordlager. Mer än hälften av alla prov hade ammoniumhalter som översteg det normala, d.v.s. 0,05 mg/l.

Totalt hade 94 % av alla prov tillräckligt hög alkalinitet för att kunna buffra mot försurning. pH låg generellt sett högt i undersökningen.

De allra flesta prov hade mycket låg eller låg halt klorid (<50 mg/l). I knappt 2 % av proven överstegs riktvärdet för grundvatten. Störst andel fynd med förhöjda kloridhalter gjordes i brunnar i sedimentärt berg. Nästan en tredjedel av alla prov hade låg eller mycket låg halt sulfat. Riktvärdet för sulfat överstegs i 1 provpunkt. Ungefär hälften av alla prov hade en måttlig konduktivitet eller högre. I 21 punkter överstegs riktvärdet för grundvatten.

Klorerade lösningsmedel detekterades i 2 av 26 provtagna punkter. Ingen halt översteg riktvärdet för grundvatten.

I ungefär 80 % av alla prov detekterades kadmium, bly och/eller arsenik, men främst i mycket låga halter. I nästan en tredjedel av alla prov detekterades kadmium, alla halter låg under utgångspunkt för att vända trend. Bly detekterades också i en tredjedel av alla prov och utgångspunkt för att vända trend överstegs i 5 provpunkter. Arsenik hittades i långt mer än hälften av alla prov, samtliga prov hade låga halter förutom 4 prov från en och samma provpunkt där utgångspunkt för att vända trend överskreds.

Resultaten i den här undersökningen visar att grundvatten i Skåne är påverkat av mänsklig aktivitet. En uppföljning av undersökningen samt provtagning av fler punkter och fler substanser är nödvändig för att få en mer komplett bild av påverkan och för att kunna upptäcka trender över tid. Det är oroande att en så stor del av provpunkterna innehöll rester av bekämpningsmedel och att en stor del även visade på nitratpåverkan. Många av provpunkterna där fynden gjordes var kommunala vattentäkter med tillhörande vattenskyddsområde, de flesta fastställda på 1970-talet. Många dricksvattentäkter i Skåne saknar relevant skydd och det är av yttersta vikt att samtliga vattentäkter har vattenskyddsområde med korrekta avgränsningar och skyddsföreskrifter.