I norra Skåne är förekomst av flodpärlmussla endast känd från de övre delarna av Almaåns vattensystem. De rikaste förekomsterna finns i Brönnestadsån (Hovdalaån). Från Tormestorpsån finns fynd av 1 levande mussla och i Hörlingeån finns ett mycket svagt bestånd i de nedre delarna. Uppgifterna om tidigare förekomst av flodpärlmussla i Pinkabäcken är helt nya och överraskande.

De mera lättillgängliga delarna av Pinkabäcken är kraftigt påverkade och saknar helt förutsättningar att hålla bestånd med flodpärlmussla. De undersökta delarna av bäcken ligger dolda från insyn, har en hög grad av naturlighet och omfattar mycket fina miljöer, såväl i vattendraget som i det omgivande svämplanet. På sträckan finns gott om lämpliga livsmiljöer för flodpärlmussla. På minussidan kan sättas att det rör sig om en ganska kort sträcka, mellan ett definitivt vandringshinder vid det gamla sågverket och de rätade och hårt rensade delarna nedströms. Återkommande uttorkning kan förmodligen vara en del av förklaringen till att arten saknas.

Fynden av spetsig målarmussla och allmän dammussla gjordes strax nedströms den gamla sågdammen. Eftersom flödena regelbundet är mycket låga är det troligen så att de musslor som finns i bäcken sitter koncentrerade i dammen och andra djupare partier, varifrån de ibland sköljs längre ner i bäcken.

Fiskfaunan i Pinkabäcken är inte särskilt väl undersökt. Elfiskeundersökningar har genomförts på en lokal vid två tillfällen. Sammanlagt har det konstaterats förekomst av 6 arter fisk: abborre, bäcknejonöga, gärs, gädda, lake och mört. Däremot är det osäkert om sträckan hyser något bestånd av öring.

De orörda delarna av Pinkabäcken är mycket fina och håller definitivt nyckelbiotopsklass. Markägaren är stolt över sin fina bäck och det finns inget direkt hot mot miljöerna i dagsläget. Det bör dock övervägas om man kan få till stånd någon form av långsiktigt skydd, t.ex. i form av ett naturvårdsavtal.

En annan förbättrande åtgärd i Pinkabäcken skulle kunna vara att öppna upp vandringsvägen för fisk.