På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2001 genomförten undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.Syftet med undersökningen har varit att beskriva påväxtalgsamhället på de olika lokalerna,samt jämföra med tidigare undersökningar. Detta har skett genom två olika analyser av de påstenar fastsittande algerna. Den ena är en detaljerad analys av hela algsamhället, där så mångaarter som möjligt identifieras och deras trofitillhörighet klassats i olika näringsnivåer. I denandra har kiselalgsamhället analyserats enligt rekommendationerna i "Påväxt Kiselalger,"Naturvårdsverket, Rapport 4913.Undersökningen visade algsamhällen som är typiska för näringsfattiga sjöar, men som ocksåtyder på ett välbuffrat vatten. Variationerna mellan de olika lokalerna är ganska stor. De tvåmest likartade lokalerna var de mest vindexponerade: Mälludden (V25) och Långsnapen(V26). Dessa lokaler visade i den detaljerade analysen på den näringsfattigaste miljön. Kiselalganalysensatte Långsnapen ensam i klass 1, i en femgradig skala, det vill säga i den näringsfattigasteklassen. Samtliga övriga hamnade i klass 2, om än nära, ibland mycket näragränsen till klass 1. De minst näringsfattiga lokalerna var enligt det samlade påväxtalgsamhälletlokalen norr om Jönköping (V21) och de båda lokalerna Östra och Norra Duvfjärden(V9 och V8). För Jönköping lokalen berodde det på riklig förekomst av grönslick, Cladophoraglomerata, vilken har eutrof preferens. I den separata kiselalganalysen var dock Jönköpinglokalenen av de näringsfattigaste.Antalet noterade taxa i denna undersökning är 314 (art eller annan taxonomisk enhet). Deartrikaste grupperna i undersökningen är kiselalgerna och smyckesalgerna (desmidéerna ellerokalgerna). Dessa grupper svarar för 192 respektive 43 taxa. De artrikaste lokalerna är de inorr liggande, mindre näringsfattiga provtagningspunkterna i Östra och Norra Duvfjärdarnamed 145 respektive 134 taxa. Minst antal taxa fanns på Långsnapen, 91 styck.Jämfört med undersökningen 1996 fanns en större mängd makroalger på alla lokaler 2001,utom de mer .pelagiala. lokalerna Mälludden och Långsnapen. På lokalen norr om Jönköpingvar det huvudsakligen grönslick på övriga lokaler var det spiralbandsalgen Spirpgyra c, somur näringssynpunkt är indifferent.Lokalernas näringstillstånd, näringspåverkan och biologiska mångfald har på försök klassats ifem nivåer, där 1 betyder mycket näringsfattigt/ingen eller obetydlig påverkan/ mycket lågbiologisk mångfald, och där 5 betyder mycket näringsrikt/ mycket stark påverkan /mycket högbiologisk mångfald.