Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljögifter i fisk 2001/2002; I: Ämnen enligt vattendirektivets lista i fisk från Vänern och Vättern, II: Alkylfenoler i reningsverksprover och i fisk
Responsible organisation
(Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vänern och Vättern är viktiga för både yrkes- och fritidsfisket. Gemensamt för båda sjöarna är att de har belastats av miljögifter. Många fiskar innehåller därför miljögifter som gör att deendast skall konsumeras i "lagom mängd". Livsmedelsverket har därför utfärdat så kallade kostrekommendationer för flera av de feta fiskarterna. I och med inträdet i EU kommer Sverige att införa det så kallade Ramdirektivet för vatten, vilket syftar till att säkerställa god ekologisk status i våra vattensystem. I vattendirektivetfinns en lista på 33 miljöföroreningar som ska undersökas och minskas.I båda sjöarna har miljögifter studerats under ett par decennierna. I denna undersökning harNaturvårdsverket tillsammans med respektive vattenvårdsförbund i Vänern och Vättern utförten studie över samtliga ämnen (utom flamskyddsmedel) enligt vattendirektivet samt någraämnen som ingår i livsmedelskontrollen, totalt 38 ämnen. Det är troligen första gången som en sådan stor undersökning i fisk har genomförts i landet. Analyserna är mycket kostsammaoch för att minska kostnaderna något har analyserna utförts på så kallade samlingsprover,d.v.s. man tar lika bitar från samma art och blandar till ett prov. Provet blir därmed ett slags medelprov. En annan svårighet har varit att landets laboratorier ännu inte utvecklat kommersiella analyser för alla ämnen.I rapporten har författaren (Tomas Öberg) jämfört resultaten med gällande gränsvärden och mot tidigare undersökningar. Författaren har också räknat ut hur mycket fisk man kan äta för att följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer.Gemensamt för både Vänern och Vättern är:- 23 ämnen kunde inte mätas i någon fisk, medan 8 ämnen fanns i alla proverna. Ytterligare7 ämnen fanns i "vissa" prover.- Det är de redan kända gifterna dioxin, PCB och kvicksilver som fortfarande utgör destörsta hoten för konsumtion av feta fiskar i Vänern och Vättern.- Medelhalterna av dioxiner ligger under EU:s gränsvärde på 4 pg/g färskvikt (anges i TEQexkl. dioxinlika PCB:er).För Vättern gäller att:- Halterna av t.ex. dioxiner, PCB, HCB är högst i röding, därefter i öring och lägst i lax.Detta beror på att fiskarna utsätts olika mycket för ämnena. Rödingen lever hela sitt liv iVättern och växer långsamt. Öringen som föds och växer upp i vätterbäckarna, innan densen vandrar ut i sjön, exponeras mindre för Vätterns miljögifter än rödingen. Laxen inplanterasi Vättern såsom tvååring och fiskas upp efter ytterligare ett par år i sjön.- Fisken i södra Vättern har generellt högre halter än fisken från norra Vättern.För Vänern gäller att:- Halterna av flertalet miljögifter var högre i öring än i lax. En trolig förklaring till laxens lägre halter är att den dels växer snabbare än öringen och dels lever mer ute i sjön där exponeringen för miljögifter är lägre.- Halterna av t.ex. dioxiner, PCB och DDT var högre i norra Vänern (Värmlandssjön) än isödra (Dalbosjön) och det beror på att industriutsläppen har varit betydligt större i norra delen av sjön.Rapporten får flera konsekvenser. Först kan nämnas att då 23 av 38 ämnen inte kunde detekteras alls, borde det inte vara nödvändigt att i framtiden lägga "oproportionella" kostnader på dessa analyser, utan inrikta sig på problemämnena. Vidare kan resultaten användas som underlag för bedömning av tillståndet i respektive sjö, vid t ex miljökonsekvensbeskrivningar. I rapporten pekas nämligen ut vilka ämnen som är anmärkningsvärda. Sist så kan rapporten även användas inom forskningen, eftersom mindre fiskbitar finns bevarade i en provbank.I del II i redovisas en del av den s.k. screening som utfördes i landet under 2001. Där ingick provtagning av bl.a. ingående/utgående vatten på två reningsverk i Vätterns tillrinningsområde samt halter i abborrar i Vättern. I denna studie vill vi tacka Gunnar Olsson, Jönköpings kommun för hjälp med provtagning av vatten.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Jönköpings län.
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6176OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6176DiVA: diva2:881015
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(724 kB)11 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 724 kBChecksum SHA-512
9ac74b3a159d791e29fc6ed51fcb6b8fe625444a8e2c0a07433ddb3229f7a40d2ef135ae99917666244e5058532d46b62505b88050dd662c253362deb9b95f66
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 11 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 8 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf