Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Övervakning av evertebratfaunan i kalkfattiga ängsmarker: en rapport från miljöövervakningen i Jönköpings län
Responsible organisation
2000 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Jönköpings län är idag det tredje rikaste länet i Sverige på naturliga fodermarker. Det är främst här vi finner dessa marker på förhållandevis fattig berggrund. Globalt sett, är dessa marker mer ovanliga än de kalkrika trakternas hävdade marker, varför vi i länet har ett speciellt ansvar för att de bevaras. På senare år har uppmärksammats att slåtter och hårt bete som gynnar ängsfloran kan vara negativt för många ryggradslösa djur. Många av dessa arter gynnas av något högre och varierad vegetation på ängs- och betesmarker, snarare än kort gräs. Syftet med denna studie är att inventera och därefter välja indikatorarter ur följande insektsgrupper där många arter hotas av att hävden förändras eller upphör: Dagfjärilar. Många dagfjärilar har örter och gräs som värdväxter för larver. I grova drag följs artrikedom bland kärlväxter och dagfjärilar åt. Dock finns risk vid intensivt bete och framförallt slåtter att den vuxna fjärilen har svårt att hitta nektar då växter som fått gå i blom är få. Slåtter kan också döda många fjärilslarver. Vissa arter av jordlöpare är knutna till öppna marker. Det har visats att rotationsskötsel, som ökade variationen i vegetationens struktur, också ökade artantalet bland jordlöparna. Det kan vara viktigt att följa denna grupp då sannolikheten för lokalt utdöende är stor hos många jordlöparpopulationer. Inventeringarna/insamlingar gjordes under sommarhalvåret 1999 på följande lokaler: Alseda,Vagnhester (Vetlanda kommun), Kullen/Väderberg, Störestorp (Jönköpings kommun), Högakull och Rusarebo (Värnamo kommun). Lokalerna varierade i hävdform och -intensitet. Bland de observerade arterna skulle typiska och lättidentifierade arter som förekommer någorlunda frekvent väljas ut som indikatorarter. Undersökningarna av insekter kombinerades med vegetationsstudier enligt en metod som utvecklats i Skaraborgs län för att bedöma påverkan av bland annat hävd och igenväxning i ängs- och hagmarker. Urvalet av indikatorarter blev svårt av flera skäl. Dels var fjärilarna, trots det utmärkta vädret, troligtvis färre än normalt, dels förstörde betesdjur många av de fällor som skulle fånga jordlöpare. Bland fjärilar föreslås ändå följande relativt lättidentifierade arter som indikatorarter för ängs- och hagmark:- Svävfluglik dagsvärmare (Hemaris tityus) - Smalsprötad bastardsvärmare (Zygaena osterodensis) - Bredbrämad bastardsvärmare (Zygaena lonicera) - Allmän metallvingesvärmare (Adscita statices) - Slåttergräsfjäril (Maniola jurtina) Flera av arterna fanns tyvärr endast på en lokal och med få individer dessutom. Den enda indikatorart som förekom någorlunda frekvent var slåttergräsfjärilen. Generellt anses slåtter vara ett sämre alternativ än bete för att gynna dagfjärilar, undantaget bland annat slåttergräsfjärilen. För att kunna följa fjärilar som missgynnas av slåtter bör listan på indikator arter utökas med ytterligare några arter. Flera arter listas som kan vara lämpliga, problemet är att de flesta är svåra att identifiera och att även dessa hittades fåtaligt på enstaka lokaler. Skillnader kan ses i art- och individantal mellan två av lokalerna i årets jordlöparinventering liksom också mellan årets undersökning och en studie som gjordes-95. Hävdform och -intensitet kan vara orsaken till skillnaderna. Jämförelser med den tidigare undersökningen stärker också de arter som bedöms lämplighet som indikatorarter. De föreslagna indikatorarterna för torräng är:- Amara aenea- Pterostichus lepiduus- Syntomus truncatellus Lämpliga indikatorer för högre vegetation och friskare ängsmark diskuteras också. Resultaten från Jönköpings län är tyvärr inte tillräckliga för att utgöra en grund för fortsatt miljöövervakning. Arterna som hittades är inte heller strikt bundna till kalkfattig mark. Metoden bör testas i andra delar av landet. Görs detta kan den bli en generell metod för ängs- och hagmarker.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Jönköpings län , 2000.
Keyword [sv]
Jönköping, Jönköping
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6164OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6164DiVA: diva2:881002
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 9 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf