Hösten 1995 genomfördes en landsomfattande inventering av vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kallad ”riksinventeringen 95”. Syftet med undersökningen är att ge en överblick av det samlade beståndet svenska sjöar och vattendrag samt desras påverkan av försurning över¬gödning och förekomst av metaller. I ett regionalt perspektiv kan undersökningsresultaten även används som referens för andra undersökningar samt för att karakterisera olika sjöpopu¬lationer. I Jönköpings län undersöktes 159 sjöar och 28 vattendrag. Denna undersökning benämns fort¬sättningsvis länsinventeringen. För basvariablerna; pH, alkalinitet, konduktivitet, närsalter, större konstituenter, organiskt material och kisel gjordes analyser vid samtliga sjöar och vat¬tendrag. Därtill analyserades tungmetaller i 29 sjöar. Tidigare länsinventeringar med jämför¬bara resultat har genomförts 1985 och 1990. Vid dessa tillfällen undersöktes ett större antal sjöar med avseende på ett färre antal variabler. Förhållandevis få sjöar uppvisar betydande försurningspåverkan vid länsinventeringen 1995. Endast 8 % av de undersökta sjöarna hade alkalinitetsvärden under 0,05 mekv/l. Andelen sjöar med mycket svag eller obetydlig alkalinitet var betydligt lägre än 1985 och 1990 då 31 % re¬spektive 26 % hade svag eller obetydlig alkalinitet. Anledningen till detta torde i första hand vara att länsinventeringen 1995 blev förlagd till hösten medan de båda föregående undersök¬ningarna utförts på vintern respektive vårvintern. Även de uppmätta aluminiumhalterna indi¬kerar att försurningssituationen under 1995 var mindre allvarlig än vid de tidigare undersök¬ningarna. Rörligheten för aluminium i mark är, liksom för flera andra giftiga metaller, starkt beroende av pH. Halterna av kalcium har ökat något sedan den förra länsinventeringen, medan sulfat har mins¬kat. Minskande sulfathalter är en trend som kan skönjas över stora delar av landet. Sjöar med höga fosfor och kvävehalter förekommer inom länet främst inom Svartåns och Vät¬terns avrinningsområden. Vid länsinventeringen 1995 hade även flera sjöar i Emåns avrin¬ningsområde (bl a Tångerdasjön, Ingarpasjön, Solgen och Hunsnäsen) höga halter av närings¬ämnena. Höga halter av organiskt material i sjövattnet kan bl a härstamma från skogs- och myrmarker, och förekommer då i form av humus. Det kan även härstamma från olika typer av avlopps¬utsläpp. De högsta halterna av organiskt material återfinns, liksom för fosfor och kväve, i sjö¬arna inom Vätterns och Svartåns tillrinningsområden. De klaraste sjöarna finner man främst i Emåns och Mörrumsåns vattensystem. Sjöarnas innehåll av lösta salter som t ex natrium och klorid är också något högre i de norra delarna av länet, jämfört med de södra. Tungmetallförekomsten i sjöar som ej påverkas av direkta utsläpp är förhållandevis låg inom länet. Av de undersökta metallerna är det endast arsenik och zink som förekommer med halter i nivå med vad som anses vara bakgrundshalter i riket. Övriga tungmetaller har generellt sett lägre halter. Endast i 2 av de 29 undersökta sjöarna återfanns dessutom halter av någon tung¬metall som kan betecknas som hög.