Om kornhalm är en lösning på problematiken med algblomning är något som forskas om i bland annat England. Ett flertal teorier om vad som händer mellan halm och alger finns. Om det beror på svamp, fenoler, bakterier eller humussyror är ännu en obesvarad fråga. I denna studie har kornhalm placerats i en badvik i Viredaholmssjön, Aneby kommun. Syftet med studien var att undersöka om kornhalm har en inhiberande effekt på algblomningen samt undersöka vad som är orsakerna till att det sker. Undersökningen genomfördes under sommaren 1999 i form av placering av halmen i vattnet, vattenprovtagning för analyser av totalfosfor, fosfat-fosfor, totalkväve samt mätningar av temperatur, konduktivitet, pH, syrehalt och siktdjup. Prover togs även för analyser av klorofyll a och växtplankton. Under hösten genomfördes även ett provfiske och våren 2000 togs proppar upp för analys av sedimenten. Medelvärdena för halterna av näringsämnen inom provområdet visade att de var måttligt höga (Tot-P 14 mikrogram/liter, PO4-P 9,4 mikrogram/liter, Tot-N 709 mikrogram/liter). Vid analyserna av växtplankton förekom endast mindre inslag av blågröna alger. Att mängden blågröna alger ej var dominerande, vilket borde ha varit fallet eftersom en algblomning skedde i början av augusti, tros kunna förklaras med att provtagningen skedde på ett sådant djup att de blågröna algerna hamnade ovanför provområdet i vattenpelaren. Provfisket visade att andelen mörtfisk var störst (52%) och dessa tillsammans med små abborrar rör runt i den näringsrika sedimenten så att näringsämnen som är fastlagda lättare frigörs till vattnet. Studien indikerar att den huvudsakliga källan till näringstillförsel till Viredaholmssjön sannolikt är sedimenten. Sannolikt har dock även golfbanan en inte försumbar inverkan på grund av de relativt stora vattenmängder som tillförs sjön från det vattendrag som avvattnar golfbanan. Studien visar även att försöket med kornhalm ej hade någon bevisad effekt på algblomningen i Viredaholmssjön under sommaren 1999. Huvudorsaken till detta tros vara att halmen placerades ut i vattnet för sent på säsongen vilket innebar att de blågröna algerna redan fått ett för starkt övertag. För att kunna visa den påverkan som halmen kunde ha haft på Viredaholmssjön skulle provtagning ha skett i samma omfattning under sommaren 1998 när ingen halm lagts i. Studien kan ses som en god grund för fortsatta försök med halm som behandlingsmetod mot algblomning.Kommentar:Examensarbete av Anna Fransson