På grund av de negativa effekter som uppmärksammats i samband med ökningen av den antropogena försurningen är intresset för kalkning stort. Kalkning sker över stora arealer, främst i södra och västra Sverige där försurningen haft störst effekt. Även om kalkningen har bidragit till en pH-höjning med en återhämtning i hela ekosystem där flera arter har kunnat återkolonisera, kan kalkningen även ge oönskade effekter som till exempel innebär att vissa arter som är känsliga för pH-höjningar slås ut eller minskar drastiskt i antal. Denna rapport presenterar en pilotundersökning med syftet att ta reda på om och i så fall hur mossfloran i och intill sjöstränder till humusrika småsjöar i Jönköpings län påverkats av helikopterkalkning med kalkmjöl. Studien utfördes i sydvästra delen av länet där 21 sjöar ingick, varav 10 var kalkade och 11 var okalkade. Varje sjö hade 2 lokaler, en i öst och en i söder. Vid varje lokal togs 5 prover med en meters mellanrum från sjökanten och inåt. Mossorna artbestämdes och resultaten analyserades. Sammantaget utifrån studien är det svårt att kunna tolka någon tydlig skillnad i mossflorans artsammansättning intill kalkade och okalkade sjöar. Även om det finns några arter som skulle kunna indikera att helkopterkalkningen har påverkat artsammansättningen så att kalkgynnade arter skulle ha tillkommit eller ökat i antal och kalkskyende försvunnit eller minskat i antal, så har många av arterna endast påträffats en gång och det skulle lika gärna kunna vara slumpen som bidragit till det. Det finns också de arter som föredrar låga pH-värden men som påträffats mest intill kalkade sjöar och tvärtom. Förutom slumpen kan andra faktorer spela in, till exempel annorlunda markkemi. Beräkningar gjordes även för att se om vitmossorna eventuellt hade minskat i utbredning efter kalkningsåtgärderna. Enligt beräkningen fanns ingen större skillnad. Kanske är det så att kalkningen inte har så stor effekt i strandzonerna som man trott, i alla fall gällande mossfloran. För att få ett säkrare resultat borde dock fler sjöar ingå i en större studie och metoden utvecklas.