Under juli månad 2011 genomfördes elfiskeundersökningar på 75 lokaler i vattensystem inom och i nära anslutning till Jönköpings län. Samtliga undersökningar utfördes enligt standardiserad metodik som finns utarbetad för elfiske. Föreliggande rapport, som sammanfattar resultaten av dessa elfisken, utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Undersökningarna är i huvudsak en effektuppföljning av länets kalkningsverksamhet och en del av länsstyrelsens arbete med miljöövervakning och vattenförvaltning. Länsstyrelsen valde ut de vattendrag och lokaler som ingått i elfiskeundersökningen. Förutsättningarna för elfisket 2011 var allmänt sett bra. Flödet var generellt normalt och medförde att fisket utan problem kunde utföras vid majoriteten av lokalerna. Flödet var dock högre i jämförelse med föregående år 2010 då flödena var låga. Detta medförde en lägre fångsteffektivitet av öringungar i jämförelse med detta år. Fångsteffektiviteten av äldre öring låg däremot på samma nivå vilket innebär att förhållandena i fält bedöms vara relativt jämförbara med de tre föregående säsongerna 2008, 2009 och 2010. Artförekomsten var relativt hög i jämförelse med tidigare år. Öring var den dominerande arten och fångades vid 84 % av lokalerna. Andelen abborre, elritsa, lake och mört var klart högre i jämförelse med närmast tre föregående år. Liksom tidigare år är öringtätheterna högst i Motala ströms vattensystem där det finns sjövandrande bestånd från Vättern. De största tätheterna av årsungar återfanns i Rödån som trots detta uppvisade den största antalsmässiga nedgången av öringungar (- 476st/100m2) i jämförelse med föregående år. Största tätheten av äldre öring fanns i Kyrkbäcken, Nissans vattensystem på 48 individer per 100 m2. Den största antalsmässiga och relativa förändringen inträffade i Knipån (Öster Kivarp) som ökade med 69,2 st/100 m2. Vid en jämförelse med tätheterna år 2011 och föregående år 2010 påvisades en mindre minskning i tätheten av öringungar i Lagans vattensystem. I övrigt påvisades inga skillnader mellan tätheterna år 2011 och föregående år eller vid jämförelse med andra längre tidsperioder. Mörten som bedöms vara en relativt försurningskänslig art förekom i ett större antal lokaler under 2011 i jämförelse med tidigare år. Det finns däremot ingen långsiktig trend till en ökning av andelen lokaler med mört. Den största andelen lokaler med negativt påverkade vattendrag ur allmän och försurningssynpunkt finner man i Lagans vattensystem. Försurningspåverkan, som baseras på förekomsten av försurningskänsliga årsungar av fiskar och kräftor, bedöms generellt som låg på länsnivå där 75 % av lokalerna bedömdes ha en opåverkade eller tämligen opåverkade ur försurningssynpunkt. Detta baseras främst på att det förkommer årsungar av elritsa, signalkräfta och öring i flertalet av lokalerna. Klassningen av den ekologiska statusen (VIX-index) visar att det är få lokaler som når hög status (7 %) som men att knappt hälften av lokalerna når god status. VIX-värdet visar för år 2011 signifikant lägre värden i jämförelse med medelvärdet under föregående 10-års period.