Syftet med projektet är att kartlägga flödet av produkter och de kemiska ämnen dessa innehåller i två av Emåns delavrinningsområden, samt utifrån det försöka förutse vilka som blir framtida miljögifter. Genom att studera vilka ämnen i produkter som flödar genom samhället kan identifiering av vilka föroreningar dessa orsakar utföras. Detta ger ett underlag för bedömning av kemisk miljöpåverkan på avrinningsområdet man studerar. Projektet ämnar att identifiera flöden som ger upphov till de mest betydande miljöeffekterna. I något av dessa flöden prioriteras några specifika ämnen för fördjupande studie och riskanalys. Förhoppningen är att arbetssättet och metodiken i denna studie kan ligga till grund för kommande försök att prognostisera framtidens potentiella miljögifter. Ett annat syfte med denna studie är att kartläggningen av flöden ska utgöra baskunskap om flöden som i framtiden kan ligga till grund för modeller som beskriver flödet av kemiska ämnen i Emåns avrinningsområde på en mer detaljerad nivå än föreliggande studie. Resultaten från denna studie tyder på att störst utsläpp till miljön sker från:- Trafiken i form av bensin, vägslitage och däckslitage.- Även förbränning av bränsle för uppvärmning förväntas ge upphov till jämförbara föroreningsmängder som bensin och diesel.- Betydande utsläpp av potentiellt farliga ämnen sker även i form av främst lösningsmedel från lim, färger och lacker.- Andra produktflöden som orsakar betydande utsläpp är rengöringsmedel, hygienprodukter och lokalt även bekämpningsmedel.- Andra flöden vars innehåll skulle behöva kartläggas bättre är en rad industrikemikalier, papper och förpackningar samt livsmedel inklusive djurfoder och det naturgödsel det ger upphov till. Vid fördjupad studie av hygienprodukter, innefattandes tvål, hårschampo, hårbalsam och tandkräm indikerade riskanalysen att bland annat kvartära ammoniumföreningar kan förekomma i så höga ytvattenhalter i delavrinningsområde 19 att påverkan på biota är möjlig. Med tanke på att utsläppen av ämnen från hygienprodukter (cirka 2 ton i delavrinningsområde 19) är betydligt mindre än utsläppen från till exempel bränsleförbränning, vägslitage, färg, lim och rengöringsmedel står det klart att det finns ett stort antal materialflöden som kan ge upphov till miljöpåverkan. Bland fördelar med föreliggande arbetssätt har följande identifierats:- Möjlighet att upptäcka miljögifter innan de gett upphov till allvarliga miljökonsekvenser. Ämnen som kvartära ammoniumföreningar hade ej uppmärksammats om inte denna typ av studie genomförts.- Jämförelse av miljöpåverkande ämnen som normalt inte jämförs, vilket gör att man kan göra en helhetsbedömning om vari de största miljöhoten ligger.- Bra underlag för urvalsmetod av ämnen för screening- Fungerar som underlag för grova modelleringar Nackdelar:- Förhållandevis resurskrävande i sin fulla omfattning- Kvantifiering av flöden bygger på många antaganden. Många av dessa beror på att data saknas eller att data sällan presenteras efter avrinningsområden, utan vanligen kommun- eller länsvis.- Praktiskt omöjligt att täcka samtliga relevanta produkter och kemiska ämnen.- Bristen på data för att bedöma exponering och koncentrationer i miljön. Till exempel råder brist på studier på emissioner från produkter och nedbrytning i avloppsreningsverk.