Sedan år 2000 pågår ett arbete med att förbättra vattenkvaliteten hos yt- och grundvatten inom EU-länderna i enlighet med EU: s ramdirektiv för vatten. I Sverige kallas arbetet för vattenförvaltning.Vattenförvaltningen bedrivs i cykler om sex år och börjar med en kartläggning och nulägesanalys där man bedömer vattenförekomsternas status. Kriterierna för statusbedömningen, som regleras i ramdirektivet för vatten, uttrycks som ett antal kvalitetsfaktorer för ytvatten. Vid bedömningen av grundvatten används inte begreppet kvalitets-faktorer, utan man bedömer kvaliteten på vattnet baserat på enskilda parametrar. Bedömningen av kvantitativ status utgörs av en enda sammanvägd bedömning. Alla vattenförvaltningens bedömningar finns lagrade i den nationella databasen VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Parallellt med vattenförvaltningen pågår arbetet med miljömålen. Flera av miljökvalitetsmålens preciseringar hänvisar till vattenförvaltningens klassningar. Det finns därför ett stort värde i att samordna arbetet med de vattenanknutna miljömålen med vattenförvaltningens arbete. De flesta av de redan befintliga indikatorerna på miljömålsportalen beskriver källor och åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Det saknas särskilt indikatorer som beskriver tillståndet i miljön. Den nationella databasen VISS innebär att det finns ett väletablerat system för att hantera kvalitetsfaktorerna/parametrarna på ett enhetligt sätt i hela landet. Möjligheterna att kunna göra miljömålsuppföljning på såväl nationell som regional nivå borde därför vara stora. Det som har saknats är analys och test av vilka kvalitetsfaktorer/ parametrar som är användbara som indikatorer för vilka miljömål och vilka preciseringar. Under perioden april 2012 till mars 2013 har Länsstyrelsen i Jönköping genomfört ett projekt för att ta fram förslag till indikatorer utifrån vattenförvaltningens klassningar. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket via RUS (Regionalt uppföljningssystem), vilket är ett samarbetsorgan för Länsstyrelserna.