Under sommaren 2005 har uppföljningsmanualen för Natura 2000-habitatet 7140 ”Öppna, svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn” testats. Fyra områden har besökts i den kontinentala regionen, fyra i den boreala och två i den så kallade ”Svarta bananen”. Svarta bananen kallas det område i sydvästra Sverige som är allra mest utsatt för luftburna föroreningar.Uppföljningen i habitatet 7140 har inte fungerat lika bra som motsvarande uppföljning på högmossar. Orsaken är främst att 7140-naturtypen är mer variabel än högmossarna och det är därför svårare att få fram en metodik som fungerar bra i samtliga de typer av myrmark som ingår i naturtypen. Det är ännu inte klart än hur samordningen med andra typer av uppföljning (NILS, fjärranalys) ska ske. Men bedömningen görs att den nuvarande fältmetodiken - tillsammans med de i rapporten föreslagna förändringar - har goda förutsättningar att följa upp bevarandestatusen i naturtypen förutsatt att tillräckligt många områden följs upp.Fältmanualen är i sin nuvarande version ännu lite otydlig i sina formuleringar på några ställen. Eftersom habitatet omfattar många olika vegetationstyper, har det delats in i tre undergrupper när det gäller uppföljningen av de typiska arter. Det finns en artlista för svagt välvda mossar, en för fattiga kärr och gungflyn och en för intermediära kärr och gungflyn. När det gäller de öppna, svagt välvda mossarna samt fattigkärren har ett tillräckligt stort antal objekt besökts för att man ska kunna göra en bedömning av vilka typiska arter som är lämpliga. När det gäller de intermediära kärren är underlaget inte tillräckligt stort för att på ett tillfredställande sätt klargöra vilka typiska arter som fungerar. Vegetationen i öppna högörtssumpkärr har inte kunnat passas in i någon av de nuvarande undergrupperna. I rapporten behandlas resultaten från dessa kärr vid sidan av övriga.I undergrupperna fattiga och intermediära kärr och gungflyn görs bedömningen att en van inventerare som arbetar ensam inte har möjlighet att hinna etablera och följa upp tre provcirkelytor (= ett objekt) under en normal arbetsdag. I undergruppen svagt välvda mossar är det däremot möjligt. Om man istället arbetar två och två hinner man tre provcirkelytor per dag. Den totala uppföljningstiden beräknas öka med (minst) 25 % per provcirkelyta om två personer jobbar tillsammans i fält. Det är dock att rekommendera ändå i de flesta fall på grund av säkerhetsaspekten.I rapporten summeras några viktiga aspekter gällande möjligheten att kunna utläsa gynnsam bevarandestatus eller icke-gynnsam bevarandestatus i en naturtyp i ett område eller i en biogeografisk region.