Denna rapport omfattar en metodstudie med avseende på den standardiserade undersökningstypen för flodpärlmussla. Studien har utförts av länsstyrelsen i Jönköpings län i samarbete med länsstyrelsen i Västernorrland. Totalt 6 vattendrag ingick i studien, 3 i Jönköpings län samt 3 i Västernorrlands län. Metodstudien har belyst flodpärlmusslans nedgrävningsfrekvens samt storleksfördelning av nedgrävda individer. Vidare har en diskussion förts för att se hur detta skull kunna påverka inventeringsresultat vid användning av den idag standardiserade undersökningstypen för flodpärlmussla. Stor vikt har lagts på storleksfördelning då små musslor indikerar livskraftiga bestånd. Nedan redovisas resultatet kortfattat. - En förhållandevis stor och hittills otillräckligt dokumenterad del av flodpärlmusselbestånden i de 6 undersökta vattendragen var nedgrävda. 20,7 % hittades nedgrävda och 79,3 % återfanns synliga på bottenytan. I ett vattendrag var hela 32 % av musslorna nedgrävda och som lägst var 13,2 % av musslorna nedgrävda. Detta innebär att man vid en standardiserad inventering av flodpärlmussla i stort sett alltid underskattar bestånden av flodpärlmusslor med cirka 20 %. - De nedgrävda musslorna var i medeltal 20,5 millimeter kortare än de som återfanns som synliga på bottenytan. I de vattendrag där livskraftiga flodpärlmusselbestånd förekommer är skillnaden större mellan synliga och nedgrävda. I ett vattendrag med ett förhållandevis svagt bestånd i denna studie var de nedgrävda musslornas medellängd till och med större än de synliga. - Vid en jämförelse där man undersökte hur små musslor som hittats som synliga respektive som nedgrävda så visade det sig att småmusslor (musslor upp till 20 millimeter) även återfinns utan grävning. Studien samt de inventeringar som genomförts i de undersökta vattendragen visar att man ofta till och med finner mindre musslor synliga än som nedgrävda. I 3 vattendrag var de minsta synliga musslorna mindre än de minsta nedgrävda. - De nedgrävda flodpärlmusslorna återfanns företrädesvis i bottnar bestående av grus och fin sten. Dessa två fraktioner utgjorde 67 % av den undersökta bottenytan i studien. - Studien visar att det är svårt att gräva i bottnar med flodpärlmusslor. Det översta ytskiktet är det sällan problem att undersöka men en bit ner i botten blir denna alltmer packat, hård och svår att gräva i. I de undersökta vattendragen var det genomsnittliga grävdjupet 7,1 centimeter. Grävdjupen varierade mellan 2,4 centimeter i ett vattendrag med mycket svårgrävd botten till 11,2 centimeter i ett vattendrag med mindre packat bottensubstrat. Grävningen påverkar med största sannolikhet flodpärlmusslorna negativt, dock temporärt. Den naturliga bottnen omvandlas till en mer lätteroderad botten en period efter grävningen. Vid grävningen slammas dessutom en stor del av de finare fraktionerna av både organiskt och oorganiskt material upp i vattenmassan och gör att vattnet blir suspenderat på en kortare eller längre sträcka beroende av vattenföring samt vattenhastigheten nedströms den undersökta provrutan. - Några större skillnader i nedgrävningsfrekvens mellan försommar (juni) och sensommar (augusti) kunde ej påvisas. Totalt sett var 22,3 % av flodpärlmusslorna nedgrävda i juni, motsvarande siffra för augusti var 20,7 %. Då studien inte utförts på exakt samma plats/lokal vid de båda undersökningstillfällena måste detta vägas in som en felkälla i materialet. - Någon revidering av den standardiserade undersökningstypen för flodpärlmussla föreslås ej utifrån de resultat som påvisats under studien. Några tillägg och komplement föreslås dock till den nuvarande beskrivningen av undersökningstypen.