Rapportens syfte är- att utvärdera i vilken utsträckning inriktningen på de lokala investeringsprogrammen i länet stämmer överens med regionala och nationella miljömål- att analysera förutsättningarna för att genom samordning av lokala investeringsprogram, tillväxtavtal och miljömålsarbete effektivisera insatserna för omställning till en hållbar utveckling- att utgöra en kunskapssammanställning för att underlätta samordning av lokala investeringsprogram, tillväxtavtal och miljömålsarbete. Vad gäller de lokala investeringsprogrammen i länet visar rapporten att såväl kommuner med många projekt som kommuner med relativt få projekt har dessa spridda inom olika åtgärdsområden. Någon särskild inriktning hos de enskilda kommunerna i länet går därför inte att urskilja. Sammantaget för länet dominerar projekt inom området avlopp/avfall, men även områdena transporter, energi och efterbehandling av förorenade områden innehåller många projekt. Energiområdet domineras av biobränsleprojekt. Både projekt som omfattar fjärrvärme och enskilda pannor är vanliga. Avlopp/avfallsområdet domineras av rening i våtmarker/dammar och slambehandling med slamtorkbäddar. Transportområdet domineras av åtgärder för att gynna gång- och cykeltrafik. Åtgärderna i de lokala investeringsprogrammen i länet står i god överensstämmelse med nationella och regionala miljömål. Det är dock dålig överensstämmelse mellan fördelningen av åtgärder i investeringsprogrammen och de prioriteringar som görs i den regionala miljöstrategin SMAJL. Möjliga orsaker till detta beskrivs (avsnitt 2.3.2 och 2.2.1). I många fall kan samverkan mellan kommuner ge betydande synergieffekter när åtgärder vidtas. Genom att samverka kan kommunerna både nå bättre framgång i bidragsansökan och uppnå större positiva miljöeffekter. Befintligt samarbete i vattenvårdsfrågor och det mellankommunala samarbetet i höglandskommunerna och GGVV-området (Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd) utgör goda förutsättningar för nya samverkansprojekt. Den analys som görs av relationen mellan lokala investeringsprogram och tillväxtavtalet i Jönköpings län ger följande resultat: Det har i mycket liten utsträckning förekommit organiserat arbete för att samordna de lokala investeringsprogrammen med tillväxtavtalet. Vad gäller innehåll finns emellertid tydliga kopplingar mellan tillväxtavtalet och investeringsprogrammen. Det gäller de länsdelsvisa programmen i utkastet till tillväxtavtal den 15 april 1999, då främst "Tillväxt Höglandet", samt ett antal projekt i investeringsprogrammen som har koppling till tillväxtavtalets insatsområden (dessa projekt anges i avsnitt 2.4 ). De personer som haft inblick både i arbetet med tillväxtavtal och investeringsprogram är främst kommunalråd och kommunchefer/kommundirektörer i vissa kommuner. Inför det fortsatta arbetet rekommenderas insatser för ökad samordning beträffande mellankommunal samverkan i investeringsprogrammen i de fall detta kan förväntas ge positiva synergieffekter och ökad effektivitet. Även insatser för ökad samordning av tillväxtavtal och lokala investeringsprogram rekommenderas. Samordning ger förutsättningar för att mer resurser förläggs till länet via det statliga stödet till investeringsprogrammen. Några möjliga vägar att nå bättre samordning beskrivs (avsnitt 3.3).