Uttern var tidigare ett vanligt inslag i den svenska faunan men populationen minskade drastiskt under 1950-70-talen, bland annat på grund av miljögifter och jakt. Utterna fredades därför i delar av Sverige under 50- och 60-talet och 1968 i hela Svarige.Uttern är hotad och klassas som sårbar(VU) i hela Europa och i delrt av Asien. Nordiska ministerrådet anser att Norden har ett extra ansvar för utter. Uttern är ett semiakvatiskat däggdjur som återfinns inom ett brett spektum av vattenmiljöer såsom sjöar av varierande storlek, rinnande vatten,allt från små bäckar till stora älvar, våtmarkområden samt kustlandskap.Dess krav på rika vattenmiljöer och dess känslighet för miljögifter gör den till en bra indikator för uppföljningn av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ett rikt växt-och djurliv och Hav i blans samt Levande kust och skärgård. Ettlivskraftigt bestånd av utter med fungerande reproduktion är ett teckan på ett i många avseenden väl fungerande ekosystem.
Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05