År 1999 antog Sveriges Riksdag 15 nationella miljökvalitetsmål. Siktet var inställt på att de stora miljöproblemen skall vara lösta inom en generation, det vill säga ungefär till år 2025. Det går inte att nå fullt ut eftersom ekosystemen i många fall har en återhämtningsperiod som är längre än en generation. Även om alla utsläpp av koldioxid och svårnedbrytbara gifter skulle upphöra med omedelbar verkan kommer klimatförändringen och gifterna att påverka oss och naturen negativt under flera generationer. Många fler exempel finns på att det krävs längre tid än en generation för att nå den miljökvalitet som eftersträvas i målen. Förutsättningar finns dock att utsläpp och miljöpåverkan ska ligga på långsiktigt hållbara nivåer år 2025. För att lyckas med det krävs en omfattande förändring av produktion, transporter och konsumtion i samhället. Miljömålen ska vägleda arbetet. Till miljökvalitetsmålen finns mer än 70 del-mål. De ska visa vad som behöver uppnås till en viss tid. Många av delmålen gäller till år 2010. År 2005 presenterade regeringen en utvärdering av hur arbetet gått hittills och föreslog vissa ändringar av målen för Riksdagen. Avklarade delmål togs bort och vissa tillkom. Riksdagen beslutade också att tillföra ett 16:e miljökvalitetsmål: ”Ett rikt växt- och djurliv”. Varje år görs en uppföljning av läget. 2007 års uppföljning visade att tio av delmålen redan är uppnådda, sju bör klaras om redan fattade beslut genomförs medan arton delmål är mycket svåra att nå inom utsatt tid. Av de delmål där tiden redan gått ut är det två som inte har uppnåtts. Resterande 34 delmål är möjliga att nå men det krävs i så fall fler förändringar och åtgärder. När det gäller möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen till år 2025 är bedömningen att det blir mycket svårt (i några fall omöjligt) i åtta fall. Övriga åtta miljökvalitetsmål är möjliga att nå till dess, men ytterligare förändringar/åtgärder krävs för att nå målen.
Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05