Föreliggande rapport är en litteratursammanställning över blyets kända egenskaper i naturen. Studien är tänkt att utgöra ett objektivt diskussionsunderlag i den fortsatta debatten om bly i Vättern. Varje år beräknas Vätterns tillföras 10 ton bly (se rapport 39). Av detta beräknas försvaret bidraga med 6 ton bly I fast form (kulor etc). I rapport 39 beräknas grovt att ca 1 % av utskjuten ammunition kan gå I lösning till vattenfasen, vilket innebär 50-60 kg per år. Detta I sin tur motsvarar knappt 1 % av den totala tillförseln bly i Vättern. Övriga betydande källor är vattendragen (17 %), dagvatten (11 %), gruvavfall (3 %). Störst andel har den atmosfäriska depositionen vilken beräknas vara nästen 3 ton bly per år, motsvarande 66 % av totaltillförseln. På grund av Vätterns långa omsättningstid beräknas 95 % av tillfört bly stanna i sjön och anrikas i bottensedimenten. Detta leder naturligtvis till konsekvenser för de organismer som har sitt livsutrymme där. Proportioner och källunderlag är viktiga underlag för att förbättra vattenkvaliteten I Vättern.Av litteratursammanställningen kan man dra slutsatsen att av det förhållande som råder i Vättern vad beträffar, pH, organisk halt, jonstyrka mm så är det troligt att bly har låg rörlighet och löslighet. Däremot kan det som tillförs direkt i jonform, t ex via deposition, under viss tid vara åtkomligt och därmed skadligt för organismer.