Att genomföra restaureringsåtgärder av våra vatten är en viktig del av arbetet med bland annat miljökvalitetsmålen och EU:s vattenförvaltning. Restaureringsarbetet har därför ökat runt om i landet de senaste åren. För att vi ska kunna se effekter av genomförda åtgärder och dra lärdom inför kommande åtgärder är det viktigt att alla genomförda åtgärder i vatten har någon form av uppföljning. Särskilt betydelsefullt är det vid nya eller ovanliga åtgärdstyper (Calles m.fl. 2012). I varje enskilt fall måste emellertid en avvägning göras avseende effektuppföljningens utformning och omfattning. Att kvantifiera effekterna för alla åtgärder är inte möjligt eller ekonomiskt försvarbart. Generellt sett är det tyvärr ganska dåligt ställt vad gäller uppföljningen av genomförda åtgärder i svenska vatten. Enligt Degerman (2008) saknas ofta uppföljning helt och hållet för restaureringsåtgärder i vatten, medan den i andra fall kan vara bristfällig eller dåligt dokumenterad. Situationen är inte unik för Sverige utan gäller även internationellt (Roni m.fl. 2008). Således finns ett behov av att tydligare följa upp, dokumentera och redovisa effekterna av genomförda åtgärder i vatten. Förhoppningen med föreliggande manual, som innehåller generella riktlinjer för effektuppföljning med fokus på fisk och kräftor, är att den ska fungera som ett stöd vid planering av uppföljning av åtgärder i vatten. Syftet med manualen är att på ett överskådligt sätt ge information om:Hur effektuppföljning av åtgärder kan läggas upp. Vad man bör tänka på avseende bland annat omfattning och utvärdering av effektuppföljning.Ge förslag på vilka metoder som är lämpliga att använda för effektuppföljning vid olika typer av åtgärder, för olika arter och i olika typer av vatten.