Kalkstensmjöl som helikopterspritt kalkningsmedel på våtmarker har visat sig ha två avgörande nackdelar. Dels är kalkupplösningen oftast relativt snabb vilket medför kort varaktighet på kalkningen och innebär att omkalkning krävs årligen. Dels har konstaterats att vindavdriftsförlusten är betydande vid spridning med kalkstensmjöl eller motsvarande. Sedan 1990 har försöksverksamhet med alternativa kalkprodukter bedrivits inom de så kallade Flaten- och Bodaytorna. I syfte att med en avgörande undersökning kunna välja en ersättningsprodukt till kalkstensmjöl samt att få kunskap om vad denna ersättningsprodukt har för egenskaper sett ur kalkningseffektsynpunkt, utökades försöksverksamheten 1996 med de så kallade Värnamoytorna. Denna rapport behandlar resultat från dessa Värnamoytor. Som försöksprodukter och därmed möjliga ersättningsprodukter till kalkmjöl valdes dels granuler, dels en specialsiktad grovkalk. Den senare siktades av på merparten av sitt innehåll av mjöl och blev därmed en betydligt grövre och mera "dammfri" grovkalk än de tidigare prövade. Tillsammans med resultaten från andra liknande undersökningar kan följande slutsatser dras om upplösning och utnyttjande av olika kalkprodukter. I våtmarker löser sig grovkalk något långsammare än granuler medan båda produkterna löser sig avsevärt långsammare än kalkstensmjöl. Kalkutnyttjandet för grovkalk och granuler beräknas till 60-100% vilket är betydligt högre än de 40-70% som kan förväntas från kalkstensmjöl vid våtmarkskalkning. Modellsimuleringar visar att den långsammare kalkupplösningen för granuler och grovkalk i förhållande till kalkstensmjölet medför att det tar några år innan den högre utnyttjandegraden ger upphov till bättre vattenkemiska effekter. Först efter två år kan kalkdoserna sänkas om granuler ersätter kalkstensmjöl. Om grovkalk ersätter kalkstensmjöl måste kalkdoserna höjas något de två första åren innan de efter cirka fem år kan börja sänkas. Efter dessa inledande 2-5 år kan kalkbehovet för de två produkterna förväntas vara betydligt lägre än vid användning av kalkstensmjöl, i storleksordningen 25-30% lägre. Simuleringarna visar också att granuler och grovkalk som sprids med tvåårsintervall ger jämna och kostnadseffektiva halttillskott nedströms behandlade våtmarker. Minst lika jämna som de som erhålls från årliga spridningar av kalkstensmjöl. Det finns inget som tyder på att de olika kvalitéerna av grovkalk skiljer sig åt vad gäller kalkutnyttjande eller upplösningshastighet. Både grovkalk 0,2-0,8 millimeter, med obetydlig mängd korn <0,2 millimeter, uppfyller samtliga tre kalkeffektrelaterade målsättningar som i undersökningen satts upp för en ersättningsprodukt till kalkstensmjöl. De tre effektrelaterade mål är: ingen eller obetydlig dammning, jämnare effekt och längre varaktighet.