Syftet med undersökningen har varit att undersöka den biologiska mångfalden knuten till tvåtätortsnära ekhagar i Tranås kommun. Historiskt sett har detta område utgjort en sydvästligutpost till det imponerande ekområde som idag huvudsakligen återfinns i Östergötland. Frånbåde Åbonäs och Ekbergsparken finns rapporter om fynd av spillning efter den av EU skyddade skalbaggen läderbagge Osmoderma eremita, och inventeringen syftar till stor del att avgöra om denna art och arter med liknande habitatkrav fortfarande finns kvar i de båda delområdena. Kunskapen om vilka arter som finns i området kring Tranås tätort och deras krav på livsmiljö kommer att ligga till grund för vidare arbete med att bevara och förstärka områdenas biologisk mångfald.Denna undersökning har huvudsakligen använt sig av så kallade fönsterfällor. Fällornas var uppsatta i Ekbergsparken från slutet av juni till slutet av augusti under 2005 samt från slutet av maj till slutet av juni 2006.Totalt har 113 skalbaggsarter noterats i Ekbergsparken under inventeringen av dessa 113 arterfinns 5 med på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Samtliga är idag klassade sommissgynnade (NT). Ytterligare 10 arter fanns medtagna på den tidigare rödlistan (Gärdenfors2000). Ytterligare en rödlistad art, den stark hotade svartoxen har tidigare påvisats i parken men kunde trots riktat eftersök inte återfinnas. Omständigheterna kring fynden, se nedan, gör att arten numera måste betraktas som försvunnen från lokalen. I Åbonäs, där inventeringsansträngningen varit något mindre påträffades 51 arter under inventeringen. Av dessa 51 arter finns 5 med på den aktuella rödlistan (Gärdenfors 2005) medan ytterligare 4 arter fanns med på den gamla rödlistan (Gärdenfors 2000). Det relativt låga antalet arter får tillskrivas det faktum att de inventerade miljöerna är stadda i igenväxning. Restaurering av ekhagarna kommer med stor sannolikhet medföra att antalet arter som påvisas under en inventering som denna kommer att öka.Resultatet visar tydligt att Ekbergsparken och Åbonäs hyser ett intressant och bevaransvärtdjurliv knutet till äldre, fristående ihåliga ekar. Den hålträdslevande skalbaggsfaunan påminner mycket om den som idag återfinns i Östergötland och troligtvis utgör Ekbergsparken och Åbonäs en förlängning av Östergötlands ekområden som tidigare omfattade Säbyområdet och sträckte sig via Säbydalen bort till sjön Noen där vi idag finner en population av läderbagge i Botorp. De inventerade lokalerna och deras starkt specialiserade djurvärld kan också ses som spillror av ett äldre landskap med god tillgång på äldre ekar som idag fått ge vika för ett modernt skogsbruk och inte minst de urbaniseringsprocesser som verkat i anslutning till Tranås stad. Samtidigt visar det låga individantalet av flertalet sällsynta arter, samt det generellt låga antalet arter, att restaureringen av Tranås jätteeksmiljöer är mer eller mindre akut. Tätheten av äldre grova ekar är fortfarande relativt god i området och med en organiserad strategi för bevarande av skyddsvärda träd kan det fortfarande vara möjligt att återskapa ett levande eklandskap i Säbydalen och anslutande områden. Skyddsvärda jätteeksbestånd i och i anslutning till Säbybdalen som är i mer eller mindre behov av akut restaurering finns idag förutom i Ekbergsparken och Åbonäs även i Restad, Björnklo, Oberga och Göberga (se karta 1.). Restaureringsinsatser har redan påbörjats i flera av dessa miljöer genom Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och Tranås kommun och förhoppningen är att man redan inom några år ska ha återställt en majoritet av de ovan nämnda jätteeksmiljöerna.