Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Övervakning av grundvatten i Jönköpings län 1999-2001: treårsrapport från den löpande övervakningen av råvattenkemi vid kommunala grundvattentäkter
Responsible organisation
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att följa eventuella förändringar i grundvattnets kvalitet har ett övervakningsprogram utarbetats av länsstyrelsen i Jönköpings län. Programmets syfte är att ge en bild av tillstånd och förändringar hos de djupare grundvattentillgångarna som är av betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Det ska också kunna ge en viss uppfattning om tätortsbefolkningens exponering för dricksvatten av olika kvalitet. Programmet startade 1996 och bygger på en samordning av kommunernas provtagning vid tio grundvattenmagasin. Proven tas innan dricksvattenbehandlingen. Därför går det ej utifrån dessa resultat att uttala sig om kvaliteten på det vatten som distribueras till konsumenterna. Då måste även hänsyn tas till den behandling vattnet senare genomgår. I årets sammanställning har en bedömning gjorts för de tre åren 1999-2001. Detta är den andra treårssammanställningen för grundvattenkemi i Jönköpings län. Försurningen är fortfarande huvudproblemet i de flesta av länets grundvattenmagasin. För att utläsa trender har även äldre resultat använts som underlag (i vissa fall redan från 1969). Dock ska man vara medveten om att mätnoggrannheten för de äldre analyserna sannolikt inte i klass med dagens analyser. Därför kan tolkningarna vara lite missvisande.Försurning- alkalinitetAv de tio undersökta grundvattentäkterna är fem starkt påverkade av försurning, tabell I. Påverkan påtaglig till mycket stark i sju av tio grundvattentäkter, vilket är oroväckande. Minst försurningspåverkat är Aneby, Finnanäs och Ljusseveka. Endast i dessa täkter är alkalinitet tillräckligt hög för att även i framtiden bibehålla acceptabel pH-nivå. NitratkväveGrundvattnets kväveinnehåll bedöms efter halten nitratkväve, tabell I. Nitratkvävets ursprung är främst läckage från gödselhantering och -spridning samt avlopp. Högst halter har täkterna i Aneby, Holsby och Vrigstad. I Holsby och Vrigstad har nitrathalten en påtaglig påverkan. Salter- kloridFör att bedöma saltpåverkan utgår man från kloridhalten. Täkten i Ljusseveka har måttliga halter av klorid och avviker måttligt från jämförvärdet. Övriga täkter har låga halter och obetydlig påverkan, tabell I. RedoxpotentialRedoxförhållandet bedöms utifrån förhållandet mellan vattnets halter av järn, mangan och sulfat. Grundvattnets redoxförhållande är av stor betydelse för många ämnens löslighet och därmed halter i vattnet. Gislaved och Ljusseveka har förmodligen anaerobt vatten på grund av hög redoxklass. Detta vatten kan komma från stort djup eller under lång tid ha påverkats av reducerande järnhaltig mineral. Vattnet kräver alltid behandling för hög järnhalt (luftning och filtrering). Grumlighet och färg är avsevärt mycket högre i Ljusseveka än i övriga täkter. Troligtvis är det den höga järnhalten som avspeglar sig i färgtalet. Detta är vårt vanligaste kvalitetsproblem, för grundvatten, i Sverige. Övriga täkter har en hög redoxpotential. Vattnet här är oftast utmärkt och kan normalt distribueras utan större behandling. Metaller- arsenik, bly, kadmium och zinkVid bedömning av metaller i bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket 1999), tas hänsyn till kadmium, zink, bly och metalloiden arsenik, tabell II. Halten av metaller varierar mellan mycket låg halt till låg halt. Ingen av de bedömda metallerna förekommer i halter som ger någon påverkan på vattenkvaliteten. För metaller som inte bedöms märks främst aluminium i de undersökta täkterna. Aluminiumhalten är förhöjd i Grimstorp, Svenarum och Vrigstad. Aluminiumhalten hänger samman med försurningsgraden, och dessa täkter är starkt försurningspåverkade. Surt markvatten leder till att markens aluminium lakas ur och kan läcka ner till grundvattnet. Ljusseveka har höga halter av järn och mangan. Dessa höga halter är ett tekniskt problem vid vattenverket och har ingen påverkan på människors hälsa.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Jönköpings län , 2003.
Keyword [sv]
Jönköping, Sverige, Jönköpings län, Jönköpings län, Jönköping, Grundvatten, Sverige
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-5704OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-5704DiVA: diva2:880529
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2015-12-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1021 kB)11 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1021 kBChecksum SHA-512
bfe0694fb919647859cd61baaaeeb0d61697af1635d018fa5928c2df8818a623af333f0d8f7cda0fb31d53d7bb0a2799044853b204bc2c74f43ab37ae290d075
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 11 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 5 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf