Under hösten 2005 har en utvärdering och uppföljning genomförts av de landsbygdsstöd som beviljats och utbetalts under juli 2000-december 2004 i Jönköpings län. Syftet med denna rapport är att kartlägga fördelningen av de landsbygdsstöd som utbetalats och beviljats under åren 2000-2004. Vidare belyses de faktorer som påverkar stödföretagens tillväxt samt vilka effekter landsbygdsstödet haft på tillväxten i stödföretagen.Syftet har analyserats utifrån följande frågeställningar:Hur har stödet fördelats?Har uppställda prioriteringar följts?Hur uppfattas stödhanteringen av stödmottagarna?Hur ser tillväxten ut i stödföretagen?Kan tillväxten tillskrivas landsbygdsstöden?Det material som legat till grund för analysen har varit en enkät som sänts till alla företag som beviljats och utbetalts stöd under juli 2000-december 2004. Svarsfrekvensen som beräknades på 223 stöd uppgick till 95 procent, vilket innebär en undersökningspopulation på 213 stöd. Utöver inkomna uppgifter från enkäterna bygger rapporten på ansöknings- och beslutshandlingar samt uppgifter hämtade från STINS. I STINS finns uppgifter som registrerats i samband med handläggningen av landsbygdsstödet. Analysen av enkäten har i denna undersökning utgått från statistiska analyser såsom en- och tvåvariabelsanalyser. Att mäta effekterna av landsbygdsstödet har varit svårt eftersom stödet ofta gäller sidoverksamheter eller delar av ett företags verksamhet.De viktigaste resultaten utifrån frågeställningarna är följande:Under den undersökta perioden har totalt 16 595 100 kronor betalats ut till 239 stödföretag. De flesta av landsbygdsstöden har tilldelats företag i Mål 2-kommuner, i synnerhet Vetlanda kommun. Detta är i enlighet med Länsstyrelsens prioritering gällande företag belägna i områden där stora konkurrensnackdelar föreligger. Dessa kommuners dominans kan i viss mån förklaras av kommunernas olika ambitioner gällande informationen om landsbygdsstödet och engagemanget i stödprocessen. Den kommun som inte tilldelats något landsbygdsstöd under den undersökta perioden var Habo kommun.Sammanfattningsvis är betyget överlag bra då det gäller stödhanteringen. Stödhanteringsprocessen har delats upp i tre olika faser: ansökan, rådgivning och rekvisition. Då stödmottagarnas enkätsvar analyseras kan ett visst mönster urskiljas. Det tycks vara så att ju längre in i stödhanteringsprocessen stödmottagaren befinner sig desto mer ökat missnöje. Detta kan ha sin grund i den information som ges i början av stödhanteringsprocessen. Många tycks missuppfatta vilka regler som gäller för att få stödet utbetalt. Alltså krävs tydlig information kring vilka regler som gäller så att missförstånd kan undvikas.Det övergripande tillväxtmönstret visar att vartannat företag ökat sin sysselsättning och ungefär 60 procent av företagen har ökat sin omsättning. Den totala sysselsättningsökningen uppgår till 312 nya arbetstillfällen, vilket innebär att den genomsnittliga kostnaden för varje arbetstillfälle ligger på 53 000 kronor. Branschanalysen visar att ett samband mellan bransch och tillväxt existera. Störst ekonomisk tillväxt under den undersökta perioden har företag verksamma inom friskvård samt stödföretag ledda av företagsledare inom åldersgruppen 25-34 år. Överlevnadsgraden av stödföretagen är hög. Endast 7 procent av företagen som tilldelats stöd under denna period har upphört. Trots detta har stödföretagen problem att brottas med där lönsamhet är det största problemet.Sammanfattningsvis hade stödföretagen inte utan stödet kunnat satsa i den utsträckning som krävts för att kunna skapa tillväxt i företaget. Till sist bör det påpekas att landsbygdsstödet inte enbart verkat för att öka den ekonomiska tillväxten i området. Landsbygdsstödet har haft minst lika stor betydelse för en spridning av framtidstro och entreprenörsandapå landsbygden.