Landsjön ingår i Vätterns vattensystem och därmed också Motala Ström. Sjön tillhör Edeskvarnaåns avrinningsområde och är belägen ungefär åtta kilometer norr om Huskvarna. Landsjön har länge fått ta emot ett överskott av fosfor som medfört att sjön blivit allt mer eutrof (näringsrik). En utvärdering av vattenkemiska data från sjön visar att sedimenten läcker fosfor och att sjön göder sig själv. Fosforförlusten sker under sommaren när det råder syrefria förhållanden vid botten på grund av stor nedbrytning i kombination stabil skiktning av sjön. I ett projekt för att minska näringsbelastningen i Landsjön ingår att sjön ska provfiskas för att få mer kännedom om fisksamhället vilket nu har skett. Personal från Länsstyrelsen i Jönköping har stått för utförande och sammanställning, fiskevårdsområdet för finansiering och med hjälp vid provfisket. Fyra arter fångades, abborre, gers, gädda och mört. Fångst per ansträngning var mycket hög till både antal och vikt. Abborre dominerade något förvånande fiskbiomassan i Landsjön. Förmodligen beror detta på den rikliga undervattensvegetationen i Landsjön. Undervattensvegetation har i studier visat sig vara värdefullt för produktionen av abborre. I näringsrika sjöar är det annars vanligt att mörtfiskar dominerar. Vid provfisket var inte Landsjön temperaturskiktad så det fanns syre på djupt vatten. Det fångades följaktligen fisk även i Landsjöns djuphåla. Siktdjupet är ännu inte så dåligt att produktionen av undervattensväxter missgynnas. Skulle siktdjupet bli mindre på grund av ökad grumlighet av växtplankton, kommer utbredningen av undevattensväxter bli mindre och mört kommer att få ökat utrymme. Detta kan komma att leda till en ”ond” cirkel där övergödningen förvärras på grund av ökad mängd växtplankton och mört. Produktionen av fisk i Landsjön är mycket stor vilket understryker att sjön är övergödd. Fiskevårdsområdesföreningen har vid flera tillfällen satt ut gös i Landsjön. Inga gösar fångades vid provfisket. Enligt intervjuuppgifter fångas det dock enstaka gösar. Möjliga orsaker till att beståndet inte tar sig kan vara för stor konkurrens med andra arter samt att det saknas bra lekområden för gös. Om gös skulle etablera sig i sjön skulle förmodligen abborre och gädda minska i antal. Ål har inplanterats under 1990-talet och finns fortfarande kvar i sjön.Det är av stor vikt att fisketrycket kontrolleras i Landsjön, exempelvis via enkätutskick. Detta för att få kontroll på hur stort uttaget av rovfisk är. Om rovfiskar (fiskätande abborre och gädda) skulle fiskas för hårt kan detta medföra att mörtbeståndet ökar med ökad övergödning som följd.