I stort sett har de genomförda kalkningsåtgärderna givit så goda resultat att de flesta av pro¬jektens målsättningar har uppfyllts. Inom projekten finns dock delmål som ännu inte nåtts. I nedanstående sammanställning särredovisas, för varje projekt, de delmål som uppnåtts och de som inte har det samt förslag på förändringar/åtgärder. Projekt 17, Nissans källflöde. Kalkningsåtgärdena inom projektet har lett till att följande delmål har uppnåtts:  pH är > 6 och alkaliniteten > 0,05 mekv/l i Nissan från Sevdabo till Ryd.  Bottenfaunan i Nissans huvudfåra vid Jära är ej eller obetydligt påverkad av försurning.  Öringen reproducerar sig årligen i Bullerbäcken, Jonsbobäcken och Apelåsabäcken.  Beståndet av flodpärlmussla i Nissans huvudfåra är svagt men finns. Kalkningsåtgärderna har inte lett till att:  Bottenfaunan vid Svinhult är ej eller obetydligt påverkad av försurning. Situationen har förbättrats men bottenfaunan är fortfarande försurningspåverkad.  Öringen reproducerar sig årligen i Nissans huvudfåra upp till vandringshindret. Den uteblivna reproduktionen uppströms kan vara en effekt av tidigare försurningspåverkan. Återhämtningen kommer att underlättas av fiskvägen. Övriga målsättningar:  Öringen reproducerar sig årligen i de okalkade vattendragen Närmrebäck och Bortre¬bäck. Däremot bedöms Krakhultabäcken vara så kraftigt försurningspåverkad att stabila fiskbestånd inte kan uppkomma. Förändringar/åtgärder:  Kalkningsstrategin i Jonsbobäcken och Krakhultabäcken bör förändras eftersom pH och alkalinitet periodvis understiger 6 respektive 0,05 mekv/l. Jönköpings kommun bör ut¬reda om till exempel kalkdoserna på våtmarksytorna kan höjas eller vilka andra föränd¬ringar som kan bli aktuella.  I de vattendrag där flodpärlmusslan förekommer bör åtgärder genomföras med syfte att förbättra förutsättningarna för musslan och dess värddjur öringen.  Bottenfaunan i Nissan, Svinhult bedömdes 1993 vara betydligt påverkad av försurning. Lokalen ligger högt upp i avrinningsområdet och mitt i ett våtmarksområde. Nästa un¬dersökning kommer att utföras under 1997. Om situationen då är likartad bör man över¬väga att sänka målsättningen för den här punkten till att tillåta en viss försurningspåver¬kan.  Det genomförs för närvarande inga kalkningsåtgärder i Närmrebäck, Bortrebäck och Krakhultabäcken och i målsättningen anges att öringen ska kunna reproducera sig i dessa vatten. I Närmrebäck och Bortrebäck förekommer bitvis låga pH- och alkalinitets¬värden som kan vara av en tillfällig karaktär men i Krakhultabäcken är värdena mycket dåliga. Bäckarna föreslås tills vidare utgå från målformuleringen men undersökningarna bör dock fortgå med oförändrad omfattning.  Möjlighet att lägga igen några av de diken som finns i anslutning till småbäckarna (Bullerbäcken, Krakhultabäcken, Jonsbobäcken, Närmrebäck, Bortrebäck och Apelåsa¬bäcken) bör utredas. Projekt 18, Älgån Kalkningsåtgärderna inom projektet har lett till att följande delmål har uppnåtts:  pH är > 6 och alkaliniteten > 0,05 mekv/l i Älgån från Klerefors till utloppet i Nissan.  Bottenfaunan i Älgån vid Ryd är ej eller obetydligt påverkad av försurning.  Öringen reproducerar sig årligen i Älgån.  Flodkräftbeståndet i Dagsjön är, enligt befintlig vattenkemidata, troligen inte påverkad av försurning (status kan inte bedömas innan uppföljande inventeringar genomförts). Kalkningsåtgärderna har inte lett till att:  Bottenfaunan vid Klerefors (Klerebo) är ej eller obetydligt påverkad av försurning. Förändringar/åtgärder:  Kalkningsstrategin inom projektet ändrades kraftigt 1993 men de förväntade positiva effekterna av denna förändring är ännu inte fullt synbara. Det kan dock vara för tidigt, en viss fördröjning finns ute i ekosystemen, och därför föreslås inte några förändringar av strategin här.  Lokalen där ett årligt elfiske sker bör flyttas till en lokal nedströms kalkningarna.  Möjligheten att lägga igen några av de diken som finns i anslutning till vattendragen bör utredas. Projekt 19, Gunnahemssjön Kalkningsåtgärderna inom projektet har lett till att följande delmål har uppnåtts:  pH är > 6 och alkaliniteten > 0,05 mekv/l i Lillån, i Kattån från Sågeviksdammen till Gunnahemssjön och i Kvarnån från Munkabosjön till Gunnahemssjön.  Bottenfaunan i Lillån, Kattån och Kvarnån är ej eller obetydligt påverkad av försurning.  Öringbeståndet i Kattån och Kvarnån kan reproducera sig årligen. I Kattån gäller detta nedströms vandringshindret.  Beståndet av flodpärlmussla i Kvarnån är svagt men finns (status kan inte bedömas in¬nan uppföljande inventeringar genomförts).  Det återintroducerade flodkräftbeståndet i Kattån tycks, enligt befintlig vattenkemidata, troligen inte påverkad av försurning (status kan inte bedömas innan uppföljande inven¬teringar genomförts). Förändringar/åtgärder:  Jönköpings kommun bör utreda om fiskvårdande åtgärder är nödvändigt för en snabbare kolonisation av öringen i de aktuella bäckarna. I Kattån krävs en återintroduktion av öring för att den ska kunna etablera sig uppströms dammen (vandringshinder).  I de vattendrag där flodpärlmusslan förekommer bör åtgärder genomföras med syfte att förbättra förutsättningarna för musslan och dess värddjur öringen. Projekt 21, Mulserydssjön Kalkningsåtgärderna inom projektet har lett till att följande delmål har uppnåtts:  pH är > 6 och alkaliniteten > 0,05 mekv/l i Mulserydssjön och i Sågån mellan Elsabo¬sjön och Mulserydssjön.  Öringen i Sågån kan reproducera sig årligen.  Beståndet av flodpärlmussla i Sågån är svagt men finns (status kan inte bedömas innan uppföljande inventeringar genomförts).  Det återintroducerade flodkräftbeståndet i Sågån kan inte bedömas innan uppföljande inventeringar genomförts. Kalkningsåtgärderna har inte lett till att:  Bottenfaunan i Sågån är ej eller obetydligt påverkad av försurning. Förändringar/åtgärder:  Dosen i Mulserydssjön bör sänkas till cirka 15 g/m3 eftersom alkaliniteten ligger något för högt.  Ytterligare kalk bör tillföras Sågån eftersom bottenfaunan visar på en försurningspåver¬kan och även öringen är i viss mån påverkad. Jönköpings kommun bör utreda vilka möjligheter som finns för att öka kalktillförseln till vattendraget.  Åtgärder bör genomföras med syfte att förbättra förutsättningarna för flodpärlmusslan och dess värddjur öringen.  Möjligheten att lägga igen några av de diken som finns i anslutning till vattendragen bör utredas. Projekt 22, Svanån Kalkningsåtgärderna inom projektet har lett till att följande delmål har uppnåtts:  pH är > 6 och alkaliniteten > 0,05 mekv/l från Svansjöns utlopp till Svanåns utlopp i Nissan.  Bottenfaunan i Svanån nedströms Svansjön är ej eller obetydligt påverkad av försur¬ning.  Öringen kan reproducera sig årligen i Svanån upp till Svansjön samt i Älgabäcken.  Beståndet av flodpärlmussla i Svanån är svagt men finns. Förändringar/åtgärder:  Fiskbestånden i Svanån uppströms Svansjön (som dock inte ingår i målsättningen) har inte återställts. Om dessa områden i framtiden ska ingå i en målsättning bör också en förändrad kalkningsstrategi övervägas.  Åtgärder bör genomföras med syfte att förbättra förutsättningarna för flodpärlmusslan och dess värddjur öringen. Projekt 256, Andsjön Kalkningsåtgärderna inom projektet har lett till att följande delmål har uppnåtts:  pH är > 6 och alkaliniteten > 0,05 mekv/l i Andsjön.  bottenfaunan nedströms Andsjön är ej eller obetydligt påverkad av försurning.  fiskbeståndet i Andsjön är inte påverkad av försurning. Förändringar/åtgärder:  Föreslås inte.