Projektet att ta fram miljömålsindikatorer för våtmarksförluster är ett RUS-projekt (Regionalt UppföljningsSystem). Syftet är att utreda hur en uppföljning skulle kunna göras av förändring av våtmarksareal, våtmarkskvalitet och den påverkan på våtmarker som sker. Detta ska utmynna i ett förslag på hur uppföljningen av våtmarker kan effektiviseras samt hur nya miljömålsindikatorer kan utformas. I arbetet ingick en studie av miljökvalitetsmål, miljömålsindikatorer och de hot som finns mot våtmarker. Utifrån denna togs ett förslag på 19 indikatorer fram. Dessa utvärderades och därefter gjordes en prioritering av indikatorförslagen efter genomförbarhet. Om samtliga indikatorer skulle verkliggöras, skulle i princip alla mål för Myllrande våtmarker kunna följas upp, både generationsmål, delmål och reviderade delmål. Detta innebär att de brister som finns i dagens uppföljning täcks upp. De föreslagna indikatorerna ger också en fördjupad bild av de delmål som redan har någon form av uppföljning och skulle kunna fungera som fördjupningsindikatorer. Med det underlag som finns att tillgå idag bedöms 6 av de 19 föreslagna indikatorerna som högprioriterade. Det finns goda förutsättningar för att omgående göra två av dessa till nationella indikatorer i miljömålsuppföljningen: ”Antal rödlistade våtmarksarter”. Genom att titta på förändringar i artantal fås även ett indirekt mått på våtmarkernas ekologiska funktion. Underlaget finns i ArtDatabankens Rödlista1. För en djupare uppföljning av indikatorn kan även ”Antal rödlistade våtmarksarter knutna till ett Natura 2000 habitat” användas för att se vilka våtmarkstyper som hyser flest rödlistade arter och således behöver en större åtgärdsinsats. ”Generell hänsyn till våtmarker”. Den generella hänsynen som ska tas inom skogsbruket är viktig för att minska påverkan på våtmarker och de förluster som blir följderna. En indikator som följer upp detta ger ett ökat fokus på hänsynen inom skogbruket och ett mått på efterlevnaden av riktlinjerna. Den föreslagna indikatorn är ett index, men kan fördjupas genom tre stycken uppföljningsindikatorer ”Skyddszoner mot våtmarker”, ”Hänsyn till våtmarksimpediment” och ”Hänsyn till hänsynskrävande våtmarksbiotop”. För övriga 17 är underlaget idag bristfälligt vilket gör att framtagandet får vänta något eller några år. De som bör prioriteras att arbeta vidare med är exempelvis ”Våtmarksuppföljning inom Natura 2000”, ”Våtmarksförändringar från den nationella satellitövervakningen” och ”Areal öppen respektive trädbevuxen myr”.