På uppdrag av Vätternvårdsförbundet har IVL Svenska Miljöinstitutet AB hösten 2002 förandra gången genomfört en undersökning av påväxtalger på sju lokaler i Vättern.Syftet har varit att beskriva de olika lokalernas påväxtalgsamhällen, samt jämföra med tidigare undersökningar. Detta har skett genom två olika analyser av de på stenar fastsittande algerna. Den ena är en detaljerad analys av hela algsamhället, där så många arter som möjligt identifieras och deras trofitillhörighet klassas i olika näringsnivåer. Den andra är en analys avkiselalgsamhället enligt rekommendationerna i "Påväxt Kiselalger", Naturvårdsverket,Rapport 4913.Undersökningen på dessa sju lokaler visade 2001 algsamhällen som är typiska för näringsfattiga miljöer med välbuffrat vatten samt några typiska kalkvattenarter. Sådanaalgsamhällen är ovanliga i Sverige, eller åtminstone har få undersökningar gjorts i denna typ av vatten. Undersökningen 2002 bekräftar resultaten från 2001. Även om alla lokalerna klart faller inom vad som betecknas vara ett näringsfattigt, oligotroft vatten är variationerna mellan dem ganska stora. De två mest näringsfattiga lokalerna var de mest vindexponerade: Mälludden (V25) och Långsnapen (V26). I den detaljerade analysen låg de i praktiken påsamma nivå som 2001. Kiselalganalysen placerade båda lokalerna i klass 2 men nära klass 1 ien femgradig skala, där 1 är den näringsfattigaste klassen. En uppdatering av det databasprogram med vilket indexberäkningarna av kiselalgerna görs har utlovats hösten 2004.Eftersom detta kommer att klassificera nya oligotrofa arter, som alltså inte ingått i dennaindexberäkning, kan man förmoda att dessa lokaler därmed skulle föras till klass 1. Vad gäller Långsnapen som 2001 ensam platsade i denna klass indikerar kiselalganalysen dock en försämring, mycket beroende på att en art som betraktas som eutrof fanns i stor mängd.Den minst näringsfattiga lokalen var enligt både kiselalganalysen och den detaljerade analysen, lokalen norr om Jönköping (V21). Den eutrofa grönslicken, Cladophora glomerata, vilken redan 2001 var ganska vanlig på lokalen, har ökat ytterligare. Efter den kom NorraDuvfjärden (V8) i den samlade påväxtanalysen; medan kiselalganalysen däremot placerade lokalen i klass 1 som den mest näringsfattiga.Antalet noterade taxa i denna undersökning var 450 vilket är betydligt fler än 2001. Detta beror huvudsakligen på ny litteratur som splittrat upp arter, längre analystid och ökad erfarenhet. De artrikaste grupperna i undersökningen är kiselalgerna och smyckesalgerna.Dessa grupper svarar för 278 respektive 76 taxa. De artrikaste lokalerna var samma som 2001dvs de i norr liggande, mindre näringsfattiga provtagningspunkterna i Östra och Norra Duvfjärdarna (V9 & V8) med 183 respektive 161 taxa. Minst antal taxa 120 styck, fanns på Mälludden.Jämfört med undersökningen 1996 fanns en större mängd makroalger på alla lokaler 2002, utom de mest exponerade storvättenlokalerna, Mälludden och Långsnapen. På lokalen norr om Jönköping var det huvudsakligen grönslick medan det på övriga lokaler var spiralbandsalgen Spirpgyra c, som ur näringssynpunkt snese vara indifferent. Jämför med 2001 fanns mer makroalger i Hankaviken (V3), Östra Duvfjärden och lokalen norr om Jönköping.Lokalernas näringstillstånd, näringspåverkan och biologiska mångfald har på samma sätt som 2001 försöksklassats i fem nivåer, där 1 betyder mycket näringsfattigt/ingen eller obetydlig påverkan/mycket låg biologisk mångfald, och där 5 betyder mycket näringsrikt/mycket starkpåverkan /mycket hög biologisk mångfald.